« » villebråd; rasta TYYTYTT STI TTNYSSY x derad, > När jägmästare Ask arr ett jaktområde av byalaget i Bäck. åsa var markerna praktiskt taget alldeles . barskrapade, '- Ja, kråkor. ” fanns förstås i. ansenliga flockar, » nötskrikor: och livskraftiga” rävfa-, familjer - i gryteri. ute i, skogarna, men annars var det villebrådstomt. 'Ty i Bäckåsa by myllrade av böss- . "bärare, liksofn det förresten gör i så gott som vartenda litet samhäl- "Je i vårt avlånga land, Här bodde, . ofta tre, fyra stycken jägare i.sam- - ma hem, ty far och söner hjälptes; "åt med, .skytteriet, : -' Jägmästaren var jaktvårdare, och : när han för rätt dryga pengar fått sitt tioårsarrende klar vinnlade han sig redan. från början om att få: "nya djurstammar, och ett. återspi- ; rande liv ute i markerna. - -När han: hadehaft arrendet" i. fem: år, fanns .det -redan. gott om, och -när,. "arrendetiden:. . började. närma sig slutet, formligen! vimlade det av hare och fågel över- , allt. Och. måtro.att. detta kittlade i ” näsorna på Bäckåsaborna. Var gång jägmästaren jagade i trakten;. gjor: "de det ont i' dem att” han skulle: ha. så gott om. villebråd att skjuta, | - Helst skulle, de; elat. ha både, are; "rendepengarna - och - jakten, : men: stod färdig att kälva.' föch när detta var gjort, var det punkt och, slut, ; . Följden blev, att, när fem" år . gått, var det. likadant .som nnan jägmästare Ask arrenderade, jakten. bämta. Men en vinterdag då: sjön fagt sig och det hade. fallit ny . och fin | spårsnö; var det någon. av byjägar- | Ina; som till sin häpnad och: glädie upptäckte ett harspår på sina ägor, Även 'en. "andra och tredje skytt |. hade också upptäckt - spåret och | snart var. "hela ;byalagets - jägark ute och snodde; med. sina gläfsande . byrackor: efter den ensamme här- palten; 'Då- och "då small det ett skott, men utan "resultat. Ty, den :| haren! hade varit över i' Bäckåsa fört och” visste hur farligt det. var. Det” var "en: gammal Yramlare, som lärt sig att bli så slug och varsk |”; att den till och med kunde klättra i träd, "Därför måste hetsjakten p gå hela: dagen, men 'då. hade har: kräket också. blivit så häftigt bom= hekto” bly i pälsen, stackarn; Då, just. som. det. började" att skymma på, beslöt harpalten att, ta sitt 'parti kö och kröp in under stenfoten. uppe on jägmästaren höll nu er gång för i Östergårdens ladugård. Gårdsäga- + markägarna gaddade ihop "sig 'och i "> sorna;. Och. när tiden äntligen ran= N a alla en sträng: och sund ordning” i reviret. Med "påföljd att när arren= detiden , löpte ut och svillebråds- " stammen stod i Fsitt Kögsta. flor, alla I ' vägrade arrendera 'ut' på nytt. Ty . nu fanns här villebråd och nu skul- Je här skjutas, Under tioårsperioderr . hade det" hunnit växa upp: en ny generation: av ”jägare” i byn, vilka tillsammans ined: de äldre: bara gick ” och swväntade- att. få gripa till bös- , dades, slapp: Barrabam lös: bland: s " villebrådet i Bäckåsa, Det” "smällde "och" "sköts från morgon, till. kväll : ute i skogen, och när de' första var ' åren. gått, började, det åter bli tomt |; ; och dött 'ute i, markerna. "Var och "en kappades 'om att. roffa' åt: sig så: "mycket man kunde" och på: återbes "ståndet ägnades: inte en tanke, Det ' var ungefär som ått slakta”ner den" : sista kon i ladugården” innan den, ren "själv. "och hans” gemål. satt” i köket och drack eftermiddagskaffe, då 'de med ens stördes av en fem sex gläfsande" "och. tjutande hund- rackor, som, snodde. omkring , deras eljest så fridfulla ladugård. oi jane na de. huhnit | svälja Kaffet > komma ut) hade, ”védan” e svétliga 'och' flåsande” jäg t lats- på ”gårdsplanen; där den" skat- liga tragedien;; med. Bäckåsa sist are ; skulle. utspelats, Efter: en stunds rådslag och" efter benägen otal tillåtelse från Jadugårdsägaren bet Fony , slöts: att en äv. "skyttarna" skulle | 1 krypa” in 'under stenfoten. och vi va hareny- och om detta. til a tyrs, skulle. misslyckas; skulle res- - ten av jägarna stå utanför på pass. I brå Efter" en: stund: av i spänning" och: |: väntan hördes plötsligt sett; dovt skott under” "ladugården, och i nästa ögonblick kom" haren ”som; slungad' av en: ”katapult ut 'genori” ett-hål'tjq " Mattoustöxten: omM.de falska ;. profeterna, ger, oss svar på. ' a RIV frågan; Va rderad,- att" han hade åtskilliga ska ningsskeibenten. + Skrivit. mera tokigt i sin dag:. hela" väg. på: sidati” om Golgata och 1 tendom som' ä N "berättigad," den Kristi” kors; Vår" förkunnelse” som” slår vakt kring: Ordet,” lä-4 C is ". fällighet- att aposteln Paulus: I sina; brev: ofta talar. om. ,”Her=- rens : dära”): den "goda. ”den ' hälsosaråma, läran” ,-: Det var ; säkert. en "lyckligare tid. i vårt land, då man .tog, det: nogal, med vläran,', Då visste man vad rot och ro. ville” säga. Nu har ent: "en privat åsikt,: en: annan. en: annan åsikt. oc hen: tredje en tredje uppfattning i'andliga ting, Så är vi också hemlösa), rotlösa och rolösa” så det heter duga, | Men en. annan sak är det, när läran får bli allt. Då läran sät- |. ter högre än livet, Då har ord- kristendomen urartat. Då. gäl- ler + apostlaordet:. - YBokstaven dödar, men Anden gör levande”. Läran måste alltid stå 1 livets tjänst, . - » Med ord-kristendom menas ett helt annat, slag av: ord-kris- tendom . är. 'lärokristendomen nämligen de granna ordens: och de feta frasernas kristendom el. Jer — för att nu anknyta tillf - bilden om träd och frukt -- ”den vackra, blommans kristen= dom?”, vn säl än! de öppet: ristepdomsflentli-= ga: profeterna, ty deras: läror uns 'dergräva” och ;underminera på ett överrimplandg. sätt lingskristendomen frukt: skolen i I Icke kommer” himmelriket som "säger "till mig: | Herré, Herre utan. den som, gör min, himmelske, Faders vilja? -. no Det är en, sådan. kristendom som, består « i. tro: verksam i, i kärleg”;. > Den; rymrier. ens. stor portion: berättigad. 'ord-kristen- dom, som hållers läran: högt 'i kurs, ' Men. den nöjer sig inte med att bli d envackra blom-| mans. kristendom, Orden måste sätta frukt och mogna. till kär- lekens. handlingar. Det är den kristendomen söm skall överbe- visar och övervinna världen..: Hu rskall då vår "kristendom kunna! bli en, sådan | handlings- kristendom? .. ”Icke kommer var "och" en in i himmelriket; som säger tillmig Herre, ' Herre... ”Där-har du' den ' vackra blommans kristen- dom.. Det finns en munväders- '' kristendom som stannar vid. läp-+ parnas prålande bekännelse -och . som, inte står rycken i verklig- hetens: värld: soc cv + - När mästaren varnar för. "fal ska profeter är det också en an- nan slags falsk ord-kristendom han har i tankarna: /sken-kris- tendomen. ” Den . draperar sig i kristlig mantel och kristliga talesätt men är innerst inne ren heden- dom. ”Tager' eder till vara för " falska” profefer, som komma till : Svar: > Genom . ett " förnyat, personligt Kristus-möte. : : ; Kristus måste få komma till oss: I sitt heliga och saliggöran- de ord oc: kkrossa och upprätta j055, Han 'måste få bli vårt livs Herre för vilken vi inte har nå- :gra hemligheter,- Han” måste. få hela och + rena. våra. innersta planer och lönnigaste. drömmar och önskningar. Då först spring- jer den äkta, den sanna kristen- domen fram i vårt fattiga liv. : Låt komma, Gud till OSS ditt ord, det heliga och klara, . låt det i mörkret. på. vår jord. en ledare oss vara; - ijatt vi ej vilse fara.” , "inge by i Veinge föremål för en v na turistinvasion, låt våra ningsskribent slagit upp en gan- :.makaber:: historia om 'en stackars fattig kvinnay' som :bli- vit lurad” äv: en lantbrukare att a sig ett. hus för ett par tu- sen: kronor. + Huset: hade, sedan blivit. fallfärdigt (efter 5 år); då ville”: kvinnan : [köpet ; skulle gå tillbaka igen: —, det -ville. emel? lertid. antbrukåren helt: natur> ligt; te, Han hade. inte " gjort sig; någon. "oskälig, vinst, något doms, jochYsitt" 'armod. Jump; tråsöroch misär: Byfol- ketinö Tiksom' kommunen hjälpte 'hen- ne I chock som. inställ man'.i lumpen: och et: fallfärdigaste/ av alla fallfärdiga hus: hittade: korn- tanter” "och: värdepapper : förs: kr. 100; 000: Klara Andersson var ett urenidrejare; : a. hade; ! aldrig i Denna historia valsade gerlom den” svenska, ig ut som. Jerusalems 2 både. innan” och ut men sådan. tyckte . sensär tiorisschakalerna 7 om. Till sist tåttade. kommunstyrelsen eld på lika .många. dundersmällar, > som Hiksöm!' HMyfte; vår arme jösse:en bit från jordens bekymmer och" 'elände, Men när” kanonaden'. var över såg man likafullt haren fortsätta i gott lopp ner mot sjön; Just. där. ån - mynnar U En: av” 'de djärvaste ;rackorna. följde honor ut på. dem buktande isen och snart/syntes bå- de hare: och hund driva med ströra- men mot. utloppet: i ån. Det tog "några ' minuter "innan ' både: hund och Hare försvann under vattan- ytan, och därmed var tragodin än- dad, På. stranden stod skytteskaran och. bevittnade det vemodiga slutet; -ivilket i.all synnerhet hundägaren deltog med blandade: "känslor" och ett livligt ordflöde avisämre sort... Men "på sätt och vis var' Bäck- åsaskyttarria! belåtna” med , upplös- ningen, ty i ingen vet hur det skulle gått, om mån måst dela håren. An- tagligen hade väl häradsräten . fått en. del extra besvär.. oa På .hemvägen till byn: var det emellertid en av de äldre' jägarna, som visste hur det gått till förut, som kom med ett vist, salomoniskt förslag till de andrä:. = 7 — Hör nu, sade han, tycker into ni. som jag, att. vi skulle ta. å ar- rendera, ut jakten på en femårspe- riod igen, så här kan bli lite viller bråd å skjuta... Detta förslag vann allmänt bifall och beslutet blev fattat på stående fot. Men hade inte den siste. haren i Bäckåsa gått och dränkt sig, så håde man kanske varit tvungen att / I eländet — det v var inte” värt bätt” | re, Detta var ingressen, blev en smula lång." " | - Forts ast den |: : Sergeant Berglund "hade kom- "mit ut från arresten! förlorad i 'djupa” tankar: och tärd' av ; oro. Han .hade gått in om till ”fan- |, :junkare Möller 'och sagt till den "gamle; att. det” vie närmare', ef- tersinnande inte "kunde: bli nå- "got av med förslaget att överta väbeltjänsten, ty: han; Berglund; "Rade". fått något: annat att be- "ställa. Sergeanten' stod en stund vankelmodig | i: tältöppningen; ;sedan . frågade han,: "till » vilket klockslag Möller tänkte kalla in | profosserna. ”Så tidigt som ”möj- värt att förlänga pinan”. Sepge- mål mat klockan, fem, och stah ha: hos honom; men låt. inte pro-. de" den gamle väbeln, som va- rit med om att slita 'ut så: många ;hasselkäppar; av de föreskrivna | dimensionerna, en. och: en halv ligt, klockan" -fem, det' är: inte”, nten funderade : ett ögonblick. '» Ja, ge honom ett ordentligt ” ;fosserna'"' komma förrän ' halv ”. — ”Vad står. på”? undra" 1 plats, "Johan Jakobsson var född Sign. > tänkte” annars berätta | > i något om Johan och Hanna, som förut" bott .och levat: på samma 'alns längd och en, hälv tums dia- ; meter. — ”Jag vet inte" riktigt”, | svarade Berglund, .”men det har | fallit mig in att något kan in- som sedan ; ;också kunde bevis s i: byn;: ken: Fadern hette Jakob. "Hanna | var. "kommen från Skogabyhållet, ett. halvt. dussin; lantarbetare bännland på samma och” isynnerhet, vad Han- ha beträffar, synnerligen ”spar- "ekonomiskt" Så: blev .hon n tillhörde. hemmanet: Högen, För är.) denna” skulle-:Johan betala med Fusét sex; = dagsverken per år... böndernas kreatur drivits vt till fäladsmarken: uppe i skogen. Ett. par rejäla stengär- dén”på ömse sidor; om ”gadan” i" gården” nedanför bac-< ; sockerbetor n mycket". annat "bl. ”a., , på: "Bros= g upp inånga liksom träffa”. : ? Sedan hade han. "skickat : bud efter. furiv: Skog : och: korpral Lans, ' och . de hade suttit ' sam- C man, kring "fältkistan, som inne- | höll kompaniets rullor och. pap- per, ' men ” glasen - stod . nästan orörda' och ” av; rådplägningen blev -helleyr: inte "mycket," efter- som ingen visste. något råd. Skog bragte på tal den regniga sön- dagen för ett år sedan; då hade det inte trutit' ord - och. samtal; och Lans påminde om den his- toria som Lejon berättat, om de > | piskade : bönderna. i , Klågerup. Han fick" upprepa i den" så” gott z | han - kunde: för . sergeant Berg- | lund;. som inte "varit "med, «och att han' dagen därefter haft ett samtal med ':Viktor.: Lejon: om spöslitning, " när. de "varit: nere vid Horsa kärr för att sätta upp målskjutningstavlorna.: Det måt- té: vara lika ötåckt att ge pry- gel” som att få prygel, hade Le- jon sagt när de 'gick hem; och han hade påstått, att han aldrig skulle” kunna” stå ut: att vara något annat än att Lejon kunde bli kommenderad: till ;.handräk- ning åt : väbeln, menade” Lans, men: när han nu såg tillbaka på samtalet; stod det för. honom, i ett nytt och olycksbådande ljus. Sergeant Berglund . lyssnade spänt . och :-med 'ett' plågat ut- tryck i sitt annärs så lugna" "och trygga - ansikte, ' "När" han: blivit han drog sig också till minnes, | - med om det. Irigen av: dem 'ha>).= set I de. nog i den" stunden tänkt: på på arrende Lä "regel" 10 ina : små remsor av; ”ga- dejorden?.sJohan och" Hanna ha- : ide också sin bit; där, de växelvis sådd havre. och: satte pofatis, a de "många hönz ensam i "sitt tält, fann han ingen [öaktade sent. a hade" många :får; de ro på' "sin "fältsäng, Han var ute 3 släntor- att avbeta' 3 Jan fanns knappast får; sålde "får, klippte får. Ibland” "hittade. -lami- Vänart' så det” kunde bli på som: vildgrässlåtter” ör ”Sinter- foder. till. sina” får » Sommartid C följaktligen också! en del: ägg, bl;: a. på Halmstad torg. Hönsen kunde. också: bli: orosfrö iden mänskliga. ' samrmnanlevnaden;. De ville < också: ha I mera. ”livsruni” oc hkunde: ge sig. ut'på lyckor- ssånings- mannen; tyckte inte, om de ,svar- tå hönsfläckarna och, "det blev häftiga "intermezzon,. först "mel- lan Hanna: och hönsen och sedan mellan: Hanna och såningsman- nen. > Det " hela "slöts döck; med försoningsfest', då "Hanna bjöd kaffe och kakor och" Johan tog fram flaskan.” Allt var frid och fröjd igen. — till nästa gång.” : Någon" påstod . visserligen att | Hanna någon gårig kört ut ”pyt- torna” i rågåkern, men "det -be- hövde ju inte vara sant, I var- je fall växte rågen' fint året ef- ter utan. större skördeskador. ett par gånger för att se efter om det. inte: snart började ' gry, han gick ner i tältgatan och frå- gade en. vaktpost vad tiden led; till, slut, tände han:ett ljus och såg med korta mellanrum på sin klocka: Det .blev.: så kvavt där inne,' att han knappt "kunde an- das. Vid tretiden satte. han. "sig "luppii sängen: det. stod plötsligt klart för honom; vad han :egent- ligen :åsyftat med" att be; "väbeln skjuta upp exekutionen' till halv sju. Han ämnade ; söka upprör verstelöjtnanten:',, Han” "ämnade be chefen för fältbataljonen , att kassera sitt: beslut och att befria]: Viktor Lejon från straff. Det var orimligt, ty'det!rörde inte .ser- geant'. Berglund,:.'som inte :ens hörde till fältbataljonen, det var förmätet, ty "en : underofficer kunde inte gärna falla en batal- jonschef i ämbetet, det var ut- siktslöst, ty. baron Rappe kunde inte göra sig tilil narr och tiden var knapp — en enda rynkning I på: ögonbrynen, och audiensen :skulle vara. slut... Men han, äm- nade likväl försöka det, och han hade ämnat det. hela” tiden, allt ” Barnen, som I växte upp i i små förhållande, blevo : duktiga. och skötsamma ' människor — tack > Johan -och ' Hanna . var ord- a Boningshuset var snyggt. och prydligt både u=' te' och inne; här man kom dit, Det märkligaste var dock deras trädgårdstäppa.- »Hälvten var ur- berg. men Johan och Hanna ha- transporterat ” dit jord och upp -trädgårdsland och blomrabatter. Omkring ”hallar- na” där det fanns; ett mer eller jordlager körsbärsträd "med härliga bär |: som Hanna sålde jämte ägg och annat på Halmstad torg. Huset |; med den grönskande och blom- ningsmänniskor. de lagt + mindre - tunt ; vänta en liten tid till. sas strande täppan var en endå + : idyll sommartid, + - växte vare rättskaffens”och rejäla för- äldrar kunde man kanske till- "lägga. Flickorna,. utom "en, .resteé till. Amerika, kom sig väl före och. sände alltibland.. hem peng- ar till sina föräldrar... Yngst av barnen :var pojken. ”Han , ska heta Dan, för han är, född på dan”, sa Johan vid det tillfället. « Också Dan, kvick och tilltag- sen, reste. över ”pölen” och är nu "amerikansk medborgare se- dan 40 år. sv one » Paret i Johan - och | "Hannas strävsamma . livshistoria lockar ””tidningsschakaler”,.. Sedan I han såg. Lejon fr Komtör sig Irmed pannan mot .golvplankorna. Han . hade bara behövt. lång tid för. 'att bli medveten om det; '-Redan ; beslutet” bragte honom lättnad, och. "de: sista timmarna Jåg han klarvaker: 'och bemöda- de sig att tänka vad han skulle säga" ; överstelöjtnantén.. Skulle han 'nämha, något om att han känt Lejons far, och att han var viss om att. denne förtjänat ett annat och bättre öde än "det som blev ' hans? : Skulle 'han förråda, att vad han allra mest fruktade var att: Lejon skulle ”brusa upp | F redrik Böök ONANI NE i "förbittring « och . raseri, - att. han skulle begå ' ett förtvivlat dåd. sådant "som . fadern . kanhända gjort sig skyldig till — kanhän- da, ty i grunden visste ingen vad som tilldragit sig mellan honom :och: Träff? Nej, det var nog rik- tigast att lämna. den ' gamla och lämna historien i fred, den kun- de stjälpa i stället för att hjäl- pa, och han hade 'sett, att den var som ett öppet, sår för Viktor vi han Koopets. att de skulla kun na röra vid ämnet, men han has oe de aldrig ens vågat nämna fa- derns namn. Det bästa han kun. : de '. göra ; bleve att helt” knapt 2 och. kort säga till; baron Rappe, st att även en, enkel man'i ledet. kunde vara så beskaffad, att han ”, inte kunde ta mot prygel utan ' att bli förstörd och tå skada för | livet, och . att”. han, . sergeant Berglund, visste, att 122 Lejon vo var en sådan man. Jag skall sä-. ga, att om Lejori finge välja fritt .. mellan att bli arkebuserad och. få tjugufem 'prygel, så skulle han' tro, så sant mig Gud hjälpe. Och välja döden — 'det är min fasta” Övn : att ge honom ett straff, som är : ”den,' det kan: aldrig vara rätt- vist = hans förbrytelse. var in=' .te' stor, kanhända var den ingen ' "alls. ; Det . är jag berättigad att ' värre och outhärdligare än dö- : : säga, ty. överstelöjtnanten' kan 7 inte veta "det, han: känner' inte. Forts Lejon, : men jag "känner, honom; VS Lejon : + . Veckan I 23-29 jul iTa en titt på det här, horosko- pet under: den stjärnbild NI är född och Ni får veta vad'stjär- norna. förutsäger för den. när- maste tiden; ve 2! i Stenbocken 2 dec 19 jan.:: arför gå omkring och vara missbelåten?: Det är. faktiskt” in- te Ert' fel att- omständigheterna' tvingat Er till både hårt arbe" te och pressande privatliv, I det störa hela har! Ni lyckats bra och kan vänta uppskattning här- för, I slutet av veckan ställs det stora -krav. på Er smidighet om Ni, skall klara Er ur en besvär- "Ert. i. vanliga i fall så, glättiga” humör: tycks: ha- försvunnit «för ett tag. Nu måste Ni försöka ta verkliga : krafttag -'om Ni: skall lansen igen. Gå inte bara för Er själv ; och - kura, sök Er gärna ut bland vänner och bekanta. så kommer allting att lätta liksom av sig självt. Er rättframhet och totala, avsaknad av;rädsla kan locka Er till uttalanden; som Ni sedan' kan få ångra. Det skadar i. inte att någon gång . hålla, tand för. stuga.” . "Fiskarna 20 febr—20, mars: " Nej, nu får Ni skruva ned an. språken. ett tag. Det håller helt enkelt inte i längden med detta slöseri. med" pengar:: Ha-begäret skall Ni försöka stoppa. Ni råkar ut. för en eller annan besvikel- se — kanske på det romantiska "planet — men 'det skall Ni inte hänga läpp för, En utfärd i slu- tet. av veckan bjuder på åtskilli- ga. glädjeämnen "Väduren på mars—20 "april: :"Det är, sant att det är saligare att. giva än att: taga, men för den skull bör:Ni:'inte ge- bort eller ! låna '. bort till vem ' som helst ; utan minsta : anledning: Snart no "gråkar, Ni i en ekono- privatlivet skall. Ni välja sällska=]: pet med större omsorg. . En del av dem har inte den allra bästa vandel; det "kanske: Ni' redan själv har, upptäckt? Oxen 21 april-20 'n m Det kan inte, hjälpas att Ni råkar ut för en del humörsför- störande förtretligheter närma- ste veckan. "Försök bara att be- hålla lugnet så att Ni inte fres- tas att säga saker och ting. som sårar alltför djupt. Det bästa är re sig det gäller överordnade, kollegor eller hjärtevännen. Se upp för intrigmakare, som gär- na vill se Er intrasslad i andras angelägenheter. os : "Tvillingarna 21 maj=-20" Juni: > Sommarens resor , och : senmteg- terliv bar tärt ' hårt på "kassan men nu, ser det ut som om. Ni äntligen skullå kommä' på ri köl igen ekonomiskt sett, Nu” « många "gånger hade. misk kris. Då kan det. vara bra | att ha en del på kistbottnen:” I F att undvika alla stridigheter, va- | lösa sig av sig självt. Fatta be" sluten själv 'och gå inte etter andras ' välmenta.. men. kansk ver nkta råd. : En [oväntad händelse” ställer alla Edra planer på huvudet den här -veckan.- Ni får försöka kl; ra av. trasslet ensam — i det. hä fallet kan nog ingen utomståe: de "hjälpa. .När Ni väl. kommit skedde.:Ni råkar ut för ett säll- samt 'sammanträffande,' som kan bil. : upptakten. Hill” verklig. ä Yofonet 22 uk 21 aug.s +» Hela sommaren "har. varit” full av överraskningar — både gläd- jande: och tråkiga,' Även denna vecka medför oväntade händel- ser, speciellt i privatlivet. | Ni blir.. inblandad :" i: en "personlig. red någondera. parten: Om ' en" god vän ber om hjälp: bör Ni: in te säga nej. De as Jungfrun 22 aug 22 sept. 2. i Bry 'Er"inte: om "alla rykten .|som kommer till Edra öron. Ä- fl ven om det finns en gnutta san- ning bakom allt pratet tillkom- ? mer det inte Er att döma: Ett stra tillvaron, men när de väl är. över. kommer. lyckostjärnan att stråla givmilt. över Er. Men glöm. inte bort Edra närmaste för det;' av ' vågen 23 söpt. 22 "okt. har namnsdag denna vecka kan räkna med. åtskilliga" glädjande ' överraskningar, Ni kanske skall - passa” på” tillfället att spela: på lotteri eller tippa? Även ekono- miskt ser allt ut att gå Er, väl i händer, ' nas ot rn Ert häftiga humör Er ut på far- liga vägar: Undvik alla" lynnes- utbrott, det är bäst för alla par- ter, ' inte . minst: för: Edra egna de med andras småfel och bris- | fekta. Privata. problem! bekym= rär-Ed,: mer: sanningen att säga - ä. rbekymren' inte alls så. "stora ” so mNi, själv. tycks, "tro. + nov--20 dec.z böt q EA ten 2 3 mov tvistigheter : och börja på ny kula, det är rå-, det 'som stjärnorna ger för. den kommande, veckan. Då: skall Ni gå mot en underbar tid, fylld av angenäma händelser,.. När, "det", gäller romantik" bör. Ni hålla Er själv med strama tyglar även o mdet kan vara ”hog så frestan- 1ag- genheter, Skjut h infe upp viktiga j anden i itro' att allting skall "Kräftan 2 juni21- juli igenom alltsammans” kanske ' Ni. skall inse att det var bäst.som. tvist. Det bästa är att inte hålla" I r Ni: itycks ha. kommit in i en ,'" riktig turperiod. Speciellt de som -- men ' det innebär inte .. : att Ni skall slösa med slantar="- "I srand och botten är- Ni en trevlig prick, men ibland lockar - de, att, följa minsta motståndets' " arbetsförmåga, ställs på =: 2 t fett hårt prov,.som; Ni emellér=" > "+ tiden lämplig för privata angeläbktid: klarar med glans; TV par 'smågräl kommer ätt fördy=! : > A od nerver, Försök att ha överseen= 7: - ter. Alla kan ju inte vara per-.. 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.