Vv yVYTETEPETYNTYTTETTTTFPPoerevenuemeemn, veetYYveyevtyvYvYeeYrryYyverYyrYFYYYFTYVTTTT MAAd YYTYYYTTYTEE TFF OTYNIE OMAR ev YYTTYvYYT ARA eeretYYTtT YT Fet tYTE FET YS TryvevYvrevevfrYervYFTYFFrerTtTTFYYYYVYTYT VY a oh d + samtidigt '- effektiv: ” som har :god'spridning bland all- " mänheten inom, just det' område annonsören söker sina kunder. Ju . tätare tidningens spridning är där, Eller ” med andra ord: Det är, både ef- fektivare och billigare att annon- . : sera i en tätt spridd tidning än" " i:en Zlest spridd. I regel skiljer "det även ' ganska litet beträffande” detta "inte: desto rflerå spekulanter, annonspriset, såvida rent av är lika. v Ia Trots dessa enkla fakta” "Tidningen Kö När. det gäller att meddela en . dessa "pengar större ' "allmänhet att någon pro- t eller "vara finns" att sälja, utgör annonsering en enkel men . upplysning. ' » Förutsättningen är emellertid att annonsen placeras i en tidring,' färsannonsering "förekommer det alltjämt att köpmän låter lura sig till ineffektiv och därför även dyr. jande:: ä 2 det" våra möjligt : stora pengar. på menlösa ”rutor” - i trycksaker « utan randes plats? Vad tänker den -: köpman egentligen på som satsar 7 över 1.500 kronor för annonsering ' i ett 'inte särskilt välkänt organ” med exekutiva uppgifter — hade : inte även ringa eftertanke :bört . säga hor.om? att han där omöjligt- - vis kan nå de husmödrar och öv- riga' konsumenter som handlar i en livsmedelsaffär? Hade han med i nen har: satt fingret på denna: ömma puhkt och skriver. pl a föl. - kan ter allt. vad som förekommit och "alla -varningar som getts att en massa” företagare alltjämt. offrar < verifierad ” Spridning, säkert i mer än ett fall . utan en enda läsare på vederbö- - - Annonsering på "måfå Lr gått till stadens dagstidningar — där såvitt vi "vet "utmärkt reklamservice ges — så hade annonserna nått rätta adres-' ser och det hade. kunnat .bli nås. - gon behållning av dem. Nu är det bortkastade pengar.” « Varjé kostnadskrona måste ut: nyttjas väL.Den som inte gör det : kommer på efterkälken. Att mån- ga enskilda detaljister ”utnfttjar ' sina ' reklamkronor: illa, är :ett. sorgligt faktum, fortsätter” Köp-" "mannen, t " Tyvärr har nog "Köpmannen rätt i detta, Och ändå är det ganska "enkelt för ' annonsörerna » att ta reda på hur 'stor en. tid- nings upplaga är just i. det om- "råde: där han söker sina kunder; Alla tidningar har nämligen möj- ligheter att få-sin spridningsin- tensitet kartlagd av AB Tidnings- "statistik. Genom. de. överskådliga kartor över tidningarnas sprid- ningsorirådefnl, som detta köontroll- "organ gör upp,'kan': kunden-an-' - nonsören få en klar uppfattning : om "vilken tidning som är just. "hans tidning "för: affärsannonse=' ring, Den tidning 'som inte vill verifiera sin spridningstäthet . med . sådana korrekta uppgifter får gi- vetvis stå sitt kast och riskera bli betraktad som mindre - effektivt annonsorgan; "Slutligen bör även y sägas, att det ligger i såväl an-+ . nonsörernas som tidningarnas in- tresse. att annonskunden får va> luta för. sina "reklampengar och' att 'han även. får förtroende för +-den tidning han annonserar i, - ”Felakligheten i. denna: upp- fattning "borde :vid det här laget med ; ; vederbörlig styrka redan . många gånger. varå påvisad ge-I .- nom de referat. från rättegångar |: då dylika ting som stått att läsa «. I tidningarna, 'inte' minst de häl- : singborgska.- Dessvärre" — synes: ” det —-till ringa nytta.' i Detiakz tuella” fallet var inte annorli "da 'än sina föregångare. Den tilltalade' hade" på : heder | ' och samvete hos sjukkassan in- tygat, att hon 'p. g.' a. sjukdom l; måste "fullständigt .. avhålla” « från arbete ' och uppbar” också 'ersättning . härför med 416 kr. Likväl hade hon' därvid" under viss tid åtagit sig kvällsarbete Sd annan'anställning än sin ordi- ' narie: Hon i: hade varit extra servitris 'på någon resturang och "för detta uppburit 262 kr.” Hon dömdes till fängelse i tre månader, Emellertid har tydli- gen '”de- omständigheter som . kunde lämnas i undersökningen rörande: : herines personalia — : som föredrogs sinom ;' stängda ij '— varit åtminstone nöj- hon beviljades villkor- ER aktiga; l ligt anstånd "med "att avtjäna |. '. straffet. 'IDe 416 kronorna ska hon återbetala sjukkassan.: Tv vo En. manlig tilltalad hade intygat sin arbetsoförmåga. och uppburit. ersättning 22—27 aug. trots att han alltjämt utfört sitt Ordinarie arbete, - 1 "Om omständigheterna, medde- lade. :han, att han varit full- ständigt utblottad. Hans lön ha- : de inte 'räckt till för att försör- ja hans familj om sju personer. a De fem bärnen vår i åldern 3— + "+ 10 år. Hah hade gjort stora an- " . strängningar” att skaffa sig ett arbete. som gav honom större : inkomster): men det hade varit ' förgäves. . När han betalt 'den nödvändiga hyran, ' hade 'inte många . slantar återstått för fa- . 'miljens övriga timliga behov. I :; den belägenheten hade han inte "sett sig annan utväg. -- | I hang .-fall ansåg åklagaren . att det naturligtvis låg annor- ”, lunda till än i:det! föregående. Med hänsyn till det ringa :be- "lopp det rörde:sig om, 84 kr, " skulle' man kanske kunna nöja sig med ansvar. för bedrägligt .”beteende och den tilltalade så- ' funda, med |tillämprång: jämväl avi en jämkad dagsbot kunna dömas . till ett lågt bötesbelopp. "> Rätten beslöt i enlighet med vad åklagaren anfört. Den till- : -talade dömdes till 10x3 .dagsbö- ter. Vilket alltså inte bör tas till intäkt för: en uppfattning i.stil med den, som den tilltalade: i - fel, 3 men: jag I trodde. inte" det var 'nå-" = got; brott.” —L all sin oklarhet är; "måhända" detta yttrande - av "en. på "onsdagen: vid Hälsingborgs rådhusrätt. fi - kassebedrägeri tilltalad 37-årig hälsingborgska ' rätt signifi- .kativt, för" den ””populära”. uppfattningen åv innebörden i och risken av: en 'sådan "handling, > ' sjuk-". Italien. 1861-1 961:1: Skapandet ä äv det enade Ttalien sekel tilbaka” i” tiden, utgjorde frukten. av fyra stora nationella Giuseppe Mazzini, och främste förespråkaren för en den tidigaste]: ;: skaparen av: Gigvine'Italia; som kom att spela en!betydelsetull." roll: i ”enhets- verket, Vincenzo .Gioberti," präst och filosof, som önskade ett enat Italien "under kyrkans: lednirig, Giuseppe Garibaldi,” den! även- tyrsomstrålande' friketshjälten, som" blev något av en "enande symbol för den' unga 'staten och ji slutligen men ' ändå främst av de fyra - => Camillo Cavour, man- neh” som fångade upp den mäk tiga” vågen av nationell hän- förelse . och tfrihetslängtan, för- vandlade den till:ett instrument för nykter och konstruktiv « na- tionell 'realpolitik, I vilken utsträckning Eramstår dagens Italien som arvtagare till dessa fyra stora män,'som ägna. de sitt livsverk åt enhetsverket? Vencenzo , Gioberti: har . med" sin huvudtanke ningen. mellan . de "nationella strävandena och ' kyrkans "uni- versella mission, Men hans idéer om att detta skulle 'ske” "genom en federation 'under' Kyrkosta- tens ledning har inte förverkli- gats, Giuseppe Mazzini fick upp- leva den nationella frihetsidéns triumf menyvi det monarkiska statsskickets förm. Hans andliga arvtagare i det republikanska partiet har 'dock Fått, bevittna monarkins fall efter det andra världskriget... Cavour avled in- nan enhetsverket hunnits full- bordas,'.. men. den "realistiska grund han lade för den unga staten har till stora delar visat sig hållbar in 4 'våra dagar. Men den kungliga dynasti som : var? hans politiska : instrument har! ; sopats undan. Garibaldi slutli- gen, den oförvägne kondottjä-- ren, har överlevt alla tiders om- välvningar. Han förkroppsligar ji romantiken" 1 '1800-talets' natio- nella frihetsrörelser och han har tillförsäkrats en odödlighet som knappast kommer de Övriga tre till del, om man' med odödlig- het menar att vara älskad av ett helt folk. '- Dessa" tänkegångar" rörande det 100-åriga" Italiens anknytnings- Hl punkter till det nationella en- | hade nu varit. ute och jagat. sä De var på. "hösten som kapten Hagbert Andersen — en gam- . mal' Iabrador-" och Act. i . seglade i hemöver 'med skutan , Elias! Den hade en värdefull last av-tran, sälhudsskinn och valross- tänder combord, och fartyget låg i sjön omkring tre hundra sjömil från Nord-Labrador. En morgon vid nio- " tiden hördes utkiken ropa: ' = HS fartyg i syd. inte se e någob- sade grönlh - — Det ha inte något segel.” "Det vr utatt vara en liten båt från årönland eller Labrador.” > — Vad säger du? Hur har "den 3 unnat” "driva 'så långt till havs? Kaptenen och ttyrmannen tog si- a kikare. för' att spana. mot: ho- onten, . och 'snart upptäckte de ten, .Det'var en eskimåjak, och "i den satt en eskimå, sammansjun- «ken och till synes livlös, + «> .; En halvtimme, senare hade "skepz "vet kommit ganska nära den lilla kajaken. : Till ' stor" förundran för kaptenen: ”öch hans manskap, ”börja- >le:”den” döde” 'röra på. sig." Han a bi, en. båt saltes' ut, och" snart” befann sig den halvdö- de 'eskimån ' på Elias däck. Genom "omsorgsfull 'omvårdnad kom den tjugoårige ynglingen snart till kraf- ter. På bruten engelska berättade de en stam;som' bodde i närheten; ; en bukt på; nordkusten av Labra-'' dor, Han hade undfått: det kristna. dopet, liksom hans förfäder så långt man 'kunde minnas tillbaka. Han. "hundar, ; men "stark" ström > och väs- tanvind...hade fört : honom ' längre och längre ut, I den täta dimman hade 'det inte varit möjligt. att orientera "sig. I tio dagar hade han drivit. omkring 'på havet, fullstän- digt utmattad av:hunger och törst, och. han hade trott att stund var kommen. ' Nu var: det. omöjligt för käpten Andersen att föra Tuki tillbaka till Nain. Därför blev det: bestämt att eskimån -"och hans ” kajak: skulle följa med "skutan till Leith i Skott- land; för ”att' sedan med första lä- | genhe sändas/ tillbaka till Labra- göra än finna sig i denna "ordning. Så småningom återfick han sitt ku- hela: :manskä- - Skeppet kom välbshället fram tin ”Teith; där den unge 'eskimån- och hans Kajak väckte' stort uppseende, Några krigsskepp hade just ankrat 1' hamnen, och det "ordnades: med en kapprodd, Tolv vältränade ma- rinmatroser med en "lätt. båt och :Tuki. med: sin kajak rodde i kapp, men eskimån slog sina medtävlare med | största lätthet. Så gick det gång på gång, Roddklubbar: kom långväga ifrån med sina racerbåtar för att pröva lyckan, men förgäves. Tuki vann alltid, ve d 1: Han reste runt till de olika hanin- istäderna På skotska kusten och gav uppvisningar ” : med sin: behändiga farkost; - pengar och + betraktade det :inte längre som en olycka att han dri- vit ut på havet. I nio månader blev han kvar i Skottland. Så skulle ett iskepp- gå" till" Labrador. ' Tuki be- gagnade tillfället och gick ombord 'med ånga lårar, innehållande al- ilehanda nyttiga ting, Han medförde också en. fin liten segelbåt” samt faner. och: ammunition. Han lgick inte längre klädd i sin eski- mådräkt, Nu var han? klädd. som en riktig skotte. :. . . Kajaken' skänkte. han till det et- Inografiska "muséet i Leith som a tack för vistelsen i Skottland." Sr kom fram. till Labrador, I Nain hade man trott att Tuki Ivar död, Det blev därför stor för- våning, "och: "glädje då han ' helt oväntat .kom , tillbaka. Nw' var han den rikaste ' eskimån på Labrador. I Skottland hade Tuki vant sig att bo i "ordentliga hus. Nu satte han i gång med att bygga sig ett trä- hus; och folket på 'missionsstatio- nen förhjälpte honom till kakelugn och? diverse bohagsting. - Följden blev att alla unga 'giftasvuxna es- Ikimåflickor förälskade sig i honom. 'Men Tuki ägnade dem inte en tan- ke; "Hans, hjärta ' tillhörde en viss iSusanna, - dotter till köpmannen Andrews i Nain, en rik och ansedd karl, Redan innan Tuki gett sig ut på sin äventyrliga resa och den ofrivilliga färden till Skottland hadé han friat till Susanna och fått ja. D i Men hennes far ville inte ha med en sådan fattig friare att göra, Men nu var Tuki rik och ägare iav ett" fint trähus. Därför tänkte han att nu..skulle det gå bättre. 'Men där, tog han fel. Visserligen blev' han bemött mad större re- | i Anekt än förra gången, men An-:': ”lräv, och för'en' förlig . östanvind | oden fjällvägg, hän till en grotta som om Men snart' blev ' stigen” oframkom- li han att han hette Tuki och tillhör=! . av: herrnhutermissionen - Nain vid” sett litet försprång. "Uppåt ena fjäll- ” | närmast - påminnande; om "trassel, diews sade klart Ifrån: Min dotter | skall inte gifta sig med en eskimå, 'Tuki tog mycket illa vid sig, och för att glömma sorgen gjorde han sig 1 ordning för en längre jakttur inåt landet, Han klädde sig i eski- mådräkt, tog sitt bästa gevär och gjorde segelbåten klar. . Det var hans . avsikt att segla in mellan fjällen längs älven och jaga polar- gled han uppför den breda älven, som faller ut i bukten vid Nain. ” Då Tuki seglat några mil uppåt |: älven, styrde han båten, in under han kände från ett tidigare besök här. Så tog han geväret; och gav sig ut på jakt. ,; - Då han. drivi omkring i jället någon timme, fick han syn på en fjällget.. Han sköt men bommade, Strax efteråt hörde. han ett skä- rande krigstjut. Han blickade upp- åt och upptäckte till,sin förfäran ett par naskepi-indianer, som kom stormande emot honom, Flykt var nu det enda som kunde rädda ho- nom, Vägen tillbaka var stängd. Han måste slå in i en annan” riktning för att komma tillbaka till båten. ig. Nakna fjällväggar stängde på alla sidor, och: tydligare och. tydli- gare hörde han förföljarnas krigs" tjut. ' en naturlig tunnel, varigenom regn och snövatten hade sitt utlopp. =, "sFörsiktigt kröp "Tuki in 1 den . kusliga tunneln. Om en stund bör-' jade han: skönja en svag ljusning; det måste... vara utgången; . Han famlade sig vidare, nådde öppnin= . gen och fick till sin ytterligare för=, våning genast syn på sin egen se= gelbåts + ov Na Grottan i fjällväggen vid älven var alltså utloppet för vattnet från, klyftan. 5 ;Tuki såg. sig försiktigt: omkring : åt. alla håll, men han kunde inte änkt. "Han hoppade i båten, hissade segel, och : som ' vinden under tiden vänt sig, dröjde: det inte länge, förrän. han ' var hemrnna igen, I Kapten Andrews satt på sitt kon- tor och tänkte över" en ny spe-' kulation 'i tran, Då kom Tuki' in," hälsade och visade honom trassel. bunten: vs : I Kan ni säga 'vad det är? Det ser ut som ett slags stengräg. : ' > :"— Snack, vi kan i vart fall inte fordra missionens getter” med det” är, ' /— Nej, det tror inte jag heller, : något annat? ' : i: Det tror jag inte, Det är nog obrukbart strunt, " Han sprang för: livet, och tick SARA Bengt NE | NEP sidan bar det, men: här blev han stående ' vid . randen: av - en : djup klyfta. Överst sluttade den som ett kyrktak, men femton meter längre ner (Stapade den bränt utför ; mot fången. för att lida en kvalfull död vid, tortyrpålen,: eller också" måste han störta sig ner” i avgrunden. Han föredrog det sistnämnda. Kan- ske ligger det” ett djupt: lager, med vintersnö nere i klyftan, tänkte han, då klarar. jag mig; Annars blir jag rössad, men det är väl bättre än att låta pina sig ihjäl,” s Nu var indianerna bara ett fer tital ” steg bakom honom. ' Flera av plötsligt ner" och i i rullade han nerfö, ningen. Indianerna” kom fram all- deles' lagom för att se honom stör- ta-ner i, den bottenlösa svarta av- grunden, Ett triumferande tjut för- kännade att :de trodde hon lig- ga krossad därnere, NA Me2. det "gick inte Tuki så ällra värst. illa, : Han ' hade fallit: tio eller" tolv. meter” lodrätt ner. och hamnat på botten av klyftan, vis- serligen inte' på ett lager av! vin- tersnö, men . på en annan. mjuk massa. Stöten hade varit ' våldsam, och han låg avsvimmad ett par tre minuter. Men 'så småningom . kom' han till:sig själv igen och var' på det klara: med att han undsluppit oskadad från fallet. en - Med största förvåning undersökte han den mjuka' massan kom han hamnat på. Det var inte mycket av dagsljuset som trängde ner i klyf- tan, men” det var tillräckligt för att han skulle finna sig någorlunda tillrätta. ” Det var en 'sammanfiltrad massa av ; grönaktiga” till gulgrå' trådar, omkring ' en fot långa, böjliga men ganska sköra och närmast Hk ande hästhår att ta'på. - — Vad kan det vara, är det sten: gräs? tänkte han förvånad, I själva verket påminde hans fynd inte litet om ett slags mjuk stenmassa, ifall någonting sådan kunde tänkas, — ; ” Han bestämde sig för att /under-' söka fyndet litet närmare och stop pade några av de underliga. stråna i fickan, 1:05 oc "Men, nu gällde det "att komma upp' ur klyftan. Uppåt den lodräta fjällväggen . var" det 'omöjligt att klättra, men Tuki funderade ut ätt på andra tider av året. strö: dem hade. redan, pilen: färdig," på. "— Jag skall fråga missionären, . Tuki gick till missionsstationen och visade sin trasselbunt. Missio- /'nären hade reda på litet av varje. : Han tog bunten och undersökte den . noga. Så. tände han ett ljus / .och höll bunten intill lågan. Trå- darna började löda men brann in- upp. : — Är det en förstenad planta? "1 — Nej, det är det inte. Det är. ett "mycket sällsynt och dyrbart material som låter sig spinna och väva så att man kan göra tyg av det, ett tyg som inte brinner ens i :den' starkaste eld. Namnet på mineralet är asbest, och jag tror , att detta prov”är lika fint som "Iden finaste sibiriska asbesten, Var har du hittat den här? ' : Tuki. berättade om sitt farliga äventyr, : - — Där finns alltså stora mäng- der. ot .— Ja, många båtlaster, — Då måste jag säga att du haft tur, "Tuki,' och att detta kan blit : till stor lycka för. dig, dina anhö- » | riga, släktingar och vännsr, ja för hela: din stam. För jag hoppas att ” du inte tar hela förtjänsten 'själv.. . — Nej,. det. vill jag . inte. , Men an man verkligen förtjäna pengar i på sånt här? 200 » — Säkert. Det är sällan man fin-" ner. detta stoffet i 'så stora mänga" der,'och priset är högt. Det. var en glad Tuki som "gick. hem, Han berättade för sin stam om fyndet, och man enades om att ' utnyttja det gemensamt. Men upp-. täckaren skulle förstås ha största, . andelen av utbytet, "Inte långt efter detta seglade fe ra :båtar: uppför älven, bemannade - med : eskimåer, och: genom tunneln hämtade: de'-stora massor' av det ' värdefulla materialet. Lasten frak- tades till Nain, där just en skonare låg för ankar, och denna tog flera i balar asbest med till S:t John på New ' Foundland. "" Här ' inköptes sändningen 'av ett par köpmän, De betalade. ett gott pris och sände ef- ter: en "kort tid 'en man till Nain - för att avsluta ' ett. kontrakt med - eskimåerna om vidare leveranser, Nu blev köpman Andrews intres- serad,' och han. uppsökte Tuki för att. söka bli delägare i bolaget. ', -— Ja, mister Andrews, men bara ” ooh på ett' villkor: att jag får Susanna|. ” till hustru. " Andrews -bet änkte sig inte” länge. — Du skall få henne, Tuki! '. . > Bröllopet stod inom kort, och den gamle missionären vigde det lyck= : liga paret. = . "Varje "sommar hämtades asbest : från klyftan, och Tukis stam blev mycket ' välbärgad. Tuki dog år”. 1879 som stor asbestgrossör och som fader för en. stor" och lycklig, - Ökad konsumtion av: fjäderfäkött - i | STOCKHOLM (TT) säkert stora. vattenmassor . genom |: klyftan, och någonstädes måste det finnas ett utlopp. .:.. - En lång stund trevade" han. sig fram i halvmörkret, och må ket betydligt i Europa och Nord-' amerika under de senaste åren. Det framgår av: en översikt i Jord- Meddelanden. Den br städes . upptäckte' "han nya ”anhop- ningar av den där besynnerliga sammanfiltrade ” massan, ' Så -kom han till-ett ställe där fjällväggarna Ärog & sig tillsammans: och 'danade ska 'ver capita-konsumtio-' nen. ligget emellertid fortfarande betydligt lägre än i Nordamerika; 'där den uppgår till ca 13—16 kg. - : -' Den internationella handeln med: fjäderfäkött steg kraftigt under 1959 ' och beräknas ha fortsatt: att, öka under 1960. Förenta Staterna sva= > i .rade för en-stor del av denna upp- gång . och: blev därmed världens största exportör av fjäderfäkött mot tidigare Nederländerna, - of hetsverkets inspiratörer 0. verk. ställare Presenteras äv - Agne Hamrin i en liten broschyr, ”Ita- lien 2861—1961” -(Väldspolitikens dagsfrågor nr 4, 1961) som ny- > ligen utgivits av Utrikespolitiska institutet. Hamrin ger en klar- :görände "exposé över bakgrun- FEN lå in lemen . och utvecklingstrenderna i 'dagens italien; från de. regio- nala problemen och” minoritets- problemen i Sydtyrolen till för- hållandet stat kyrka och frågan ring för Democrazia Cristiana. den till de grundläggande prob- Skriften; utgör. ett välskrivet och om "vänster. eller högeroriente- . intresseväckande memento över ett remarkabelt sekeljubileum. > Agne Hamrin: ITALIEN 1861— - I96L: Världspolitikens dags- or nr 4, 1961. Rabén & . Sjögren. Pris kr' 1:50 exkl. omsättningsskatt, ” N IPrenumerera oå LT Men det"kan kanske brukas till - av fjäderfäl ött har :: . annandagens match i Borås. Trots "båda lagen en hygglig match och Matchen -inleddes med ett klart Jvertag från : Elfsborgs sida och :redan i 6:e min gjorde Vi Leif Pet- 'tersson 1—0 på ett praktskott..And- 'ra målet kom inte förrän strax innan paus och det svarade hi Hen- ry Larsson för sedan vy Jens Sö- 'derberg gjort ett snyggt förarbete. + Det tredje målet blev något om- diskuterat. Vh Bengt Lindrot sköt ett jätteskott från ca 25 m håll som "gick via överliggaren och studsade ;snett - inåt målburen och sedan ut; Linjedomaren yinkade från mål under HBK-arnas vilda protester. Mot slutet hade HBK endel fina "Elisborg och Halmstads BK fick ' mötas' på en . vara hallänningarna överlägsna, och segrade nu med" 5 HBK träffade virket - " snötylld. plan i det dåliga underlaget gjorde ig än en Elfsborg visade sig rr Ufällen och bl a hade Östen Ståhl je färd kanon i stolpen och B [6] Nylander eti Jångskott. som tog I ribban: I Elfsborg gjorde halvbackslin-; jen en utmärkt insats där särskilt: Roland Sandström på högerhalven frarastod som säker. pådrivare. I anfallet var innertrion Larsson— Bartholdsson—Pettersson de bästa HBK som ändrat sitt lag på" "sju platser sedan. fjol 'ver-" i kade " knappast så slagstarka. De ' främsta i laget :var:''re- ” backslinjen Agne Persson—Rolf "Larsson--Nils Håkansson. I an= fallet vandrade Östen: Stånl ib "gammal känd stil = = Daniskt förstås -. 1 Ystadsspelen- YSTAD (TT) i -. Den - öppna internationela ; klassen i Ystadspelen i badmin« ton som avgjordes under påsk= helgen dominerades helt av > darska = elitspelare. Endast i herrsingel . och i herrdubbel. kunde de svenska spelarna bju=- da nämnvärt motstånd. Inoffi- cielle världsmästaren Erland Kops, Danmark sted i en klass ' för sig och "han vann också. herrsingelfinalen ' över lands- mannen Knud-Äge Nielsen i.;' två raka set," ' i Gösta Fåglum”. Pettersson gjordé Jen fin insats i ”Nio Provinser”. ”NIO PROVINSER”: | ll:e; plats: . för Gösta +» BUGG ZNHOUT, Belgien (T -Belga) ” : Gösta Pettersson kom på 11:e Vv plats öch Sune Hansson på 19:e : > i det belgiska cykelloppet Nio sl provinser sem avslutades på i De båda - ; delade 18:e plats med tio andra oc på sista etappen, - .”Geneéralprookollte: : 1) ; :Van Schil, Beiglen. 23.23,03, 2) De ”Breucker, Belgien, 23.24,50) 3) Jansen, Holland :23.24,55,. '4) Boogaerts, Belgien, '24.25,35, 5) Verachtert, ' Belgien, 23.25,46, 6) Noppe Belgien, 23:25,16, 11) Gösta Pettersson, Sverige, ,23.28,17, 19) Sune Hansson, Sverige, '23.37,04, Mäåndagsetappen ie7 km: 12 Du- mez, 4.14,01, 2) Van der Vloet, Bel- gien 4.15,39, 3) Mertens, Holland, 4,16,16, '18) Gösta Pettersson och 'Sune Hansson. "Bergspriset: 1) Hufkens, Belgien, 30 poäng, 13) Gösta Pettersson och ,Vandeweyer; Belgien, 3 pr -JSM- tennisen" " : STOCKHOLM (TT) Avslutningsdagen' i ISM ä , tennis i kungliga hallen bjöd på den överraskningen för äld- ' re pojkklassens - del att Ove : Kungliga ' klubb : slog sin rutinerade klubbkamrat : Bosse Holmström med de klara ' siffrorna e—2, . Den | nye . > juniormästaren Ove .Bengtsson hade en stark forehånd- drive och i övrigt smashade han fullgott. Holmström kom av sig och)” hade över huvud taget inte mycket , att ge den här gången, : Också finalen i flickdubbel fick 'en oväntad - utgång, SALK-paret "UHa Sandulf/Ulla Löthberg fick ge sig för Ingrid Löfdahl, Malmö TK/ 'Eva Hultkrantz, Kungliga klubben, Det var emellertid hårt och det be- " hövdes tre set för att man skulle 3 fram avgörandet. 14, Final: Nielsen/Schmid Resultat:. mn Herrsingel, semifinaler: Erland Zops Danmark—Ingemar Eliasson, Halmstad, 15—9, 15—0, -Knud-Åge” Nielsen, Danmark-—Bertik Glans, Halmstad 15—13, 15—13. Final Kopst Nielsen 15—6, 15—9, ' Herrdubbel, . semifinaler: Kops/P' ” E Nielsen, Danmark—H Svendsen/ i K Kaagaard, Danmark 15—2, 15— 11, B Glans/I Eliasson, Halmstad—. K-A Nielsen/S Dehlsgaard, Dan- mark 15—5, 15—8.' Final: Kops/. Nielsen—Clans/Eliasson 17 " Mixed, semifinaler: PE Niélsen/ A Schmidt, Danmark— J Herlew= 15—4, 15—20, B och T Holst-Chris- - tensen,. Danmark—B Glans/B.An-- derzson, Halmstad/MAT 15—2, Holst-Christensen - 15 —13. 4 : "Erlandsson tvåa. i Vårträffen on VÄRNAMO: 607 deltagare från 57 klubbar och många represen-: tanter från svenska orienteringseli- ten ställde upp i Anderstorps OK:s och Bredareds SOK:s gemensamma -, . stortävling Vårträffen 1961,:som "på :- gick i- d p.. Trots rena vintervädret blev täv- lingen lyckad "men 'manfallet. var rätt stort i snögloppet, som de tävlingen” mycket krävaride, I huvudklasseh upprepade Nils An- dersson, 'Tenhult, .sin fjolårsseger och vann med stor marginal. ct Seniorer A: 1) Nils Åndersson, = Tenhult BR 1.35.35, 2) Erland Er= - land: Skogsvind ,' 1.46.22 ' 3) Arne Envald Eksjö SOK, 1.47. ST. Seniorer B:, 1) Gunne Simons="' - son, OK Bävern, 1.21.10. . s Damer A: 1) Birgitta Andersson, OK .Bkogsköroparna 1 18.17. "Assar än en gång . JOKKMOKK: .. Assar Rönnlund vann sin 16:e seger i vinter; då han - på annandagen utklassade sina medtävlare i Nordenskiöldsloppet . Tävlingen gick med gemensam start i Björkholmen och vid målet i Jokk- mokk var Rönnlund nära två :mi= nuter före Hallgeir Brenden, Norge, . medan finländaren Arto Tiainen di- 7 stunserades . med ' ytterligare” nära Sydhallands. : Skytteg illes | månadstävling > Sydhallands Skyttegille sköt på annandagen årets andra månads- tävling i skolskytte på samtliga banor . med. stort ' deltagarantal. Gillets — hederspriser > tilldelades Krister Jönsson, Våxtorp som bäs- te junior och Göran Gunnarsson, Staffanstorp som bäste nybörjare, De bästa resultaten: " Juniorer? 1)» Krister - Jönsson, Våxtorp ag: poäng, 2) Olle 'Gun- narssorl, Ysby 47, 3) Torsten - Fi- lipsson -Vindrarp, 45, 4) Kurt Hol- ger Eriksson, Hasslöv/ 43, 5) Bengt Pålsson, Hemmeslöv 43; 6) Sven Erik: Gustavsson Ränneslöv 43, 7) Lennart Gunnarsson; Ränneslöv, 41 8) Göran Gunnarsson, 40. Klass 1: i Stig Ame G Ysby 73 poäng, Staffanstorp UNNarsson 2) Lars Melström | Skottorp 71. 3) Arne Gustavs- son, Kärr 70," 4) Kjet Johansso; Yllevad - 69, 5 N - Elfsborg—Halmstads BK två minuter. FOTBOLL ' : Vänskapsmatcher: > 3—0 ' ” Sifhälla—Sandvikens IF. , 3—1. "IFK Eskilst—"ammarby 2—2 IFK' Norrköping—Sleipner 6—3 Högadal—Djurgården 0—7 ' " IFK Kungsbacka—Skogen 2-—3 Örnia—Centern : 1-3 ' ""Valinge—Väröbacka GIF : 0—1 Halmia B—Kristianstad B 2—2 « Stafsinge B-Vinberg B 1-2 '/ a Edenberga 68, 6) Lars Göran Lars- . son, Jonstorp 67,7) Nils Nilsson, Hasslöv 67, 8) Stig Arne Johansson, Ö. Karup 87. > dt Klass 2: 1) Olle Ottosson, "den | " berga 76 Poäng, 2) Karl Arvid An= +. > dersson,” Edenberga ! 174, '3) Stig Karlsson, ;/ Jonstorp 73, 4): Sven Karlsson 71, MN » Klass 3; 1): Bengt Rune Karlsson, Ålstorp 67 poäng, 2) Helge Eriks-, . son Skottorp 64 Klass 4—5:. 1) Gunnar Nilsson, - Hasslöv' 77 poäng, 2) Staffan Pet- tersson, Edenberga 71, 3) Stig Kulla: . mar, Hasslöv 69, 4) Erik Gunnars= son, Hasslöv 69, 5): Åke Gunnars= X 4 HD Kurt; Rengtsson, ; son, Hasslöv' 67, CC Gt 2.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.