Torsdagen deh T6 "föbrdati 1961 : a . — LAHOLMS TIDNING Redaktör: Sven B. "MARKARYDS- BYGDEN: . Lahokns Tidnings lokalredaktion: Markaryd, vill 4 Jönsson. Tel 10150. so - on | - EVERT HAKANSSON w - even es Markaryds . ses Forts; från sid, 1.0: ' Mm var full :med polismilitära styr- kor. Sedermera fick vi reda på att dessa styrkor inte alls kom- mit.'ut- till flygplatsen Lör: vår del utan.-av iden anledningen att Etiopiens:/kejsare, som var utom- "lands då revolten utbröt, vänta- des till 'Asmara, och de styrkor som' inte anslutit sig sill kupp- " makarna hade drågits samman som vakt åt kejsaren. För övrigt kunde, ivi -konstatera att inne i "staden fanns det” gott om ridan- de och pafvulleraride polis, - 1 - | Kristus och hans förkunnelse haft a rond (Uppfostran till demokrati . var ämnet för den föreläsning som gemensamt arordnaie av fö- 1eläsningsföreningen och Barna- vårdsnämnden i - Markaryd .. på Folkhögskolan i. Markaryd, och med studierektor Erik Melander, Lurd, som föreläsare. Rektor Me" lander inledde "med att! ge en återblick 'på demokrations , ut- veckling alltifrån kulturens vag- ga i det Bamla Greklard joch Italien dock med den reservatio- nen att dessa gamlå kulturcentås domokråti skilde sig från det man i våra dagar menad måd'de- mokraäti i' så måtto att man i både Grekland och Italien! helt och : fullt: accepterade slaveriet. Ett erkännande av människan.och de mänskliga rättigheterna alla människors liko rätt att leva sitt liv, tanke-'religions- & ytt- randefdihet är grundvalen "för. den moderna "demokratin, ' Efter att I förbigående ha berört förhållan- dena i .de Afrikanska staterna. som senast fått sin nationella frihet ' erkänd erinrade han om vilken oerhörd ' betydelse som för. den västerländska kulturens Födelsedagar KN 60 år or Ne” fröken Gierow --till Parkgården. 1 sin krafts dagar var den bortgång- |, fyller i morgon fru Ragnhild Pet- na en duktig och uppoffrande kvin. betfälten i Halland. Några år var fru Pettersson bosatt i Långhult hos en syster och svåger och hjälpte då | till med arbetet på deras gård. 1929 ingick hon äktenskap och flyttade då till Råaköp, där maken ägde en gård. Denna innehade makarna se- dan till 1955 då den överläts till sönerna Stig och Jan. Under tiden hon vär bosatt i Hinneryd tillhörde T Ekeryds baptistförsamling. i "fyller. Gösta Johansson, Apelgatan 7 La- holm, "Han ' är född i Laholm och” hemstaden: har han” alltid förblivit” -morgori : bågeriidkare demokratiska utveckling. dragshållaren ” kraftiga applåder. "avtackades "Före- med trogen.- Redan" i” unga år började J ohansson som kettingsmed i i Maxes ' Under vistades . inte -om: detta. För primitiva dhus.' Fortfarande : ;sågs många » 2-hjuliga'' fordon drogs av oerhört magra hästar; Ibland blev. det tvärstopp i tra- fiken beroende på att. husdjur kommit ut på gatan: : vår. vistelse : i Adärs Abeba - gjorde vi: ett besök” Asella «där: wir i dygn. Resan "dit företogs "olagligt men vid detta tillfälle visste. vi |; 'att lämna Addis "Abeba måste man : vara. "som Wwå kettingindustri.” men övergick : till” bageriyrket: för. sju' år sedan och;' driver nu 4 i kompanjonskap Värnens bageri. Johansson var under en del år! kassör i Laholms arbetarekom- min men :har, i övrigt. inte intres- serat, sig för komminala- uppdrag. Personligen är jubilaren en duktig och, trevlig man, .som' skaffat sig Å É Astrid” Jo=. |hanssön, maka till hemmansägaren 2" goh,:. Vallberga, "kyrka. Presti averna fördes av f. tersson, . maka till. hemmansägare ! na och personligen var bön snäll Naniie Pettersson, Råaköp, Ränte. , och vänlig. Hon efterlämnar ett Fru Pettersson är född i Språxhult ljust och vackert minne. Närmast i Hinneryd och i'sina yngre år ha" I Sörjes hon av syskon och syskon- de hon plats på olika håll i Halland bl avi Getinge. Under ett tiotal är arbetade hon värje vår och höst på barn bland vilka märkes - opera- chefen Karl Ragnar Gierow. Ti Ton es Bege avning NE »— Stcftet efter fru Hilma Jönsson, Krogshult, Våxtorp, vigdes, i går under: högtidliga former till .den- eviga . vilan i Våxtorps kyrka. Prestaverande var lantbrukarna: Edvin Nilsson och Hälsan, Ottosson, båda från lt. "Kyrkoherde Arvid Hallind höll griftetal, förrättade - jordfästningen och utförde be- gravningamässan. När kistan ut- .bars sp2tede kantor Elsa Walin sorgemusik. = Vid: graven sjöngs ' ps. 396:5. Fru a Maria Nilsson, : Skottorp, läste” verser ” och "lantbrukare Arvid. Karlsson; Krogshult tala- 2 tll” "den bortgångnas "minne samt frambar de sörjandes tack för 'hedérgbevisningen. En rik och vacker: blomstergärd hade sänts till kåren och bland kran- sarna märktes en från Våxtorps fölvpensionärsförening. . Näe jordfästes på: "onsdagen : stoftet "efter: fiu Jenny. Bengts- ning": "i Ränneslövs karna Gotihard Pålsson, +. och Elmer Johansson, talet. Bankdirektör Cavallin Konferensen inleddes "med en estraddebatt, som följdes av en livlig diskussion. Estraddebatten leddes: av agronom Allah ' Hall lerby, - Svenska, Sparbariksföre- ningen, och deltagaina vär dö cent: Odd . Gulbrandsen, -lant- brukshögskolan, :- agr. : lic « Ulf Renborg, - jordbrukets ;'utred- ningsinstitut, och ordföranden” i Skånes provinsförbänd av RLF lantbrukare Tage Håkansson NN Under estraddebatten, som pågick gott och väl ' halvannan”" timme, framhölls bl, a. att det i sista hand är individen det gäller, när det är fråga om jordbrukets penningpro- blern, En stark tendens till rationa- lisering stor utsträckning. Man re- sonerade om möjligheten av: att skaffa begagnade maskiner och att använda sig servicecentraler; som har specialmaskiner att hyr? ut. ” DISKUSSIONEN "vbn " Diskussionen blev både lång och innehållsrik, Överdirektör Alrik Ör- born, Lund, frumhöll att med tanke på: kreditgivningen bör . man: icke sälja jord vid specialisering, Starka tendenser finns för ökad .kontrakts- odling, och-detta har: medfört, satt jordbrukarna fått tillgång i forderliga' = specialmaskins fått bättre priser och bättre kvalitet på sin . skörd. skulle kunna göra en insats för, att . Centralföreningarna, : Endast ett "sumarbete mellan: bahker "kan löst jordbrukets kapitalproblem "Våra värderingsprinciper när det gäller jördbruket, är kanske icke så up to date, som de' dör vakta; förklarade banks." direktör E, G. Cavallin i Lund under könferensen på Grand Hotel i Lund om Jordbrukets kapitålförsörjning "under 60-.: menade, ått vi borde” använda | specialsyn, när det gäller 'dessa krediter och att det är mån- ga gånger bättre att satsa . pengar på; clt. moderniscrat jord-- : bruk än på ett gammält och omödernt. - : de, . att: detta "redan tillämpades i mycket kan. hjälpa en. jordbrukare, Han omtalade att det: för hans vids kommande icke varit några svårig” heter att genom sparbankerna skaf- få erforderligt. .kapital .. Direktör Sven Lindquist, Kristianstad, fram- höll att. jordbrukskassorna . räknar med. att jordbruket behöver "mer pengar och att det måste bli före- mål för utredning om hur denna kapitalanskaffning skall gå till. Det ; talades vidare . om inteck- ningslån: i kombination: med bor- genslån, om kreditförsäkringar och om mycket annat, som jordens bru- kare har det allra störstå intresse BV. Tr ast TÅ Miljoner see (Forts, tr, sid. 2D- punkt vid medelhavskusten, — Det var dimma 1927, 195 ”i nörra Sverige hade jag" vera. sådana strålar som PF dag, I deg vi bara” till: 30 pröcent på grund äv dimma, ” Professor Öhnian är chef vid" på Capii.. Molntäcket Stockholm vid 9.30-tiden och stockholmarna :fick se "slutfasen av förmörkelsen, tredjedel &v solen för att sakta dra "sig" över 'solskivans' norra ” kant: vid 10.15-tiden. Det blev även klar sikt för solförskarna ' vid: Saltsjöbadsob= + servåtoriet. Man. kunde redan -kl 8.26 -under tre minuter göra en del jakttägelser.” sf. > | Aktiöspäräro i ; för betalar De inllationiskyddet : toa cc AKTIES "KURSERNA : : "4960 . 2 Index; 1953= 7100" NE 'Sveoika Bonkförkningen) — a - Vv , solförmörkelse från. en utsikts="- År; tur, men jag kunde inte obser- : Brasilien 1947 föreföll allt. bra ” men "så, började det regna just" då” "den totala solförmörkelsen . inträfffåde, I Sverige 1954 Iycka=', en ' ustro-fysisk förskningsstation ” vå skingrades över , otärn Kl; 9.33 förmörkade' månen en ' ” Vil hade ; självå ingen aning försedd” med visum och” sådana Md Johansson, Fjärhult Väster-. Lindesnäs, , > Ränneslöv. . Som in- te - =" möj > varmt: anen - om | x Under uppehållet i Asmara fick » anhö om huruvida vi ' gkulle vända om eller om 'vi skulle wänta på Asmar a fick flygplanet start- förbud genom de. svenska myn- digheternas försorg, då .. man . räknade med att behöva planet för evakuering av svenskarna i Etiopien. Således hade- vi inte ” något annat att "göra än” att vänta .;qoh | väntetiden. använde : vi pill att.se:oss omkring, . I As-. masa, har iSvenska,, Fos stiftelsen: och; Bibeltrog: he Yr. ven .misionsstation.: belägen : inne. » staden har: Foster landsstiftelser; en ..station: utanför stade i i. > träffade..: hustru. Elsa som är , hemmahi > givet. alt "det blov många. trev- "liga samtal. med dem;; I övrigt ba sick. &lädda,. AES sor. Te e it. "florerade: och" det. var ten under bar ”bimmel endast dagarna -var det nästan olidligt terna: sjönk : tempdräåturen ” kraftigt ' och "det var endäst ciilka 5 grader över fryspunikten. Under vårt uppe- håll. i staden ordnades en -resa " till Rödå' Havet som ligger om- kring 10 svenska mil från As- mara.-Färden företogs med buss genom storslagna bergslandskap. vi' även tillfälle" att se kejsaren . då han: embärkérade ”ett' flyg- plan för färd till sin huvudstad. Vistelsen i: Asmata: .varade' I hela "Cyra > dagar” och "först ' på femte. dagen' var' det klart för den”sista: etappen av resan. Då vi Kor, till 'Addis Abeba tog det " närmare en 'och en, balv timme innan. någor av oss! fick. lämna "planet. Det war mycket som "- skulle! bestyras, då” landet wår mitt uppe i en revolt, och ingen- ting fick lämnas oundersökt. Vid Dygp. jatsen möttes vi. av. våra a, som. varit. minst sagt "lika. oroliga: för oss.som vi för dem. Under.revolten hade prak. |. tiskt: taget alla förbindelser med vår vistelse” i "Addis ö vi på Bibeltrogna misslonsstation . och i i. tillfälle att ' göra. utflykter: till omgivningar= na i staden. Addis: Abeba är en "+ ' stor stady naturskönt "belägen på en högslätt :2300-—2.500. meter " över havet. Runt omkring sta- den fann gar. "Staden är "delvis modernt av. . inför Papper saknade vi. Nu 'slutade | det; hela lyckligt men wi. blev Asella:besöktes bl." a. en :socker-' plantäge som låg-i-ett "ömråde där tidigare malarian härjat! vilt, ' Missionsstationerna” var "efter Dådsral- Låholm; petter en. tids avtynande avlidit; på. Parkgården' i :LaKolhm. nn var, född i Stoby; Kristianstads lö där fadern” var prost. "Denne . ledning « Pålsson: Preludium av”Reinhold uttåget: speiade pr: imitiva. landets begrepp: mycket. moder- na men ”efter' svenska: begrepp Överhuvudtaget fick' man intrycket av "att "mycket flyttade. . sedermera. till. Hjärnarp': och. dit följde Elisabeth med. och. påssade. föräldrarna på deras ålder-, dom. Efter deras bortgång kom hon. för sett femtontal å år. sedan till. Ia- och dessutom sd ” missi när Sture Bengtsson. wars, 3 stora. eucalyptussko- uppbyggd men större. delen av rimitivt och otillräckligt. I Efter dennes Bortgång kom hon till dé sih sväninna, fröken Karin Jönson; Hör Många vackra blommor spelade 'käntor ' Sölve ningsmässan med antifonier." Vid kantor Pålson ”Sursum Corda”..av Allen. "Mid ” graven läste :en'. ; dotter Hå Wadström,” Oskarström, ver- ser och murare Karl Bengtsson, Skotforp,: taläde.: Tal. hölls också av iektor Tåge” Nilsson," Vall- ” ”änhörigas.: tack!. Ps 306:5 nadstorg : di staden” där: huvudsak ,"saluförde begagnade konservburkar, som dandsbygds- befolkningen. med. = | köpte. då de koma | M staden : företog även en "flygtur till | ". | Harrar; som ligger. 50 mil öster om: huvudstaden; : ; Flygplanet landade på flygplatsen i Dire- Dawa. som: ligger: cirka 5, mil från Harrar: Staden ligger i ut- hammedaner --och - moskéer »och |, där "araberna utgör: ett broktigt insalg i gatulivet.: 'En' storslagen nåtur. mötte - resenärerna. som i buss färdades från - flygplatsen till 'Harrar: Resan” gick genom imponerande ' afrikanska :berg- |" landskap fram . till den / ökeni artade: terrängen kring Harrar. Påtal om revolten i: Addis Abeba omtalade Håkansson ock- så att de, som hade eldvapen hade mycket liten ' 'elddisciplin. Så snart” man ,såg , något att skjuta. på så, brakade: det "loss. Därför: förfelade oftast "skotten sitt mål och hela revolten kom att. kräva högst. 300 personer enligt. Jandets 'propagandaminis- terium. Av "dessa var 307 tilll hörande armén soch 170. rebeller, Resterande” var civila Tre- äv ledarnå hängdes i ett träd: dch det var en "måkaber syn för oss” svenskar, Nu fidk wi reda på att dessa. rebelledare dödats, innan de: hängdes upp i galgen. ev i Anledningen "till "upproret. var alt -shånga "unga etiopier. tesér utomlands för ätt studeraoch då de kommer tillbaka till hermlan- |: det -ser de "med nya ögon. "hur hopplöst 'efterblivet en hel; del] är. Kejsaren är annars populär bland folket och vid ett besök utanför. hans: slott -såg..vi” bur fölket "datisade rFlädjedanser för att han klarat av pproret.: Nu skall man inf fästa: så stor vikt vid detta för hade kejsaren” tap- pat maken: så hade: "samma ' per- soner dansat för den i nya makt- inhehävareni densamma rn upptages . förkärlek S så i ska och: amnierikanska' ambassad Valisheti ds band "satte på onsdagen eld på, belgisk! a ambassaden öch : utsatte: brit- med I rek mr erna för: stenkastning, under den av or anska städer. ,. - - Tusentals människor, ofta an= :. förda av afrikanska studenier, il död som började : ka och a " polska SE ingenting för att hejda' derås framfart. Några av. minska maskinkapitalet-” "utan . att. den enskilde : jordbrukaren: skulle ligheter att komma till Ad- | antastade av poliser med dragna : Anders: son: Kyrkoherde Herbert dis :Abeba då vi nu var så närå. | pistoler som var räte och jagade] > Elisabeth Gierow. I en. ålder av "Sjöholm . förrättade 'jordfäst- |eller sitt eget initiativsss. «4 syn. oh. Dagen; efter , vår . ankomst till efter" upprorsmän.. På. vägen till 7 år har fröken Elisabeth Gieröw, ningen: samt. -utförde:: ibegrav- | ' Lantbruksdirektör. Nils Carlsson, i Kristianstad, menade att. bottenlån finns inom "jordbruket och.'även en tendens till specialiseringar. . Jords brukaren: får kanske: nöja; sig Med. att bli expert i en enda av jordbru- kets grenverksamheter, han. kan i varje fall icke" vara specialist. på alla, områden, Agr. lic. Ulf Renborg visa karta. olika jord ru y typer kring derna” "och kring amor- ): teringsförmågan- vid, olika alterna=, tiv. för förstärkning av» skånskt småbruk utspann sig sedan diskus- sionen. , Varningsord uttalades för mindre kapitalkrävande drift, kom gående frågan var -hur .det: skulle gå till: att skaffa erforderligt kapi- |. tal. Till en viss gräns kan jordbrui -karen 'spara , inom. sitt, eget, företag |. och arbeta hårdare och längre, men lantbrukare Tage Håkansson menar |. "Breslau har åter: ; : blivit storstad or "vandra "platser, = vest PRE SA "Officiella Protester mot Ham- > : "marskjöld, "FN och : händelser- l a i: Kongo korsade. varandra : + och Sovjetunionen, Jugoslavien, >, Förenade + Arabrepubliken och > Ghana tillkännagav sitt erkän-" > nande av Antoine Gizengas re= ve <gering i Stanleyville, ' rs - korrespondent, Tappor- . , P ARI s — Poliser med 'baton- som 'sökte skydd'i Xorridorer mot de skurar av stenar som kastades in genom 'rutorna. Utländska jour- nalister förde "én ambassadsekrete- rare" och hans familj i säkerhet. På gatan tände angriparna ett bål med: papper som tagits från skriv- bord och lådor i ambassaden, ce . "'ACCRA — 3.000 demonstran- ter vällde fram mot amerikanska ambassaden och:FN:s kontor :och' stämde upp höga protestrop. Några ox ger gick till' attack mot afrid ska tudenter som d trerade utan- för ” belgiska - ämbassaden,' studen- terna” svarade med skurar av bu- teljer' éch ändra projektiler, de: re- - tireråde ett stycke för att. efter en stund återvända under ropen ”Lu- ”mumbäå; Lumumba”, Många studen- tex"greps och fördes bort i polis- FR ble a FÖRS ee CK AIR O' Afrikanska studeri- ter. satte" "eld på belgiska anibassa=/ den, med facklor, kastade ut möb- ler, genom fönstren, slet, ner gar- diner, ryckte ner en tavla av kung Baudouir, från, väggen och -trampa- de sönder den. Poliser med käppar, sköldar: och gevär "lyckades slutli- "gen faga 'ut inkräktarnå. Dessa slet tå "ner det" belgiska "vapnet från dess plats” ovanför entrén, fäste en + träsig känga vid det" och parade- rade med det genom gatorna, Bel- giska ,' ambassadören -uppgavs ha tagit sin tillflykt till kanadensiska ambassaden.=y : +: Andra "demonstranter" anlade eld på baksidan av amerikanska 'am- bassaden och i två bilar utanför, »Anierikanska informationsbyrån ut- sattes för stenkastning och på brit- tiska ambassaden krossades fönster. ee WARSZAWA. = Omkring 300 .våldsamt skrikande b a. skott. avlossades i Juften.. e MOSKVA —r Delegationer, som företrädde fabriksarbetare och andra grupper, kom i en ständig ström, till. de : belgiska, amerikan- ska, brittiska och franska ambassa- derna för att protestera mot mor- "det på Lumumba: NN e CASABLANCA: Ett ku sentals studenter : gick i protest- marsch med standar som bar tex- ten: Till "galgen med Hammar-=. skjöld”, " | 'e PRAG — Studenter” demön-" strerade > vid : belgiska. ambassad- byggnaden och kluddade väggarna fulla med namnet ”Lumumba" i vit . ADDIS: ABEBA"- — Kejsår "Haile Selässie sände'ett protestte- legram till Hamrnarskjöld med krav - att mördarna. skull e arresteras och ställas inför rätta. Lo DS e NEVW. DELHI -—'omkring tu sen ;- kommunistiska. : ungdomar trängdes framför belgiska ambassa- å mista kontrollen över sitt jordbruk : och statligt garantilån i 'vissa- fall | - att driva specialiseringen. j alltför så låhgt.” "Möjligheten ; ;att. övergå till j. upptill debatt men den allt: igenom el S -dec-60, "Aa I. V sttyskland "och: Italien " blev räven :1960,..ett,.:” ”ryllene”. år. för aktiespararna' Kurserna" steg överlag rätt kraftigt trots : avmattningen mot -slutet” av året. Vid .de. övriga; interna- tionella..börseentra var: däre- "mot: 'utvecklingen vinte lika), »givande” utan kurserna - låg: i . stört. sett. på. oförändrad nivå. : Vilket inte hindrar att vid alla "ringar .på 50—100 procent och teoht papper” med nästan vid årsskiftet hade 429.653 ir re,: varmed den schlesiska” huvud: I staden åter blivit storstad och: det; ledande kulturella centrum i väst: rå Polen. Breslau hade. under ti 1600-talets början var Breslau reé- dänven av. Centraleuropas « mest, blomstrande storstäder, Under. 30-- åriga kriget förloräde staden om= kring hälften av sina invånare. I mitten av: 1600-talet sjönk Breslau ned till -en mindré" landsortsstad: Habsburgarnas rike, dvs Österrike. Det nämnda året erövrades och in förlivades ' Breslau med” Preussen, Då hade staden omkring: 50.000 in- vånare. År 1813 inleddes det tyska lau, som då hade. 70.000 invånare. År 1880 ver det. redan. 278.000, år 1900 4234 000, och- vid andra världs- krigets utbrott 630.000 invånare. Ef- ter segern över. Hitlers nazistrike har Breslaus förvaltning i enlighet med stormakternas : beslut 4 ”Pots- dam övergått till polackerna... Sta- dens invånare under andra världs- kriget . var till. 90 -procent tyskar. |- Nästan alla lämnade Breslau. Un- der namnet Wroclåv blev den gam- Ja staden de nya polska områdenas huvudstad och hade vid årsskiftet till 1946 bara 120.000 invånare, - till största delen nyinflyttade polacker: Under de gångna 15 åren har Brés4 lau-Wroelav närapå fyrdubblat sitt tal. Den under eftér- den och FN:s informa kontor under ropen ”Häng Hammarskjöld, Hammarskjöld mördade. Lumum- ba”. - - e COLOMBO, CEYLON = - Flera tusen” 'studenter och buddist- baffransfär; gade Kåppör re-åstadkomsvåra skador på bele kiska « :ambässadens byggnad. Den, krigstid "ditflyttade polsk, befolk- ningen: fick effektivt stöd av rec geringen i Warszawa, som satte in alla tänkbara resurser för att för "polackerna själva och den övriga världen 'demonstrera "att "den "nya befolkningen kunde ;befolka och il 3 heloick in vå gård och slet ner: belgiska flaggan, träned. derna - ett . växlingsrikt öde, ,, Vid: ried bara 27.000 invånare. Breslau, - tillhörde då och ända till år i7ta2 | frihetskrigét mot Napoleon i. Bres-:]" det i uttlandet, «lika stora. förluster. - Ett ge- mensamt drag vid alla mer oc a "betydande: . sbörscentra i stycke även vara att kurserna nu li Her, avsevärt, högre än .va . tivera. Inflationsfarhågorna och önskan” om trygg, Jångsiktig, aktieköparna, överallt ;— åt- > med några trasor över sig. Kli- I kanten på Dansakilöknen och bär Se onstrerae I Paris Acer | . vo de in ib b jegnaden och |" "WROCLAV (AEP). idea . sbörscentra kunde noteras både senaste häftet av. Ekonomisk matet var starkt växlande, om | en ;orientalisk- prägeb-med. mo- yen Kalro ec sa och ” | mischö Et 2 ätjä >, Tidni 2 "Glo, K ”raketpapper”. med: kurssteg- Revy : kommenterar — börsåret yOm kl i meddelar att: -Wroclav; fd Breslau: |. 2 1960. va 2 'Annonisera, i LT iv - En lokument; film sorå skild- 7 . rar, en diktaturstats arbetsme- todér. —. förslagsvis Erwin Lei- sers ”Den blodiga tiden” — bör ingå i .skolundervisningers, krä- ” ver Sveriges Liberala Student- ” förbund i i ett Korgressuttalande 7 - på söndagen. ”,, åt; vår egen tids historia. Lä ob kernas "begränsade utrymme med- för att, Jotalitära regimer avhand- has på några, få rader. Den ofillräck- :strakt och intetsägande. Én doku- mentärfilm :kan "som - ingen: läro- "bokstext konkrétisera. vad det in- ”nébär att leva i en diktatur, sägs : Liberala Studentförbundet: krä- iver vidare att skolöverstyrelsen i anslutning till filmen utfärdar än- ”kontra diktatur”. Beckman, Stockholm. Hart efterträ- dér pol mag Hadar Cars, Stock -holm, som avböjt omval Som med- Den ni "blodiga. : "Skolan lämnar alltför liten, plats]; liga kunskap eleverna får blir ab- i visningar för uppläggning av dis-|, 'kössioner- kring ämnet ”Demokrati |. . + - Till ny ordförande i Liberala Stu- |: ”déntförbundet valdes fil kand Björn |: tiden”. la, -Gösta - Johansson, Lund, Lille- mor von Melsted, Stockholm, Inge= gerd Svenningsson, Lund, samt Pat- rick Mykman, Uppsala, ” . "Drunkriäde bäckéåslätten £ närheten av hemmet 7 . drunkande på måndagen . årig . son « till hemmansägare Emif - , Ul en sexårig syster och en femårig pojkkamrat; Alla tre hamnade $ : vattnet mén de två äldre Iyckadié ta sig upp: och påktlla hjälp. Ex bilist på riks-13; som går strax.bne ' till; drog upp. den. lille ur vaken, >, men "å Umeå lasarett kunde mats inte återkalla honom till livet, - .. >. Friskare barn ==2 lemmar i den nya förbundsstyrel- sköta 'den gamla schlesiska huvad- . stådén. stt friskt iarkbällt . s TRON 2 -enbart avkastningen kan mo-=, placering : förefaller ännu leda' : ”minstone 'om man skall döma. : . efter de sju finansjournalister. N från. sju olika, Jänder, som; 1 Ii slämgröp... 2 I en meterdjup slamgrop på Rör =: rdr fran
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.