öv Pg mee maten v TFYYTYYYEEETYTY I vyvvevrevtvevevrytreYvyYrYPPyt VETE YYTEYVYTY VY TY YYFE TN Yyyv YvYverfyTerevyyvYerveyv vy Tv v vyn Lå Nu AA Måndagen den: 24 julf 1981 av skoglig "arbetskraft Skögsvårdsstyrelseri i Kronobergs län har för avsikt att i samarbete "med 'Skogsägareföreningen, RLF och länsarbetsnämnden' ta' initiativ till att arbeta fram lämpliga anställ- ningsformer för skoglig arbetskraft. Dessa strävanden bör dels ta sik- "te på att behålla nu yrkesverk- . samma, lantbrukare och skogsarbe- tare i trakten, dels på att skapa en | - . grund för rekrytering av ungdomar . som skogsarbetande lantbrukare, Styrelsen ; har begärt skogssty- ”relsens bistånd och föråtsätter även att arbetsmarknadsstyrelsen är -vil- "lig bekosta, denna omskolnings- verksamhet... Den bör därvid plan- | , läggas att omfatta en första period "på fem år och bör förslagsvis kun- na påbörjas redan under .budget- året 1961/62, 0 Den kraftiga utbyggnadnen av skogsindustrien >i sydöstra” Göta- land kommer att ställa ökade krav på kraftigt ökade virkesuttag. Bå- de' massafabriken 1 Mörrum och « den i Nymölla beräknar starta "drif- ten i slutet av. 1962 eller början ',. : av 1963, varför man fr 0 m av- : verkningssäsongen 1962/63 måste "räkna med ett successivt ökat be- hov av massaved. ;- or - Den dominerande ökningen. av skoglig "arbetskraft "måste av. allt - vatt döma falla på bondeskogsbru- > i 2 De personer det gäller" att utbil- arbete v på gården: Att de inte väljer skogs- - arbete torde bl a bero på de ojäm- |: ket. Utredningen har visat att det - behöva en ca 50-procentig ökning] : -av arbetsinsatserna ”. hos ; denna skogsägarkategori. Det är troligt att ' skogsägarna : själva kan åstadkom- ma en viss ökning av arbetskraften i den egna skogen genom att min- > ska på: intensiteten; i jordbruket. idare torde ett stort antal lant- tid över att utföra skogs- os grannar som behöver arbetstillskott.', Trots detta torde ' på "många håll: inom böndeskogs- bruket liksom; inom storskogsbru- "ket uppkomma behov, helå » avsevärt , tion "borde / ligga att: sträckning som öjligt 5 försöka 'be- ir -hålla:. lantbrukare : -:med små gårdar å. landsbygden och -erbjuda ir "icdent utsträckring de önskar. F'n. väljer , denna? kategori. mycket ofta tillfäl- "ligt arbete 'eller' heltidsarbete" inom " industrin; -varvid de 'ofta bor' kvar a ”syssélsättnings=", och: avlönings='| ” förhållanden ; som ;> skogsarbetare "inom;; ;sbondeskogsbruket : påste arböta under," N re tjänst som följd. da torde: i regel 'ha sysslat med " skogsarbete ' men «saknar : systema- > tisk - utbildning, Vanligtvis kans de N brukare med små gårdar kunna få |: fungerade: också som "ordningspolis je manlig värnpliktig igen. Det .. : är inte -alltid som den ordern s effektueras med någon större / - entusiasm, Men undäntag finns.” När de : välkända . 'orden" ekar . . mellan väggarna på yttre borg-; : - gården i Stockholm," har' de. "samma effekt som en trumpet-"/ ”fonfär ; ypå. en” ”cirkushä' Att vakta kungens -:'slott : är: litet i " Atminstone de tio: första : sten på slottet har före: kömmi -ända ;sedan : Gustaf i Vasas 1521. upprättade k "gårdsfänikan. Ordet fänika 'h; med fana att göra och: var:den', 'gamla', benämningen ör” våra dagas" kompani; G dagar; Redan: istaf.: I: också 'drabantfänikor.':Dessa': blev början: Hill. Kungl Svea" Livgarde" i : Under de första 268. vakttjänsten på . slott av ”Svea. fa "Högvakten: på den tiden: upp- till” omkring 2007 man.:; Men det: hade” inte "enbart till. "uppgift att vakta kungens slott — Tre Kro- till: med stadsvakten,: Först . varken sköta redsk Jämpliga "arbetsmetoder : eller "ha den: allmänna yrkeskunnighet som|- en. skogsarbetare : "behöver. "Tyngd- > punkten" bör läggas "vid ”avverk- ; ningsarbetet, men eleverna bör ef ter genomgången”; "kurs -, kunna jälvständigt utföra. alla vanliga skogsvårds- och avverkningsarbe- ten.. Minsta kurslängden för att nå ett sådant mål' är”sex veckor. En " kurslängd .på & veckor är dock nskvärd. , 1: Eleven bör. a samma förmåner Bom. nu : erbjudes: arbetslösa. lant- arbetare - då, de deltar i omskol= ningskurser för skogsarbetare, Om möjligt bör: elev före: antagandet til. kursen vara . försäkrad . om bete av en viss arbetsgi enligt "någon : godtagbar : anställ- . ningsform. Anställningen kan avse - alla skogsägarkategorier, cc -Skrämde björn: "på älgjakt - "ÖSTERSUND (TT) .En verklig sensation fick Har- ry Nääs och Ove Jönsson, båda från Gesunden, vara med om på onsdagskvällen, då de var på väg från sitt arbete. Bara några meter framför dem kom en älg- ko springande i våldsam fart och två meter efter en mycket stor björn, Älgkon tog ett språng över vägen, men björnen tvär- vände, när den fick se männi- skorna, Det var en ovanligt stor björn "och hade iinte de båda männen dykt upp i rätta ögon— blicket hade älgkons öde varit beseglat, Det har länge ryktats att det 1 skulle finnas björn i trakterna av Selsviken och Överammer. Det var på vägen mellan dessa båda platser som händelsen in- träffade och man har även fun-. nit spår och tester efter björn- drivna djur. : / långt i in på: 1700-talet lades st poliskå infe: på fänikornas” tid. "Först un- der Erik. XIV:s.” regeringsår : kan sammanhang kan det vara av in- tresse,' att. Erik XIV:s: egen fänii kas fälttecken var en blå duk med ett.” gult , kors. Så, vitt : man” vet, är det första gången som”vår: nu: varande rikssymbol förekommer. ;.; : Karl XI blev den kung som geö nomförde” uniformen” — Karl XI:s drabanter. Framför allt — ocn detta | gäller särskilt Svea Livgarde — do: minerade den 'gula färgen. Under Gustaf II Adolfs tid kallades Liv- drabanterna för Den Gula' Brigaden -— kungens färg var gult, ven Karl XI ville ha ordning och re- da i allting. Han utfärdade. efter franskt mönster -— Ludvig XIV — noggranna bestämmelser för” sina gardesförband, och vakthållni | -Oavbruten högvakt i i A384 år Väs 1 änikor vaktade vasak ett” vid gevärsbron : anses sedan ammalt som den finaste. posten på högvakten. Sn | > Hill Geväääär! Känner fars Ne f rmer än att ”harva”. på ; en: - 5 Hlå "uniformer med gula kragar och i högvakten " av "68 man, : . fick på 1880-talet nöja sig med 57 |: man' spåra en tendens till enhet- 1; lig. klädsel ” för. krigsfolk. "I: detta i kungar I Nuvärände vaktflygeln på slottet rymmer åtskilligt : av; historiska minnen. Bellman — den slarvern — satt vid flera tillfällen 'i arrest här. Även kungamördaren Anckarström fick: begrunda”. sina "gärningar | i västra flygeln. FOI + Den mest kända historiska ul. dragelsen- » vaktflygeln är. ändå 15. statskupp. Den: såttes .' Den vaktkäpp som Vakichefen på slottet > fortfarande: är” beväpnad | de ”den'-lilla; eleganta” ebel” holtsstaven :med X svart "silkestofs högvalten. klädd ,; men har "män ' tur kan män: få se dem i i vackra” uni- former. av modell ä, "Kungl Livre- gementet / till "häst K1— har ljusblå . "uniformer: med / silver: på kragarna, dit i É hjälte” "Sve "Livgarde har mörkt ståtliga svarta kaskar. Fjärran från fänikornas vapenbärare, / son; be- stod av pikenerare och musketera- re är högvakten nu, Också beväp- nad medi tidsenliga k: pistar. . Vaktstyrkan har successivt mins- kat «från: vatt från: början: ha: be- stått-av' flera hundra: I man. År 1814 "—: vaktades man och. nu för! Guntaf : VI Adolf dande väktchef, en subaltern "och en "batrullchef'. för 'vakthållningen. Vakttjänsten är uppdelad i sex pos- ter. ”Post nummer ett” anses sedan gammalt vara den ”finaste”. — den på yttre borggården, Varje Post står på vakt i två timmar — Gustaf Va- säs” drabånter avlöstes en gång om dagen. I värsta valvet står ”post nummer två”, som är dubbel när "hemma, » ha är synnerligen väl trim- made när. de,;kommer för att full- göra sin tjänst som högvakt,'I tio ungefär — har man ”gnug- gats" med marsch, exercis och av- ad. . lad procedur. Kungen utövade själv högsta ledarskap för högvakten och paroll och lösen -— anrop och svar —'skulle avlämnas till honom per- sonligen. Redan då föregicks hög- vakten av en musikkår som bestod av trumslagare, pipor och skalmej- blåsare. » Slottet Tre Kronor blaan ner medan Karl XI stod på lit de.pa- | rade år 1697. Det tog, 20 år att röja undan och riva resterna av den gamla nedbrända vasaborgen, I nordöstra hörnet av nuvarande slottet. finns emellertid fortf: d på slottet blev en ytterst 'inveck- | Taranden, Två trevliga jultraditioner hålls vid liv av högvakten, Till varje man som går vakt under julhelgen skänker kungen ett par manschett- knappar med kungligt monogram, Den andra traditionen angår endast julaftonens '”post .nummer ett” — han på yttre' borggården — : som skall sända ett paket cigarretter till sin efterträdare nästa jul. -- 2 När man stått på vakt på yttre borggården, i västra och östra val- vet, på Lejonbacken, Logården och nmied utsikt mot Storkyrkan och ef- lämningar kvar av Tre Kronor. 1754 är ett minnesår i högvak- tens 438-åriga historia. Då utgick den första högvakten till nuvaran- "de slottet. Dagens fältgrå mannar har samma förläggningslokaler som sina bröder för 207 år sedan och sedan dess har poststäliena 1—6 kontinuerligt varit desamma som till sitt r är alla ev vedermödor glömda, 'Kanske var brisarna litet, hårda, solen sken så svetten lackade under de täta uni- formerna, regnet strömmade ner innanför krägen eller snålblåsten slet i byxhenen. Man har varit med och ansvarat för kungens säkerhet. Belöningen blir ett kort och kärn- de är i våra dagar. 5 I fullt ”Tack för god vakt”. ter slutad våkttjänst åter far hem : meet - 20: julimännen'- får. upprättelse. BONN (ABB) Sv tiden -meningsskiljakfigheter- inom den' tyska officerskåren och bland traditionellt sinnade tyskar 'om de .:s k 720 juli- männen”, som år 1944 deltog. i' sammansvärjningen : gch bröt mot trohetseden. Det är svårt för tyska officerare . att acceptera brott, mot .lydnadsplikten; Nu har ficiellt ' givit, upprättelse åt revnlt- männen mot Hitler. Torsdagen den 20 juli, ”17-årsdagen . av : attentatet mot 'Hitler, omdöptes förläggningar- svarsdistrikt och vid högtidliga par. rader 'efter' någon av de, år . 1944 av nazisterna dödsdömda och: av- rättade upprorsmännen. Bonn-re- publikens nya officerskår har där- med offentligt och i slutna led re-. habiliterat ”edsbrottet” och accep- terat, såsom det heter i en dekla- ration, att ”det kan förekomma ' ett läge av nödvärn då'soldateden i d, 'I Augustburg ä festen åt + Det rådde under hela efterkrigs- ” attentatet mot Hitler och därmed | västtyska armén. äntligen' och of£|” na-och kasernerna inom varje för- . nationens intresse och med hedern |- : i behåll kan eller måste brytas”, > bem d. t Han skall. jaga den Jc +, Leroy G de nöskonen med Virgil Grissom Ast ; Cooper'ses här vid sitt jetplan av typen F-106 med vilket han följ- takttagelser hur USA:s "andra bemannade rymäslott avlöpte. ombord och på så sätt gjorde sina marskalk Rommels "minne, Gene- ralfältmarskalk Rommel, 'kommen- danten av Hitlers Afrika-kår, del- [tog visserligen icke aktivt "i '”20- juli- ärjning 'I mot den högste befälhavaren Adolf |; Hitler, Han var dock invigd i de sammansvurnas . planer att. störta |” nazistregeringen. Etter det misslyc- mens "idol, : inför . valet : att. begå självmord eller bli häktad och an- klagad . för” högförräderi, Rommel vålde : självmordet. .” Kasernen : i Augustburg, en av; de "största i Västtyskland, döptes om av gene rfalmajor Schimpf i närvaro av he- la officerskåren till ”Erwin-Rom-= mel-Kaserne”. Schi kande attentatet ställdes marskalk |' | Rommel, den dåtida tyska .ungdo- | "Hårda tag i 2 WASHINGTON (AEP). . Ingen ' : utländsk observatör kan. undgå "att tycka synd om : det amerikanska utrikesdepar- tementet,. - Siate Department " måste inte bara äta upp alla de misstag som under århund-. : "raden hade begåtts av curopei--: ' ska kolonimakter, de ' måste : också "syssla med problem som ' :i andra länder ordnas upp av officerarna att för: underbefälsper- |; soner, och manskap” klargöra: ”me- sovjetryska + äringslivet ; förluster på hundratals” miljoner” rubel. Den ryska" tidningen. "Ekonömichskaya | 4 ningen "med /det: lysande: nationel- ve - villor, :” bostadsförmedlingar :' eller '- i värsta fall av. ordningspolisen. Det” gäller - "diskriminering av - . får ade diplomater i i "rikaheka' huvudstaden. Altikanska! diplomater, men öck- så indier och. pakiståner och indo- + "stöter på närapå oöverstig- liga hinder då de söker bostad för sig och familjerna; då: de' vill hyra -bostäder' : éller. » hotellrum; Färgade -hötellgäster . med diploma- tisk -rang avvisas av portierer och hotellvärdar "med beklagande.; ord som: ”Tyvärr är. allt/ upptaget”. Av tighetsmäklare får alkaner” all- Gazeta, organ” för ki istpar- tiets. "centralkommitté; anklagar ett stort" antal. företagsledare och" eko- norhiska chefer för svåra missgrepp, konstaterar Arbetsgivare tid. svaret "Tyvärr," villan eller/ock bostaden har” uthyrts. just för: en halv: timme;:sedan”, ;.De: färgade, di- plomaterna ;, stöter.” på ” mötvilja i Bl a"påstår den, äysk att: kapital ofta: placeras : planerade projekt till. .specicila. ”fa- voritprojekt”, Många stora och dyr- bara" byggen” har "startats .—"" att någonsin fullbordas: — utanför regeringens ekonomiska planer, In- om " exempelvis Ryska federativa republiken, den: största av Sovjets delstater; har mer: än en ”miljard rubel (ca 1.250.000.000 kr) iagts ner på projekt som inte, fanns upptag. na i de. | ekonomiska planerna för Som exempel på dylika missgeepp nämner” tidningen. bl. a byggandet av .en stor : makaronfabrik på en ö i Stilla" havet för '100 milj rubel. - I Man började bygga för sju år: isen dän. och har nu gjort av med en sd varu- husen, i ide fina affärerna, Man väg- rär,' visserligen. hövligt, att ta mot dem. eller. servera . den. eller” sälja varor” till : färgade personer.” Utriz kesdepartementet i Washington lät snabbundersöka läget i diplomat- kvarteren, Där: finns 211 hyreshus mot” råsdiskriminering | nister,' aldrig mottagits: i klubblo- | kalerna och 'då andra: klubbmed- : inom uthyrnings-" och hotellbran- ” schen, då 'sovjetambassaden i Wa- "| shington försökte slå mynt av ras- Washington - fick, av klubbens hovmästare det hövliga men bestämda rådet att gå till "annat ställe. Färgade gäster har, så sades till USA:s justitiemi- lemmar ' håller styvt på kläbbens traditioner skulle lunchen leda till obehag för alla, - ; ” Dn Sovjet skär pipor i vassen ' " Utrikesdepartementet” såg ingen annan utväg än att inleda direkta underhandlingar med vederbörande fördomarna. En sovjetattaché har under de senaste'veckorna skickats ut till de flesta afrikanska beskick- ningarna med erbjudanden att Sov- jetunionen i eget namn skulle hyra villor och bostäder och sedan över- låta dem till. de färgade diploma- terna. cc 2 För några dagar sedan ägde "att ovanligt möte rum i State Depar- tement, 50 representanter av hotell- värdarna och fastighetsmäklarna i Washington kallades ' till en konfe- reris.. Mötets betydelse för: natio- nén och landet underströks dörige- |- nöm'att på: podiet "satt vite utric kesministern Charles Bowles, stats- sekreteraren i: UD. Angier: Biddle Duke, .protokollchefen i Vita huset Robert C Weaver, Ett uppbåd som annars | bara, samlas till farliga "och ytterst viktiga : överläggningar om | internationella. problem Kennedy-] och "villor: På” undersökningsd. stod en 'hel del bostäder outhyrdä. Bara 8& dvs fyra procent av fas- tighetsägarna : och .,hötellvärdarna, i detta distrikt, var beredda att. ta emot afrikaner som hyresgäster, ” « Nyligen bjöd justitieminister Ro- bert F Kennedy, presidentens bror, och > några ' afrikanska "diplomater på lunch till: sin klubb, den ex- klusiva Metropolitan ' Club i Wa- shington. Justitieministern ringde i » in förväg för att beställa maten. Han fjärdedel av pengarna, "Gus Grissom” Jead. Tr av en helikopter efter en ofrivillig si .| berg som på dess uppdrag i egen- "| skriften Skogen, Han skall i samråd & -| verkställa utredning i ämnet, : " uppfattar uppen- bart läget på bostadsfrönten I Wa- shington ; som, ett lika. viktigt pro- blem som, Laos, Algeriet. eller Bi- zerte, Ya Da De höga herrarna från.UD utla- de texten.i flera timmar, Hotell- ägarna och. fastighetsmäklarna för- svarade 'sig' med "åberopandet av ”traditioner”, ”allmänhetens fördo- mar”. och liknande? De vek inte De lovade ingenting, De skall dock bilda en kommission för att under- | I söka ' problemet och avge rapport till State Department. ce , Henry Markert Den skogliga : terminologin > ”systematiseras: Nu skall det bli ordning och reda Jär mest r bopuläre -| matematiska grenen började under - "| dessa båda läsår studier vid uni= "; :] gare, en elektrisk rakapparat samt om- | På bland: 'studentskör. STOCKHOLM (TT) 4 Under läsåret" 1957/58 ' "gick : E proc av dem” som 1957 Hd il vi dande gymnasium : vidare till studier vid universitetet eller högskola. Läsåret 1938—59 gick ytterligare närmare 26 proc vis, dare till sådana stadier. . Närmare 76 proc äv 1957 års stu- denter på den helklassiska grenen . och 76 proc av studenterna på den ' versitet eller högskola. Bland stu- denterna "på den sociala och den, nyspråkliga, grenen var det endast 39 resp 42 proc' som fortsatte med sådana högre studier. Drygt 6 proc av dem som läsåret 1957/59 gick vidare till högre nte - sin studieinrikt- " ning 'eller bytte läroanstalt under cs läsåret 1958—59, ; < . « Detta framgår av statistiska cen- tralbyråns- redogörelse för ' högre: studier under läsåren' 1957/58 och ", 1958—59, ' som nu” utkommit. Den =. behandlar i främsta rummet nyin.'" vi skrivning, närvaro och 'examina- tion vid de högre läroanstalterna. - Dessutom redogörs för prognos= ' och studietidsstatistik närmast av= seende de - teologiska, juridiska, -” humanistiska och .naturvetenskap=, liga fakulteterna. '; Av de studerande vid de” hiu-. manistiska och naturvetensikapliga fakulteterna 1952/59 var ' 48 proc '- av. männen 'och €0 proc av kvin=" norna inriktade på att avlägga fi-. " losofisk , "ämbetsexamen. .' Männen Cu väljer därvid i betydligt större ute . strä "de naturv upperna än vad kvi gör -— 34 proc mot 16 proc. - 1 gengäld är kvinnorna ' i. stor majoritet i de ä ämnesgrupper, j vil- ka moderna språk ingår —.58 proc av kvinnorna mot 30 proc blan männen.” Av..de, nyinskrivna "dessa båda läsår var tillsammans . "827 utländ-. ska medborgare." Den största 'grup- 'pen' utgjordes av ungrare med” 202... Från de'; nordiska -grannläns derna kom sammanlagt 183.” Antä-" let nyinskrivna studenter från af- rikanska och asiatiska länder upp- "= - gick till: 53. Av de 827- utländska +, - studenterna. har. 358 :förklarat "sig ha för avsikt 'att stanna i | Sverige efter avlagd examen. ” NN? 12-åring omkort un . Unders badning, ”12-årige" Bengt Larsson, ' son”. "till. lantbrukare Holger” Lars" ' "son, Hornnäs, Ekshärad, drunk=' » nade... på fredagen '' . under" ' » badning i Klarälven. : en an . badade” tillsammans mel: några kamrater, däribland en bro- der, ' vid en saridbank” som. endast > kan användas som badplats vid nu-; 7 varande låga vattenstånd. - "Alla pojkarna. var dål - mare och . kunde, inte. göra något : för att rädda sin kamrat. De stod mäktlösa på stranden och såg nur hur han sjönk under vattenytan. ; för 26: e: gången” - STOCKHOLM (TT) t För 26:e gången åtalades på fre dagen en 46-årig man vid Stock= : holms rådhusrätt.. Han har sedan ' ; 16 års ålder tillbringat. drygt 20 år St inom olika anstalter. Den här ' gången. hade han gjort : inbrott i eri lägenhet i Spånga, Han erkänner att han stal en dammsu- konserver för ca 40 kr, - Den 29: mars 1932 togs han in på den skogliga ter j råde, där förvirringen sedan länge är påtaglig och irriterande, Det blir Skogs- och lantbruksakademin, el- ler rättare sagt professor Ulf Sund- skap av” enmansutredare får ge sig i kast. med uppgiften, berättar tid- med akademins skogliga sekreterare "YI vetenskapliga avhandlingar an- vänds skogliga termer i' mycket varierande betydelse; för verksam- heten inom skogsbruket är det en allmän uppfattning att. behov verk. ligen föreligger av en mera 'en- hetlig terminologi, bl a gäller det- ta kontakter med skogsmän från främmande” språkområden. — Ar. etet' är avsett satt Jä följande sätt; ” pe Pp på Nio ' experter inom skilda fack får i uppdrag att i samråd 'med kolleger sammanställa ett antal irgas tur i band med det I amerik De tret” tio meter han tvangs simma. var på 487 km. Två gånger pressades ” från de helikoptrar som kom till, "Comelia sc mer påfrestande är rymdfärden' han ned under ytan av luftdraget ' Jr IH facktermer i och för: upp- rättande av en skoglig c ordlista, Vid undsättning. Den luftfyllda rymd- se dräkten fungerade dock som simdyna och. "räddade henom > hoarbetning - av detta material in. elas termerna i tre kategorier: lten Bona, : Efter drygt två år kom han ut. : därifrån och redan ett halvår ef. - teråt var det färdigt för nästa brott, Senast den '29 augusti 1960 döm- ' des han till frih ts husrätten, .' etsstraft av . råde . X ras, låneord; "som "bör definieras, samt ord av så allmän innebörd att definition - inte erfordras, Det förutsätts att samarbete sker med. Tekniska nomenk! laturcentralen och : Nämnden för "svensk språkvård NE samt .. med skogsbiblioteket vars". boksamlingar och register i' stor.” utsträckning torde kunna tjäna som". hjälpmedel under utredningsarhes," > tets fortgång. > Att utredningen sker. i Skogs- och lantbruksakademins regi torde våra fullt i sin 'ordning, Ingen an=, han vetenskaplig institution på. det; skogliga området kan /,vara mer -: Skogste.mer, som behöver definie -, SÖDRA HALLAND. 0 SYDHALLÄNNINGARNA. — IL. lämplig att handlägga ärendet, till? lägger den citerade Lids kriften, :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.