a: 4 3 Yrvyrvv verveeyvyreevevev YFFYPPry vereveyvrtytYYFevfTV verryevvyvryyvrYFYTYEYFYY TT vrerrtevYeYYTTYrvY vY vryrTYvv Terrvvryvey verv vrvrvevevyryvYv pöl Måndagen den 26 Juni 1981 | Svallvågorna” efter jen första heta debatten. om en ny' köom- ” munindelning --har knappt ebbat "ut förrän ett nytt brännbart äm- | ne presenteras, nämligen "frågan "om ny länsindelning. Om försla- Länen i stöpsleven -- Sistnämnda tanke är lika ber : rättigad som att vissa gränskom- -muner 41 ' Västergötland , tillföres ' . Hallands län, Låt oss nämna någ- : Fa argument härför: Varberg, Fal="' kenberg och Halmstad utgör han- ra för. bebyggarna i des-4 get till ny indelni var | del radikalt i överkant för Hallands . i de kan om länsind ningen: "sägas att 'den i värsta fall s kan "bli en reform till döds, Hal- , lands: län kan komma i farozo- - .sa. områden, , Kommunikationerna - har sedan gammalt följt älvdalar- 'na mot havet. Dessa förbindelser : har inte: upphört även- om. en. och annan järnväg lagts ned. Väs nen och:delas upp på angrä de, - län, Detta är ett framtidsperspek- tiv.som väl alla. länsbor hoppas att äldrig behöva uppleva. ve ” ce Det "nyindelningsförslag, . som" publiceras. på annan plats i da=-" 7 - gens tidning, tar sikte på en ny ” länsbildning "med Göteborg som centrum, Ur landsortssynpunkt i ' allmänhet och halländsk synpunkt i synnerhet. är det önskvärt att storstaden kapar åt 'sig så litet - som möjligt av kringliggande byg - der,” Att kungsbackaområdet inte '+' ", "kan: lämnas utanför ett nybildat - 2 a : > för förlusten av k ” av så stor omfattning att: den sä- 2 Jän med, Göteborg som: huvudört - förefaller så pass realistiskt att. Vet inte synes lönt" att proteste-: - ra. Göteborg är redan i' åtskil- liga sammanhang centralorten för" ” > de människor som bor här. dem . blir "inte skilsmässan . i "+ förlivning Å öm "de”finge eh ” härtill, Men : äue gut a mot dess "existens. = N Frågan. är. emellertid har läns X, indelningen” Åt övrigt! "utformas. Skulle de som styr våra: -öden f även komma på idén att tumma på "kommuner i varbergsområdet . fö- refaller Hi ds läns öde b "Or För. Hr Åke Gullander, gick : ;och hr Axel Kristiansson” kom "1': en a... der efterkrigsåren spelat en'fram-.: nas ;- sinternationella .. kusth räknar dessa byg- der som uppland. Jordbrukarnas : 1 Haliand äns ' "ner i flera fall även angränsande "bygder i Västergötland nch Små- land." Så är det' exempelvis på skogsbrukets område." SS ment för att Hallands län kom-., ”penseras -för eventuell +förlust + av kungsbackaområdet genom att är nämnda: Kommuner från an-: M gränsande. län tillföres Hallands . län, En: sådan " omorganisation':s "skulle "inte, behöva medföra” en ' komplicerad : omställning på olika samhällsområden' utan kurina ske” > med - relativt lindriga ingrepp, i. . ; bygdens och människornas liv, ; RLF:s centralstyrelse, "Detta 'vart väntat. Den förstnämnde drar sig! nu med ålderns rätt tillbaka från : RLF':s högsta ledning där han an? rädande': roll som det /svenskå jordbrukets facklige "”ytrikesinis nister”.. När gränserna öppnades?" efter kriget fick" hr Gullanders speciella intresse för jordbrukar=”; kontakter verklig «aktualitet ' och; han blev'- ; den självklare representanten en fackorganisation han äve 14 andra sammanhang ' berikat på et”: Däreniot finns det naturliga ligheter kompensera Hallands . än. för. förluster” av XKungsbåckaomi= M ” intakt. Flera västgötakommuner Viskans och Ätrans dalgångar har livliga ' förbindelser med ' "Varberg, och Falkenberg och det, "skulle sannolikt inte utgöra "större" våld " "om dessa" vid en ny, länsindelni idémässigt.: "Hr Gullander har va ligt "sätt, inte” mi; . rit rätt man” på: den : posten. hån" började detta kontaktarbete. var det: visst inte så självklart . som-.nu, Men hr .Gullander kur. Det : finns alltså starka, argu- ” det hygdligt förspänt. = sökan får man oftast vid statliga och kommunala ' skolor. fri -un- ; fria skolluncher, . fria Im ryggen har man, det allmänna. :studiebidraget, ettslags, ” de även konst d egna medlemmarna för uppgiften, "vilket även bidragit till att radera; ”ut-de nationella: gränserna och nå . kärnan i samarbetstanken > > kon> N a : Över 18.:år ' Heter att få statliga studicbidrag 4ill inackordering och — om fri skollunch! inte förekommerYN.—1. till "måltider, "Ansökan "ställs, till vektor," och här syns de högsta bidrog. 'soni ibevilj Inackor-. : i dering . Malet ålder , Under 18 år : Minst 2-årig utbildning Kortare utbildning [Minst 2-årig"” avbildning . Kortare” "utbildning; : ; tor-Stockholm breder ut sig d|5 med Ön fruktansvärd fart och dess förstäder växer — för att an- vända ett slitet uttryck — "som Isvampar. ur jorden efter ett som- marregn, "Var och hur skall denna expansion sluta? Frågan är allvar- lig och berättigad, Och hur /skall "Södertörn se ut om 25 år? Man "törs knappast tänka så Jångt. fram- Över. > Vi var ut med bil och "tittade css: omkring en 'varm junisöndag. Inom ett område av" ca två mil från stadens mera tättbebyggda om- råden kan man inte spåra upp nå- gon väg av. betydenhet där inte varje lämpligt, icke privat område, är invaderat av bilister, motorcyk- lister och campare, Bilärna står of- tast "parkerade vid vägbanan med två hjul halvvägs I diket eller in- körda på -avtagsvägar och i Jämp- liga buskbeväxta - - områden. , Här utvecklar sig. ofta "ett. .campingliv, som i många fall har en viss lik- het med zigenarläger, Skillnaden är bara den, att zigenarna har kläder på :: kroppen ; medan : camparna i skogsdungarna ibland ” kan :vata osmakligt lätt klädda. Man ”behö- ver ju inte klä. av sej i bh och trosor för att sätta sej på en stubbe och knacka hål på ett ägg. Jag ta- lar nu inte om . sjöstränder,' bad- platser. 'och sportstugetomter där andra betingelser för friluftsliv fö- -religger, utan om skogsbackar och gläntor, som -genom sådan invade- ring förlorar sina naturliga skön]: hetsvärden, i - Ännu kan man dock finna e en I och annan oas i Stockholms närhet, som är r. lativt oberörd av söndagsbi- Jister, där "landsbygden ännu är "intakt och skogstjärnens och små- sjöarnas blankstilla vatten speglar " Dössutom kan | man a få. ett stat- ligt "slipendium” på: "100 "kronor per månad om man är över. 18 "Men. det är: > Behovsprövat: äldrarnas och: "elevens; sam- . månlagda: inkomst får! inte vara är; stor, och man ., måste visa udier: Den 'som i fått. sådant. S ipendium. kan söka [bidrag till "kortare eller. slänere "som -åven "berör" Älvsborgs | 7 kraftigt, överfördes till Hallands län, Den inöjligheten" aktualiseras "inte i föreliggande förslag 7 hö har inte Heller” utgjort arbetsup; gift f för denna utredning; Däremot ifrågasättes” om" inte' Hylte, ”Lid= ” hult och eventuellt andra till Hall : ; land (gränsande delar av; Ji påogs län kan tänkas överför da till . Hallands” län : som kompensation hack JA i "väntar sig mycket av, honom, vil. "takt om väs problem. | jansson kan : säga: att han redah är ett känt-.namn; -1 RLF-kretsar i. hela landet Man N et. ökar ansvaret för det upp: drag han fått, Men med kännedom; im. Axel" Kristianssons kapacitet "och realistiska samhällssyn är det: ta" ingen belastning ,för honom, i -Skulle missta oss grundligt om ; nh inte kommer att infria de för- > det. lÄven / Båstad" okbvaliseras I detta sammanhang, Pyvock vh PRESSEN äntni som -'nu ställs. på ho-; "nom i RLF':S' centralstyrelse. Lyc "stor, skicklig] ört de: för Finland :viktiga ; förhandlinn "nen ' väckt intrycket att ha just 7 de egenskaper som en. ”utrikes-; GENOM FÖRVÄRVET äv Sand viken och: Hörnefors — en affär kert kom som en överraskning för de flesta — har Norrlands Skogs- ägares Cellulosa AB definitivt ta- git ställning ' till industrifrågan, framhåller Jordbrukarnas '' Före- ningsblad, Men, detfå är ingen) krigsförklaring mot. den : övriga industrin, fortsätter tidni: "sättningar att verkställa en u -rikespolitik i Paasikivi-linjens a a ove ” NÅGON RISK att hr Karjala nen skulle ha svårigheter följa presi- t dent Kekkonens' intentioner före- finns inte; menar Svenska Dagbla= det (h) litet syrligt: - : Md "Såsom hr Kekkonens sckretera= "re under fem år och såsom re- Trots att norrlandsbolaget nu + vid början av sin verksamhet klart » tillkännager att en av dess hu- vuduppgifter . är. att' se till att skogsägarna får ett avräknings- > pris som väl svarar mot priset på der färdiga. varan är detta ingen krigsförklaring ' mot den : övriga ' skogsindustrin i Norrland. " Fvärt .om 'har man för avsikt att]. i samförstånd med denna söka på bästa sätt ordna råvarutillförseln, befrämja forskningen ete, | Svenskt bondeskogsbruk har genom "denna omfattande affär ta- git ett stort steg framåt i” sin ” av råvaran trygga den iämna av- sättningen och skapa ökat medin= flytånde vid prissättningen : av, ton produkter, ÅRESIDENT KEKKONEN har utan tvivel gjort ett gott val när .han till utrikesminister efter den bortgångne Ralf Törngren utsett Ahti Karjalainen, anser Stock- holms-Tidningen (s): N " Den nye utrikesministern har förut beklätt posten som handels- och industriminister. Ean skulle ” i denna funktionen lika gärna ha kunnat titulerats utrikeshandels- . minister ty det är som sådan han i tre olika re ser'har han blivit mycket väl trogen" med hr Kekkonens po tiska riktlinjer. Hans lojalitet där- vidlag torde också vara så stor att den i det hårdnande inrikes---' politiska "klimat som råder inför ' presidentvalet på sina håll betrak- tas, som en belastning, — i; 4 Benson här i igen: Den ' kände svensk- "Varje "Höst. och vår inträffar det översvämningar , i Po-flodens delta, årön;:e ej varit av så stor omfattning 5; katastrofåren "i bör- jan” av. 1950-talet, Men de italien- +; ska myndigheterna är: starkt. öroa- iderav! Patti det numera / blivit allt +; 2equa, alta. kallas det i Venedi 4 Adriatiska havet, : ; När: Adriatiska have "vattenyta stiger hejdas Po-flodens vatten. Det "översvämmar "de stora" jordbruks- | I "områdena i: flodens delta; i syn- gen och under regnperioderna. Det behövs blott att vattnet i den lagun som ,; ; omger .Venedig stiger. med "några decimeter för att folket i sta- "den !strax skall få 'erfara att det Låter är. ”acqua alta”. Marcusplatsen "översvämmas, vattnet strömmar in :1 domkyrkan, hotellen måste skyd- "das med ,sandsäckar och i de gamla ”patricierpalatsen skvalpar vattnet i "bottenvåningen." - Under : åren 1929-1959 har” ve :nedig i medeltal haft ”acqua alta” sen gång om året. Men under. fjol- ; året hade man översvämningar in- te mindre än nio gånger! Professor +; Silvio: Poli; vid italienska havs- Yforskningsinstitutet 'i' Trieste : har ;. Undergökt; saken och. kommit till "Att marken: i Venedig sjunkit 19 « mm under .de senaste 10 åren. Sam- tidigt. har» Adriatiska ' havets yta höjt sig: 11 'mm. Undersökningar 'i "större ' hang ' har : givit - vid och storbyggmästaren Ragnar Ben son från Chicago kom på onsdag mans'med sin fru. Den här gången stannar han i Sverige omkring en - — | månads tid för att bl a besöka den stora släkten. Makarna "Benson mottogs på plattan av distriktschef Gösta Andersson som "överlämnade en bukett blommor, : Handeln mellan Finland och Dan- mark: har de senaste åren visat en stadigt stigande tendens. Finlands stigit med omkring 65 procent och den danska exporten till Finland har. under: samma tid stigit med omkring 60 procent, skriver Dan-. marks utrikesminister Jens' Ottd "+ verkat i stor utsträckning. Det är Krag i ett uttalande i Uusi Suomi Gamför allt Karjarsines som med 7 På onsdagen, (TT--FNB) förmiddagen till Bulltofta' tillsam- ” export till Danmark har sedan 1956 - gåcketten i är på tillbakamarsch i hov. och diplomatkretsar.' Jacket- Den omdebatterade jacketten ärlten går dock mot total utmönstring faktiskt på tillbakamarsch här i |liksom på sin tid fracken i begrav. landet får vi veta från kunnigt | ningssammanh; Sitt ursprung herrskräddarhåll. Den är givetvis | leder förmiddagsplagget givetvis .den ": korrekta förmiddagsdräkten | från England där ju också hovnig-= men ingen torde bli särskilt upp- | ningen används flitigare än i vissa bragt om man kommer i kostym. svenska kretsar, ., Reglerna är givetvis något hårdare . handen, att Adriatiska havets kust . ähda ned till Ravenna i söder sjun- :ker med. 30 mm under en tioårs- period. Men om man. endast tar ' hänsyn till'de senaste io åren sy- nes det röra 'sig om en så hög siff- Ia som 50 mm. Och vid Pomynnin- gen räknar "man med att marken sjunker 40 mm under ett enda år! "Och 4 om om året är sannerligen .&n mycket oroande siffra. . - Vid normalt vattenstånd ligger markytan i Venedig ännu en me- ter över havet. Men det är inte -svårt att räkna ut att det med den -fart som, marken sjunker inte skall dröja många årtionden förrän la- gunens vågor - slickar : palatsens - portar. CS > "Tanken är skrämmande. Ty Ve- "nedig tillhör inte endast Italien. Staden är, ett kulturmonument och nar den till: sina dyrbaraste skat- "ters s Och läget är faktiskt redan så- dant att delar av domkyrkan lig- ger under vattenytan även om vatt- net inte stiger så "mycket som en meter över medelvattenytan, Redan ven : om dessa under de :senaste] : vanligare! 'med högt ' vattenstånd” nd ”nerhet' efter snösmältningen i ber-, hela den civiliserade världen räk- ne en stigning på 70 cm är tillräcke lig. att man skall ' bli: våt om fötterna ' i. palatsen: i närheten av Rialtobron, Vad skall man då göra? Skall man, söka höja grunden över hela :staden?: Många 'av. de gamla pålar av ek, varpå husen är bygg- da, är" redan mogna att bytas ut. Men 'att lyfta upp en. hel stad på en Yiså att. säga "högre nivå torde vara en "uppgift, som. till och med de djärvaste bland teknikerna: tve- : kar att ge sig I kast med, : . -Men' det, finns: de som är ännu mera :' pessimistiska i sina. förutsä-:; gelser. Många: forskare håller. det - inte: för" otroligt ' att : världshavens : yta stiger fortare än man tidigare allt mildare klimatet på norra halv- klotet. Ett tecken härpå är, menar man, . den betydande ' avsmältning, som: nu utmärker såväl Alpernas jöklar som. Grönlands 'inlandsis." Dessutom har man kunnat konsta- tera 'att havsvattnet, i varje fall i de nordligaste haven, blivit 1 gr varmare under det senaste århund- radet. Enbart detta betyder en ut- ökning av vattnets volym. : ; -.Under sådana omständigheter kan det vara ganska lugnande att få ve- . ta att en australisk expedition , till Antarktis nyligen konstaterat att ismassorna kring Sydpolen växer i storlek. : En stor del av smältvatt- ' net från norra halvklotet bindes,: härigenom på det södra. Enligt de australiska forskarnas beräkningar växer isen: omkring Sydpolen med; 1.000 kubikkilometer 'om' året. Och; den senaste ryska sydpolsexpeditio-; nen har kommit fram. till. ändå, högre siffror. Den räknar med att -det bildas 1.300 kubikkilomet antagit. Och orsaken härtill är: det : stränd grönska. Några idyller av denna art påträffade" vi i Grödinge socken ca 2,5—3 mil sydväst om Stockhölm, Grödinge är en utpräglad jordbrukarbygd-med bördiga 'dalgårnigar där Öjstrasalt en sing i tiden skurit in sina havs- vikar mellan 'mäktiga gråbergsmas- ; Viad, en av svenska. statens tta” försöksgårdar, ligger i' Grö- inge och är vida bekant, inte en- sart: i vårt land utan långt:. ut över gränserna, + ; En i Grödinge mycket appburen "versonlighet var greven .av Wis- borg, : prins Oscar. Bernadotte: på Malmsjö, som genom borgerligt gif- te med Ebba Munck av Fulkila för- lorade sin ':arvfurstetitel." Makarna ä' rade, sig åt en omfattande reli- giös och. social verksamhet, särskilt inom KFUM, .där prins Oscar, var "ordförande. En -händelse som ännu lever i friskt minne hos äldre grö- dingebor är ett bröllop i Grödinge kyrka” då prinsparets dotter Elsa gifte sig med Hugo Cedergren. | Stockbolmsglimtar "Av Walle Greger — och Ulv och Sigsten "och Gunnar, de "reste denna sten efter Roald, sin fader”, Me . Kyrkobyggnaden har en homo- gen "prägel. Till tornet sluter sig ett långhus utan särskild korbygg- nad 'men med sakristia i norr och vapenhus i söder, När man närma- re börjar granska exteriören . fin- ner man dock en märklig oregel- denhet. Tornet står nämligen in- te mittför långhusets gavel utan är förskjutet ett stycke mot söder, så att tornets och långhusets sydfasa- der löper i obruten "linje; Troligen är tornet och en del av långhusets sydmur de' enda bevarade resterna av den äldsta stenkyrkan på/plat- sen. Detta skulle kunna utgöra för- klaringeh till tornets skeva läge i förhållande till den nuvarände kyr- kans mittaxel, Det ursprungliga långhuset hade samma bredd som tornet, och var tämligen kort, men fortsattes i öster av en smalare] korbyggnad. Enligt tillgängliga upp- gifter påbörjades år 1313 ett om- fattande ombyggnadsarbete av den ursprungliga 1100-talskyrkan och avslutades.. 1326. Härvid. flyttades |- nordmuren, så att det nya kyrko- rummet blev betydligt bredare och samtidigt hade man övergivit prin- cipen med 'smalare kor till förmån för den enhetliga kyrksalen. | ning 2328, saknade den ännu valg” samt hade färre och mindre fönster än nu, Spår uppe på vinden anty= der, att taket bestod av klöver= bladsformade trätunnvalv och "att fönstren var placerade mycket högt tredje och sista perioden 1 kyrkans medeltida. byggnadshistoria inföll den för .senmedeltiden vanliga tys, pen inslogs.. - : Grödinge kyrka är relativt fattig på dekorativ utsmyckning, undan tagandes predikstolen, vilken är en har tillverkats av 'en i Stockholm verksam mästare; Caspar Snickare, 1599 samtidigt som han byggde en prediksol till Ösmo kyrka. Predik= stolskorgen prydes av lustigt naiva reliefer utförda, i primitiv platt-, maltyska eller : plattyska, och är mycket svårtolkad. : j Dominerande hela kyrkointeriö= ren hänger ett' triumfkrucifix från 1500-talets — början, skrämmande stort i det lilla kyrkorummet, tyckte jag. Den nuvarande -altartavlan' Gustaf Thure Rydbeck "på Marie= berg och är en av Emilo Signols målningar ”Kristus och synderskan i Luxemburgsmuséet i Paris, i Från Grödinge kyrka härstammar en märklig dubbelvävnad i gråvitt och blått ylle. Den berömda Grös=' dinge-bonaden är "utförd i'Sveri= ge på 1400-talet enligt bysantiskt mönster och förvaras numera i Sta= Då kyrkan stod färdig för invig- tens historiska museum. . ove Vv Detta faktum lär knappast ha frigör den” mänskliga faktorn för vi stiger på, den räknar trafik, sor- terar cigarrer på Tobaksmonopolet, Och utamfotocellen vore inte tele- visioneh, telefoto . och, ljudfilmen vad den nu är. Och ändå har foto- cellen anor som isträcker sig långt tillbaka i tiden. Närmare bestämt - tillå år 1873. - N Engelsmännen Smith och bl « Mays upptäckt! 1873 - "Det elektriska lever i teknikens tidsålder. - undgått någon, Vetenskaplig teknik ” övertar "mer och mer arbete och - andra insatser. En numera vardag-' lig företeelse är. fotocellen. Den:. startar tunnelbanans rullträppa när - tänder och släcker gatubelysningen. : ögat AN | —Sehematisk bild av en spärrskikta cell." Denna består av en koppar= . platta (1) belagd med ett skikt (2) 1 förhållande till de nuvarande, Den . under 1400-talet, då tegelvalv, av. . av de äldsta i Södermanland, Den . "En oktoberdag å år 1873 gjorde de av kopparoxidul, som i sin ordning. vittgående betydelse för framtidens triskt med metallplattan, uppstår film-'. och TV-publik. 'De experi-' vid belysning av skiktet en ström menterade :med . grundämnet ” selen . med riktning som pilen anger. oe och "könstaterade-att det 4 sin grå, , kristalliniska "form ” ändrade . sitt : DA är denna egenskap hos spärr« : elektriska motstånd om ' det belys- tes. Ännu märkbarare : var detta om selenet breddes ut i tunna skikt. Grundämnet tillhör, i likhet med svavel, metalloid grupp.” Det Även makarna Cedergren engag rade sig i ovannämnda" organisa- tions 'verkiamhet och gjorde : be- har högt specifikt elektriskt mot- stånd och är metalliknande.. Och nu Å det sensationella i de römvärda och in- satser på hithörande områden, si En originell person var grevinnan båda engelsmännens upptäckt. Den fotoelektriska effekten sker så, att åndet” sjunker när materialet Stenbock på 'grödi dset Kors- näs. Hon avled för ett par år se- dan: och var änka efter greve Rein- hold Stenbock en ättling till de his- toricka Stenbockarna, Grevinnan på Korsnäs var känd för sitt robusta hppträdande, sin enkelhet i kläd- siln och sitt. manhaftiga deltagan- de i godsets skötsel, I hennes yng- re dagar kunde man få se henne deltasa i. arbetet ute" på 'fälten iklädd överdragskläder, stövlar och ”rova arbetshandskar. Hennes chauf- för har vid ett tillfälle berättat för mej, att han ofta fick. order. om att bilen skulle vara utkörd tidigt ”å morgonen ”innan fn fått toff- lorna på sej”. När han sedan i full livié stod och hölk upp bildörren för .henne, ångrade hon sej och i kommandoton ' beordrade hon: Gå in och lägg dej, jag tar' häs- tarna! Sådan var. hon, grevinnan Siri Stenbock född Wasastjärna på Korsnäs. Förutom prins Oscar Bernadotte och greve Reinhold Stenbock må ytterligare nämnas några prominen- ta personer, vilka varit 'socknens stöttepelare, -'särskilt i ekonomiska sammanhang, när det gällt forsk- ningen i, det på fornlämningar, så rika Grödinge. Här har filosofie dr Olof Arrhenius, professor Gert Bon- nier, byggmästare Olle" Engkvist amt direktör” ec A Söderberg gjort is årligen kring : Antarktis. Det skulle medföra en årlig sänkning av, havsytans nivå med 2 em om inte; avsmältningen i norr fanns, : Havens nivå beror i hög grad på; isförhållandena på jorden därför att; 10 procent av jordens yta täcks av jöklar. Och nästan 90 procent avi jöklarna finns kring Sydpolen, somj' på så sätt binder cirka 26 mil: joner. kubikkilometer : is, Det äri därför en' vansklig. uppgift att söka] ställa prognoser om jordens vat-! tenhushållning och försöka ' räkna; ut om havens yta skall stiga" enter sjunka? i framtiden, > Dr Helmuth Gotischalle > HN ny: + anmärk i da ve "bygdekyrkor ligger ju i re- träffas av ljus och motståndsminsk- ningen är nästan i proportion till | belysningens styrka. "5: : , Dåtidens forskare insåg "snabbt möjligheterna" att utnyttja selenets effekt för elektrisk bildöverföring och det första försöket gjordes av engelsmannen Bidwell år 1881. De första, . praktiska resultaten " kom den tyske professorn Arthur Korn fram till vid sekelskiftet, Han lyc- kades med. hjälp av speciellt kon- struerade ' selenceller ” på avsänd- ningssidan och.en stränggalvano- meter (längre fram en spegeloscil- lograf)'som mottagare överföra fo- tografier - via telefonledningar. Överförandet tog dock flera tim-= mar tack vare selencellens- elek- triska tröghet. v ” Amerikanska Bell 'boläget "först på plan . Det var det amerikanska Bell- bolaget som blev, först att i större skala 'ordna' bildöversändningar. (Radiorören) — elektronrören ha- de "utarbetats ' och med ' hjälp av dessa som förstärkare kunde man tekniskt utnyttja en tidigare känd typ av fotocell av: tröghetsfri typ — alkaliecellen. Bell-bolaget arbe- tade fram ett fulländat system, Det är för övrigt på alkaliecellns prin- cip som den moderna televions- kameran är uppbyggd. Till fotocellerna räknar man även spärrskiktscellen. Den består. av en gel på höjder och på omgivna av lummig grönska, som ger miljöerna en typisk accent just genom ' kyrkobyggnadernas ljusa 'murytor och" mörka tak. Grödin- ge kyrka utgör intet undantag. Den lilla stilrena kyrkan med sitt rela- tivt höga och smäckra torn blic- kande ut över dalgångarnas vackra gårdar och' böljande, sädesfält, ger åt omgivningen karaktären av gam- malt 'gediget kulturlandskap. Så är också fallet. Sambandet mellan kyr- kan och bygden betonas av det faktum, att, åtskilliga fornlämningar "metallskiva (se skissen) belagd med ett' skikt av halvledande material. Valt efter metallens art. Man an- vänder exempelvis kombinationer- na. koppar-kopparoxidul, järn-se- len. Utanpå detta anbringas ' ett metalliskt nätverk eller en metall- hinna som är så tunn att den släpper : igenom ljus, En dylik spärrskiktscell (kallad så för att man antar att gränsskiktet mellan metall och halvledare fungerar som en spärr och endast släpper igenom elektronerna i ien riktning) har den | ats i -kyrkans delt närhet. -Bland annat står en gam mal nött runsterv invid kyrkogårds- minen vars inskrift säger:” ”Farulv, en' att .den vid belysning självständigt alstrar elektrisk spän- skiktcellen” som gör den -använd= " bar i moderna exponeringsmätare för fotograferin Olika fotoceller - olika känsliga för ljus . Albert Einstein förklarar att fri : görandet av elektroner beror på ljuskvantum, , varvid - en "elektron egentligen är, Men man skiljer på yttre och inre fotuelektrisk effekt. Einsteins teori utgör. en del av förklaringen till att fotoceller är ' olika känsliga ”för ljus av olika våglängd. (Läs:färg). ; Cecium ' är således känsligast för gult ljus me- dan kalium är känsligast för blått, - Vid den inre fotoelektriska effek- . ten frigörs elektronerna. från det inre av en halvledare eller från spärrskiktet.- KEN : Folvcellen användbar till nästan allt i "Det kan vara "onödigt att längte uppehålla ' sig 'vid ' fotocellens | komplicerade :tekniska : konstruk- tion och i stället notera något om dess användbarhet inom olika om- råden. Och den är i det närmaste fantastisk. I tunnelbanan startar och stoppar den rulltrapporna. Un= 'der lågtrafik spars mycken : elek> trisk 'energi på detta vis, Trappan rullar bara då det befinner sig pas=" sagerare på den. Trafikpolisen an= vänder sig av fotocell vid trafik. räkning. Fotocellen noterar pers (i detta fall kallad luxmeter) tän= flera städer, vid tjuvlarm (då det baseras på osynligt. ljus), den sor= terar cigarrer och kontrollerar pa- keteringen av cigarretter vid To= baksmonopolet i Stockholm. (En cigarrett kan komma fel i paketet : så att dess namnstämpel inte ligger påpekar genast misstaget). - sträckta användning som fotocellen har utöver bildöverföring, televi= sion och ljudfilmsprojektering, . nns Och man får väl hålla med om att det var en fantastisk utveck. ' ling som Smith och May startade då de: gjorde sin upptäckt för "snart ning. (I motsats till alkaliecellen som bara ändrar motstånd.) nittio å år sedan, 2 skänktes till kyrkan 1862 av baron -: ' der och släcker. gatubelysningen £ ;' skärningsteknik med texter på gam=" ” 1 båda engelska forskarna Smith och" är överdraget med ett gitter (3) av", ... May "en upptäckt som skulle få "metall. Om gittret förbindes elek= / AN att det' aktiva skiktet absorberar Sa lösgörs för. varje absorberat kvan« . "| tum ljus. Låter krångligere än det sor fekt vad 'som' passerar. Fotocellen z. ' i linje med 'de övriga. Fotocellen' , Detta var en del av den' 'vid=. .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.