YTTER ENE vYverevvY : ELIT 2 vererereevereveevYerrrtvverereyervtyYTYFYTTYYVTEFYFYYTYYYYTTYFPFYYYTYT TY YvrrveervevvevversYtrrevYeYPOYFETY TT YtYYYYTYYTTYt YET yYYYTYVYTYYYYYYTYrteryv FYR YY VYYTT DEN 6 Gc "Ekonomiska pc . Förenta Nationerna har nyli- Igen genomfört en studie. över . I det ekonomiska läget i Afrika, ' Rapporten visar, att de eko- .nomiska framstegen inom kon-. Atinenten under det senaste år- "tiondet har varit mycket bety- dande. "I synnerhet noteras en :: kraftig ökning i exporten och ” framförallt ifråga om exporten av jordbruksprodukter. I rap- "porten understrykes särskilt : som ett karakteristiskt drag i ' . €fterKrigstidens utveckling . i Afrika den tilltagande aktivi-' teten från de olika regeringar- " "nas sida på alla stadier i-ut- , "+, särskilt gällande + brytni . vecklingsprocessen. -Privata, i- -nitiativ. har fortsatt att spela 'en betydande roll, men statli-. - "ga ansträngningar "att stimu-; .Jera och leda den ekonomiska : utvecklingen." med - hjälp av: ' samordnade åtgärder, investe-- ringsprogram , samt planer för ; allmän 4 ekonomisk utveckling "har nått en ökad betydelse.. - Den snabba” utvecklingen ' i "Afrika har emellertid skapat sett stort antal problem, I tropi- ska och "södra "Afrika; där be- folkningen är fåtalig i förhål-- on ftäll« landområdena,' har .den "expanderande moderna e konomien ; frågari. på , mänsklig arbets- » kraft, medfört: en. nedgång i jordbruksproduktionen just vid - det-tillfälle,' då. mera livsmedel ; "skulle -behövas till 'en ökande - intern viker, ”brodden spirar, ; [Våren kommer, hör det brusar "arbetsstyrka, -Ett-annat - pres-'. ' -sande: problem förde afrikan- . ska, nationerna är' att få fram - tillräckligt med' erfarna tjäns- . temän. till att leda de olika ; statliga” inrättningar, som . har ; "upprättats, av; de nya | nationer- "På brund a av ; att en i stor del; av..den afrikanska' exporten är]: .koncentresad. på ett. litet. antal " produkter, har. en. allsidigare .pröduktionsinriktning . kommit -att framstå :som en 'allt ange- | slägnare åtgärd i. «den. aktuella "MAJ 1961 enom ökad. efter- : roblem "fråga om A jordbrukets produk- ter. Förenta Nationernas rap- port understryker att bristen . på penningar och utländsk va- "luta knappast har varit något större problem för Afrikas ut- veckling under den senaste tioårsperioden. (Inkomster .så- + väl från export som genom fi- nansiell hjälp från bättre ut- . vecklade nationer har varitre- lativt rikliga, men utvecklings- takten har i åtskilliga områden dämpats av andra faktorer, än finansiella. Det ser emellertid ut, som om finansieringsmöj- ligheterna "skulle - bli ett allt ; större problem för de unga'na- tionerna i Afrika i synnerhet sedan de senaste prissänkning- arna: på världsmarknader "för RS nästan" alla afrikanska" export- |; produkter "har : . minskat ex- ' portinkomsterna. .: Med hänsyn ; till denna : förändring under- strykg att - möjligheterna: att skaffa tillräckligt med pengar - till olika 7 utvecklingsprojekt |' - kommer att få ökad betydelse be : och rent av bli avgörande 1 un- der de närmaste åren; 7” Inom: Afrika finns omkring Lr 22 procent av "världens totala landareal' och ca 8 procent-av världens befolkning. Det afri- "kanska jordbruket har ökat sin . -produktion rent enormt -under de senaste åren: För kontinen- 'ten”som helhet har utbudet av "-jordbruksprodukter ökat. med :omkring 40 procent mellan fö; .-krigsåren' och perioden. 1955— :58; Denna 'produktionsökning i jordbruket är. -mycket större "än ”befolkningstillväxten.” Där- med ; har 'också- produktionen; för: export ' "ökat .. mycket star- : kare än produktionen för hem" " mamarknaden; vår i fäst vår i "luften ; Iträden knoppas; solen lyser, 2 eldar brinna, sången stiger, över. skogen, över haven: -- skara folk på vandring .+.' NEE-SAEE . Blomstermånaden maj - "har Å dagar och: dagen är i medeltal : Bondesr Proktikan, - Solen - löper! i Tvillingarnas tecken och kvarbliver där från gen 12 maj till der 12 juni.” 1 denna månad skall inan varmt ba- : da och bruka varm spit ithy kräm- per: och reumatism brukar göra sig lan: vinter. 'och vår, Det är gott att toga i drieXx : till sig som . gör nytt | het man skall dock'in- rs huv ud äta, förthy det gör nniskans hjärta mäårkelig skada; Man "skall vidare bruka salvia i 'sin "dryck, I' mä sägs. del malört' Tvillingarna / är det' gott att lust- vandra 1/ skog: och, mark, se: hur det grönskar, gror. och. växer. Det - är också: bra' att köpa och sälja: och arbeta 1 ” samt att. sätta: barn i » skola, . Is g Maj "hade liksom vriga månader mycket att betyda i den gamla folk- tron..: er + Den 3 ”mej. ansågs "sålunda vara den dag då kejsarinnan Helena, rmo- "der till Konstantin den slore, i Je- rusalem påträffade resterna av Kristi kors. "Förr var Korsmässon helgdag och det hörde till ordnin- gen att svalorna vid denna tid in> funnit : sig; I Värmland 'släpp- tes kreaturen. vid denna tid på be- te för första gången. Men vid Kors- mässan kunde man också vänta sig en vinterknäpp som kallades” för ”korsmässévinter",. - . Den, 10 maj på” Eriks-dagen skul- I; le man så linet. Det skulle" utströs när slånbusken blommade, sade mani. 'En' ällmän tro var, att 'det som inte var sått före Urbanus, den 25 möåj, det fick svårt att mogna till - skörd. Man skulle lägga stål under lagårströskeln när korna omkring den 1 maj slöpptes På , bete, En annant sagesman berättar, att in- ” nan korna för första gången släpp- tes ut så skulle man "kasta eld över dem”, Den 1 maj var det for- dom sed att ”dricka märg i be. nen”, vlilket på sina håll skedde så intensivt att man blev liggande tom dagen efter, I Bonde-Prakti- kan heter det om maj bla: Om solen S:t Urbanit dag klart 'då bliver det året nogsamt vin, regnar det, då kommer stor skada på Henne, . met lång erfarenhet givom vi det -Isom” mången”. Bör” "stor lycka och | fruktbarhet, Man skulle därför . bär Siäst 1 maj: knoppas” eken, / Fn fullkomnas knopparna. är det: ett | . " gott” tecken, i mycket, al on därefter månd komna, fromma. i > Maj är den femte” månaden i i kan lendariet. Månaden är uppkallad ef :Iter. gudinnan Maia, De gamla ro- | marna dyrkade månaden som före- bådaren. till: jordens. :' begynnande ra maj i; by”: och fira-, vårens. an- komst: med förlustelser,. karnévaler, sång och spel, något som” alltjämt är” för” handen, 'Dessutom'” skulle man ordna maj-bål. för att'tvinga vintermörkret . på : flykten. och. fira ljusets ankomst, Majdagen ja nämligen om sav och såning i og och mark: 'Tältrasten, skogens, styr vaste . sångare, sjunger. dagens lång tillsammans, .med vårens hela ;här- - skara av; "lövsångare. Talgoxen, 'hop- par lätt: och” Justigt från -grén' till gren, gråmésen,, ”buskskvättan'| m- fn av , vårens: konsertörer bli för Ivärje : dag allt frllmåligare i i tonen; iInöm,; kort får man långt avlägset |höra göken ropa och då är sommarn: inte långt borta. Göken, är én" utmärkt . spåman som' "dels kan förutsäga, hur många år'man ogift får gå, dels'hur många bärn' man skall få i äkten- skapet, Det ' beror på” hur mån- ga gånger" han ropar efter det” nan: frågat. . Mycket regn i maj: bådar” myös ket regn också 1 september, trodde man, Det hette också; ”april våt och" maj kall fyller bondens lador all” men ”maj torr och ren vållar bonden stort men”. Äskaimajbå- dar ett "gott år. Det sades att en varm maj gödde kyrkogården, men en 'sval maj gav bonden mycket hö, "Våt pingst, som i år dock infaller först i början av juni, gjor- de en fet jul Efter en våt maj föl- jer en torr juni, sades det; Den 18 maj som är Eriksmäss skulle rågen ge ax om Olof, den 29 juli skulle ge kaka, vilket dock sällan inträffar. Urbanus, Vilhelmina. ' och .Beda (Blenda) skulle sommaren leda;' sa- de man. Det var den 25, 26 och Teninisklubben varit tillräckligt. Ytterligare en sättning. Två tredjedelar av ten- nisspelarna' i Laholm är juniorer, växten inte tycks finnas, : "Ytterligare framtidsplaner. "Man hoppas en gång i fram- tiden” kunna bygga åskådarläk- tare på sluttningen till den höga banvallen, som nu ger ett ut- märkt vindskydd åt banan. När- mäst på -planeritgsprogrammet står vannars klubbens . 40-års- jubileum i ”tjuli: Då hoppas man kunna få hit några kända ten- nisnaran "för. uppvisningsspel. Laholmssorien Ingemar Ingvars- son är "så gott som given, men vem. "den andra skall bli är: ännu Bärkar kommer, i ”wäntan på den från tid läktaren, att place- ras ät Tunt banan och man kom- mer' öckså att snygga upp med plattoF och småplanteringar. -:. I: motsats till klubbens. andra som ligger på skuttningen mot; Tiviloparken,- har . denna nyskapelse: ett förstklassigt mun- derlagy som tillåter spel så gott som” opiedelbart efter regnvä- der,” medan däremot den andra, genom; sin” Ierbotten, var. spel- oduglig. -is över - ett” dygn” efter varje regnskur, ppgående" personalen ; vid får "alltså omkring. dub- ste blivit "allt Ah . Bodd: under. årens” "Jopp. Då ' pos- i ten 1901 flyttade in det! nybygg- da, riksbankshuset.' och: blev hyresgästö hos ' banken, delade posten bottenvåningen med riks- barken! ;. der; " det :.televerket u n. man Mjörjäde plånera för ett nybygge och allt syntes' vara klart för ett nytt posthus' vid 'Viktoria- gafan,: men "landstinget kom emel- lan och låde beslag på den tomt som , posten ansåg sig .ha på hand. Postverket. slog de egna byggpla- erna, ur hågen, när tillfälle yppa- de" sig att oli hyresgäst i nybygget i Sveakvarteret, där för övrigt även vägförvaltningen bech Halmstads ny- inrättade: . socialvårdsbyrå ' > jämte SJ:s resebyrå, färjebolaget och en hel rad affärer har lokaler; :;: I -sina -nya lokaler disponerar posten källarvåningen mot.Hamn- gatan; med direkt inkörsel för bi- tar till lastbryggor, garage och ar- kivutrymimén, 'Andra våningen do- mineras "av den' stora kassahallen med 14 kassor vid diskarna mot 8 i den gamla kassahallen, Det skall alltså bli möjlighet till snabb expe- -dition- och i minskade- köer. ' Runt kassahallen . och innanför diskarna är tjänsterum för personal av olika ' grader. I tredje våningen har man brevbärareavdelning för uppsorte- ring av post m m och här är också lunchrum -: och andra anordningar för 'persohalens trivsel och be- kvämlighet. Inalles disp cen- tralposti et 15 rum, hal len inräknad, av större och mindre format, .. «När '.'centralposten "på ” måndag öppnas : för” allmänheten, . kommer Halmstads ' - buvudpostkontor ' på gammal postluswrisxz mark. Post- köntoret i" Halmstad har alltsedan . Postkontor kom till i Halmstad le- gat i'närheten av Stora Torg och där ligger ännu de två hus kvar jo emot 'kyrkan, där posten var inrymd från början av 1820-talet i den ena och under 40 år fram till 187.i det andra; som posten läm- nade 1901 för att flytta över Nissan till riksbankens nya fastighet; ” "Utöver ”bentralpostkontoret " har posten i Hal d 5 (Forts. fösid1) oo tr bana' skulle också vara en stor” Hjälp till att reda upp problemet . - med "ungdomens . fritidssyssel- varför någon större oro för'i åter- År 'Spaak "Belgiens starke: man? rf isdagen den 25 april bildades - KRISTLIG. FÖRDRAGSAMHET tycks inte vara det mest framträ- dande draget hos en och annan av I våra biskopar, anser Ny Tid (s): I Efter att vederbörligen ha tvålat till biskop Giertz kommer JO nu med en redogörelse för biskop John Cullbergs förehavanden vid kyrkoherdevalet i Husby försam- ling, som inte heller är smickran- de för föremålet och som till på köpet utmynnar i beslut om åtal tjänstefel. Oss intresserar den juridiska bedömningen mindre än ' de ;glimtar av kyrklig" överhets- mentalitet, som affären gett oss. .Här kan man verkligen tala om en hierarki, där den överordna- -de inte drar sig för att utnyttja » tillgängliga maktmedel mot en ” bångstyrig underordnad. Att bis- kop Cullberg gick lite för långt " berodde tydligen på dåligt omdö- me, men bortsett från det vittnar hela historien om en allvarlig brist | de av katoliker och socialister, de två partier, som alltsedan 1949 va- gisk politik. Före 1949- existerade en katolsk-socialistisk koalitionsre- gering under ledning av Paul Hen-- ry Spaak och Gaston Eyskens, vil- nya regering, beståen--' rit de argaste antagonisterna i bel": ken faktiskt 'arbetade väl och såg. ut att ha framtiden för-'sig. Men då kom den belgiska. kungakrisen, som störtade regeringen och gjorde dess. två partier till förbittrade motståndare. År 1950 vann katolikerna majo-. . ritet i. valet och bildade då rege- ring; en av de få enpartiregeringer Belgien haft under modern tid. Fy-" ra år senare gick denna majoritet förlorad och' en ny regeringskoli- tion av socialdemokrater och libe- raler” kom till makten under libe- ralen van Ackers ledning. Så kom det stora utställningsåret med nya val, där katolikerna segrade. på 'so- bekostnad och Gaston FS "på demokratiska 1 , inom kyrkan.. ” BYGDEGÅRDAR) A FÖRBUND måste . inskränka >, sin verksamhet vid. halvårsskiftet; och det är en nedstämmande und2rrät-' telse,'.tycker - Svenska ' Landsbyg- den . (sp). Anledningen 'är "att de anslag. förbundet "tidigare "fått från Lantbruksförbundet och RLF dra- gits in. Det faltas cirka 67.000 kr i förbundets budget, varför två tred- jedelar: personalen - får lämna sina ällningar " den” 30 juni. Sv L fortsätter! > En aktion, från” tre ”bygdegårds- distrikt, nämligen Gotlands Stock- holms "läns och ', Söderraanlands, tar. sikte på att utverka erforder- ligt stöd från REF och Lantbruks- förbundet även i” fortsättningen, Denna aktion är värd all framgång | ty stöd åt bygdegårdsrörelsen be- syder i själva 'verket ett handtag åt strävandena att bevara en le- - vande "landsbygd. Det är ju inte --heller : fråga" -om "några : j . Topp, Såsom det framhölls vid det Eyskens bildade”en minoritetsrege- ring .av enbart katoliker sem då blivit Belgiens största .parti.. Det föreföll” föga troligt, att denna: re- gering. . skulle + bli: hå” längre' tid, men tack. berala ”frigångares”" i binettet lyckades Eyr: stånd fram till hösten 1653, då: li- berala "partiet i sin hel et trädde in'i koalition med katolikerna och därmed skapade ett fast regerings- underlag. «co 5 es - Det var emellertid, under denna Paul-Henry Spaak, hålland. främst för dem att få "katolikerna ' att stryka ett -streck över den ”en= - gångslag”, som Eyskeris hade lyc- kats genomföra till sanering av Bel k i efter K ikris sen - och strejkförluster. Vidare krävde socialistpartiet ”amnesti” för 80.000 statliga "och kommunala tjänstemän och anställda, som dels tagit i strejken. Efter veckolånga , och segslitna förhandlingar . blev katolikerna till sist tvungna att gå med på dessa socialistiska villkor, Nu återstår att se, om Lefévre skall lyckas klara troleriet att bil= ' i år hade styrkeför SE par- lamentet ' blivit sådana, att eh ny koalition' blev' ,Ofrånkomlig.. Redan före 'valet.. Var, 'det tal om;att ka- toliker och socialister vore redo att bänka sig tillsammans i ett nytt ka- binett, något som deck häftigt de- menterades av bägge parterna. Men när kung Baudouin för 3 veckor sen uppdrog åt katolska partiordföran- den Theo Lefévre att söka bilda en-ny regering, stod det' från bör- jan klart, att det inte fauns många vägar att väl'a på. Budet gick allt- så närmast till socialisterna, som nu efter åtskilliga om och men ställt sig till: förfogande som koalitions- partner, Katolikerna hade som be- it matgångar i sista valet (förlust äv 18 mandat i députerade- kammaren och 4 i seraten) men parlamentets siörsta parti varför det regerings. egid, som Belgi svå- raste prövningar inträffede:. först Kongotragedin och därpå den svå- ra strejken ' förliden vinter, ' som allvarligt :skadade Belgiens ekono- miska liv" och "skärpte de inrikes- politiska ' motsättningarna även på det ' nationella « planet . —" kampen mellan valloner och flamländare. :; i Efter parlamentsvalet den 26. mars var naturligt, ait kungen gav Le- fåvre uppdraset som .regeringshil- dåre. -Socialicterna hade hållit sin ställning i deputeradckamma- ren meéeh ökat med 5 mandat i se- naten, och de ansåg sig på grund härav berättigade att kräva vissa ga- rantier. för ait gå med i en rege- ringskoalition.. Det gällde först och partiet förblev -icke desto: mindre |: 1 it att d a fältet genom : att framtvinga engångslagens slo- pande, Paul-Henry Spaak höll sig förhandlingarna om regeringsbild- fram i offentlighetens ljus såsom -: en av de' tre medlemmarna i den socialistiska förhandlingsdelegatio- nen. Nu pågår diskussionerna om kabinettets blivande sammansätt- -- ning, och härvid är det Spaak och socialistpartiets ordförande, Collard, som Lefévre först och främst mås- kommer att intaga en'central plats i den nya regeringen får väl an= ses - självfallet. Han: blir ' tydli- gen: både vice premiärminister och utrikesminister . i en och ' samma person, I den belgiska pressen Har. den: nya. regeringskoalitionen fått. ett: sen, skriver en korrespondent - i politiska äktenskap hålla ihop i längden - det är en annan fråga? förenas med varandra. (W P) 'rsörmländska :; bygdegård dj "tets årsmi andra wånjngen.] '« «Bes "sättas i relation till att värjé” zänsluten ” bi "Agt lie Paul Grabö tillträder in- om den: närmaste: tiden en befatt- ning hos, KLF; Hans - uppgift blir att fungera som. ställföreträdare för iverkställande, - direktören och” att jsom "chef för en avdelning svara iför jordbrukspolitiska, internatio- nella . och "organisatoriska " frågor. ; Till avdelningen kommer jämväl att föras organisationens : upplysnings- "verksamhet inåt: och utåt. En av dr Grabös första arbetsuppgifter Pail Grabö slet D na "upplevt. ' en "sådan historisk högtid .som måndagen den” 24 april då . regalskeppet.: Vasa för” första gången. etfer' nära 3338 år stack upp sina trasiga spanter ur, Strömmens dyi a ”vätten. Händelsen förevigådes hundratals: fotografer, radio” TV samt ett stort uppbåd av Pressmän, ÅT honoratiores - "prinsessor "med ::och | | utan” fästman "samt fartygets upp- hittare ingenjör Anders ; Franzén och. naturligtvis :-dykarbasen.:Per=- Edvin Fälting. Den vid alla evene- mang. närvarande" Karl Albert An: derson, ordf i Stockholms stadsfull- mäktige, Höll tal, musiken spelade och allt var så festligt som”det skul- ' |1e- vara; när. det kungliga, men illa .fåtgångna i färtygsskrovet sakta höj- de sig över vattenytan. 1; =. >. : Nå, allt: detta' och mera därtill, har ni redan läst i HN så jag skall inte rekapitulera händelserna. Men vad .som kanske inte är så allmänt bekant är de orsaker som gjorde att fartyget kantrade omedelbart ef- ter starter för sin jungfruresa. Ef- ter' de mätningar som gjordes, me- nu låg på sjöbotten, har kunnat "fastslås, att fartyget var', felkohstruerat, Skrovet "var alldeles för högt i förhållande till dess bredd. Särskilt de höga över- byggnaderha i för och akter var farliga vindfång. Lägger man där- till fartygets höga master, samt dess stora segelyta så kan”man ju förstå hur olyckan tillgått, En teori, som |också diskuterats, är ett antagande att barlasten består huvudsakligast av s k kullerstenar vilka förskju- tits vid ett vindkast, Undersöknin- gen av fartygets inre skall väl små- ningom kunna fastslå huruvida bar- lastförskjutning förekommit - eller ej. Men redan nu har under de oli- jblir - att som RLF:s repr delta i årets generalförsamling in- :om 'IFAP. - i. Dr Grabö är född ios8 I i Stnäs ;socken i i Östergötland, där han allt- i jämt har kvar sin fädernegård. Un- der mer-än 10 år, från 1946 till 11957, " innehade Paul 'Grabö olika -befattningar inom jordbrukets .eko- ”nomiska och fackliga föreningsrö- relse, som lärare vid Sånga-Säby 1946—1950 och som assistent vid Jordbrukets utredningsinstitut un- der tiden därefter och till 1954, var- ;efter han under tiden '1954—1957 .var anställd i i RLF för att handläg- tadsdel och diti och " d er i "olika - under -- 27 maj. Regn på Kristi Hi i]: färdsdag den 26 maj bådade dålig höskörd. Men skiner solen på Balt- zar-dagen, den 29, så blir det god årsväxt, men regnar det så tar skör- den skada. Många andra tecken och tydningar att förtiga.. Den undersköna månaden maj stiger oss dock nu till mötes med bekynnade grönska, spirande knop- par, blad och blommor. Man rustar upp för såning och sättning och man gör sommarstugorna i ordning, trädgårdarna krattas, gator och vä- gar torka upp. Jungfru Maj bär blå- sippor, violer, förgätmigej och gull- vivor i sitt hår, ängarna binda och himlen är blå och det är en lusta en postkontor vid, badstränder på Öst-' ra Stranden och Tylösand. . att leva, Man . tillkänne, | Peder Haspo - ga or internationella, jordbrukspolitiska och. ekonomiska frågor. ka bär iaktagits, som pekar på sannolik- heten av ovannämnda förhållande. Jag hade räknat med att få 'en skaplig ' utsiktspost på Kastell- holmen, ' men i - betraktande av stockholmarnas kövanor var jag nå- got för 'sent ute och fick nöja mig med att titta på ett stycke blå himmel, en bedårande aprilsol och ryggtavlan på en mycket. stadig gentleman, som. envist vägrade att maka på sig ett par tiotal centi- meter, så hade titthålet räckt till för oss båda. För resten rökte han. en odräglig piptobak, soni inte ville brinna och solstickans inkomster steg förmodligen med ett par ören Under ären 1957-1960 var är Grabö lantbruksrepresentant . vid beskickningen i Washington med uppgift att följa den jordbrukstek- niska och jordbruksekonomiska ut- vecklingen i Förenta Staterna samt att vid beskickningen företräda svenska: jordbruksintressen. Under tiden i Washington var dr Grabö svensk representant och under år 1958 tillika ordförande i FAO:s un- denna egenskap kom" han att mer ingående syssla med de internatio- nella marknadsproblem de ameri- kanska överskotten ”alltiämt ger upphov till Efter återkomsten från Washing- ton har dr Grabö varit en av sek- reterarna i 1960 års jordbruksut- redning, ett uppdrag som han ef- ter inträdet i RLF tills vidare bi- bahåll derh itté för överskoltsfrågor. I: ibt:gvänsad omfaltning: — - Under det” ta dag hade” nöjet av hans sällskap. . : : Jag höll. ut en "timme eller så, men lämnade för en :stund Vasa och hela bärgningsattiraljen åt sitt öde,' och. fördjupade ' mig i studiet av -Kasteliholmens vackert ”model- lerade, "bergsformationer. Här har landisen: engång ri tiden konstfärr; digt slipat den för stockholmstrak- ten karakteristiska gnejsen och grå graniten i diupa refflor,. som tyd- ligt visar vilken väg isen har ta- git, Här på Kastellholmen är; den | enda plats inom den inre staden där |, dessa vackra bergarter ofördärva- de går i dagen. Men Kastellhol- | men ”har inte "bara vackra klipp- formationer utan också en: förtju- sande natur,” där den tidiga våren framkallat ” en. späd . grönska ; som fröjdar besökarens & öga. i " Från : Kastellet,” som uppfördes 1848, fladdrar den :tretungade. ör- logsflaggan och 'dagen till ära har man dragit ett flaggspel från tornet ner till hamnen, Publiken den 'som kan se någonting, följer andäktigt bärgningsarbetet ute på Strömmen och 'spänningen tilltar allt eftersom Vasas spanter och däckbjälkar, mer och mer stiger ur djupet. Högtala- rens kommentarer verkar störande i stillheten, : Emellertid” lämnär jag ”Kastell- holmen, får tag i en taxi och diri- gerar den direkt till Fjällgatan up- pe på Stigbergen, Jag vill inte på- stå att jag blint trodde på möj- ligheten att ens här få en god och realistisk överblick av” bärg- ningsflottan, men jag hade tur och med kikarens hjälp kom jag detal- jerna ganska bra inpå livet. Men hur historiskt värdefull och intressant Vasas bärgning än må va- ra så tröttnar man till slut att stå och hålla en tung kikare för ögonen, man ser ju allting faktiskt bättre i TV. Jag resignerar alltså. En: vår som denna sjöng hela rymden en hymn till våren, Solen kastade silverstänk på Strömmens vatten . polisbåten : patrullerade makligt för 'att 'se till att eventuel- la sjöfarande höll rimlig hastighet. Och måsarna firade orgier kring en hink skulor, som kastats ut från en fartygskabyss. Skeppsbrons - 1600- tals hus såg litet trötta ut i solgas- set.; En del av. dem lutar betänk- ligt, när man ser dem från en viss synvinkel, men alla har en patina över sig som gör att man känner sig värmd av deras historiska nim>- bus, De vackra och smidiga fin- landsbåtarna ligger som svanar, kranarna svänger sina jättearmar och matar dem med stora gndbi- tar — tunnor och balar - — varor på väg österut. . Så ter sig Skeppsbron i i dag. Hur såg det ut där en augustidag i nå- dens år 1628 strax efter det regal- skeppet Vesa ”kapsejsat”? Det är inte så gott att veta, men jag före- ställer mig, att stränder och kajer var. fullpackade av människor, "Sommarlängtan : Solen glittrar över viken, 5. och från sångmöns dolda riken- bjudes mig att stiga in. - Visst jag ville mycket gärna se min lilla, drömda tärna,» > men jag viskar stolt:' Försvinn fresterska på "andra sidan. - Stilla -.och i tyst förbidan .. :i står jag invid insjöns strand, Släkt och nära anhöriga till marin-' soldaterna "ombord, nyfikna borga=" re,' månglare, boddrängar,” fiskare och en och annan. ämbetsman var nere vid kajerna för. att se, det ' stolta skeppets " avfärd, Så kom katastrofen . helt oväntat. Småbåtar och mindre fartyg skyndade till för att. rädda överlevande som klam- rat sig fast i rigg och tackling. Mac- p terna torde ha stuckit upp över vat- ' tenytan ' till en början. Huruvida man karade dem , såsom farliga för sjöfarten, är ovisst eller om. dessa” så "småningom bröts sönder, Om- kring 400 man följde med i djupet hur .många som räddades? är obekant. "Jag. samtalade” "med en äldre distingerad herre. Han gjorde gäl lande att fartyget borde ha fått från början i bakgrunden under :- Bryssel, som katolska och socialis- tiska tidningar varit så föga oarti- ; ga mot varandra, Man skall detta, : Eld och vatten brukar ju inte gärna - ' da en enig och handlingskraftig re=- " 'gering på grundval av en så omaka — . koalition, Det förefaller, som öm so-” » ”cialisterna redan från begynnelsen ningen men har nu definitivt trätt - - te rådfråga sig med. Att Spaak själv '- x ligga kvar: på. Strömmens bot= - ten, som en gemensam grav, åt alla katastrofoffren, Det var ett över-. flödigt offer åt vetenskap och forsk- ning att ta upp- det menade han. och tillade: — Det finns så många gamla fartygsskrov att studera än=" då och många mera lättillgängliga ” än Vasa. Jag framhöll regalskeppet såsom blivande turistattraktion och dess museala : värde: för. kommande ge- neration. =. oc... = oc sve — Struntprat! sade han" och vä - sr de mej ryggen. . : Hovets presstjänst har lytt. en aning på de kungliga, röda sam- metsdraperierna. - Avslöjandet ' gäl- ' ler hemligheter omkring bröllops- klänningen. Ingen — absolut ingen ' — kommer att få veta ett dugg om hur Tess klänning ser ut, inte förr= än hon träder in till vigselceremo- nin i Rikssalen den 25 maj. Frisy= : ren lär också bli något av en över=- raskning, Det är ju. allmänt känt att vår prinsessa älskar att ändra ' frisyr. Tärnklänningarnas utseen= de är statshemligheter, liksom vils ' ka av de gamla brudsmyckena årets ' : sötaste brud skall välja ur -familje- schatullet. Dagen före bröllopet bjuder prin= sessan Sibylla på familjelunch i sin våning på slottet. Samma dag ger kungen middag — endast för fa= miljen, På kvällen blir balen med kall supé för 200 vänner, De äldre håller till i gröna matsalen och de yngre vid småbord i Bernadottes galleri, vo nt vänligt mottagande. Det är länge :«, >" 1. LAHOLMS TIDNING — tidningen för klad SN = >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.