AN abe r a TTT PYRREr rg fermnmamtong jr j Lördagen den 18 februari 1981" . LAHOLMS T TIDNING - ererrevYTTEYYTYTVFEYYFFYTYTTTTYYTTTYYYTYFYT TY TreveveiyvttYTYTFret TE TTY MARKARYDS: BYGDEN SKIOLD centrifugalspridare. . oc Laholms: Tidnings Iokalredaktion: Markaryd, vill t : Redaktör: Sven B. Jönsson. Tel: 10150. Rd nt + 20.00 å : ryd. Läroverksadjunkt Carl Gus-- taf Hulthe, Göteborg: Från dans- visa till kuplett. Med pianoillur strationer. . - "MARKARYDS . FÖRELÄSNINGSFÖRENING ' Måndagen den 20' febr. na en god inblick i i "svenska kyrkans sjömansvård. Han. berättade bl. a. att:besättningen på de svenska bå- kl. tarna är ungdomlig och brukar det Folkhögskolan, Marka- stort mer än 15 år gamla. Ungdo- marna kommer mycket gärna till sjömanskyrkan och han ' framhöll också att dén svenska sjömanskyr- kan är en fast punkt för dessa " Markaryds Föreläsningsförening Läröverksadjunkt . Hulthe från Göteborg föreläser på Av måndag över ämnet ”Från dansvisa till. kuplett”. « gas. med Pianoillustrationer. ”Syförenings . KEN Forts, från sid. 1.' bland svenska sjömän i främmande länder och han gav därvid åhörar- unga sjömän. Efter föredraget vi- sade pastor Ridderstedt en serie vältagna ljusbilder i färg som skild. Gustaf rade hamnstäderna där han varit "Carl ' Föredraget beledsa- lustratio utfärder - som sjömanskyrkan ord- nat för sjömännen, = ' . Efter visningen följde kaffeser- vering där Markaryds—Erikstorps |" syförening stod för värdskapet. Sist genomgicks föreningens räkenska- per men till dessa återkommer 'vi om någon dag och då i samband med en samlad redogörelse för alla kyrkliga syföreningarna inom Mar- karyds församling. Veinge .. et (Forts.' fr, sid. 1y aven Styrelsen hade. framfört tan- ken på anordnande" av en älg- bana för 'träningsskjutning ev. i " samarbete jaktvårdsområden. Olof Olsson i. Genevad, påpekade, att en så- ” dan bana" drar /stora kostnader ; = Av denna” framgick, att fasan- "| stammen åter ökat men att man Tbör bibehålla den begränsade avskutningen: Även i fråga om den svenska haren. ansågs att avskjutningen borde begränsas hårdare. Under året har fällts 32 rävar och 4 grävlingar. ; Till ordförande omvaldes Sune Örjansson ; och i styrelsen om- valdes Axel Karlsson, Bergstorp och Kuno Nilsson, Skogaby samt samt . nyvaldes Knut Bengtsson NANO med . kringliggande finnas: flera pojkar som inte är|' verksam men som också visade li- |: vet i en sjömanskyrka och ett par |" "att man — om: man gör. arbetet för 2.000 kr. Han rekommende- varför den bör göras och läggas så att så många som möjligt kan använda iden, förslagsvis i 'Sko- " gaby bort möt Knäred. I fram- «tiden kommer det säkerligen att resas kompetenskrav för älg- jägare i warje fall när man ' vill köpa studsare. På en fråga av Sune Örjansson' i Skogaby vad en sådan: kan . kosta 'omtalade meajor ' Modigh . att.: det-- ligger mellan 1.000 och 6.000 kr men själv” = kan få en hygglig bana "rade ett studiebesök i Frillesås. ., Det beslöts tillsätta en kom- mitté' på fem” personer som ” skullé "utreda frågan, och ta kontakt med jaktvårdsområdena " kring Laholm. och i: Knäred. Valda "blev Ölof Olssön; "Gene- vad, Gustav Lundgren, Öringe, | Sune Örjansson, Skogaby, smk., Ake Nilsson, Bröden och. Allan i Under "ordet fritt 'didkutéra esi! platsen för stämman "då "man också föreslog bygdegården. Men | :Veinge«, södra jaktvårdsområde har bestämt. att ha sin stämma inom sitt område och då måste , man lägga Iden till hotellet. Till "sist tackade : Sigfrid Wahlgren och hoppades, at den nya sty- relsen; skulle , åstadkomma fler Karl ”Erik . Hindgren, Suppl blev Gösta Persson, Bölarp och John Jönssoh, Skogaby; Re- visorer ' Anders; Kjellson och Gustav Johansson, Bölarp, suppl. Erik Magnusson,” Vessinge? vo - Jakträttsbevisen' skall kosta 4 kr och dagkort 3 kr. ' nov. debiteras dubbel avgift. Ef- ter diskussion fastställdes. .skott- pengarna till 7. kr för såv äl:4 öre för kaja bör komnmi motionsvägen: Styrelsens förslag att lägga mut gift mot kråkorna avslogs sedan man i. gårdagens Laholms ' Tidning läst "om det beslut som fattats av" Laholms östra där det framhölls att krå- [kan gör: "mycket nytta. Till sist | påpekade ordföranden, ” + Kårarp. Efter 1 och 5 kr för grävling. Ett fö - av: Algot Karlsson; Bölarp;- vatt att de 4 Vviltrappor! VEINGE VÄSTRA I JAKT- . VAÄRDSOMRADE " höll. "sitt ' sammanträde” under ordförandeskap 'av Olof Olsson, Genevad, ' som också omvaldes för detta år. I styrelsen omval- des Bertrand Svensson, Prästgår- | den, Oskar Gustavsson, Tönner- sjö Joch” Åke Nilsson, Bröden, -dJerlig vård; "Sannolikt ; torde ' bli ett steg bakåt. passar : alla traktorer . Säljes av TH. L.' JÖNSONS :- JÄRNHANDEL - Tel. 10035, 10215 Laholm. ' - Kreditbanken "fördubblade ”néettovinsten ' Fördubblad nettovinst ' och fort: satt god likviditet redovisar Kredit- banken i sitt bokslut för 1960, Sty- relsen föreslår fondemission med et ny aktie på fem gamla, ve oc Det markanta' omslag, som” av kända skäl inträffade i fråga 'om affärsbankernas ” inlåning ' under 1960, drabbade även Kreditbanken; Bankens inlåning : sjönk -sålunda under året med ca 30 milj til 2.129" milj jämfört med er nedgång för hela: "affärsbanksektorn ' om drygt 400 milj. Genomsnittsinlånin= gen var under 1960 — mätt: efter inlåningens storlek vid varje må-= nadsskifte — 130 milj större ä än uns der 1959, oc . Utlåningen till ållmänheten steg med 92 milj eller '82 procent och uppgick vid årets slut", till 1218 imilj kr.. : Likviditeten ä är trots utlåningsöks ningen mycket god.' Bankens inlå- ningsöverskott uppgick vid.utgån- igen av 1950 till 876 milj, vilket "422224 42242422 00 behovet + skjutes .-i>: förgrunden desto mer kommer det allmän” nas "och' den enskildes intressen att sammanfalla: öv : Utredriingen" hade föreslagit, att en 's k socialdomstol' skulle inrät-' tas 1: varje -län.. Vid "denna skulle: processförfarandet bli, i: stort sett; likt ' vår nuvarande straffprocess, Redan att införa benämningen dom- stol "på ett- socialvårdande organ måste betecknas som högst olyck-. ligt, : framhåller Jänsstyrelsen, Or- det domstol torde hos gemene man föra” tanken på, straff och .veder=. 'gällning. :' Ännu allvarligare ' följder” anser, länsstyrelsen ”att förfarandet med socialdomstol kan medföra. Redan nu har. förmärkts en tydlig -ten- dens till ovilja från nämndsledamö- ternas sida : mot att- uppträda ' an= 1 de." Om” förtroe skulle uppträda söm" någon 'slags åklagare kommer förutsättningarna att bli avsevärt sämre för det'för- troendefulla . -'samarbete :" ' mellan nämnd och -”tilltalad”,: .som är. ett villkor för en ' effektiv" socialvård. Det, kan dessutom : befaras att de kommunala nämnderna på grund av svårigheten 'att' "bemästra det omständiga och formella rättegångs- förfarandet 'i' det längsta kommer att draga sig för att anlita social- domstolarna, vilket skulle innebära att de kanske mest svårartade fal- Jen icke kommer att: erhålla” erfo= det, Också bli ännu svårare än för I nära; arande :.att . få :.lämpliga personer; tt åtaga sig:det ömtåliga: uppdras: Bet att vara ledamot av. de: sociala" .hämnderna. Stora "risker finns allti :så "att den "ifrågasatta ” "reformen isk se + Enbigt länsstyrelsens ; det varit naturligt, att'som'en första "åtgärd närmare undersöka möjligt heten. att. genom :reformer. av rå dande ordning ernå ökade rättsga- rantier. för dn enskild äl den enskilde kunde" erhål : jaktyårdsområden. inom. Veinge. " ; höll därefter 'sitt sammanträde under ordförandeskap av dispo- nent Sune Örnjansson, Skogaby. bön VÄRDSOMRÅDE VEINGE ' SÖDRA JAKT- samt nyvaldes efter Adolf Kjell- son," söm bestämt - avsagt' 'sig, Suppl” fblev:-' Einar ' Svensson, Kullsgård och Artur Olsson, Öringe. Revisorer. blev ' Yngve Karlsson och” John: Erik Hjal- godkändes. marsson med Torsten Svensson Styrelseberättelsen ' Knut: Hjalmarsson,” Skogsgård. |. det gentemot de myndigheterna: . möjligheter till rättshjälp vid reni- den av nu förevarande art "och för= månen utnyttjas, torde "till stor del grunden "avlägsnas "för" det ' av ut< redningen :. påstådda ' 'missförstån= dministrativs :| Hägerström—G . Almqvist. ' MYE ; ORAULBUREN ”SÅMASIKIN SIE . Specialbyggd - för : | 3-punktsi Kran oppl : . "Cenroli I he MP acerad sålåda, rym-. . Utsädet föres med luftström ” ' från matarhusen till billarna Ställbara slöpbillor av ny . Bekväm manövrering från od rarplatsen Effektiva s årluckrare :- : Arbetsbre d 252 m.. mor NN "fnkommer, inom kort; Ensamförsäljare MN 'vällberga Lantmannaförening. . . Tel 23260 Vallberga..- : : z Loholmsortens Lantmennaförening Te 10425 .Eaholm, .| nu slutade sina dagar; (Forts. fr. sh skinen längre. så övergick hon. till att virka och sticka. : . Under en; lång följd = av år hade den avlidna "sin bostad. och vård hos dottern och svågern Elna och Ernfrid' Salomonsson, Södra Århult, Markaryd. 'I början på dec. 1960 blev hon emellertid sjuk"och intogs då på ”Tallbacka vårdhem där hon alltsedari dess vårdats ' Närmast sörjande i atlren 2 Alderdonisbemsbygget i Våxtorp. Regeringen har Jämnat 'Väåx- torps kormmmn, till tillstånd att ;; Håna 150.000 kr för? uppförandet av ålderdomshemmet i Våktorp. erinrar, om .. -kretsfältskjutningen i i Elmhult, Knäred på söndag. Sam- ling vid kvarnen kl, 8, Skyttarna uppmanas deltaga mangrant. som 'suppl.; sårhtliga från Skogs- gård. En lång diskussion hölls så om" jakträttsbevis och dagkort. Skottpengar . fastställdes till: 15 kr för räv, 10 för rävunge; 15 "I för grävling, "10 kr för mink och, 50 öre För skata, kråka och Kaja! : be - Till sist visade major Modigh - ett par” vackra Jaktfilmer;” ar ca 42 procent av inlå- hingen: Innehavet av statspapper "och "obligationer "hade vid samma tillfälle" ett bokfört värde” av 193 imilj krv H Bruttointäkterna ökade” under 11960. med: 8 milj till '59,9' milj och tränteöverskottet förbättrades med 4,6 milj till 41,6 milj kr. >. i : Omkostnaderna för rörelsen öka- 'de med 2,9 milj till 23,4 milj. - :' För fortsatt konsolidering av rö- Isen har i bokslutet avsatts 5 milj frit. värderegleringskontot' för obli-. gationer samt 3 milj till k tot för 'utlåning till'allmänheten.” , Sedan årets 'rörelse' belastats för skatter med ett belopp" av 13,6 milj &r' står till bolagsstämmans' förfo- gande; årets nettovinst' 14,1. milj kr och från' år 1959 bal vinst 3,9 milj kr eller tillsamans, 18 milj kr. i Styre i anser; att huvudpa n av; dessa" vinstmedel "bör" användas till ökning” av' aktiekapitalet. : Så- lunda föreslås en höjning av detta med 13,2 milj i form av fondemis- sion '— motsvarande" en ny aktig på fem gamla, Efter den föreslagna höjningen uppgår bankens åktieka- pital till 79,2 milj kr. .I övrigt fö- -reslår styrelsen en oförändrad ut+ delning med 3,3 milj: eller 5 pro- 'cent samt .en överföring av åter, Stående 1,5 milj till 1961. års vinst- och förlusträkning, - To Den föreslagna ökningen. av. -- egna kapitalet , vidgar bankens ins: Måningsrätt med ca 110 milj kr. För att möjliggöra en ytterligare örstärkning av bankens inlåningsa ätt har styrelsen hos Kungl' Maj: t hemställt om, rätt att. emittera ett förlagslån. på 10 milj kr, Eifalles framställningen” skulle bankens ins. låringsrätt komma att öka med yta terligare 109 milj kr. > os »>-Bolagsstämma . hålles i den 23 mars, I första omgången . i: NST-cu- pen. i: schack vann Sydhallands SS på torsdagskvällen en storse- ger över "gästande Strövelstorps SK. Segersiffrorna blevo TY4.-—1, Individuella resultat: Cårl. G An- dreasson—S'.. Ohlin... 1-0, - Tage 1-0, Kjell " Andreasson—Y' Nord 1—0, Elvir Bengtsson—I Paulsson 1—0 Knut Johansson—L Svensson re- mi, Lars Larsson—B Nordström 1-0, .Gurnar Eriksson—N Kris- tiansson 1—0, Erik Nilsson—K Ohlsson 1-0." : sö 2000-0500 (Forts, fr. sid. 1)” " gropsilos. Då "fanns det "inga silos: men framlidne: lantbru- karen - Karl "Jansson i Östra Karup hade varit på en studie- resa någonstans och” sett” så- dana och undrade om jag inte : kunde göra en gropsilo åt ho? nöm. Visst kunde vi 'det men : inte” som "han ville, Han'tyckte "vi kunde” göra helgjutna ' rör -men detta skulle ställa 'sig allt för tungt och besvärligt. I stäl- let "gjorde; vi dem -i svängda "block -i' olika ' storlekar : efter : behag. Sådana både finns och "göres än men har fått vika för tornsilos. — - Det fanns silos "i tå förut, fortsätter fabrikör Karl Gustav. Nilsson, men vi voro "nog de här i landet. Det var -omkring satt med dessa” fast konstruk- tionerna har förbättrats med ti- den: block' med en fals i överkante; I denihä, lägges .en kraftig 'jö rjög, som: håller ihop. det hela. med 3 export”. «till Skåne pch där stort antal. tornsilos &vén här i typer och enbart i fjol gjorde Halland. I Skåne sker försäl Lantmännens Centralförening men vi har ett. ombud i Malmö, som inte gör något ' annat än säljer ” och demonstrerar :: våra silos. Ten 3 — Dessa säljes till övervägan- de delen fritt uppsatta' på: går- den och då har. vi två arbetslag på två man "vardera, som från början : av: ; mars, till" slalet: av än. Teser önlering på. går och sätte l;— . Här i södra Halland finns det .så gott som enbart torn- silos'' och : i ” viss mån även "gropsilos, berättar.” fabrikör Kärl ' "Gustav Nilsson 'vidare. . i Skåne har når allt mer, gått. in för den betydligt 'enk- lare > men , ändå. så” effektiva Består av två något "snedställda : betongväggar, så har” Jag, nog beskrivit den enklast. Man .kan också” få betongvägg” "på "ena få kortsidän. "Då går också bra med enbär maka- dam. På sidorna gjute det ned; betongstolpar, utåtriktade från bottnen . räknat; och. på: sidorna sättes plattorna fast med bultar. det 'och sedan täckes det: hela några "tyngder ev: agnär = läggés över det hela. " grävas 'ned:i jorden en bit vayi- genom ensilaget I blir mera tfrost- frostifritt.: och avlastning!" "från sidorna" underlättas.” intetderä "Tfallet' finns! någon uppsamling = bruän Hör pressaft men genom att” silon, ; antingen” ligger. ovanpå marken: eller också bara helt lite nere i marken är. riskerna för att denna 'skall” tränga" he våttenådrorna” rätt: minimala! Det hela. låter ju 'synnerlig n erlkelt 'och” bra. men finns ' det då inte "nackdelar också blir .det med fodervärdet? 'c Det är jag ju ingen expert på, fortsätter fabrikör Kärl Gus tav Nilsson, men "efter wad' fom sägs nere i Skåne ligger foder: värdet f en plangilo en 5. å. 10 procent under fodervärdet i.en hög tornsilo och (kan ' wåra ;lik- värdigt ; med - en låg. tornsilo. Fördelen med 'en' plansilo.g är att denna bar: en: anskafningskost- nad ”som ligger 50 å 60 "procent under våd er tornsilo "kostar, att inlägningen” inte kastar” mera är hälften ' av "vad samma. sak köstar I törnsilo och att utlast- ningen enkelt och behändigt kan ske med en frontlastare på en traktor... 2 on see : L — vi började med sådana: : här för fem år "sedatitöch' de ' hår blivit allt' "populärare" nere 1i Skåne där vi satt upp bortåt "300 sådana de senare åren. Det är framförallt de större: och " medelstora "gårdarna där man har lejd ' arbetskraft, :som har visat ett mycket stort intresse för” dessa.” 1 c tgjuteriet började som VILL DU VETA | -VAD soM "HÄNDER - I DIN BYGD? | Läs då ns | LAHOLMS TIDNIN sagt i liten skala men: har ut- " vecklats allt mera och syssel- sätter nu sommartid 10. man och under, själva vintermåna- : derna 6 man, Det är inte små- saker, som går åt och varje år köper man c:a 2.000 kbm grus och sten, 8.000 säckar 'cement, det mesta från Våxtorps grus- "tag "men "den allra finaste singeln . från Veinge.- Till de 2.000 silos som tillverkats u un«/ e or allra "första, som" började - till- : verka ”tornsilos i betongblock 1939' och sedan dess har vi fort- : st = Redan ' tidigt började vi . Har” vi alltjämnt vår 'huvudsak-=. I | 1 i liga marknad om än wvi gjort ett N södra Halland; Under de gångna .' åren "har vi tillverkat ' och" satt. ' upp över 2000 silos” av olika ' vi c:a 150 varav ett 25-tal i's:å ' ningen enbart genom Skåriska :1de: första åren till i ett uthus ät fer: bred, "Al tillverkning sker 2 nosterband upp. till toppen. Här ;I siktas det. hela i:fyra- grovlekar .”Ideles.:intill..:de [båda ' silotornen köres över "det hela för. ått. packa 1 ' | med. ett. plastskynke: eller med |; i väl lavade, gödningssäckar "varpå = Denna” . plasilo Kan, "också No 'gjutes: de i svängda :. der de sista” två decennierna har det "gått åt c:a: en: miljon : kubikmeter betongmassa, Fabrikör Nilsson höll: under men” 1947 byggdes den första fabriken; som. sedan undan för undan har ökats på så attuden nu än 57 meter lång och I2 me- sedan ; länge .under tak till stor fördel för både de anställda och för varorna.' 1959 kom en sista tillbyggnaden då man satte upp två stora silos — av betong för stås — och byggde till en 'rör- pressningsavdelning. ” : Med: fabrikör Karl Gustav Nilson 'som ciceron tittar wi så på fabrik och" tillverkning. Rå- varan, alltså 'grus och sten, tip- pas av utanför silosen "och trans- > [porteras sedan 'på ett mater- '—- grus. och tre" singelstorlekar, : som - sedan går. ned i"var sin|- lastficka. Inne” i byggnaden finns” all- : 'terande.' moståridsblandare 0 "ovanför denna finns mätkärl impliga praportioner. och = ip- | pas ned "i blandaren, en” säck: 4 a tillsättes ” "Liksom noga utmö minuter är- blandningen färdig. Då' har man. 800 kg betong en- kelt: och lätt: och på käror. körs deri. ut. till: de olika” 'arbetsplat- ät "Blandningen tvarierar givetvis beroende” på 'vad som skall till: verkas men” det: skall vi inte gå a - | bedövande: buller .men ; gör utomordentligt: fint arbete. och I | "Fabrikör Karl. Gustav. Nilsson vid äen fina” blandaren, delvis Så oo : : egen uppfinning, ; , vibrerande form gjutes de wik- tiga blocken: till 'silos och en annan mycket stor tillverkning är vanliga trädgårdsplattor,' som säljes i mycket stor utsträckning speciellt i Malmö och Lund. De. > är. mönstrode på ena sidan och trevliga att se på. : En nyhet för året är massa- . .vedsplintar, en liten enkel sak -som 'dock gör det bättre och lättare - att 'lava' | ute. i 'skogen.. får ligga där både ett och två år är det av vikt att den kom- . mer, upp från. marken så att '- de understa laven inte ruttnar. Genom. att. lägga . tvärstänger på plinten som' även har ett hål där 'man sätter en stock. -rakt upp kan” man . få' lavan . : perfekt 'och i önskad :storlck, ” ' Hyltebruk skall ha 10.000 så-" massaveden Eftersom . den dana: pliatar” i år ' och” sedan lika många varje. år framåt. i fem år, >. cn Om ' än "silos ; diominerar så - fins det andra saker, som tfabri- :.' körerna Nilsson tillverkar; Sams | lingsbrunnar, främst urin, är'en stor. artikel och åtskilliga hundra sådana har man salt upp på gårs' dar 'i Skåne; Det 'är inga' små-. ' saker '— på Höganäsbolagets störa! I gård ' i Hylinge har man häromåret satt. upp en sådan ' med 112-"meters” "diameter och man kan kömma upp i 14 meter. Just nu bygger man" en brand- damm "i : Skummeslövsstrand, äver "den av ioponerände” ai och man kän bara önska fabri- ne kör "Joel: Nilsson" och hans. son i Karl Gustav lycka till i det fort- 2 satta "silobyggnadet och vi "får väl hoppas att plansilon också; finner vägen; till de Sydhalra det” tar inte mer. än någon minut” ”ska- gårdarna. -Branddammar -VÄXTORE Tel. 2 0430/20047. Grävsilos los... "Toörnsilos - | Sömlingbrunnr fe för. urin o. dö . - Brunnsrör : | » Vägrör fötts I "Muffrör ; . : 7 Lantbr.- -Fför m, om j " Pyggnadsblock"- mm fr Plintar för virkesupp ag wid skogsavverkning, i Jodl Nilssons Cementgjuteri så VÄXTORP. Tel, 0430/30047. - avse vo Äl TRÄDGÅRDEN - Pressade” gång-. . platfor med. mönstrad yta. Kansten, stolpar. vn FÖR 2 00a $$ Vessori 2994420904000 Mises vönne Va sar RN 4 Sk
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.