FE FFF TTFPFUTTEE YT TE Vv RY YT VYV YTTER Vv VT Y TereerteYefeYreTYYTETTEYYSYYTYFEVEOYYTTYYTPFETFEYTVYYYY TY VV vyvvyvv 5 FeveerenYvY YTYrYrYerYrvY n r Y vv N ” Y Onsdagen den 3 maj 1961 ”Ävehtyrar propositionen om +. - - i förstärkt. tax.-kontroll ATP-:: arbetet hos lokal skattemyndighet? ; Som. bekant bygger proposi- . tionen "om förstärkt taxerings- kontroll till stor del på den . omständigheten att de å fögde- | utrustats för denna wiktiga "insats inom, socialförsäkringens ”rikontoren för närvarande pla- cerade taxeringsassistenterna - "skola centraliseras till länssty-' relse eller ' annan central i "länen. Man får härav onekligen . tillfredsställande., . den uppfattningen att stoppan- ' "det av skattesmitarnas "verks beroende av ' placeringsorten "för "dessa taxeringsassistenter, vars arbetsuppgifter ute på det - .. lokala” plånet. även efter "en " eentralisering förblir tgföränd-." arbetskapacitet "kan omöjligen bli större av den . rade. ' Deras'. ;-apledningen att de klumpas. >. ihop "på "centraler, warigenom; - de mister inte bara sitt arbets material utan även den vik>' «.- tiga kontakten -med' de skatt- : skyldiga” och dessa å sin sida : förlorar all den taxeringsservice ... de bör vara: berättigade till. -> största betydelse. PER med: ”dess' relativt” svaga "och" wiktiga - a Snarare blir , det . väl så. att assistenternas effektiva arbets- tid starkt beskäres genom stän- diga tjänsteresor till i stort. sett. . tidigare placeringsorter. Ett. illusionistnummer av det slag propositionen här uppvisar ” + ositi onen siktar emeller- "ud längre. än så.-Den -avser .ävenledes,, temyndigheterna. Det gäller då i samband imed assistentindrag- "som "dessa myndigheter tvi "ock speciellt under taxe-: " ringsperioden ställer till taxe- ringsassistenténs ' "+ och" som "eljest 'å "fögderikonto- "persobnalresurser' för olika stora - arbetsuppgifters : ", genomförande - - har," den allra En sådan” uppenbar. Körsväg-. « ring av lokal skättemyndighets : is fästa personal ter:sig så: myc- ”? + myniigheter ir år för "första ot 2 "Vad beträffar den förstnämn: ;' ket mera "betänklig "som; dessa : nomföra de. största och grund? 7 : läggande arbetsuppgifterna «inom den. nya "pensionsrefori ": pi q ynnerligen, bet; delsefulla uppgifter, nämligen >' bestyret med arbetsgivareupp. .- gifterna ' "och Jbestämmandet årligen. av den. Kör. en: var, 7" pensionsgrundande sinkomsten. oda arbetsuppgiften har dessa "myndigheter att tillse att alla: | ' aktuella; arbetsgivare ' fullgöra » Uten arbetsgivareavgifter, få Det torde därför vara uppen= ' i 3 komna uppgifter i olika hän- - ”"Sseenden äro kompletta och att ' med hjälp av diverse tillgäng-' ligt . taxeringsmaterial löverse, > granska och :verkställa erfor- "derliga rättelser. " På' grund- val : jav detta . översedda, och: ättade uppgiftsmaterial debi-.'. "terar så Riksförsäkringsanstal-: - bårt att storleken av de belopp, --som inflyter till den pensions-' fond, som skall användas för: "så många nyttiga ändamål, i "hög grad är beroende av den | a insats.dessa lokala skattemyn- ” digheter Hår möjlighet att göra” "inom: detta så viktiga” förvalt-;" ”ningavsnitt. Den. andra "" betsuppgiften är: därför inte vc "mindre betydelsefull. För be-' . stämmande: av den pensions- "grundande. . inkomsten ligger självdeklarationerna till grund. För | att kunna lägga en för, na rätt pensi "und är därför. en ingående granskning inom varje fögderi av deklarationer i-10-tusental' - en oundgänglig' nödvändighet, Riksförsäkringsanstalten — har särskilt understrukit vikten av : " denna stora 'och grannlaga uppgift genom en föreskrift att - två, kvalificerade befattnings- ”havare hos varje lokal skatte- . myndighet war för sig som en kontroltåtgärd skall "genomgå det Denna föreskrift är” fullt för- ståelig med. bänsyn:, till. den utomordentliga ; vikt det. ligger uppå att.varje, medborgare en gång skall erhålla -en : rätt '- grundad pensions ' :: Hur har 44 de Ioksla skatte. | Insamlingen SVERIGE HJÄLPER : myndigheterna, som redan tidi. I Postgiro 9 90 61, Nar DEN -3 MAJ 1961 samhet i Stort 'sett skulle vara . ”taxeringskontrol- . annan , personal- | inskning hos de lokala skat- "kvalificerade, bitr. . , förfogande - dessa sammanhang, in” på ännu . Svaga. Kögderiorganisationen. ”sin” ”uppgiftsskyldighet,'. att in- : : nuvarande förvaringen. av alla | ännu större ar-; , omfattande ” materialet. : LT => | Bare på så. stora. och . skilda "områden ' som folkbokföring, ”skätter 'och taxering -med så gott. som ständig personalbrist ram? et Svaret kan omöjligen” bli Häpnadväc- "kände nog har expertisen här- "vidlag -— socialförsäkringens adminstrafionsnämnd — ansett som härför fullt tillräckligt för varje. fögderikontor - äfter” viss befordran av" något . biträde "med en lönegrad en reell ut- ökning av personalen, med. ett eller två skrivbiträden beroen- de: på fögderiernas storlek; Socialdepartementet har. där- efter, konfirmerat, denna' upp- fattning, . . "Efter den oresskriti som förekommit. med anledning "av bland, annat. på grund av be- rörda förhållanden eftersläpans, 'dé ATP-arbeten har' så" sociale "ministern mtlovat ytterligare . Hjälp till de Jokala' skattemyn-' digheterna > i'.deras beträngda situation, Medgivande 'har så- "lunda lämnats till. anställande "av tillfällig personal. I dagens - arbetsmarknadsläge kan emel- lertid mot nu utgående den för” anställning av tillfällig |: -karaktär "några för ; ändamålet ]: verkligt lämpade biträden inte ' påräknas. Man får. helt enkelt tå vad, mah kan "få. På de flesta håll är det skolungdomar "utan erfarenhet av förekom- |: mande: arbeten” som”. fått : till” fälligt. anställas. Det är Värför : såsom alltid tidigare med den av många ' och stora - andra | arbetsuppgifter mmutinerade fastå Personalen hos, lokal: katter myndighet . man ', mås om ATP-reformens förande i:prakti "se taxeringspropostiöfieris mot ide lokala skattemyndighéternas förvaltningsimöjligheter ”nivelleringsåtgärderna; anställd; erfaren. och rutinerad petsonal har. dessa' friyntiyghet dagens läge : uinte Tåd. att og uppenbar; svaghet — att tax. ngsassistenternasmed- verka pårälknas? id ;behan ling pensionshän- "seende 1 alla co ara och tvek- : samma fall. vad avser de" av "dess Man "kommer : emellertid i "underligare | företeelser av'be- skaffenhet att : "ytterligare: fö » Sedan nämligen all axel riägikunnig Personal hos lokal skattemyndighet . avses borti : flyttad har på. departements: uppdrag Stateng Organisations- nämnd i "ett dén '30. december 1960 daterat” förslag angåendé » organisationsundersökningar då vid länsstyrelsernas taxerings- sektioner '0; prövningsnämnds. ” kanslier med anledning av den deklarationer hos lokal skatte. myndighet "utrett och 'föresla- |: ”git"att en hel del arbetsupp- gifter ifråga om taxering nu åvilande” länsstyrelse” o.” pröv- ”ningsnämnd skall överflyttas å å lokal skattemyndighet mutar att därvid i huvudsak någon pe . sonalsonalförstärkning” förut- -sättes. ' Organisationsnämnden hänvisar härvidlag helt enkelt still "där befintlig WATP-perso- nal. Det, will med andra. ord säga att denna Personal '— " åtskilliga. fögderier - ett enda skrivbiträde — som wisat sig i högsta grad "otillräcklig för - avsett ändamål, nu också skall belastas med en mängd” taxer ringsarbete, X Man spårar sannerligen inte något. större intresse på ansva- rigt håll för.pensionsreformens genomförande, men man kan däremot konstatera ett under- ligt "kineseri. på alla” kanter, "vars "skadeverkningar i-olika hänseenden främst: dock ” går ät över allmänheten, + + Förvisso är det till desirul- tiva Åtgärder man .nu begärd: riksdagens medverkan. i LL För Internationell solidaritet”. S Men? så : råkadi på..polisens fingeravtrycksavdelning bland : 150.000: kort , finna. ett fin- "geravtryck de båda" påträffade avtrycken. . Det tillhörde” en! sömmerska "som - fått lämna” sina” fingeravtryck. i sam. band. med en häleriprocess. I den "undre världen brukar i ”man ' kalla fingeravtryck för ' ”visitkort”. Det är en träffande. :' kknelse. När en brottsling ham- "skar hos, polisen får han lämna sina fingeravtryck, och om des- '' sa senare återfinns på t ex ett mordvapen, '- rande. inte finna det lönt att neka till gärningen, Fingerav- : : 7 tryckets bevisvärde är absol "Ändå är fingeravtrycksidentifie- ring, . "eller : daktyloskopi, något ganska" nyft' inom kriminalistiken, som för -bara några decennier. se- ter. dan " var föremål för hetsiga dispyter. den av ett finger hos en annan pör-' I, årtionden vägrade polismyndig- "heterna i alla' länder ' att erkänna detta'i enkla : och säkra förfarande i kampen mot brottet,'.. >= > - ; Att metoden till sist slog igenom och erhöll, officiell - sanktion . (det skedde "i vårt: land för precis 55 år sedan) ” var en enda mans för- tjänst. "Det var den berömde en- "gelske afrikaforskaren och läkaren sir” Francis Galton, död-1911 för 50 år sedan. Det tog honom flera års - ensam. och bitter. kamp att bryta det sega byråkratiska mot- ståndet och få sitt registreringssys-' tem ' för fingeravtryck internatio- nellt erkänt. Hans bok ”Fingerprint "Airectories” (1895) möttes med hån, ”och det fanns högre :polisfunktio- - närer,.som. betvivlade att författa ar riktigt klok, he an En Faktyloskopisk « detcktivroman '. Daktyloskopins första stora seger kom i.början på detta sekel i sam- "band "med "en "tysk, mordaffär. I "Dresden" hade man funnit. en 84- årig kvinna död i sin våning, tro- ligen" mördad. Det enda spår man . fann var tredjedelen av ett finger- "avtryck. Detta jämfördes med av? trycken 'av alla Husets invånare och : den: dödas bekanta — men utan re- +; sultat..: Några veckor" senare -på=- träffades i samma stad en tjänste- mannaänka « som ' mördats - genom ”strypnbig; Det enda spåret var. ett . fingeravtryck på ett skåp. Nu vid- tog polisen en originell åtgärd. He- 1a stadens befolkning undersöktes ”daktyloskopiskt . — ett mammutar- bete som dock inte gav. den minsta Jedt : ER bög som överensstämde med : Nu följde en" över hela världen "bppmårksammad rättegång som på- gick i månader genom alla instan- ser. Sömmerskan - förnekade hård- nåckat . varje kännedom om mor- den; 'De enda bevis som förelåg var fingeravtrycken,, Efter ett glänsan- de sanförande. av en daktyloskopiskt säkkunnig fann rätten sömmerskan skyldig och dömde henne till dö- den, Hon benådades senare till livs- tids fängelse." - I cellen erkände sömmerskan till sist-atit hon begått båda: morden. Fingeravtrycket är. nu ' trots allt ingen ny ”uppfinning”. Bablyloner- hå äckte tidigt individualiteten och n.oföränderligheten hos linje- "mönstret på fingertopparna (finger- blomman) och använde fingerav- "trycken..som underskrifter och si- gill! I "det bibliska 'Nineve kvitte- 'rade'man' räkningar med sina fin- "geravtryck.' rv "- Vad är ett fingeravtryck?: Fin ig rblonimornas biolsgiska funktion "troligen att höja upp hudens ”känselapparater över den släta ytan och samtidigt bygga in dem så att 'de vid tryck ellér skrubbning inte, förskjuts - och därigenom förvrider ”känselbilden, --.' Gnider man lite fett mp "någon av fingertopparna och trycker fing- "ret mot t ex en' ren tallrik, får män en negativ bild av fingerblom- .inan.” Detta: fingeravtryck ' är ka- -rakteristiskt och oföränderligt hos Varje människa. Skållar man hu- den, flera gånger efter varandra "(som två holländska läkare gjorde i experimentsyfte) uppstår alltjämt -samma 1 fingerblomma, : örväxling utesluten Nn Jämför man en större mängd tn- geravtryck kan man lätt fastställa hundra olika kännetecken eller de- taljer. För att finna två människor hos vilka pekfingeravtrycken över- (ensstämmer / i två "detaljer "måste i” "genomsnitt undersöka 64 Personer. -För att hitta fyra lika dana detaljer måste man undersö- ka 250 människor, tio detaljer en miljon människor och 18 detaljer ca -20 miljarder människor — alltså . många fler än som nu' I finns på jorden: ' För att hitta två fingrar likadana 4 hundra: detaljer får man söka i fyra miljarder år av den framtida världshistorien (för att alltså på- träffa. en människa som på ett fin- ger har samma bild som tidigare re- gistrerats). Den som ville ha tag vå två människor med exakt lika- Ni: är inte. > klok”. sa: .”fingeravtryckets' fader” brukar vederbö- '. Rattfylleri” kan” polisen . | dana fingerkbloimmor på alla tio fingrarna finge säkert söka till do-' medag — minst. 4. Ju' flera kännetecken "man "tar | med vid en undersökning desto mer : komplicerat blir arbetet. Därför har de tolv mest iögonfallande, Dessa har. på förslag. av. en dansk : kri= minalist fått speciella sifferbeteck- ningar — sammanfattade i en for- mel, som kan telegraferas till :vil- ken polisstation som helst på jor- den. : Möjligheten att. vid öranskning' av tolv: kännetecken återfinna bil-" son” förhåller sig som 1:27 miljar- der och skulle kunna förekomma” .Jeh gång på 200 år. Men'då man inom kriminalistiken inte registre- rar ett utan tio fingrar får: nog "förväxlingar betraktas ; ; som > ute-. slutna, ' . NT | ”Kroppsavtryck" 'En del brottslingar försöker för-' svåra identifiering genom att göra fingerspetsarna oigenkännliga, :'Hos personer som »'särskilt intresserar kriminal . kompletterar :man därför . daktyloskopin genom av-=' tryck av ytterligare hudställen, som visar. svettporernas fördelning -— något som också är karaktäristiskt för varje människa, ' Med : fingeravtrycket "har ett osvikligt och ovärderligt hjälpmedel satte i brottsbekämparnas hand och kriminalare över hela jorden har i dag all anledning att ägna en tack-. sam tanke åt minnet av Sir Francis Galton — den envise brittiske dok« torn som inte gav sig förrän han ' fått sin ”förryckta” identifierings- ' metod erkänd. . Björn Nihlén sl nu. -avvärj as med ” En bilförare behöver inte'risl e- ra- att åka fast”"för rattfylleri ; om : han installerar en apparat som upp- - funnits av'en dansk affärsman. Ap- ! paraten bryter nämligen tändningen : Det är grosshandl en Ejnar Hel- weg Friborg i Aarhus, som -konst- : ruerat och. sökt / patent. på "denna ; Lilla säkerhetsanordning.” Det är en liten: elektronisk historia, som drivs med elektrisk ström. En förare kan. naturligtvis avbryta' strömtillförseln om. han. absolut vill ta risken ' att köra i spritpåverkat tillstånd, H : . Apparaten kan installeras i:'alla bilar, . säger. konstruktören.: : Den reagerar 'även för små spritmäng- der. och” bryter ' alltså" tändningen även om föraren förtärt endast en måttlig kvantitet' spritiuosa,. Appa- 'ratens: känslighet "kan dock regle- ras i viss utsträckning.” a Konstruktionen är ganska enkel. I apparaten finns en glasskiva vars' ena sida är belagd med ett relativt tjockt lager. av fosfor. Den utsätts hela tiden 'apparaten är igång av bestrålning med infrarött ljus.-De infraröda strålarna reflekteras mot en fotocell, som dirigerar ett elek-' triskt relä med egen strömkälla, | Fosforbeläggningen - är- mycket känslig och den missfärgas' om den, nås av spritångor. . sin tur att färre strålar reflekteras mot fotocellen.: : Underskrdier anta- let strålar en viss gräns träder relät i funktion och 'bryter tändningen samtidigt som signalhornet påver- kas. Man kan även tänka sig andra varningssignaler, som talar om för föraren att han & är olämplig. att fö- ra bil... : -Men . apparaten utgör 'orkså- ett skydd -mot koloxidförgiftning. Fosz forlagret reagerar nämligen ? inte endast: för . spritångor utan. också för andra ångor som innehåller nar- kotiska medel eller koloxid. Och den reagerar i så god tid att bilis- - Skall den nya uppfinningen >bli till :någon . verklig 'nytta; :frågar den 'sig ännu på konstruktionssta- dess värde, Men" den har -ett fel; den ;:”oförbätterlige”. rattfylleristen kan alltid koppla av apparaten. Den har ytterligare en nackdel — eller. fördel, det beror på hur man ser på problemet — den reagerar även för spritutdunstningar : från andra i bilen än föraren, Passage- för mycket sätter alltså apparaten igång. En svaghet är att den givet- vis inte kan användas annat än i täckta "bilar. Den kan "alltså inte lister, mopedåkare eller "andra tra. fiken till fara för sig själva och ändra, - + H-n kriminalistiken, inskränkt. sig - till | : i san vi nu få en bild av de för- Det ' medför i: ten inte behöver riskera att bli ut- . satt för någon svårare förgiftning. : man sig onekligen, Hittills befinner : diet och det återstår många, prak- ' tiska prov innan man: kan :bedöma - Medelrida samhälles ått uktur ayslöjas: av bevarade. skelett 7 "En situationsbild av gravarna kring Västerhus gamla kalkstenskyrka. De fyllda ovalerna avser män ' : som lagts söder om kyrkan och de ofyllda kvinnogri avar norr därom. Seden bröts först på 1200- talet. . Nä de militära myndigheterna på sin -tid drev igenom att Väs- terhus gamla kyrkoruin på Frösön skulle - raseras och ' kyrkogården S h; nor på var sin sida om kyrkan är inte känd från något annat håll i ;verige. Det enda exempel man ar på sådan uppdelning är från däromkring schaktas bort för att|ett litet kapell i Skeljastadir på Is- flygfältet skulle. kunna utvidgas . framtvangs en serie vetenskapliga 1 undersökningar. Och de har avsatt [a närkliga resultat, Tack vare dem hållanden under vilka ett litet iso- lerat samhälle levde under tidig medeltid, samhällets sociala struk- tur, egendomliga kyrkliga bruk och |i de: sjukdomar, varav invånarna, led. :v-Mannen bakom verket är antik- |. varie” Nils, Gustaf Gejvall, som i nära tio år sysslat med undersök- ninzar av-det omfattande skelett- metarialet ' från kyrkogården och lagt from "resultatet i en doktors- avhandling, som redan väckt inter- k land. Men det betyder inte att det- ta gravskick inte. förekommit på ndra håll, I den äldsta redaktio- nen av" norska Eidsivatingslagen heter . 6 skulu liggia firi sunnan kirkiu en det nämligen: . ”Karlmenn onor firi nordan” Och den norska kyrkolagen har tydligen tillämpats Västerhus vid denna tid. : ” Dokumenterad släktlikhet Nästa steg var att jämföra de många: kranierna, ' Dr :Gejvall .har kunnat konstatera 'att de som be- gravts intill varandra företer fa- milje-" eller släktlikhet.. Mätningar- na av skallarnas form visar också nat:onell uppmärksamhet, .Dr Gej- släktdrag ' mellan: män söder om vall är inte arkeolog utan zoolog ch "chef : för den, 'antropologisk- s steologiska avdelningen vid Sta- tens historiska” museum. Och. han har i många år arbetat på proble- met att identifiera både bräuda och inte" brända ben efter: människor och djur. : : s Skelett efter 364 kor '. ": Vid .Västerhus : har" från börjat legat. en stavkyrka som senare på 1200-talet ersattes av en ”kalkstens-. Kyrka. De "arkeologiska" "undersök- i ningar som "utfördes . till" en början visade, att rmänniskor begravts kring kyrkan ; under” en period av :om- kring 250 "år, från slutet av. 1090- valet: eller början av.. 1100-talet fram till:1350, då digerdöden nådde Jämtland. Från den tiden upphörde begravningarna. ' Arkéologerna som undersökte ruinen, öppnade kyrko- gården och noga noterade de oli- ka, gravarnas läge, kom fram till att kyrkan varit en's k högendis- kyrka' eller: gårdskyrka' för några stora gårdar. ". . : När. arkeologerna var "klara. år 1952 var det dr Gejvalls tur att ta vid, Kyrkogården : rymde ett i stort sett mycket väl bevarat ske- lettmaterial från 364 individer och allt detta överfördes till dr Gejvalls laboratorium. Och nu vidtog en lika omfattande. som spännande under- sökning. Det var faktiskt något av en thriller, 'säger' han ' själv. Det | väldiga materialet skulle först ren- sas ' och. tvättas och sedan . mätas, fotograferas och analyseras. Resul- taten skulle statistikbehandlas och sammanställas vetenskapligt. . Inte|£ mindre än 200.000 mätningar redo- d visas i doktorsavhandlingen, Dess jättetabeller ' innehåller. "tusentals siffror. Men inte nog med det. Dr ”Gejvåll har skapat en särskild, ko- de, med vars hjälp han kan be- skriva varje undersökt kranium i detalj. på ett mycket begränsat v ut- rymme ; 0) ä b vi d ni vi > Män i söder — kvinnor i inorr "Överraskningar mötte dr Gejvall redan: 1 början. Det visade sig att kvinno.sia begravts norr och mänz nen "söder om ' kyrkan. Det har skett alltifrån kyrkans: grundlägg- ning. och fram till 1200-talet, för övrigt : den period från vilka de flesta.. skeletten härstammar. Kyr- b vall ett starkt stöd faganden 5 är riktiga, lagen, kyrkan ' och: kvinnor. norr därom. Det gäller inte bara: de stora dra- gen .utan också inte nog med. det. Han har även utsträckt jämförelserna i tiden och kan med en ' rad kurvor visa hur likheterna blivit allt mer framträ- dande under senare perioder. Det tyder på ökat "ingifte- bland den befolkning 'som begravt sina döda vid Västerhus. a : ; En intressant . detalj i samman- hanget rör förekomsten .av mitisöm |: detaljerna. Och pannans ben, s k metopisk söm. Det är en ärftligt betingad historia, som består alltifrån” fosterlivet.. De som gravsattes ufider kyrkans för- sta tid är i regel långskalliga och saknar metopisk söm. "Men i gra- varna från något senare tid: före- kommer den oftare. Här har man tydligen ett släktdrag som kommit in med tiden och säkerligen från Norge, som har en av de största frekvenserna av | metopisk söm i världen: ” t Nea gar dr Gej-' r hans teorier m att släkt- och familielikhet ur- ' Det stora materi al skiljas i kranier och skelett. Det är första gången tacot sådant kon- staterats. I allmänhet har man inte tillagt sådant material betydelse ur ärftlig synvunkt. Man "har: hållit enhårt . på :bledgruppsbestämning id t ex faderskavsbestämning och misstrott morfolosick bedämninga av detta slag, säger dr. Geivall, Därför kan jag nog också vänta mig 'en el. gensagor. Men den som inte tror att likheten är ärftliet betin- ad den bör, säger. dr Gejvall, stu- era de gamla norska lagarna. De- ras kristenrättsavsnitt om begrav- ing bevisar till fullo att hans an- ””Rangskala "på kyrkogården - ” En gammal norsk lag, Gulatinz$- innehåller stadganden om ar olika personer skall gravsätt»s, Därigenom ' tillskapades en-förm!- rangordning på kyrkogården. Lä et män och andra stormän skall ligr närmast kyrkans mur, allt:å. rakt under. självägande bönder, frigivna av oli- ka kategorier och allra sist, närmast - takdroppet. Sedan . fölier ogårdsmuren, trälarna. Lagen sär. ger också att självspillingar, drott- svikare, tjuvar, mordbrännare och kans präster ' har gravsatts inne i|andra ra ingar | inte får begravas i kyrkan under dess golv. vi -.Seden att begrava män och kvin- igd jord. Denna sociala rängskala kan av- rare som eventuellt "tagit en "tår - förhindra att berusade motorcyk. fikanter uppträder olämpligt i tra . läsas även på "skelettmaterialet. I .vår tid. talar man bl.a om den höjda levnadsstandarden som en av orsakerna till den 'alltmer ökade kroppslängden. ' Hur. mycket. mer bör inte levnadsstandarden ha Bbe- tytt både för kroppslängd och me- "+ "idelålder under den tidigare medel- tiden, då de sociala skrankorna var mycket mer accentuerade. än , nu och då träldomen ännu fanns kvar, frågar dr Gejvall. Vid Västerhus kan man konstatera att de resli- gaste - och kraftigaste personerna begravts närmast kyrkan, Kropps- längden avtar "med avståndet från kyrkan och är lägst bland dem som ligger vid bogårdsmuren, . --- Mer. det var ett resligt släkte s som dellängden är förvånansvärt hög, eller 1743 cm för män och. 161,6 : cm för kvinnor. ' Ett viktigt avsnitt i dr Gejvalls ” undersökning avser studiet t av ske=' ur punkt. Det ger också en antydan om levnadsförhållandena i den lil- 1 - sig att inte mindre än en tredjedel av de vuxna lidit av diskbrock. Även ledsjukdomar är relativt van- liga. De och andra konstaterade sjukdomar är "tydligen följden av ett mycket tungt och hårt arbete till följd av hårdtusgad föda van- ligen nedslitna på ett tidiat stadium, , En kvinna och en:pojke har-av- lidit till följd av hjärntumör. : Och här” kommer ' det märkliga, Kvin- nan-har gravsatts längst i norr och vojken längst i söder alltså bland "de : vå -rangekalan lägst stående, Tydligen har man ansett att de had rit bezatta av onda andar och "där. för placerat deni närmast I muren!: 2" 2 Stor barndödligher” Ia Av .tidigare . undersökningar veta, män. att medellivslängden i gamla >t. tider : var / "låg, I' Västerhus . visar : en sig ha varit förvånansvärt låg —' 18-20 år. Alderbestämningen har gjorts med ledning bl a av tän- ernas utseende. Den låga medel- livslängden, har främst. sin orsak 364 personer, som begravts vid kyr- kan var 183.undér 7 år och 42 - barn och ungdomar i åldern 7—20 - år. Endast fem. var 60 år eller dödligheten - bland de'unga måste bero på klimatologiska och hygie= niska faktorer, som framkallat aku= ta infektioner. Undersökningen av . materialet från Västerhus är inte slut i och med . att dr. Gejvall framlagt sin avhandling: De resultat han . kommit till ifråga "om. släkt- och familje, likhet, sjukdomar m m kommer att ge impulser: till: fortsatt forskning, Men"de- många skeletten från Väs; terhus ckall sr åningom lämna mus föra dem. till hemorten sätta dem i en särskild begravnings. plats någonstans i närhet flygfältet, . ” äv ar H + . Dixon "vo 13-00 M i att om en husmor dagligen a 10 tallrikar kommer kon 2 kar pet av sitt lv att ha diskat . omkrin 159.000 stycken? =, '" g Om' man ställde dessa tallrikar ovanpå varandra i en stape si den bit 10 gånger högre ä än ; Valle domens törp H Ta YvrevvretftTreYeerYyfYTYvYVTYYTYYYYYYTYYTvryvyyYvry VYyT i bodde kring Västerhus kyrka. Me=. la bygden kring kyrkan. Det visar ” i ett käret klimat. Och tänderna” är ' ; bogårds- S i mycket hög barndödlighet, Av de . däröver. "Anledningen till den stora ' séets källare. Meningen är att åter. ” och grav. ; Kölner,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.