z - Krånglar Er . Wennströms - - FA röms Alla” fabrikat re- 1 i Köp transistor Mi r Service . radion här!" na Rivieravägen ' - BÄASTAD SM Tel. 0431/70553. radio eller TV? Y” ” va AA RR LANOLMS TI "LÖRDAGEN "DEN 22 JULI 1901 - ur « ' av alla slag samt metall, lump och i . ippköpes till ögsta De peppersavfall uj dagspris. Köper även skrotbilar. Begagnat järn, balk, räls, plåt ” a , m.m, säljes, OLLE PALSSONS Tel. Laholm 10390 | a SKROTAFFÄR ' "bla av TV: så cqvist. meet Ska barn läras simma «: bröstsim eller crawl? - r crawl redan: på nybö ningen blir unjukere "oc och sig. bröstsim som första siråsätt? Frå? det fl” "att barnen: skall lad kanske är att rekommendera. ;arstadiet,. Gösta Blomqvist . visar ; "> Kär T-åriga, Anita den formen. Armarna föres inte ut-lika långt. som : tidigare, men dock längre "än vad. Anita hunnit till på bilden, Ur ; Dan ägt” igenom.-Redan 'nu kan kon-S- " stateras, att / det ' gamla vanliga bröstsimmet är tämligen föråldrat. "Många anser det fel att barnen skall ära sig'.en. så pass arbetsam och onäturlig - simning, :En .moderatare -fotm av. bröstsim rekommenderas 2 simlörare Gösta Bloms Även inom "professionella tränar- ; kretsar är meningarna delade. Nep- - tun«tränarern "Åke. Johansson anser ratt crawl bör: bli barnens -första ”.- simsätt. Han anser det simsättet na- , ”turligare därför att erawlsimmaren bättre ” behärskar vattnet, ”Ben- "+ Vattenlek ger resulta - En av "förutsättningarna för bat- néns simning är, att de inte'är räd- da för vattnet. De” skall tycka det är' roligt att. vara i vattnet.” "Där- igenom förebygger man' de panik- känslor" som" barnen ofta får på djupt vatten. Föräldrarna bör vara de första att vänja barnen” vid vat- ten; Det kan gärna ske. hemma i badkaret . redan ” vid -3-årsåldern, Barnet får då leka med saker, som det tar upp från botten. Därigenom "lär "de: sig att doppa "huvudet 'un- der ytan och att se i vattnet... Vid vi rörelserna är ungefär de som " vid gång och armrörelserna ä är ock- >> så mycket. naturliga. Det är' inte » lättare att lära: sig riktig crawl, > men betydligt roligare, . > » Ett. av problemen vid simunder- visningen är . bristen .på tempere-] rade" simbassänger. 'Det 'har under senare år anlagts ven” hel: del nya . bassänger, men det är kanske :inte tillräckligt när det gäller den verk- ligt: breda” simundervisningen, Vi har, korta somrar i Sverige. Det betyder : att de flesta inte kan få » någon ' simträning . under mer än hälften av året. Barn fryser också "ganska lätt, vilket försvårar under- visningen, När:'sommaren plötsligt - inträffar. hoppar de som. tidigare kunde simma direkt i djupt vat- ten. För barnen är det kanske 'svå- |. rare än för de äldre, Små barn - Blömmer också ganska Jätt, a Moderniserat bröstsim . > TV:s simlärare Gösta Blomqvist $ Saltsjöbaden tror mera på bröst- sim, Han anser att den stilen mås- te komma i främsta rummet när det gäller undervisningen." ' Den " gamla metoden bör dock moderni-' : seras, "Det är. väldigt ”arbetsamt att göra de onaturligt stora 'rörelsérna med båda” armar och ben, ” -— Jag "vet att meningarn. mycket olika i.olika läger, omtalar " Gösta Blomqvist. Äldre 'simläråre . anser naturligtvis att deras simun- , dervisning är den bättre och mera s É ;'" rädda I vattnet är bröstsimmet nöd- . att klara, sig vid olyckor. Det är '" nästan hopplöst att simma crawl beprövade. Personligen Här jag bar- nen att de inte behöver göra arm- och bentagen så omfattande, Man |" vs : kan gott avsluta' armtagen : snett framåt och på så sätt få en mera avrundad simning. Det gäller även bent Inom '. tävli hade man en gång tagit upp en undervattenfilm av de bästa bröst- simmarna. Där såg man tydligt hur " effektiv den avrundade' simningen är, Tyskarna är föregångare för sti- "len. De har också många bröstsim- mare i världsklass. . "om För bröstsimmet talar också de mera realistiska problemen om med kläderna. på.” Skall man liv- d. blir de sedan in- te så 'spända 'och' är” inte längre rädda för att "doppa ansiktet, Hur minga barn har inte. fullständigt tagit ut sig, när. de försökt att hål- la huvudet så" högt över vatten- "— Leken är mycket viktig,” anser Gösta. Blomqvist." Då kan. det hän- da att. barnen plötsligt lär:sig sim- ma på egen hand, Det hände med min dotter: Christin, berättar han. Hon: hade” aldrig fått en! lektion, 'men däremot hade hon. under flera somrar lekt efter :strandkanten. In- nan' sommaren: var. över kunde Christin simma 50 meter för järn- märket, Stjärntränare håller på" bri tsim Mannen bakom våra svenska sim- marflickor, Sten Hellqvist, håller på bröstsimningen : som” "grundläg- gande simsätt,. detta tröts. att han fått fram världsstjärnor inom .fri- simmet. Han har i sitt stall även mästarinnor I de övriga simgrenar- na, soch bedömer.: 'anske , frågan mera. allmänt.: Hellqvist anser att simkunnigheten som: sådan" är. det - Snabbsimmandet får dra hand, Alla” passar inte för någon speciell, simform. Det har bl a flera av våra "dagars, sim- marstjärnor bekräftat: De har bör- jat träna ett simsätt,, men småpingz om funnit. att . något annat. . legat bättre till för just demi' En. indi- viduell begåvning kommer." först vid tävling beh träning, Det hä inde 1936 ” Sovjets delegat vid. Dardaneller- konferensen I 1 Montreux Maxim Lit- vinov får order lämna konferensen om Sovjets krav på fri passåge för ken « dent Roosevelts omval, wa vändigt att kunna. Man måste nog skilja på tävlingssimningen och un«" : ha sin andel av rikedomarna, '' dess krigsfartyg inte e godkännes. nu 'Torka förstör” "skörden i i stora de- lar av USA, varför regeringeri be- slutar 'omfattande stödåtgärder. Tor- kan väntas på så sätt gynna presi- Hitler sluter ett avtal med Öster: rike "och erkänner dess fulla suve- ränitet, Avtalet anses avlägsna sista hindret för e en "axel". Berlin—Rom.l = " SAHARA i juli. vv Vid de fransk-algeriska för-' " handlingarna i Evian kunde ' ” man nog nå enighet om såväl den franska minoritetens ställ" ” ning i ett framtida självstän- - digt Algeriet som en del andra "stridsfrågor men när det gällde .. Sahara ville varken fransmän- t nen eller FLN -vika ett steg. : Öknen, vars ytvidd är lika stor - som USA:s, var. tidigare ett” ' värdelöst område där endast ett » fåtal nomader kunde finna en - , mager föda för" sina ' hjordar, Nu har den blivit ett fram-'" tidsland. ' Oerhörda 'rikedo-" mar av olja och naturgas göms . ”under' sanden. Det är av dem det beror om det nya Algeriet ” skall bli ett fattigt. eller rikt land. 2 An "Därför vek FLN inte, en tum från sina krav på Sahara. Ty utan Sa- hara är Algeriet ingenting; Endast en tredjedel av landet kan odlas och bergen saknar mineraler av värde. Men "sådana finns i Saharas' sarid- öken och med hjälp av gasen och oljan skulle Algeriet kunna bli ett industriland och' ge arbete åt sin hastigt växande befolkning.': Men fransmännen håller lika hårt på sin ståndpunkt. Det är' frans- männen som under. oerhörda ' stra- platser | hittat : gasen och "oljan. Frankrike har investerat "över : 7 miljarder: kr på "sina anläggningar i Sahara: Därför vill landet också :" Fransmännen” resonerar. som ' så att Sahara inte" tillhör enbart Al- geriet utan? också alla de. andra länder som gränsar mot öknen. Men jefeber,i en rad nordafrikanska sta- ter. Tanken på rikedomarna under "| sanden har fått. två eljest så' goda vänner till FLN som Tunisien och Mali att svikta. Och Marocko har tidigare” krävt en del av Sahara, Från att ha varit en ödemark; har öknen blivit något av. en framti? dens Oas, ” ' Men här i | Hassi Messaoud pas- sar den bilden inte" alldeles helt. Det ligger inte mycket av oasstäm- ning över denna del av Sahara, där den tegelstensröda sanden sträcker sig så långt ögat når. Endast på en- staka ställen står någon tjockbla- dig buske, :som lyckats hitta det bryts." endast : av variationerna 'i sandslättens form. Och de är inte större än. de linjer: som vågorna bildar på en sandstrand. därmed har fransmännen skapat ol- |. vatten den behöver. Enformigheten |" Messaoud en sannskyldig lyckans brunn.: Efter sex månaders borr- ning då borret bl a haft att passe- Ta väldiga lager av granit påträf- fade man olja på 3.300 m:s djup. En kaskad av svart olja sprutade upp över den röda öknen och man hade gjort det dittills rikaste, olje- fyndet i Sahara, Men teknikerna hade medel att tämja oljeströmmen och inom kort reste sig ett vad fransmännen kal- lar "”julträd” över borrhålet, Det är ett stort rörsystem som tar hand om ' oljan. Sedan har många andra vid sidan 'av det första och allt är nu förändrat vid "Lyckans brunn”, : Genom tillfälligheternas spel var området på förhand delat'mellan två oljeletande bolag. Därför finns det i' dag i Hassi Messaoud två centra för - oljeproduktionen, två städer och — två flygplatser. Från att ha varit en obetydlig 08s, där det bodde ett fåtal araber, har Hassi Messaoud utvecklats: till ett mo- dernt samhälle med 8.000 invåna- re, Men det är ingen vanlig modern stad. Sahara har nämligen sina spe- ciella krav på tillvaron. De nya hu- 'sen,' som till skydd mot solhettan försetts med dubbla tak; ligger vis- serligen i snörräta rader men de passar lika litet in i: landskapet som de funktionalistiska belys- ningsmastér -som' söker bryta ök- nens streckliknande horisont.' Här har planterats. palmerei långa :ra- "I der och -endra träd 'som satts i stora blomkrukor har. flygits hit. Men . inte .ens . detta ' gröna inslag förmår att bryta öknens barska öd- slighet, Utomhus plågas 1 man: av den olid- liga värmen och den starka öken- vinden men inomhus märks in- genting, Det: sörjer; väldiga luft- konditioneringsanläggningar : för. Och " hovmästaren : på -oljebolagets restaurang : frågar med den: själv- klaraste min 'om :vi vill”ha färsk ”julträd” skjutit upp ur marken' Sahara blir ett nytt Katanga? " Grannarna vill ha del i oljan grönsaker ' flygs hit från kusten. Hassi Messaoud har daglig flyg- förbindelse. den moderna tekniken kan skaffa oss är livet/och arbetet hårt i olje- staden i öknen. Endast ett par fran- ska : ingenjörer : har sina hustrur med sig, i övrigt består den euro- peiska befolk ;] de av Trots alla bekvämligheter som | ' "| Somrarna har. - Här en liten tröst för er som "just. nu klagar över det dåliga " semestervädret: Somrarna har under de senaste decennierna ” varit varmare, än tidigare i så gott som hela landet. Däremot har årets tre första . månader varit något kallare, Största ök LA, ningen i temperaturen kan man ” avläsa för november och de- cember i Norrland, där det va«.- män. Här finns alla former av tör- ströelser från den senaste Psiaitte Bardot-filmen till fotbollsmatcher mellan stadens egna lag. Men lik- folk dubbla löner för att de skall stanna kvar. De anställda har dess« utom en veckas semester- för 'tre veckors ' arbete och fria flygresor till Europa. i Av' själva. oljeproduktionen mär- ker man inté mycket i Hassi Mer- saoud. De jättelika anläggningarna arbetar nämligen. i stort”sett auto- matiskt. Oljan pumpas genom, en 665 km lång rörledning till kusten. Det som :rinner fram i ledningen är tillräckligt för att täcka en fem- tedel 'av' Frankrikes". konsumtion. Om ett par' år skall produktionen ökas ytterligare men likväl räknar man med att tillgångarna i Hassi Messaoud skall räcka 50 år fram- |' åt. Och 75 km längre söderut i ök- nen har man funnit nya rikliga ol- jetillgångar, Andra ligger. spridda | - på olika håll i öknen,- oo Dygnet : runt brinner; avfallsga- serna och här försvinner lika 'mye- ket 'gas som Paris förbrukar; Men det skulle bli för dyrt att ta vara på gasen för der har inte samma höga : kvalitet 'som' gasen” i Hessi R'Mel. Där har, man' påträffat en -Jav världens största: fyndigheter av naturgas och den går liksom oijan undersöker man. möjligheterna. att sända "gasen "vidare i rörledningar till Europa eller att frakta den i fruset tillstånd på fartyg 'dit. Den kommer att bli väsentligt billigare än koksgasverkens gas, vu: sn laxörjng till lunch. Fisk och färska < Bo Kortsen N Varj år förstörs värden för ; mer än 350.000 kr vid skogs- bränder i vårt land" samtidigt . /som man lägger. ut i det när-' - maste lika mycket på bevak- ning för” att'i tid. upptäcka bränderna, Detta gäller för ett . Men drygt tre kil ter under sanddynerna ligger den stora skatt- kammaren, I en ”ficka”; lika stor [som Skåne och Blekinge. tillsam- mans' göms oljan, ' Dess förekomst kan leda' till. att. Sahara. blir" ett |. lår, en extremt torr som- "mar. som 1959 kan medföra att summan för. förstörd skog tio=: : dubblas.: Enda sättet att min- "ska eldens härjningar "är: en" skärpt bevakning ' kombinerad : nytt Katanga. Frankrikes ställni tagande har skapat oenighet mellan "de nordafrikanska" länderna. Sam- tidigt strävar "de Gaulle-att göra öknens omkring 600.000 nomader till sina vänner. Ännu finns det ingen Tschombe bland dem men han kanske dyker upp en dag. Ty nyligen antagit ett stort hjälppro- gram för öknens folk, Intill '1965 skall Frankrike anslå 150, milj kr till skölor åt nomadernas barn samt till sjukhus och andra sociala in- rättningar. ' ' Något sådant var inte påtänkt ti- digare innan oljan gjort Sahara till ett stridsäpple, När de första fran- ska pionjärerna. drog ut i Sahara på 1920-talet ledde nomaderna! som deras förfäder på Gamla Testamen- tets tid.” Och' de franska geologer- na fick ta sig fram på samma sätt som öknens söner,” li på ka- franska - nationalförsamlingen har|' 3 med uppl; ro= ' paganda om brandfaran, > - te Under senare år har flyget allt mer . tagits i : brandbevakningens tjänst, vilket medfört att man snab- bare' kan upptäcka bränderna, och de gamla brandtornen har nume- ra till stor del övergivits, | cv Tidigare sköttes all brandbevak- ning från tornen.: Man har dock funnit att allmänheten ofta rappor- terade bränderana mycket snabba- re än, bevakninsgpersonalen, - och därför. har de i större "delar av södra ' och mellersta Sverige helt slopats och ersatts av” den bevak- ning som allmänheten ' ombesörjer. Vissa län har dock fortfarande torn- bevakningen" i ' gång, det' gäller bland, annat Örebro och . Uppsala. Norr ' om . en linje från. Karlstad till Gävle sköts numera all bevak- ningstjänst från flygplan, det enda melryggen. Redan då var, geologer- na övertygade, om "att .det fanns olja att hämta i öknen. Men det var först sedan kamelerna avlösts av flygmaskiner och” tunga lastbilar, som /oljan .kunde tas upp. Oljefyn- den föregicks av omfattande un- dersökhingar, Stora områden foto- graferades ; från luften och markens herkäffenhet undersöktes. Så sän- de man ut "expeditioner med -jätte- lika borrtorn och hela städer av i | färdigmonterade baracker. 'Ar 1956 -| gjordes det första' oljefyndet. Det vari i Edjelen nära gränsen tall Li- byen. : Nu kom en "rad bolag. och ville vara med om oljejakten. Sahara delades upp mellan dem genom 'ra- ka streck på kartan." Miljoner in- vesterades i sökandet efter oljan. Ett av bolagen, SN Repal, hade misslyckats med sju dyrbara borr- ningar, För den åttonde valde man Hassi Messaoud, Det betyder ”Lyc- kans brunn”: på arabiska. När be- duinerna kom fram till Hassl Mes- saoud,' där det fanns vatten, hade de klarat en av de svåraste sträc- korna i öknen. - Och för glieletarna blev Hossi undantaget utgör. Norrbotten som har tornen kvar, men där. räknar |” man med att nästa 'år övergå till flygbevakning. Ansvaret för brand- bevakningen i landet ligger hos länsstyrelserna, och dessa har då bundit i sin tjänst de privata flyg-) alltså svarar för bevakningsflygnin- garna. Planer patrullerar dagligen sina bestämda och ofta mycket vid- sträckta, områden, och varje flyg- ning kräver en omsorgsfull plane- ring med hjälp av meteorologiska observationer för "att man skall kunna koncentrera sig på de delar där riskerna 'är störst. Radioförbin- delsen med marken gör sedan att man kan rapportera bränderna ge- nast och, därifrån snabbt kalla ut släckningsmanskapet; ee ”Siora arealer förstörs - : Trots de möjligheter att snabba- Te upptäcka bränderna som över- gången till flygbevakning inneburit förstörs stora skogsarealer varje år. Sommaren 1959 registrerades 7.000 änder, som lagt här- jade en yta på 9.000 hektar, Upp- skattningsvis innebar det en förlust klubbar som. finns i länet, vilka]. I detta en a ovanligt torr sommar” Jå stora brandrisker, vilket medför be- tydligt högre siffror än för ett nor- malår, men det. visar vilka värden som riskerar att spolieras, vid skogs- bränder. ”, De "skador som a bränderna medför är. störst i de skogrika områdena i norra ' Sverige, främst. beroende på att elden är svårare” att' upptäcka i tid där. Antalet registrerade brän- der är däremot 'störst inoii Stock- holms och Göteborgs län, som 1959 hade . nästan - dubbelt 'så . många bränder som landet i övrigt, Detta hänger samman med "att eldarna ofta orsakas av barn som leker med tändstickor i och omkring städerna. Som . ett resultat av den: ökade upplysningen får man' se det för- hållandet " att. campare numera är försiktigare och inte. så 'ofta gom tidigare är orsak till de uppkomna skogsbrändernå. slutet av maj' och början. av juni medförde genast att ett stort an- tal bränder uppstod. Den senare ti- den 'med mycket regn har natur- ligtvis minskat riskerna; men det är semestertid nu och mycket folk ute i markerna, vilket innebär 'att brandfaran är extra stor. Minsta ova het med ' tänd ich cigaretter kan förorsäka skador: för stora belopp: 7 nt : Nytt amerikanskt. "vapen av, "mycket omfattande effekt Amerikanska infanteriet ” "tilldelas nu ett nytt vapen benämnt Davy Crockett, ' som kan användas för utskjutning av kärnladdåde projek- tiler;! berättar 'Militärteknisk tid- skrift, Två typer finns, den' tyngre, jeepmonterade XM 29 och den lättare på trefotsstativ XM 28. Den da, som kan delas i tre bördor, torde! medge stor rörlighet medan XM 29 endast kan medför ras buren kortare sträckor. Skjut- ning kan med båda vapentyperna -i ske från transportfordönet eller på marklavett. ' Den kärnladdade projektilen till Davy Crockett skall inte ahvändas i det fall att elduppgiften kan lö- sas med konventionella vapen. Med hänsyn härtill kan man räkna med att de båda nya vapentyperna kom- mer att kunna: utnyttjas även för spränggranateld, =” I och med tillkomsten av Davy på mer än 40 milioner kr, Nu var? Crockett disponerar batalionchefen väl måste oljebolagen betala sitt |” till kusten 'genom rörledningar. Nu. eller |" . rit två grader var- mare, Samtidigt har också de' ” norra delarna av landet fått en : väsentligt större. nederbörds= mängd. oc ms j Dessa. -uppgifter kan man utläsa ur de normalvärden för tempera- tur ' och nederbörd, som just nu håller på att färdigställas vid Meteo- rologiska institutets klimatbyrå och som avser -perioden 1931—60, De normalvärden man: hittills arbetat med avser perioden 1901—30, " — Skillnaderna mellan de bägge 30-årsperioderna : är emellertid' i många fall så små att man 'inte enbart ur detta: siffermaterial kan dra några slutsatser om verkliga förändringar, . ar chefen för klimste gråa byrådirek- tör "Ernest Hovmöller: Egentligen finns det ju ingen' "anledning . för- moda att man skall få exakt sam- ma medelvärden: för. två 30-; värsper rioder.« +. sc tals To En jämförelse mellan de vå pe- rioderna ger emellertid en hel del intressanta ' värdedata. Visserligen | måste man då hålla i minnet att de statistiska förändringarna i riåg- ra fall kan bero på ändrade yttre betingelser vid mätningarna. En del stationer” kan t.ex -under , perio- den ha flyttats n några hundratal me- ter, andra karske inte har' varit i gång hela tiden, mätningarna kan- ske inte har gjorts vid. exakt sam- ma tider osv. : 3 z Varmare på norra halvklotet : . Nästan -hela landet" upövisar en stegring i. medeltemperaturen . un- der detta "sekel. En" tendens 'som förresten gäller stora delar av nor- ra ' halvklotet. . Om den sista 30- årsperioden jämförs med den. när- mast ' föregående finner 'man ” de mest "markanta höjningarna i nor- ra delarna av landet för novem- ber och december. Stensele, som' är en "tämligen representativ plats i det här sammanhanget, har för pe- rioden 1931—60 en ökning från för regåenden serie med 'plus 2.0 resp plus 24 grader för november. och december. för "I så gott som kela landet har uppmätts en högre -medeltempera- tur under. månaderna april t om deceråber. Den ;/största ökningen faller ganska allmänt på november och december,: men även augusti och septeråber - visar en .betydande ökning.” 0 >” Men samtidigt. Har. nederbörden blivit större i stora delar av lan> det. En högst märkbar ökning har skett för januari, februari, juli, september; december, "De övriga d är relativt oförändrad blivit varmare. 2 graders ökning i. Norrland > rikt väder, va var' mycket vanlig une der 30-talet, Men därefter' har der knappast varit vanligare än under perioden. 1901—30. Överhuvud käns netecknas 30-talet av Särskild, mils da vintrar, , NN, — Men sedan kom ju bakslaget I början på 40-talet,: krigsvintrar=, na, då de tré-kallaste vintrarna mannaminne kom i följd." Det är sådant som aldrig upphör att för” våna en meteorolog. ” MOE Ur det digra materialet för vä= derperioden 1931—460 kan mantpck= så "plocka' ut följande intress; fakta, Lägsta rsmedettemperatarent hade Naimakka och Nikkaluokt med minus 2,0, Nattavaara svarar ör den lägsta' medeltemperaturen; maren I jämtlandsfjällen ståtar med . det tvivelaktiga ryktet att ha haft den lägsta medeltemperaturen för sen med plus 11.4 är näst ärmst, v + Sveriges Riviera | | vill I man nå de orter som haft ' man naturligtvis söka sig långt ner i landet, Malmö, Falsterbo, Alnarp 82. I Skåne hittar 'man' också den Plats som har den högsta januati« med plus 02. Ja, ger man sig ut ett stycke i Östersjön finner män mare, plus 0.4, d ” Två platser i landet kan tillskri- va sig äran att under perioden ha stuna med plus 18.0 i genomsnitt. Ett par av de våtaste platserna har, varit Storlien : med 1.012 mm i genomsnitt per år, Havraryd och Gångarebo i' Halland "1.064: resp 1.092, Ungefär lika vått har Frösli= da i-"samma län haft, ; men . den stationen har bara vari senaste tio åren... ". >. Minsta ; nederbörden se uppvisar Abisko'med 306 mm 'som . årsgenomsnitt. : Men: bara tre mil "därifrån ligger Riksgränsen, en av, landets nederbördsrikaste platser, med ett årsgenomsnitt på 939 mm. Mn Nn a ”Sjöpolis onödig för övervakning . "av. småbåtarna Småbåtstrafiken och! i synnerhet frågan hur den "skall övervakas har. på sistone, erinrar tidskriften Lan= naförbundet. Därvid har även tan«. ken på en 'speciell. sjöpolis dykt upp « Varför inte utnyttja de resurser, som redan finns för övervakning av; kusterna, frågar tidskriften och fortsätters" "rt ' I tullverkets ”Kustbevakning bar a — Särskilt - markant " är ' neder- Bördsökningen i.- Norrland, : säger byrådirektör Hovmöller, Om man jämför: de” båda -30-årsperioderna Kar 't ex Karesuando ökat'sin år- liga medelnederbörd med' 54 mm, Kiruna med 60, . Storlien med 97, Härnösand med 65 osv. Dessa vär- den är dock troligen för höga; ök- ningen kan delvis bero på förbättrad uppställning av -mätinstrumenten, men tendensen är så pass allmän, att en del'av ökningen. nog ändå är reell... Milda vintrar F på 30- talet - Om man ser till vilka väderleks- typer som varit förhärskande har "också vissa förändringar skett. Den typ av "väderlek som karakterise- ras av övervägande västliga vindar, milt. 'och istort sett 'nederbörds-” ett eget vapen, som kan länna kärnvapenunderstöd,' Detta innebär fullständigt oberoende av högre chefer i nämnda avseende och kom- mer att medge att . eldunderstédet i avgörande skeden av striden' kan ordnas på ett snabbare sätt än vad som tidigare varit fallet. Det ztätta”) hället ett ;alldeles utmärkt or= gan för sådana arbetsuppgifter som det här är fråga om — arbetsupp= gifter som för övrigt till stor del kan skötas jämsides med de tull« nära och polisära uppgifter kust« bevakningen nu har. Och kustbes vakningens folk består till största verkligen vet åtskilligt om sjön och skärgårdar, Dessutom får tullvera kets kustbevakare i de kurser ver= ket a thildnd navigation m m samt även en viss polisiär skolning. Vad de materiel= "Ja resurserna beträffar så, är. de ' inte föraktliga. .. Kustbevakningen har bl a ett väl utbyggt radionät rätthåller beredskap dygnet runt. Båtbeståndet, moderniseras fortlö= hövde. ökas en hel del. utan nya uppgifter. +" Kustbevakningen har således: go- da förutsättningar för att snabbt | kunna fungera som effektiv sjö= polis. Skal däremot. en särskild sjöpolisorganisation skapas lär det dröja länge innan små åbåtstrafiken blir föremål för någon egentlig. övervakning, At skapa en dylik' tion är nämligen inte gjort . kärnvapnet kan av/”stri eller motsvarande tilldelas under- lydande förband. Härvid måste tuck speciell hänsyn tas till de stora krav, som måste ställas på säker- heten; '' Skjuttekniken för det nva vap- net kommer i stort sett att motsva- ra den som tillämpas för de tvinga granatkastarna. Dessutom kan även direktriktad eld avges. Davy Crockett-vapen kommer inte att ersätta några av de vanen, som nu: ingår i pansardivisionen, utan skall komplettera dessa. An- talet nya vapen "kommer st.abbt att öka, liksom en kommer findvändning. Båtar skall byga jen polismän som skall bemanna dem utbildas till ”sjömän” etc, etc, Sedan ' vore det heller” knappast ekonomiskt försvarligt att bygga upp en särskild .sjöpolis för övers, vakning av några korta sommara månaders småbåtstrafik, när man redan har ett. organ som har alla möjligheter att klara den uppgif ten och dessutom har arbetsupp« gifter året runt. Låt vara att mari kanske finge lov att öka kustbe= vakningens resurser i någon mån, . men det vore väl inte hela värl= . den om man nu snabbt vill ha dning och reda på den alltmer att ske till de, olika truppslagens behov av. kärnvapenunderstöd. ökande småbåtstrafiken.. under januari minus 15.0, Blåhams . juli med bara plus 84. -Riksgrän= a den hösta årsmedeltemperaturen får medeltemperaturen — Simrishamn ' Utklippan, som haft aningen var= | haft de varmaste julimånaderna — Mörbylånga på Öland. och Eskils ' gång de ; ternan, organ för Svenska tullman= delen av' erfarna ' skärkarlar, som ' och ' sambandscentraler - som upp= pande även om takten härvidlag be= ' och Hälsingborg "har alla haft plug ' ägnats en hel del uppmärksamhet” ot däremot — od RM fodrbrkade kr brdibndakr hr daler fabrde
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.