verYvv vrvererev vev One No " rare Martin - Widén i. Östersund. |. . Bliljer jag dig till mjölkutköraren. Teeerfvv MLA mA s vrerervvevvevsyvrYYYYYFYvYTPYVEET TT | Onsänjer Jen a juni 108" Bristen på Vä ästeuropas akilleshäl” ” Västeuropa representerar ett - Å märkligt inslag i världskonjunk= . turen, Alla västeuropeiska länder . upplever för närvarande en högt ' uppskruvad ekonomisk aktivitet spå praktiskt taget alla” produk=' 2d, istak.- Men ten visar en benägenhet att stag- nera därför att arbetskraften och för övrigt även andra produk= tionsfaktorer redan är :så högt :« utnyttjade att utrymmet för vida- - re expansion är närmast obefint=' " , Jigt, Vid den .20:e Norrlandsmäs- san, som härom dagen. hölls i” Östersund, taladés bl:a om bris=" ten på arbetskraft inom det sven-. ska skogsbruket. Denna brist har gjort att man t ex inom skogs- bruket i Jämtland under senare år under högsäsong sysselsatt ca, "10 procent utländsk arbetskraft. ” Runt om T världen för övrigt tr arbetskraften alltjämt en faktor. som medger en betydande t expan= sion inom "produktionslivet. Pre ”sident Kennedy kämpar alltjämt ”med "arbetslöshetsproblemen = I: « USA, Det är dock' vanskligt 'att +" göra en jämförelse 'mellan- Euro> pa och USA på detta, område, - USA är inte ett land i éuropeisk ” bemärkelse utan en kontinent och ' arbetslösheten är där- regional, Om man vänder blickarna vidare Två. lärareförbund slås” tillsammans? H Sveriges folkskollärarförbund och. Sveriges . folkskollärarinneför- bund håller båda kongress i Stock- holm med början 19-juni,. Lärarna . överlägger 1 tre dagar medan deras kvinnliga kolleger tänker" klara av sina ärenden Då två dagar.” .r, "Frågar "om: :-enhetskolans formning & är just nu kögaktue) ån ” 3 skolber tas inorh kort, Men: enligt. senaste uppgifter” ” " betänkandet: i klart, förrän”. första dagarna i juli och det betyder "att ”kongressoms buden inte får tillfälle 'att-disku- tera de, förslag som läggs fram där Det innebär' dock' inte ätt''skolfrå= gan inte kommer 'att' debatterna Man har, ju: 'Visbykominnnikén" från förra sommaren och åtskilligt an- nat, som hänt sedan dess: att tala "om, . I Tolkskollärarfö rbundets kongr 7 kommer att ta upp skolfrågan på sätt |; att vi diskuterar linjerna : kommandu remissyttrande förbundets - ordförande folkskollä- i Sedan har vi en rad 'motioner il: "olika skolfrågor, löne- och arbets- |: tidsfrågor m m, En motion som. "fått |: anslutning från :'alla "kretsar 4'ute 1 landet går ut på, att man skall: söka ordna lunchrym 1 varje skala, . Det ligger väl någonting I ett sådant förslag, Några större problem I öv- rigt väntar inte lärarkongressen, ' -Inle heller ' folkskollärarinnorna har "några, större frågor och det|- är därför man klarar uv förhand-]|> lingarna på två dar, säger för- bundsordföranden rektor Dagmar Ranmark 1 Värmlandsbro; Men det är klart att vi kommer att disku- tera Visbykommunikén och en- " hetsskolan även om vi :inte ännu fått del av skolberedningens, slut- . förslag, . : Vid kongresserna lämnas alltså rapporter om arbetet Inom den "kommitté som utreder frågan om en event sammanslagning av förbun- den, Kommitténs förslag väntas föl religga' tidigast vid årsskiftet och kan allså inte tas upp förrän vid nästa års kongress, Lärarförbund- det har. nu cirka 12.500 medlem- mar och lärarinneförbundet om- kring 9.700 varför ett samman- slaget förbund kommer att bli ett av.TCO:a sex största. » Dixon DEN a JUNI: 1961 - Ortens lokalpress , , arbetskraft = : ut över "världen: "Sydamerika, At rika, Asien blir iakttagelsen att det där finns många armar ledi- ga. På dessa kontinenter är det . produktionsfaktorn ' kapital: som saknas om”man dit även räknar. tekniskt kunnande. En position för sig intar Sov- .jetryssland. Man har växande ka- pitalresurser och man börjar nu på att komma dithän att arbets- - kraftsreserverna . är . begränsa- de, varför rationaliseringsåtgärder tillmäts växande betydelse. San- nolikt är variationerna i. produk- ”tivitet inom branscher och mel- Jan regicner dock "mycket stora, Där finns ett av det kommunis- tiska systemets stora svaghets-. . tecken att söka. Ett totalt statligt » inflytande över produktionsresur- " sernas disposition låser näringsli-” vets' struktur i alltför hög grad. Detta medför att den ryska ekö-' nomin är svårbedömd,. En arbets-. löshet. i. västerländsk bemärkelse kan inte existera där. Motsvaran-' ' de företeelse tar sig i stället ”ut-" trycki i er låg produktivitet. ms > Ur världspolitisk synpunkt är det alltså en mycket intressant situation som för närvarande rå- der på vår jord beträffande 'till-+ "gång och sfterfrågan på. arbets= kraft. Den gamla goda tiden” ; | "är och"har väl alltid varit ett re- lativt begrepp:;- Under 1800-talets sista och 1900-talets första decen- nier gick en strid ström av män- niskor. från land och främst. till "Amerika för att där söka en bätt-: re. framtid. Det är, ostridi "chanserna . härtill. var. större, där " borta än hemma i Sverige. Många "lyckades också. i: "t Välståndsutvecklingen i frédens hägn har” emellertid "medfört "att > vårt” och socialt är: ett av de främsta. . heterna” är utomordentligt 'goda "och lönen för mödan 1'.stort. sett " hygglig. vid 'sjukdom och arbets- löshet samt 'på ålderdomen garan= terar. våra sociala" förmåner” en ganska god trygghet" ledning" för oss 'nutidssvenskar i "gemen att söka. «en bättre framtid ute i världen; 'Vi' gör det, inte : heller, Av Statistiska , central- "byråns "statistik över in-" och ut” . flyttade kan man nämligen ut- läsa att under 1960 lämnade, om- kring 15.000 människor vårt land -: "och "26.000 flyttade, dn; Vi: hade "med andra. ord ett ”inflyttnings-- "överskott på cirka. 11.000. Bland - immigranterna" befann sig även 1.700 amerikanska" "medborgare 5 huvudparten svenskamerikaner. - > Utan att dra för stora växlar på ' denna statistik kan man sä -” ga, att den bekräftar att vi sven-, : skar''har det bra' numera, :ja tom mycket bättre än I den" "gamla goda tiden,: .:. : är detaljhandelns'. i bästa annonsforum :I en del mindre nogräknäde an= nonsupptagares arsenal ingår ock- så. att man använder orderblan- ketter som mer eller mindre ut- lämnat den presumtive' annonsören åt tryckalstrets godtycke, erinrar Köpmannen, H När det gäller "detaljhandelsan- nonseringen har vi alltid rekom- menrerat, heter det vidare, en lätt och enkel regel, och det gör vi fortfrande: sådana ' annonser. bör Sverige . hjälper” S01961. | i' ortens lokalpress. Om- vägen över ”rikstidningar”, ”kate- goritidningar” osv av elika slag lö nar sig sällan. Skulle man av något ' alldeles speciellt skäl vilja göra ett avsteg från den regeln vär det under alla förhållanden lämpligt att använda sig av en beställningsblankett som tillgodoser beställarens intressen, Svenska annonsörers förening ger sedan några år ut en rlankett för annonsbeställning, Blanketten tar vänsyn till köparens intressen, och för ” sina dl att ända Bblan- land numera ', ekonomiskt |' . Å världen, Sysselsättningsmöjlig-, |: Det finns: knåppåst” ågon an=« |: "LAT MIG NU då Gösta Liedberg drar sig tillbaka från sin mest fr inom jordbruk, betyga att hans förmåga till inträngande och grundlig pröv- ning av mycket intrikata och svåra problem, sådana vi ofta möter dem på jordbrukarsidan, varit utomor- dentlig,. skriver RLF-chefen” Folke dshyllning för FAL, N g hr Ledberg I i i RLF-'Tidningen: ' Tillsammans har vi ofta haft att «söka komma. under fund: med vad som verkligen sker i det som synes> ske. Det är inte alltid så "lätt, Det vore en överdrift, som > inte skulle vara på sin plats ens i detta .sammanhang, att säga att >; vi därvid från början alltid va- rit eniga. Vi har gett och 'vi har - tagit sakskäl,l Detta är mycket väsentligt, när man försöker ut- : öva : samarbetets '" konst, Gösta Liédberg :har kunnat. både ge och ta sakskäl. Efter hand har vi så blivit överens om väsentlighe- terna. Jag tror att detta wvarit mycket. viktigt för det svenska . jordbruket under de gångna åren. "De, ingående, interna diskussio- : nerna har gett till resultat ett vt- åt enigt jordbruk. Jag tror inte vi har råd att uppträda på annat "sätt. För Gösta Liedbergs högt kvalificerade bidrag til att det- "ta handlingssehema kunnat följas även i kritiska och mycket he- .svärliga lägen vill jag nu säga «både den fackliga organisationens och mitt'eget personliga tack... DET ÄR INGA SMA KRAV som ställs på en rektor som : samtidigt | [ortska iclam, på i den obliga- Itoriska "skolan, påpekar Bohuslä- ningen (fp) och fortsätter: -" ' Han är föredragande vid sam- ” manträden, verkställare av beslut, expeditionschef, svarar för inter- "kommunalt samarbete där sådant förekcmmer, förbereder skolbyg- gen och materialanskaffning, rek- virerar statsbidrag och tillser lö- ”nelistor:y och ' sjukersättningar, . uppgör stater, övervakar hygien och fritidsförhållanden, pluggar in författningar m m. Och han. är ofta sitt eget kontorsbiiräde, som får utföra ,rutintjänst på expedi-' tionen: i 23 N Undra sedan på ”att det börjar "bli svårt få rektorer och att skol- "ledarförbundet: nu kommer med allvarliga erinringar.' I en fram- : ställning till 1957 års: skolbered- . ning, har förbundet « » påtalat hur -den hu rådande ordningen även« : tyrar syftet. med reformen, Löne- sättningen spelar naturligtvis 'en . viss roll. Det har tidigare sagts get när det gäller att välja skol- ! "ledare, och det finns därför star- ka skäl för att lönesättningen in- "öm en och samma skolform bör vara enhetlig oavsett utbildnin- "gen, och' endast med de varia- -tioner .som. indelningen > i :av- . löningsgrupper . medför. . Dessa ' grundas som bekant på poängtal -med hänsyn till ' skolornas stor- ; lek och arbetets omfattning. ' -Efter att ha skildrat förbundets 'arbetsbörda fortsätter tidningen: nm Här har vi skolexempel på här . det går när stat och kommuner . litar på, eller i värsta fall skyl- ; ler på varandra. Redan i skol- - utredningen sades ifrån att man "bör tillse att kameral hjälp finns ' till skolledarnas förfogande, som. ' kunde. utföra maskinskrivning, fö- ra elévförteckningar, svara , för -” lokaluthyrning, siffergranskning och: sådant. Men det blev inga direkta föreskrifter, länsskol- nämnderna ansågs ligga närmast till för att övervaka detta. Den- na uppgift har de: tydligen för ;" det mesta försummat, och när på- ' pekanden gjorts för kommunerna, har dessa svarat att visst vill man medverka till en bättre tingens ordning, men man efterlyser fasta . normer från staten. ' > Det har tidigare ifrågasatts om : inte villkor för" statsbidrag till + skolledarlönerna skulle vara att ' kommunen svarade för biträdes- hj När skolledarförbundet, nu i stället anser att' enda lösningen är att statsmedel ställs tll för- " fogande för biträdeshjälpen kan man förstå den resignation visavi 2 kommunerna som ligger bakom, » Men å andra sidan betyder det H ju ur: skattebetalarsynpunkt inte ” så mycket om stat eller komraun står för utgiften, Nog borde det finnas ' möjligheter bringa - kom- . munerna: att ordna hyggliga ar- betsförhållanden för sina skol- . chefer, För såvitt man nu wvill ha någonting kvar av det kommunala inflytandet på skolans område. Att papperskvarnen. på skolex- peditionen : skall ' kunna , minska genom initiativ ovanifrån har man skäl tvivla på. Men däremot kan pedagogiska organisatörer skall få ' slippa skriva adresser och listor och slicka frimärken, Hlileadt ketten : vid” annonsering 1 andra änd Blanketten har alltså hittilis bara fått das ar men föreningen " r : addolat att även . Köpmannaförbundets med- lemmar får begagna den om de vill samt? rekvirera den till samma pris. — Tidskriften satnman? ttor: omsma” . ut någon gång skall Det lär inte så sällan hända att a I inte-dagstiäningar bör -s man å da ett sådent | ackvisitörer av det mindre önsk- värda slaget betackar sig helt nir spekulanter förklarar att han inte undertecknar nå-ot annat slag av beställningssedlar. Och acceptcrar han blank 1 så har åtskilliga trumfkort på hand. Så att "att "lämpligheten bör. fälla utsla- framställning angående skolledarnas” man begära att högt kvalificerade Kampanjer, mot tobaksrökningen 4 var igång redan på: 1600-talet let: Tobaksspinneri på M P NI väl de flesta vet” var den franske. ambassadören i Lissa bon Jean Nicot som år 1561 kom över ' d eamerikanska, 'tobaksblad vilka sjöfolk haft med sig till Por- tugal, Hans ärende där var att ord- na en förlovning mellan drottning Katarina av Medieis dotter och den portugisiske - kungen, en uppgift som | i han iste lyckades med. I stället tog han med sig några tobaksblad hem till drottningen, som. led av huvudvärk, ”Drag upp litet torrt tobakspulver i näsan, så får Ers Majestät nysa”,- rådde nan... Hon lä ha fått både nysa och blibit av med huvudvärken, och därmed var "tobakens lycka i, Frankrike gjord. 7 r Snusningen blev 'alltså en mo- desak i Frankrike, medan man. i stället tog sig ett rökbloss i Eng- Jand. Den, kände”. sjörövaren och som ryktet påstod, drottning Eliza- beths- älskare, - den > företagsamme Walther Raleigh hade sett indianer- na röka i Amerika och tog' efter i de innestängda källarvalven i storhetstidens svenska städer. 'To- baken var säkerligen inte av bästa sort efter nutida. krav och röken därför obehaglig för den icke rö- kande" omgivningen. Den ”7 första kända bestämmelsen ”Rökning för- bnuden” dök upp redan då. Det var - Olof Rudbecks reglemente för den av honom inrättade postjakten mellan Uppsala och Stockholm och skepparen ålades att vakta över att passagerarna icke med tobaksdric- kande, fylleri och annat skamligt leverne ställde sig som oskäliga djur”, utan den som har lust till | tobak, kan sitta utanpå taket i fris- ka luften, så förargar han ingen.” i Som tidigare antytts skulle Ka- tarina av Medici nyttnat tobak som en lyckad medicin. Redan på 1600- talet fördes diskussionen om toba- ken på det medicinska planet, även om synpunkterna" då som nu var något : olika.” Under nämnda. år- hundrade gick man långt i positiv riktining. Ja, det fanns rent av en detta: bruk av /'tobaksblad sDet | fö isk övertro på tobakens häl- var han som införde piprökningen vid engelska. hovet. När; khan. några år senare avrättades av. kung. Ja- kob I lär. det inte ha varit. för sin skuld till tobakslastens utbred- tygslastér.' Annars' har vi nog litet |: -: till: mans orsak att” komma ihåg nämnde engelske kung då det var han som .på grund av sitt hat. till tobaken lär har infört världens för- sta tobaksmonopol. Han skrev att han, ville genom avgifts påläggan- de vänja folk av” med "den .för- därvliga lasten som är skadlig för hjärnan. och ödeläggande för lun- gerna och vars .svarta rökskyar är | fullkomligt lika". helvetets + ånger”. Så föreningen ”Bort med tobaken” har haft kunglig föregångare, . . Men medan det kungliga privi- legiet gav mynt åt innehavaren, så lär några "andra statsöverhuvuden utan alla pålagor försökt med dras- tiska åtgärder få bukt med bruket. Som t ex den tsar" av ' Ryssland vilken på sin tid straffade tobaks- rökare med att skära av näsan på dem. Och den danske kungen Kris- tian Iv lät kölhala sjömän som rök- tes eV "Olet Rydbeck införde -: . ”Rökning förbjuden” "Någon bestämd . datum ' för to- baksbrukets införande i vårt land finns inte. Den första uppgiften um tobaksrökning är från 1629 och här- stammar . från. den uppsalianska studentvärlden. Uppsala akademis konsisterieprotokoll har .: bevarat minnet av en glad studentfest som ledde till bråk och en del obeHag- liga efterräkningar, därför att någ- ra deltagare inte ville njuta av den tobak: som en av kamraterna haft med sig. Men bruket av tobak här i landet har säkerligen varit betyd- ligt äldre än vad någon skrift. kan upplysa om och : räknas nog från början av 1600-talet. = -- El sobringandey egenskaper, då det gällde så vitt skilda åkommer som tex andtäppa, vattensot, inälvsmas- kar, och "podager, : Å' andrå sidan, saknades inte kritiska röster som brännmärkte tobaken 's som ett: far- > Svenska tobaksmonopol . | Statens reglerande ingripande i fråga” om tobaken var under' 1600- talet - begränsad. till två områden, importen. och inrikeshandeln, Ge- nom en :kunglig förordning av 12 januari 1641; medgavs för Söder- kömpaniet (första svenska handels- 'och sjöfartskompaniet. som" gjorde försöket att från 'svensk: sida del- taga i den transoceaniska sjöhan- deln) uteslutande rätt att. till .ri- ket. införa tobak. Men. efter" några år, eller 1649 frigavs handeln, för att 1651 överlämnas till. Tobaks- kompaniet som "fick cteslutande rätt att införa tobak och därjämte att inom tre veckor mot reda be- talning , övertaga de tobaksförråd som. borgarna i städerna innehade. inte länge innan han skaffade sig tillträde som bolagsman i monopo- let. Utan någon egen ekonomisk insatts lyckades han bli delaktig i bolagets vinst, och då detta förtröt de andra bolagsmännen, avklipptes|' allt vidare resonemang genom ett kungligt brev där det i bryska och vredgade ordalag rekommenderades kompaniet ”att ställa sig till under- dånig och hörsam efterrättelse utan att Serupulera i våra brev 'och be- fallningar”. Och Rehnberg var inte ensam om att göra sig extraför- tjänster på ”monopoeln”, där hjälp- te både grevar och ”verkchefer” till att rikta sin privata kassa ge- nöm det man i våra dagar kallar mottagande av muta. ' > - Tobaken åter fri. "I-dessa dagar får "man. på nytt handla med tobak efter vanligt af- färssystem, importera och till och med konkurrera med Svenska To- baksmonopolet, 'som helt nyligen också bytt namn. Der 1 januari 1960 upphävdes nyetableringskon- kontrollen inom tobakshandeln och de fasta. priserna: på tobaksvaror ersattes med riktpriser. Det gamla monopolet har upphört, "det mono- pol som trädde i kraft år 1915. Från der; tiden en liten, handelshistoria. All tobak 'som gått över svenska gränser före en' viss dag det året kunde säljas utan den nya beskatt- ningen. En av landets största to-|' 'baksgrossister passade då på att importera från firma Just & Baste i "Moskva 14'miljoner aksar' av Bostanjoglocigaretten ”102:an”, "en av, alla tiders populäraste cigarret- ter, även kallad ”hundrakax”. Åtta järnvägsvagnar" gick. åt för tran- sporten som gick över Finland, och av. dessa framkom till Stockholm sju, vad innehållet beträffar, Hela vägen markerades av tömda askar, som tullats utan anlitande av sta- tens funktionärer, Nåja, affären var god ändå, så ingen klagade,-.och Haparanda fick sin genom tiderna största tullintält. Året därpå rek- virerades en ny sändning från sam- Här hemma får DS vi allt bättre HE telefonkapacitet Turbin AB de Laval Ljungström - har från Venezuela fått ytterligare > beställning på tre gasturbinaggre- vä gat för elkraftsproduktion, berättar. NY / tidskriften Verkstäderna i en över- . 3 sikt över aktuella svenska industri= - IG leveranser. Tre gasturbiner har ti. ; digare "tagits i drift vid: ett ny- byggt kraftverk i Puerto. La Cruz, ve Den nya ordern omfattar ett iden- Å tiskt lika gasturbinkraftverk, som - skall byggas vid Maracaibosjön." Beställningskostnad: '11 milj. kr. ? Liksom vid den föregående leve- ransen svarar ASEA för den elekt- riska utrustningen. , . Utökad bärfrekvenstelefoni L M Ericsson : har påbörjat. le- veranserna till eft antal svenska , telefonstationer av 'modularutrust= =, > ningar med tillhörande apparater - för bärfrekvensalstring. Med hjälp ' av dessa kan man väsentligt öka ' iteten hos rikstelefonkabl ; genom landet. Upp till 2.200 sam=' tidiga ”telefonförbindelser kan nu erhållas med samma koaxialkabel, Den första leveransen omfattar ut« : rustning för den s k vian Stock.” 'holm—Västerås—Örebro och torde ' vara den första i världen av denna H typ. Å i SA Den "komplicerade utrustningarna har utvecklats, konstruerats och tillverkats på så kort tid som "nås > got över, 21/2 år. SK . "AGA fyrmaterial till Sydamerika De sista enheterna i en rekord- stor bojleverans till Venezuela har fo skeppats från AGA. Ordern omfat- : tar inte: mindre än 67 stora lyss" bojar för cirka 1,6 milj kr. Ett 30- tal av. bojorna skall använda till' att markera en ny' farled för ”su= pertankers” 1. Maracaibosjön. De .. CC övriga läggs ut I Orinocofloden.. d . En annan stor order, som ÅGA .. 4 fått 1 hård konkurrens, är en leve- - | rans av, 27 lysbojar : till den nya hk yaguil i Ecuador, Där ' byggs nu en hamnanläggning med vo pengar från Världsbanken, . AGA- ; leveransens värde är "drygt en halv, milj. kr. — I Ensenada på Mexicos västkust bygger man också en' ny: hamn. Dit'levererar AGA en stor, ljusfyr : med roterande ” lins : samt ljudsänd re för di lering.' 4 To »— SJ:s / nya - Rapidlok . har, Le satts-1 trafik, ASEA har vari hu=, > vudleverantör för de: åtta Ioken, ; och de har byggts i samarbete med "'. ASJ, Motala Verkstad och NOHAB,, Två liknande lok levererades 1955, . Alla. dessa» rå Skandinaviens.» De I bbasti ed i t av, - 150 km/tim, ' StNG 4 "oc i ma "firma av den populära cigar= retten. Men det kom ' inte fler” ”102:an”. Fabriken ' var nedbränd och; ägarna mördade vid'de jude-' . pogromer som 1915 begicks i i Mosk-' + vä. ' SÅ frill slut några siffror från: To- : baksmonopolets "senaste" -verksam= hetsår. - Rå . Omsättning exkl skatt och tull. 1944 milj kr. Tobaksskatt och tull > 914 'milj kr. Tillverkning av cigar=' retter 6.399 milj. Medeltal anställ-« da '2.171. Löner 25.8 milj kr. Mo-: nopolets nettovinst 10.2 milj kro-; nor, s KE ANAL Barn Detta 'k 1653, varpå Amerikanska kompaniet re- dan "året därpå ektrojerades med uteslutande rätt att importera to- bak ”såsom ett expedient och me- del varigenom Neva Suecia (kolo- nien Nya-Sverige) för denna tid förhoppligen skulle... tillväxa och förkovras”, Genom" en "ny förord- ning fick kompaniet även ensam- rätt till all inrikes handel med to- baksvaror, Som tobakshandeln blev Ameri- kanska kompaniets huvudsakligaste sysselsättning, 1 synnerhet sedan Nya Sverige 1655 gått förlorat,: så kallades det Tobakskompaniet, vil= et upphörde 1660 då tobaken min- -skade, om den ej av staten kon- trollerades och 1662 var det färdigt för monopol igen, dock på så sätt att .ensamhandeln på 10 år över- lämnades till två personer, husge- ren Anders And Det nya mnjutni t> blev snabbt populärt och år. 1635 venti- lerades. i Uppsala 'en disputation ”Om den mean örtens eller här! sk Det meddelades här att nästan alla var ”förfarna i rökningskonsten”, och den uppgiften 'bebhöver knappast begränsas till att endast. gälla den akademiska världen, Tobaken blev en efterlängtad stimulans inom alla kretsar och föreföll att ibland ha brukats till överdrift. Ar 1635 kla- gade marsken Jakob de la Gardie, en sträv gammal herre över att det knappast fanns en bonde som icke skulle ”dricka” tobak, Att ”röka, dricka, söpa, smöka eller disa to- bak” var nu ett allmänt bruk här i landet, enligt svenska ' riksrådet adlad Drakensköld och handels- mannen Peter Bohm, vilka fick un> gefär samma privilegier som kom- paniet haft, Arrendesumman skulle under . de första fem åren vara 120.000 dal, under de senare fem åren 170.000. Efter ytterligare för- längning till 1675 synes icke kon- traktet ha prolongerats, utan to- bakshandeln lämnats fri Mycket fiffel hade under dessa år bedrivits med tobakshandeln, särskilt av Karl VI:s kammartjänare Zacharias Rehnhern, som av den myndigbliv- | > ne kungen överhöljdes med: nåde- vedermälen och bl a utnämndes till hovintendent och adlades under namnet Rehnberg, På jakt efter möjlighet att ek HAR NI HÖRT . . - historien om kapplöpningshästen som hade börjat bit lat? Den för- lorade tra tävlingar i rad. Ägaren var sur, och när jockeyen stod och gjorde é&ig bereda för nästa tävling; sa ägaren till hästen: — Förlorar du i dag också, så vad han var värd och vann loppet tens ägare V bra. gjort, sa häs- ad t d t egenth og de &t honom — Han var "rädå,' sa yen. — Vad då för jockesen -— För att behöva stiga u klockan fyra "varenda morgon. P Hästen : snodde 1 väg för allt a Ah formulär att man inte blir mer eller mindre rättslös. DYRA TAVLOR - —" Det är förskräckligt att va- ra gift med en närsynt konstnär, suckade hor. I går gick det åt tre va Nader, en tub majonäs och er senap till tavlan han håller på med,” koll 1635. Pipor. och . tobak tillhandahölls allmänt på krogarna, och det stod ej geniun doft av täta tobaksång. yt- nyttja sitt gunstlingsskap hos mo- narken hade han få”t sin uppmärk- samhet riktad ä även på den lukrati- kshandeln, och det dröjde == v bi va H | SPÄDBARNSDÖDLIGHETEN 1 VÄRLDEN - PER 1000 LEVANDE FÖDDA BABIES ) Holland : Norge E I — Sdwe Australien K S (ÄRLIGT ANTAL FALL AV DA BÄBES). ec pl og Väst-Tyskland - Varför t ppar USA och " Nya siffror has offentliggjorts över spädbarnsdödligheten i värl den. Tabellen här ger en översikt äv spädbarnsdödligheten i Europa och USA, I Sverige, och därnäst], i Holland, har babies den största chansen, ty här är spädbarnsdödlig- heten den lägsta i världen. USA lig- ger däremot i botten på denna sta- tistik "med den högsta spädbarns- dödligheten. Denna höga dödssiff- Västtyskland denna tabell? - staterna, där barnadödligheten som' en följd av klimatet är högre, än i nordstaterna. = : Vid barnadödligheten spelar fel. ra faktorer ' en roll, som t ex de isk omständigh na, an= " talet barnbördshus, antalet tillgäng. "as liga läkare, födan, förhållandena ute på landet etc. I vilket fall som : "- helst, en baby som föds i Sverige” — eller i Holland — kan prisa: sig lycklig och har stora chanser; - ra är till en del beroende på syd- att uppnå en mera mogen ålder, , so : ES 2 LAHOLMS. TIDNING — det effektiva annonsorganet KT ” - a + ÅA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.