"> Lördagen den 22 Juli 1964-771 - + —”. LAHOLMS TIDNING. Frervevrerevv se i ve - TrerrveerereyYYYTTYIYTTTYYTFTT YT Pr ver YTrYyryve rv YrvvYY > FALLSKÄRMSTRUP PER I BIZERTE.. ”a KZ LÄ "Jaktstig'i Örkelljunga; ” mensamt . svarar” för arrange- "+ satsskjutning' på - hare att an- . nad från, fabriken Hjelm. ; Se” ” "och ' flottbasen inlett en offen- lika" jäktskyttemål som” jaktsti-, » TUNIS (TT-Reuter) . Franska fallskärmstrup; ] j rupper hoppade på fredagen ut över” Bizerte, gatustrider rasade i | staden och Radio Tunis för- : klarade att de franska styr- korna i den 'närbelägna. flyg- .siv ”på alla fronter”. be Franska " örlogsfartyg — bröt " På +; fredagskvällen "blockaden mot Bizerte sedan fallskärms- trupper med : understöd av . stridsvagnar - stormat. staden och trängt in i centrum. T infor ionsd ”tementet meddelade att tre franska krigsfartyg 'tilltvingat sig: passage genom den kanal -:som leder till den franska ba- - "VÅLDSAMMA >-STIDER :I STADEN fortfarande ”” motstånd, hette det. ne T Samtidigt upplystes enligt AFP . på auktoriativt håll i Paris, att franska infanteriför- band sent på eftermiddagen hade gått i ställning på höj- . derna 'kring Bizerte, De hade också grupperats över större delen av Bizertes europeiska ,kvarter, tillades det. . I ett nytt tal till sitt folk sade president Bourguiba, att Frankrike vill återerövra eller traffa Tunisien, Han välkom- nade symboliska kontingenter ! frivilliga från utlandet, och de . algeriska nationalisterna” ställ- "de omgående : i : utsikt : både -« män och vapen. End -- sen.' 'Tunisiska' trupper :gör| - Orkelljunga:... Stora ;jaktskyttetävlingar kom- mer att anordnas 'i Örkelljunga söndagen den 6 aug. Det är Ör- kelljunga ' jaktskytteklubb . och Örkelljunga ' Skyttegille som ge- mangen. ' Tävlingarna förlägges till Östra' Ringarp där idealiska marker, välvilligt upplåtits. För- utom själva: jaktstigen kommer även lerduveskjutning. och ' in- vlingarna börjar kl. 9 älningar- mottagas till la jägare och jaktskyt- älkomna och en fin pris- aling med: en. Husqvarna älg- studsare'som första pris är upp- satt till.:dem:' som "lyckas : bäst 'med att pricka in hagel i de ':os' gen: oråfattar..De båda förening- arha hoppas på livligt. deltagan=' | "de' och? ger: skyttarna rådet att d familjen ut -i- naturen härlig ”jaktskyttesöndag. | rplägnaderi; är .väl sörjt ett. marketenteri. Bilväg nda:: fram till tävlings- platsen "och ivägvisning är ord- r. sid. 1). Vandskimesterskabet äs oc underets land. 20.30 Vi går i cirkus. = : ae 21.30—21.55 Familjen Flint. Tegne- -filmshow. " =" 7 Måndag vf 7 17.00—17.30' Barneudsendelse: 20.00 Aktuelt, soc 20.20 Idretsstävne, ev cm 20.45 Det lykkelig medium, En Co- " lonel Flack-film! + + fc a Läholm 10 hgm m nvg kadj Lars- Skogaby 13.30 hgm kadj Larsson, Veinge 10. hgm komm Nyqvist." Tjärby 13 hgm past -Hellqvist. Mestocka 13 hgm komm Nyqvist. Knäred 14 hgm kpr Eriksson, lörd 22 kl. 19 aftonbön kpr Eriksson. Hishult 10 hgm kpr Eriksson. -': Ränneslöv 13.30 hgm kh Sjöholm, Ysby 9.30 hgm kn Sjöholm, : 4. Hasslöv 9 hgm kadj Palmgren. . Våxtorp 10.30 hgm kadj Palmgren. Östra Karup Lördag konfirmation ”kl. 2 em, Sönd. högm. m, nvg. dör : konfirmander och äldre kl, 10 (obs, tiden) kh Ljungman. Skummeslöv : Lördag " konfirmation "(se Ö. Karup),' sönd. gudstjänst .19-m.' nvg; kh Ljungman; ; Na Båstad. - Hgm'' 11. (padj).”. Gudstj. ;. 18.30 i Malens' skog (vid Box- |; mans stuga) med sik. I Hasslövs IS" möter Lerberget i morgon På söndag kl. 12 gästas Hass- lövs IS av Lerberget. De: båda lagen möts i en vänskapsmatch, som. bör. bli både spännande och intressant.” När ' de båda' lagen möttes för en vecka sedan i Ler- berget blev resultatet 5—3 till hemmalaget varför Hasslöv har revansch. att fordra. Lerberget spelar för övrigt två serien över Hasslöv: Kl. 10 möts B-lagen. --Hasslöv ställer 'upp med föl- jande - A-lag" "som samlas kl. 11.30: Hans : Arne Hansson, Bo Bengtsson, . Hasse Håkansson, : | Helge Eriksson, Ove 'Alm,' Ing- var ' Nilsson, Kjell: Gunnarsson, Göran, Jansson, : Rune Johans- ;| son, ' Arne- Kvist . och . Hasse | Svensson, «ed sc a - B-laget samlas 'kl..”9.30 och följande , torde infinna sig: Kurt Over'» Eriksson, ': Ove" Lundgren, Bertil Bengtsson, Kurt Larsson; Kärl: Axel. Andersson,: Klas An- dersson, Lennart Eriksson, Kjell Emilsson; Sve nArne Svensson, Kjell ::. Eriksson; Sune Pålsson, Kjell '' Karlsson, Lasse Petters- son, Stig Malm och Gustav Nils- > Juniormatchen i Skottorp går : mellan Halmias och” Skot-' rs DÅ är bedrövligt att konstatera hur lite vi svenskar känner till våra nordiska broderfolks littera= tur. De litteraturintresserade hos oss tycks. mera bevandrade i. "den amerikanska och franska litteratu- ren än i den danska, norska, fin- senaste beträffar, så kanske man vågar" säga- att isen börjat brytas — det verkar som om både Lax- ness och Gunnar Gurnarsson hade fått något av en läsekrets i Sveri- ge. Men danskarna - nej. Och norrmännen -— nej. Och ändå ford- rar det inte någon oöverstiglig an- strängning att lära sig läsa skap- ligt på både danska och norska. Och vilket äventyr är det inte att hälsa på” hos folk ländska eller' isländska. Vad den finsk ol Av. Walter Dickson” dersmål, "I. Finland har svenska språket ännu inte manglats ner tillden grad som skett i Riks-Sve- rige. Det är helt enkelt amerikani- seringen som inte -kommit riktigt så ngt a som här, Och så får vi inte glömma en annan vikti faktor: syskonumgänget med - a 21 ger finland. +. ett krafttillskott, en vitamininjek- tion, som håller de röda blodkrop- parna i det språkliga blod Finlandssvenska kulturkretsen | vårt språk — undergått I vårt öst- ra broderland. När allt kommer om- kring kan vi vara' tacksamma 'att svenskt språk bevarats så livskraf- tigt — "så relativt opåverkat av västerländsk automatisering — som det har gjort i Finland. Det är aju- past tänkandet det gäller, Den drö- jande, besinnande satsbyggnaden i frnlang 1 särdeles friska. Det är intressant att se hur svenska språket hos en diktare som Elmer Diktonius. (som skriver "på både finska och sven- ska) . har tillförts en sprängkraft och rörlighet, en påhittighet -och primitiv. synonymrikedom .; som svenskan i sig själv inte äger. El- mer Diktonius är den :store dy- äl ken genom en'-bok; man -har verkligen | här tillfälle: att studera kynne och lyn- ne i'dess mest uttrycksfulla form, Att vara litterärt ”berest” gör det direkta ' resandet "till en: dubbel njutning. Och nog borde man kän- na det.'som en rent mänsklig he- derssak att vara väl kontaktad med grannarna, oc sf es tas En alldeles speciell" kontaktkän- sla borde vi'ha med den finlands- svenska kulturkretsen och därmed också med dess litteratur. Men "in- te ens.;”vårt eget” i. gårds- den i modern svensk dikt- ning, och han var och är:en.:le- darfigur, bland dessa som gjorde. en modernismens bräsch i-:Finlands- Sverige på 20-talet, :;Dik ; f är ett utmärkt verktyg för tänkande. Därför är det helller ingen tillfällighet att den finlandssvenska modernismen I dik- ten har sin säregna styrka i en ge- nomtänkt livsåskådning, en filoso- fi, som skapar klassisk grund för vidare bygge, Rikssvensk modern dikt har varit nära till att skrota ner detta tänkandets verktyg — visserligen med en ny 'sinalig rör- lighet som vinst, men också med en förlorad kulturkontinuitet som följd. När vi nu på nytt orienterar språk "svingar hammare och tänder knallhatt, men där finns mitt'i sprängartakterna ett fint mellanre- gister, mjuktoner, som når. in i barnslighetens och' naturlyrismens gen i Diktonius' dikter, men : där och. bäckens porl under den strönga miljö har vi vetskap om, än'mind- | te känsla för. Men faktum är att man'-i det finlandssvenska :språk- området odlaren livlig och inten- siv. kontaktverksamhet visavi ”mo- dersmålslandet” Riks-Sverige, Vi å vår sida tar inte emot den fram- räckta' handen" som vi borde. "Det är väl sant att 40-" och' 50-talen visat en exklusiv litterär ungäng- samhet / med ;' den "finlandssvenska moderna "dikten, . men "vad : som skulle "behövas —"”en. brett upp- lagd . -”hälsa-på-varannaktion”. "== sakn: innu; . När jag för min del som” stipendiat: för . några - år sen besökte! Finland" framför allt dag kl. 207: helgmålsbön. Lörd. v. 29 juli: Konfirmation ' kl... 15.30 ; samt: kl. 18.-Nattvardsgång; sön- i dagen den; 30 juli kl. sk / = Eldsberga 13.30 skrm för. konf och > äldre, : därefter. hgm m nvg ikh Tönnersjö 10 skrm,' hgm, Hinneryd 21 ham kh "Andersson, - . Lörd 29 kli. 16 konfirmation. '' Markaryd 10 konfirmation, 11 hgm s : indst. . .torps: juniorlag -spelades under] Finlands-S n "gynnsamma "förhållanden -: och lutade.med I > Slät: resultatet slutade vid knappa 2 :—0: efter .1--0 i halvlek, men kunde” med lite tur "blivit :b tydligt: större, = "3:75 os x, Rolf; Hallin: svarade för: sta” målet och 'det' andra kom "på frispark vi andra halvlek genom - ;vi Bengt-Åke Johans- son.'Bra 'spelare var förutom de ovan da Uno Hål i > m.. skrm' o .nvg kh.l :- Offer till ”Nöden tar' ingen. se- " mester”siesl os aesebba Tältet; Nordanå. Sönd., tisd., torsd., ir off. möte 19,30 Sven och Göran ” Bubensson; Daga och Axel: Vi- i gelsbo m,.fl, strängmusiken.: :I' Filadelfia, Örkelljunga. ' Lörd... 18 ". dophögtid. i. Hjälmsjön : vid -ar- +: méns barnkoloni, Vigelsbo, Fer- + fari, evt. Rubenssönerna, Sträng- "musikt önd. . 11, och: 15 ”Ty- "ringe. is före se see Fort Laholm, Salemkyrkan Sönd 11 gdtj " Ulla Bardh, Lindström, Insaml t " SSB. I övrigt se tältmöten i Ve- "inges ses sl vol Nr tl Veinge,. Tabernaklet Lörd 19.30 Tältserien börjar, Ragnwald Wik, : Ulla Bardh,' O. Lindström, sång. "Sönd 14” och '19.30 tältmöten. :” Bardh,' Wik, Lindström; Tisd— 21.10—21.30 Sidst på aftenen.' 3 + MAGDALENA". . Sofer går upp kl. 3.49 och ned kl. 20.47. 20 en » cI morgon. r - Solen går upp kl. 3.51 och ned ström, sång, : '- et Hishult K. U . 5. missionstält upp- satt vid Axel Karlssons. - Möte - fred, lörd kl-19.30. Sönd 14, ---- ” torsd 19.30 tältmöten. Wik; Lind- :' | Laholm;,; Sion- Sönd 18 bön, 19 P. Carlsson m, fli. so sosse Knäred, Sion (Tältet) Lörd 19.30 : P. Carlsson m, fl. Sång av. Isaks- ' son och sångarna. Sönd 15 Tält- mötesavslutning. Carl Kjellander, Carlson, sångarna, « «oo cc. Norra. Össjö, tältet lörd. kl. 19.30 off. "möte ' sönd. . avslutningsmöte kl, 15.00. Påstor Harry Bergvall och Lilly Johansson; - ; Sr rtra Många av, dessa olycko yid kursändring. " svänga och » NAT! 4 r har berott på att föraren inte'givi tecken Mopedförarel inga f är I er omedelbara närhet när Ni skall "+ märke inte finns. os TRAMIKSAKERHETENS FRÄMJANDE , iv esset Tr on Förvissa er om att inga fordon ' ge alltid tydligt tecken, Stanna innan Ni kör ut på huvudled även om stopp: kedjan och: hh Ola: Olsson, » Kenneth "Svensson I försvär samt. målvakten Lars” Persson. Domare var [Tyko Nilsson, La- holm :och matchen: hade samlat ett femtiotal åskådare.'.. Knäredselvor av : En publiklockande och sevärd match - spelas :' i, morgon. efter- middag på Lagavallen, då K. I K:s fotbollselva' av. årgång 1955 — 'en' svår fråga, men "1961 får säkert - visa verkligt goda takter, om de inte 'skall bli ett byte för ”gamlingarna”... ;, I 'v rättvisans namn bör noteras,' att KIK-el- van I dag får låna ut tre av sina spelare” till. ”55-orna” nämligen Bertil Svensson, Kurt Nilsson 9. Roland Larsson, som"var med i A-laget..även för sex år ;sedan, Matchen börjar. kl 16.30"och la- gen samlas kl 16.7 sö 7 -1955 års elva består 'av Bengt Johansson, :Olle' Jigell, Kurt Nilsson, '. Roland "Larsson; Karl Eriksson, Sture ' Svensson, "Erik Johånsson, ' Bertil Svensson,: O- ra "Ive Klang, Karl-Erik Eriksson, och Hans Olsson, Karlsson, butan <7 1961 års lag: Bengt Björkman, Ingvar Karlsson; Roland Bäck- Reserv: Arne ; man, Göran Svensson, Bernt O- lof Ström, Bengt Larsson, Inge Johansson, Leif Svensson; Gösta Bäckman, Kaj Johansson, Len- nart Vikingsson, Bengt Johans- son, Arne "Svensson, . = cv | son fav Fotboll. << Hasslöv-Bergandy z Walldia-Genevad |” VeingeöFeger. Civ ov Genevad B-Walldia B NN + —L Från idrottssekr. 2 Våxtorps BOIS "öv! " Samtliga 'A- och. B-lagsspelare samlas vid planen i morgon kl. 12.30 (precis) för deltagande i festtåget. - Kornhults IK. 0000. : Pojklagsspelarna . samlas vid ONALFURENINGEN FUR ; > till Vallberga. affären måndag kl. 18 för resa 1 No ch möter. dagens lag. Vem vinner? [';::d I - ige — kunde jag iakt- ta-hur framför allt den. yngsta 'dik- targenerationen :' uppfattade... den rikssvenska :'moderna ” dikten "nära riog som ett idealt mönster.” Det stod i' bjärt” kontrast” till: den 'dy- nämiska ; egensinnigheten: i, 20-ta- lets: finlandssvenska 'pionjärmoder> nism.. Det hadé; varit på sin -plats att.vi rikssvenskar hade hjälpt fram den .självkänsla "som" de" unga fin= ländssvenska kult har all 1 vars en”'brist "på" självkänsla” som |. h : Genom av musik — ”fyrkantigheten”' hos innebörd. Allt.-detta tillsammans vi sar in' på. ett dynamiskt "och "1 riskt tillflöde i ord, och, statsbildz Diktonius " ”andra språk”, finskan, att göra. Finska språket äger en primitiv , nyansrikedom, "en ' mång= faldighetens vitala rörlighet och di- ”kultiverade” språk lämnar bakom sig för én mera rationell konven- tionalism, Tillflödet av finsk: inspi- ration betyder för Diktonius del att han” blir :”finskt”" ordpåhittig''och bastuhet : när : han använder; sven- ska språket. Han nybildar-.ord:och han.”klämmer till” .med' de "ord söm redan" finfs så /att de "avge klang som de annars inte ". Denna": påverkan . från? fin värld. Granit och järn finns rikli- | finns också solros och barnansikte/ hans diktning går eri stark, ström” Diktonius har en kompositionell/ ning som alldeles tydligt har med' rekthet, en språkglädje, som. mera vår In la . in. mot egen grund har vi all anledning att sät- ta in kontakterna på. allvar i den finlandssvenska kulturkretsen. Under "det senaste dygnet har sammanlagt 1.335 östtyska flyktin- gar anlänt till genomgångsläger i Västberlin, Enbart under måndagen N ” Allt är klart vid avskjutningsrari< pen på 'Cape' Canaveral. och den Mercury-Redstone 4 raket som skall föra nästa amerikan ut i rymden kom det”1.000 flyktingar, (TT-AFP) "> ses här på bilden, > oc- r. En sto modern svensk litteraturs mest uina lyriker gått ur tiden, Han intog sedan :genombrottet i: början av' 1930-talet en "central plats i folkkär” mer än kanske någon an- nan sedan: Frödings och Dan An- dérssons ' dagar. 'Under', en : period på 40-talet när:den nya 'generatio- nen stormade. fram och han själv var. improduktiv' såg det ut. som "| om . hans , lyra, skulle” tystna .och ; I hans verk trängas tillbaka men med "I tre. dikt: ar. under” 50-talet - märks inte bara i den finland ska”dikten; den finns'ocksi dagligt sammanhang, -Så pelvis den "finländska slange! sida :-—-' en" kostlig och Jivslevan" de ; blandning . mellan svenska? oci finska; Och finlandssvenskan men , har. inte'. undgått ".det. pi inska varar ; och :odlar, ett. svenski turarv 'som ;vi -i.riks-Sverige är i håll :med att låta; gå. i, Jägervall Svenska ' språket bevaras mera :ge- nuint: och >.ursprungligt , hos > fin> Jandåsvenskarna än, hos" oss.; Både ordet "och: den språkliga .satsen”i finlandssvenskan > bevarar : tyngden och: kraften på ett annat sätt. än den. ”moderniserade”, rik kh Vi har tidigare i dessa spalter haft anledning "att diskutera - det ; el- montage ;i språket: som ' med : sina båden ” den > på ; finsk" och +. svensk i ; visade : häri på nytt : sin -/skapar- kraft,: sin. förmåga . att förnya sig innan föräldrarna ingå uppfostrades" hos fosterföräldrar! ur den lägre medelklassen och här också dessas "efternamn; Detta: förhållan- tacksamhet. .Jära > na” språket "som det talas och skrivs i Finland. : Det" är "helt "enkelt xvår skyldighet "att'ta del: av iden” ut< veckling, vår kultur + "främst 'de har angivits'som; upphovet till ett par väsentliga grundmotiv ihans diktning, dels det anonyma"t1 iden- dels" moderskompl tifikati i som : förde fråm; til ånga dikterna: om. "mode; voch hela Maria-romantik sida härstammade han från ländska valloner; på "mode: 3 Mod förkortningar och" tel ymp= .Jer på att ta död på den organiska märgen. och vävnaden £ vårt mo- : Diplomater i forna dagar hade det inte' lätt, dexas resor gick" meren- dels ' till fots genom farliga och okända områden, Ar: 1247 nådde påvens sändebud. Giovanni Carpini och Stefan av Böhmen :kejsarens ningar (av typen m &, K-pist) hål | ' Skall-planteras ; intill Sydsverige +. Författaren Bengt Ber : serum, ämnar söka infö ; skandinaviska fjällgåsen i södra ' Sverige och begär hos regerin= gen 'att från Norge få införa 157 - levande : fjällgäss. ” BL."a', skall; , försök. göras på. en. del plat-; ser i Halland. + > "4 å Talet ' om. att. det, skulle .;vara utsiktslöst att introducera. :arktiska fåglar i sydsvenska landsdelar ;hål- ler inte streck, påpekar han :och åberopar att han lyckats i, Blekinge introducera den arktiska "Sångsva- nen” och . vid . Kalmarsund .- den grönländska ' Bläsgåsen.: Det är ock- så visat, att det efter 30 års avels- försök lyckats honom införa en nu- mera i flera tusental häckande stam läger i Mi liet efter en synner ligen . strapatsrik - färd från Rom "genom, det ogästvänliga Ryssland. De. mongoliska härarnas "vilda "framfart under Djingis Khan upp- rörde västerlandet och de. fromma männen. håde i uppdrag 'att tala förstånd med kejsaren :Kuyne. De höll på: att svälta ihjäl innan de fick audiens hos kejsaren och de hotades”. många” gånger till ”livet. Samtalen" resulterade 'i intet :— de fromma diplomaterna fick ge sig Ev med oförrättat ärende och återkom slutligen till Rorri. Som en erkäns- -1g för insatsen blev Carpini ärke= biskop i Dalmatien. , Vv - mt av den nord sKanada- gåsen, om vilken det så sent som på 1920-talet i uppslagsverk hette ”att den aldrig anträffats 'i Sverige”: » Hr. Berg passar på äntyda lämp- ligheten av skydd åt: våra inhem- ska illa åtgångna stammar av Säd- gäss och Fjällgäss; vilket skär med följande. passus: .det är min plikt att, här fästa KM:ts uppmärksäm- het på det groteska”uti att. medan SJ anordnar vildgåsresor och man gör miljonfilm över Nils » Holgers- sons resa med ett par lånade ving- sträckta sädgäss som , aktörer, är de alltjämt icke fridlysta svenska stammarna av dessa kloka. och ge- nom Selma Lagerlöfs '; berättelse . tryktbara fåglar så misshandlade av hh Smål morfar var” den på sin:tid märklige org Ibyggaren Johannes Magnusson i-Nässja, som Gullberg skrivit 'om £'dikten ”På Lemnhults kyrkogård” och där det + Fe BA röligiösa draget hos Gullberg härrörde icke från hemmet som var 4 stort, sett indifferent.' Det” torde närmast ha uppkommit som en pro- test. mot tidsandan, Han fick aka- demisk: utbildning och kom genom arv småningom att kunna leva som en ”lärd' privatman”- i Lund och på ett lantställe "vid ' Falsterbo; I Lund ingick han i en krets studen- ter ' och " lärare . som "kom ” att få stor kulturell betydelse. Kamrat än- da från skolåren i Malmö var nu-= varande riksarkivarien Ingvar Än- derssof$, bland hans lärare i Lund var professorerna "Fredrik Böök, och Einar Löfstedt — alla tre blev han kollega med då han 1940 inval- des i Svenska Akademien. =. " ; Studierna avslutades 1927 med fil lic-examen. Han hade avsikter att 'doktorera' över. Ola" Hansson men. avstod då ämnet upptogs, av annan forskare. Är 1944 blev han dock hedersdoktor vid sitt gamla I universitet. Från 1934 var han” kit- M2 Hjalmar Gullberg hör on övi vår lyrik och, var. på många sätt. cerade skrevs 1 början av 20-talet aktion han tidvis tillhör." e. I lundakretsarna lärde han mycket. :av. den: intellektuellt be= dagvård en pånyttfödelse under : 20-talet; sx Där "lärde han hågot' av- den rim= rik. Först 3 präglade samlingen som inte väckte särskild "uppmärksamhet hos, kri= tiken; "Samma" öde' rönte '”Sonat'" " 1929 trots'-att den rymmer några andliga övningar 1932, blev.Gull+" . berg med" em .ett, lyrikernamn.; £ i. tjugonde: seklet” året y därpå befäste han: sin ställning och vann: vidsträckt popularitet, Hans tidskritiska dikter. riot vad som höll på att; ske; ute 1” Europa. blev. lé..' hos len hel generation. ' z samling : dröjde till. ;1942 då: han, utgav "Fem :kornbröd . och - två fiskar”; Därefter; var "hans egen lyra tyst a tio'år under: vilken | tid han-gjorde &n betydande insats som;-översättare.: av bla Gabriela Mistral; ”Sången. om en 'son” samt Lörcas 7-”Blodsbröllop”, '.. ”Yermal"» och ”Bernardas hus. År-:1947 in -- trädde han i: redaktionen för den litterära ., tidskriften ”Prisma” och publicerade där ”Paradismyt", +: - Med denna diktsvit inledde Gull: berg ” ens ny; fas: i sin ' diktning, Han: hade' nu. inte bara övergivit ' den stränga: formen och rimmet utan också — som med all tydlig= het framgick, i. hela den: samling vari '”Paradismyt” senare . ingick, nämligen ”Dödsmask och lustgård” världsåskådning. ' Med förvåning mötte. Gullberg-älskarna : tongån« gar, som. svor: emot hans tidigara kristet färgade vändningar. ar Den glidning mot det mystiska, det orfiska' i bildspråk och motiv som främträdde i ”Dödsmask och lustgård”: underströks än kraf= tigare i ”Terziner 1. okonstens tid” som följde" 1958 som en ny över= Taskning.' Samlingen innehåller åt= ' skilligt av”estetiskt resonemang och polemik : mot” konturlösheten: hos - den nya diktargenerationen. '. Not '.I. februari . 1959 intogs Gullberg: på - Södersjukhuset för muskelförlaming : och. månaden därefter var hans tillstånd synner= ligen allvarligt. ” Det kom :' därför som en stor överraskning når han från" sjuklägret till sitt förlag på sensommaren , lämnade in manue” skriptet till en ny diktsamling så inneb it en stark terär . rådgivare ' vid Di teatern, året därpå knöts han ock- så till Radiotjänst och var från 1936 . till; 1950 chef för radiotea- tern, åren 1949—50 även program= direktör. Från 1937 var han också ledamot av samfundet de nio, från 1940 en 'av de aderton, och 1941— 48 ordförande i Sveriges drama- tikerförbund.. Att han på detta : Därtill tillfrisknade han trots att läkarna inte' hade. givit mycket hopp: tina sö ff sg 3 : ”Ögon,. läppar”. hette - den" nya samlingen, ' Även ' den var; form= strängt uppbyggd i. med . många klassiska motivomdiktningar. = " Musikaliteten, ” mjukheten och uppfinningsrikedomen "I -" ördens överraskande användning, den säk« sätt togs i anspråk för teat med - hans vid- utskjutning och jakt med hi dar mot värnlösa ruggare, att jag nödgats utbedja mig norska myn- digheternas bistånd för att erbåll fjällgäss”, br ent "Den första dikt Gullberg publi- bete hörde 5 sträckta klassiska : beläsenhet "och hans ' förträffliga tolkningar" av klassiskt och modernt drama. fa smaken dck kontrasten mellan en långt driven enkelhet i "språket och det djupt syftande" innehållet Hjalmar Gullbergs livsverle. 7.” h' inåtvänd meditation - utsökta kärleksdikter: Först "med > (1952) '-— reviderat mycket i sin N ereten tonade "glada. spexaranda som fick Ma konst ' som. han "senare' skulle föra - + till en: höjdpunkt inom svensk" lya :, : [ N ia "Hjalmar A+ snart efter den förra som måste ha. ' är utmärkande, drag för skalden | oe
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.