4 H $ DA = . LAHOLMS TIDNING " Lördagen den 12 augusti 1961 : eefreerereeeevereyYTYYYTt Yt fet YT YY VYDEPeT YT YPPYPYT tv i . . - Gamla & spårvägar 1 försvinner?” i torstäd ation Har snart” spårvagnen spe: låt ut sin roll och utvecklingen i spårvagnar ovan jord”, Trafikutvi » vagny via Å årvagn och Stockholm går emot en. ”stad utan > > ”tgare att skramla fram" med de gamla :spårvagnarna än: att kramp- aktigt, som nu kastas fram och till." effektiva, enmansbetjänade, ecklingen har gått från I till h Jbanetåg. I SS Ham-" marbyverkstäder utanför Stockholm skrotar man gamla spårvagnar : på löpande band och år 1970 kommer vår huvudstad bara att. ha två spårvagnslinjer - kvar ' om ”allt går enligt planerna H i skriver” år 1877 den, 10:e' juli,” i YV Vid denna tidpunkt var Stock- holm en större småstadsidyll med omkring 148.000, invånare, Till K Maj:t hade ingått dn ansökan « från två privatpersoner 'om att ” . likhet med vad i åtskilliga av Eu- ropas huvudstäder äger rum på vissa gator, i Stockholm få anläg- ga så kallade spårvägar för all- mänhetens » betjänande: och trafi- kens underlättande...” / Bolagsteckningen ägde rum och de första spadtagen ” för > den bli- vande spårvägen ' togs på ” La- dugårdslands Strandgata (nuvaran- de Strandvägen) den 3 maj .1877. Redan. den 10 juli samma år 'var två linjer Fadign De första (Spår vi vagnar. med plats för 22 N gamla vagnarna är dock förunder- na ! kan'.svara på | den |; frågan. Vid verkstaden har man se- dan. årets början : skrotat': gamla nedlagda förortslinjen 15 på löpan- de band." Man tar först :reda på mer användbara saker: ädlare me- taller, ledningar, instrument. o' dyl varefter man bränner uN vagnarna | : så' skrothandlarna får rena metal- len att hämta. Skrotvärdet på de ligt lågt. För en knapp hundra- lapp :kan- man,” om man vill, bli äg: e till 'en kasserad spårvagn. Det är övervä det, som lämnar dessa slanta; 2. Är 1970 här Stockholm bara - två (2 spårvagnslinjer re varav 12 lyckliga fick sittplat- ser. Priserna var betydligt billiga- re än nu. För en resa från Slussen till Roslagstorg fick man punga ut med 20 ör Avgiften erlates i en "kollektbössa”: som satt på vagns- gaveln; Men redan något år sena- SAFE "då större vagnar insatts i tra fik /— ; anställde . many konduktör som tog upp, avgiften "Under åren som gått. har Stocl holm: och SS utvecklats på' ett som väl ingen av .1880-talets män” niskor. kunnat drömma :om, : -Invå- nar let” 1 Stor-Stockholm? rör - Big nu om 1 miljon. och; trafikin- tensiteten har gjort även de ' mo dernaåste' sgpårvagnskonstruktioner garnmälmodiga. Stockholm har”— i likhet med sina .större - syskon på den europeiska” kontinenten” — fått en' "underground” '-— tunnelb Ek i h fen vid Stockholms Spårvägar — Erik Sand —' upp- lyser om” att 1970 korimer Stock- holm bara att ha. hå "spårvägs- a. 29 miljonar; kronor! Av des- ljoner är. redan omkring 18 ner” avskrivna "och de: reste rande, 1 miljorierna representeras till övervägande del av de .moder- nå mustangerna. Det är dessa Vvag- nar som:1970 ska trafikera linje 1 och 4. De är fobusta; -kraftiga och smidiga i trafiken" och 'ekonomi- chef Sand ansåg det inte" för otro- ligt att S5 skulle kunna ordna". en försäljning av dem om: den" frågan blev aktuell, Så några slantar. för« . som utbyggs I snabb takt." '" För att klargöra omfattningen av SS använder man sig nog bäst av siffror, Och nedanstående axplock är väl ganska imponerande? > 's 1159. trafikvagnar har- plats för 149.500 passagerare, (Fler »män- niskor än Stockholm. hade invåna- » re när spårvagnen startades.) >. :'. Företaget har 6.357 anställda, Man förbrukar årligen 131 miljo- ner Kw för spårvagnar, tunnelba= netåg och trådbussar. + 7 Trafikintäkterna för år 1959 upp- gick till 158.429.861:85 kronor! Man betalar årligen över 2 miljoner kro- nor I fordonsskatt. sla Motorbränsle .'och el-kostnader per år, uppgår till närmare "15 miljoner kronor! "Mot linjeintökterna 158.429.861:85 står ett utgiftskonto på 198.370.463:42 kr varför år 1959 slutade på, ett . minus av 29.868.370:86 kronor! In- ga småsiffror precis. Men man bör dock betänka att i det kraftiga minuskontot ingår stora avbrän- : ningar just för tunnelbanan, "Vart tar alla gamla spårvagnar vägen? . NM Man undrar osökt vart alla gam- la spårvagnar tar vägen. Verkstads- ” chef Folke Karlsson vid SS Ham-' Hon håller stilen" skulle man väl kunna säga om den N här unga konstnärinnan, som f[lamingovis står på ett ben i fla Zoo i England för att föreviga de granna fåglarna på sitt skissblock, Bikinin tyder på att man har det varmare i , England än hos oss. lorar inte skattebetalarna ' på den nu pågående spårvagnsdöden. : Stockholm”. kommer. att bli”'en storstad utan” spårvagnar. Bilister- na till..välsignelse och en del rese- närer : till förargelse. För nog var det väl, om undertecknad får redo- spårvagnar , från : exempelvis - den | d ; Metropol och Hr |Smålänning .- ie Tiksmästare. " : Skog 60” mäta ”Skog 60” som an- ordnats av SLU, SLS, LTK, SSR och RLF blev en triumf för den 39- årige lantbrukaren ' Karl-Gustav Karlsson från Hagelsrum i Å Porra Kalmar distrikt. Karl-Gustav Karlsson har tidi- gare. erfarenheter från rikstävlin- gar, ty han har blivit riksmästare i ”Ungdomen och föreningsrörelsen” samt placerat sig på andra plats i -| rikstävlingen ”Familjen i centrum”, -«- Denna rikstävling med föregående studier om företagsförmer, ekonomi och politik har blivit en stor fram- gång med närmare 8.000 studeran- de. I själva rikstävlingen deltog ca 2.500. personer. - - Att kursförfattarna, "konsulent G Agrell och jägmästare Sölve Thulin Titovs: bragd. Den. nya. "ryska rymdfärden | har. i«-USA åter aktualiserat . : frågan huruvida de amerikans- ka rymdexperimentens tidtabell . . kan och skall påskyndas; Chef- : planerärén , ” hos ; den ; ameri- ' : kanska. rymdfärdsmyndigheten - "NÄSA, "Abraham Hyatt, har i : Blacksburg förklarat att NASA , genomför .. en.;' allmän översyn . : över de föreliggande planerna, " Innan. människan kan landa på månen och komma längre ut iryms den till planeterna, måste nya in- strument och helt nya rakettyper utvecklas; .de måste vida överträffa allt” som " Sovjetunionen” och :USA äger eller planerar. Att nå främ- mande .:' planeter. blir bara möjligt om rymdfärder ' kan försiggå i jon- raketer eller. atomdrivna rymdfar- koster. Enligt de föreliggande ame- rikanska «planerna : skall :USA år 1970 "skicka ..de första människorna till månen, Färd i banor kring jor- den med -tré: eller. fyra människor ombord i en rakethylsa som: skickas upp med' Saturri-raketer, har pla- nerats"! för sommaren 1963. Tidta- bellen kan kanske. revideras, så att experimentet :;: kan .' ske: tidigare, uppgav Abrahäm"” Hyati Å tYtterligare, detaljer > om” mån- landningar meddelar” John de: Nike, en :-äv 'de'forskare” som f NASA:s uppdrag förbereder den amerikans-, ka månfärden; Operatiori ' man på månen” dvses försiggå i itre' etapper. Fi Först 'skalli en” "rymdfarkost med tre :kosmonauter ombord "landa" på. må- nen, Kosmonauternä får vid" denna färd varken lämna rymdskeppet el- ler ens stanna på månen. De skall omedelbart -efter' landningen : börja återfärden :till 'jorden. . Den andra fasen förutser att tre eller fyra män skall vistas på månen under 25-30 dagars tid, Inte heller då skall | mån- resenärerna” Jämna” farkosten. De visa sin egen uppfattning; trevli- tvingar. USA: :påskynda mänreseprojekt?' skall under ; hela tiden : stanna i rymdskeppet. och genomföra mät- ningar och undersökningar därifrån. Ä "JUtmaning- "[sig” I den tredje" fasen: skall på månen landsättas en grupp experter på 10 / —I12 man, De kommer. att på må- : belt,' till. :T13-TV -dueller "Trots semestrarna. börjar "det klarna litet om televisionens höstplaner. En hel del. rykten sprids och dementeras, och, det bör nog sägas ifrån att det erida man kan känna sig någorlunda säker på är dementierna — alla andra planer kan och brukar ändras ideligen och i sista stund. I alla fall torde man utan allt för stor 'risk- våga förutspå -att Utmaningen börjar '30- septem- ber — eller däromkring, åtmin- stone — 'för..att :sedan bli” sta- digt. lördagsnöje . varje - vecka fram till: dagen före nyårsafton. - ITretlon "veckor, med andra ord. ” Hela det gamla laget ställer upp. Bäcrendtz själv skall ”larva "— som han" ju. kallar det när det" gäller" andra” —" som ledare” och" Mats Rehnberg blir domare och Hans Lagerkvist di- rigerår kamerorna. Vad man än- nu inte vet är; vilken "vacker flicka "som skall: bli värdinna, eller om man skall ha "vå som förra / gången; - | Utmaningen; är: alltså" ett a fortsättning på: Kwitt eller Dub- för iden händelse någon nen bygga en rymdstation och mås- | te antagligen stanna där: under fle- ra år, Entigt de nu föreliggande pla- nerna behöver den första månex- | peditionen upp -. till:10 år för att kunna bygga den varaktiga och för systematiska + forskningar” lämpliga månstationen, Mr John de Nike” tyckte att det återstår en lång väg som inte ens de sovjetryska forskarna '. kan hoppa över, innan: vi har' samlat lämpliga erfarenheter ' om de verkliga lev-: nadsvillkoren "på månen. Vi måste: inte bara få skydd mot de på mån-! ytan rådande höga och låga tem-: peraturer som växlar inom ett dygn; mellan 120 plusgrader och 150. mi-; nusgrader, utan också människan] på månen få skydd mot strålningar.! na från rymden, från solen och från! jorden, Strålningarna och deras in- verkan på organismer är långtifrån känd. "De" anländer. "till månytan. utan den. filtrering. söm /vi på jor- den har hytta av på grund av den täta jordatmosfären/ De planer som nu utarbetas och kompletteras i del amerikanska - laboratorierna utgår från antagandet att vistelse'. -på må-] nen: måste 'ske i uppblåsbara "bal longer » som förankrats: på mån- ytan.” Varje: verktyg, alla: maskiner i måste veta mycket mer! sl jen" trevlig: stund "med och sökinstrument. som överförs till: | 7 månen ' måste - under : längre, "tid; fjärrmanövreras: från jorden, Kos- monauter'. som sänts till månen får inte : onödigt" utsättas ” för risker,. USA vägrar att meningslöst offrå människoliv. ne SN BERN (AKP) Den : schweiziska opinionen . hälsar uppkomsten av en en-. : hejdas. Integrationen mellan de sta : Stormarknaden, ställer Schweiz | NS inför. -mycket svårlösta: "problem ter som tillhör både Atlantpakten, den : västeuropeiska unionen och hetlig d med "300 miljoner kunder välkom- . men, Så hette det i de två an-' föranden som hölls i 'dagarna - av förbundsråden Wahlen och : Schaflner. Landet väntar stora ' ekonomiska ; fördelar av en' i går framå MH Det nya” Europa” kan , emellertid 'inte existera "utan ' de” neutrala små- staterna' Schweiz, Sverige och Ös- terrike. :: Förhållandena | ' ställer Schweiz, hur än läget utvecklar sig, inför de svåraste avgöranden som » som skall omfatta förutom sex- staterna också England och de övriga Efta-länderna, till vilka : Schweiz hör, vr Schweiz kan och vill dock inte avstå från sin i grundlag fastslag- na neutralitet, Landet kan icke på- taga sig förpliktelser som kan sät- ta neutraliteten i fara. Allmänheten och regeringen i Alplandet är väl medvetna om att det endast på "| grund av den stränga neutraliteten under snart ett och halvt århundra- de "varit möjligt att hålla kriget bor- ta från Schweiz. Vi måste hitta en väg som både tillåter att vidmakt- hålla neutraliteten och praktisera n och delta förek sedan. långa tider Mill- baka. is Vv De rent” ekonomiska problemen kunde lätt lösas om sexstatsunio- | nens rådande centralisering och by- råkratiska' dirigering icke . skulle överföras på den nya större enhe- ten. För det fria schweiziska nä- ringslivet utgör varje sorts dirige- ring en styggelse, . 2 I den schweiziska” debatten ta- lar man sällan öppet om de Pro- blem som : för Schweiz ,vidkom- mande är viktigast och som utgör det huvudsakliga ämnet vid de in- terna överläggningarna mellan det schweiziska näringslivets och re- serligen i den förtekniska och för- industriella tidsåldern, men bildan- | det av den stora tyska marknaden tvingade Schweiz till: omställning av sitt näringsliv. Nya arbets. och utvecklingsmöjligheter skapades och Schweiz ' blev så småningom det neutrala och fria land dit kapital ; strömmade från alla håll, inte minst från de" stora : europeiska grann- länderna. Schweiz blev till en mö- tesplats för: kapitalrörelserna. Spe-. ciella : industrier växte - upp och Schweiz är sedan åtskilliga år till- baka exportör av högvärdiga och högt förädlade industri- och ford: bruksprodukter, en : Centraldirigering skulle ” ” strypa välståndet Skulle Schweiz nu helt "stanna utanför den europeiska - intengra- tionsprocessen "blir det knappast möjligt att behålla 'denna grund- val för befolkningens välstånd och landets näringsliv. Därför måste repr Lokali- i den ckonomiska gemenskap som Jnu håller på att bildas 'för hela Västeuropa. Därvid, så framhålles det, står Schweiz inför liknande problem som Sverige och öÖster- rike. Schweiziska förbundsregerin- gen hoppas att den' europeiska marknadens regeringar skall ha förståelse för de tre neutrala län- dernas särställning, , . Alla inte omedgörliga I EEC Man får inte kapitulera för den omedgörlighet som främst represen.- teras av sex-statsunionens ledare på . västtysken professor Hallstein De europeiska federalisternas och fessor Hallsteins dogmatism omfat. tas inte alls med allmän sympati ide regeri seringsproblemen nom ett integ- rerat Västeuropa, Det befaras i Schweiz att integrationsprocessen inom ' Västeuropa med England och en del av de skandinaviska stater- na som nya medlemmar ytterliga- re kan förstärka tendensen. till di- rigering vid Iskaliseringen av nya industrier. + - Då Tyska tullunionen : bildades 1831.;. I Sch eud nu ingåend bde erfarenheter som landet gjor- de för 130 år sedan, då de talrika små tyska staterna sammanslöt sig till den Tyska tullunionen som se- nare blivit grundvalen för Tyska ket Också då stod Schweiz utan- för. Det fanns ingen möjlighet för Historiens hjul kan emellertid inte Alplardet att ansluta sig till den tyska tullupionen. Detta hände vis- Sch med alla till buds stående skulle vara obekant med feno- menet.. Det: lär annars ha före= kommit wid något tidigare: tills fälle i TV; sekter vad et glun- odat nytt, -scdan en Jhel: del "tidningar meddelat att program med den gemensamma nubriken :skulle skänka tittarna | ibland andra Povel Ramel. ' : Det 'är alltså fel, ti häl | från mycket "auktoritativt håll Det. blir. ett program med, Lill- Babs och ett':med Bang av un- gefär den typ som tidigare har kallats En'; kväll ned "den och "den; 7 n- ; Men Povel "Ramel kömmer i in- te. Han är "en artist med? ford- ringar" på "sig själv, som bekant och framträder ytterst sällan i TV. för att” inte trötta svenska KÖR RE 1 folket,” och : för "att Idet verkli- | gen skall bli; unika högtidsstun- der "när han "gör: det. vi. ' x Och, : man "måste "ju säga att det: hittills alltid blivit det, < Så mi. får välja besvikelsen och" hoppas på framtiden i i stäl let; >; Ria "Wägner komm tillbaka för att prata mat och vinka bak- vänt. Preliminärt är det menin- gen att hennés nya' tisdagsserie skall: börja v den”. 19 september; men" säger" vi slutet av den må- naden; så: håller. wi "oss på den någorlunda säkra" sidan. 2” Fortfarande olöst . "Världsflyktingåret och” det ökade: intresset för ide flyktin- gar som inte direkt lyder: under FN:s mandåt betecknas som de två "mest: framträdande - dragen i den: bild 'av läget på flykting- ; $ronten "som tecknas av FN:s : flyktiriskommissarie, Felix > M. Schnyder, i hans: rapport till (FN:s ekonomiska och sociala råd. vo MON en Tack vare de (många ak oher "som: faller. inom ramen för det internationella flyktingåret har man .nu' i stort sett medel att likwidera . de europeiska lägren och hjälpa flyktingarna att kom- ma i gång i sina nya hemlän- der. Flyktingåret har även ' bis I dragit till- att, lösa problemen för de europeiska «flyktingarna i Fjärran östern. I flera länder har. det ökat intresset för flyktingarna tagit sig "konkreta 'uttryck, inte bara i form”av insamlingar, inflytt- ningstillstånd och andra aktio- medel hitta den väg som möjlig- gör att motverka eventuella och Planderade vandrings- och ”flytt- ningsrörelser av industriföretag och arbetstillfällen, både från Schweiz och från de närmast liggande 'om- rådena, varifrån Alplandet täcker sitt behov av utländsk arbetskraft och dit Schweiz exporterar sina Produkter. En europeisk ' planering, dirigerad från en central myndig. från de viktigaste hamnarna ' och transportvägarna, utan vilka det schweiziska näringslivet icke kan utvecklas och inte ens fortleva' på den nuverande standarden. Loka- liseringen av nya europeiska in- dustrier, en eventuell dirigering av varuströmmen förbi "Schweiz, utgör de största farorna för edsförbundets ekor.omiska frihet” och näringsliv. aw : . LAHOLMS TIDNING — det effektiva. annonsorganet het, skulle snart utesluta Schweiz ner inom ramen för världsflyk- tingåret:" även inom lagstiftnin- gen har flyktingarnas ställning förbättrats, Immigrationsbestäm- vid SSR, lyckats bra med sin bok bevisas av det stora studieintresset. Kursförfattarna svarade även för frågorna till tävlingen och dessa var av sådan art att ingen av tävlings- deltagarna nådde full poäng. - De tio bästa i rikstävlingen kom? mer att erhålla hederspriser vid en speciellt arrangerad prisfest senare i höst. Här följer riksprislistan: = + 12) Karl-Gustaf Karlsson, Stubb- hult, Hagelrum, 97 p; 2) Thorsten Nilsson, Geramon, 'Hjortsberga, 94; 3) 'Jan Erik Häggström, Häggnäs, Hörnefors, 93; 4) Sven Åke Karls- son, Espenäs, Munkaljungby, 92; 5) Eskil Palmberg, Slättaberg, Skede, 92; 6) Per Christensson, Brandse- röd, Ljungskile, 91; 7) Roy Lennart Friberg,. Höryda, Björkeryd, 91; 8) Hugo Torkelsson, Bjälkabygget, Örkelljunga, 91; 9) Allan Karlsson, Espenäs, Munkaljungby, 90 p, Mats Mårsell, a. riksdalsvägen 4 [od Give, 2 p. : VÄSTERAS an Den stora order lens största elverk gäller leverans > lä Stororder från Australien gerz ASEA arbete i flera år: 103.000 kilowatt, omtalar. ingenjör Thomas Crawford vid ASEA:s an«= . ! ish r som ASEA har fått till Austra. a av åtta generatorer om vardera i; yrå för bete i flera år. er ” IE vi räknar med att leveranser- na kan börja i slutet av 1963 var= efter generatorerna sänds med 'tre månaders mellanrum, ”Projekterin- nitivt klart med alla detaljer i koni traktet. Tillverkningen kommer att till största delen ske vid ”verkstä-, "derna i Västerås, 1 ”-— Självfallet är vi mycket glada | över framgången. Beställningen hör storia, säger ingenjör Crawford. De : åtta' stora francisturbinerna för kraftverket, som skall ligga vid » affär på cirka 15 miljoner kronor och kommer att ge företaget ar- till de större hittills i företagets hi- | ': kunder. -Beställningen blir en i MVA verk” vid floderna Murray och Tu: mut för elkraftförsörjningen i Au- stralien, Kraftverket vid Murray= : "= floden blir både det första och det +: : gen kan börja så snart, vi fått defi.| största i kraftverkskedjan på den australiska kontinenten. Domänverket gor: skyddsarbetet- i 2 skogarna stabilt : . floden Murray i Snowy Mountai: Nya Syd Wales, "tillverkas i Eng- "land och "Australien av Boving & "Co Ltd — ett engelskt dotterbolag till Karlstads Mekaniska Werkstad. "Turbinerna byggs på licens och det innebär att KMW:s specialister ger en" omfattande "rådgi vid För t skyddsombud; kommer; att - utses på , varje revir, N från och med i höst "enligt beslut; av: domänstyrelsen, berättar ver. kets” personaltidning: Domänposten. Redan före 1 september skall jäg= mästarna. på samtliga 111 revir ha . ' lämnat berörda - fackliga organisa-" utarbetande' av ritningarna till tur- binerna när det gäller den australi- ska utformningen. >» > - Kraftverket ' byggs för ett” enda fall - med : 500 m fallhöjd i floden Murray i Snowy Mountains-områ- det. ""Turbinerna har. beställts . av Snowy Mountains myndigheter, som administrerar -' hela det stora el- . verksprojektet, '. Detta ingår i ut- byggnaden med en kedja av. kraft- Sovjet-spion dömdes r "USA "NEW YORK (TT-AFP) «vr, "Dr Robert Soblen dömdes på mån- "degen av New Yorks federala dom- stol till livstids fängelse för spioneri för Sovjetunionens räkning, Hans bror Jack har redan tidigare fällts för samma brott, . Robert Soblen, som är svårt sjuk i leukemi, var kritvit i i ansiktet när domen avkunnades och sjönk sam- nan" i armarna på två polismän. Hans ' syster, : som också var närva- ”rande gjorde en förtvivlad gest med "armarna "och skrek: ”Min Gud, min Gud, hjälp mig”; . . De båda bröderna: har befunnits "skyldiga till att ha utlämnat ame- rikanska atomhemligheter t; till Sov= "ietunionen, , Chokladvärorna -datumstämplas. "STOCKHOLM (TT) ” | Datumstämpling ' på choklad- och konfektyrvaror ä är ett av de mer > diskt då Sveriges 'Frukt-' och - konfektyr- ”handlareförbund håller årsmöte 12 -—15 augusti, omtalar förbundsord- förande Helge Olsson, v- os .. En: framställning om - datum- "märkning gjordes förra året till fa- brikanterna. Det avslogs då man på den sidan ansåg det för svårt att dra upp gränser för: hållbarheten, säger köpman Olsson. :-— Vi anser emellertid att' det all- tid är av intresse att veta när va- rorna'; ; lämnat - produktionsbandet . och kommer att arbeta vidare för en lösning 'av problemet, . En fruktkorgsförmedling har län. ge diskuterats inom branschen. Ett förslag till organisation av förmed- lingen har nu utarbetats och skall presenteras vid - årsmötet, Den tm. skall vara igång redan i i höst. = + a verksamheten hoppas .hr Olsson |” tioner, delande om hur många '' skyddsombud som skall verka inom ” resp revir och uppmana organisä- tionerna att utse skyddsombuden. Utbildningen av: dessa -.skyddsom- bud skall genomföras i samarbe- te mellan domänverket och intres- seorganisationerna.” NV » Det är, särskilt betydelsefullt att. dens verksamhet bedrivs i:en'po- sitiv anda från både arbetsgivare och arbetstagare, understryker do=- mänstyrelsen i en promemoria, I denna konstateras också att skydds” . dare i skyddsfrågor avseende såväl -: arbetsförhållanden: som förläggnin-. gar, vo fö i . Av vikt är därför att man ge ; söker 'å ik inga. verk- lighetsbetonade lösningar på säker" Ikvdd. ky där. uppgifter och rättigheter. också be- > rörs. Skyddsombudet har bl a ”att vinna arbetstagarns medverkan i . skyddsarbetet, att medverka till att : rebyggande av ohälsa och olycks- fall, iakttas, att ge akt på befint=", liga skyddsanordningars tillstånd” minderåriga eller ovana arbetstaga- re erhåller nödig, introduktion och instruktion i arbetet, tillse att verk=' tyg, redskap och «maskiner hålls. i. gott skick, för att: nu nämna: yt: terligare ett par av vederbörandes uppgifter. > > =: Skyddsombud : skall äga "rätt "att ' närvara vid, inspektioner och andra” förrättningar, att ta del av”upps” erhålla avskrifter av anmälningar, om olycksfall i arbete-eller yrkes- ! sjukdom inom hans skyddsområde, vilka av jägmästaren . överlämnas till vederbörande försäkringsinrätt- ning etc." fö frn Vella Små TT: 1: kvinnostjärnor | "fick Silvervenus” Lä Filmstjärnan Eva Bartok var en- av 12 kvinnor som i år fick '”Sil= .. verv iset” för framstående in- satser inom teatern, filmen, musi- , ken, konsten eller litteraturen. Pri- set utdelas i byn Erice nära Tra= pani på västra Sicilien. En turist-; organisation står: bakom. « (TT— Reuter) - kerikonsulten Magnus West- . use "Åland har inbjudits att hål- la föredrag om trålfiske vid en kurs som Gävleborgs läns hushållnings- Bättre jändå . « Relativt nygifte Andersson älska- "e böcker. Så flitigt umgicks han «ned sin boksamling redan kort ef-|, ter bröllopet att lilla fru Andersson blev svartsjuk. . — Du bokmal' där, sa hon, du skulle säkert tycka bättre om mej ifall jag var en sån där gammal lunta. — O nej, sa Andersson, inte en gammal lunta, utan en snygg liten almanacka, som kommer ny var- jeårs. cc : , Den stora filmdivan satt på 're- staurang, tittade förstrött på mat. sedeln och sa: - .. — Hovmästarn, jag vill ha ostron, Men kom ihåg att de inte får vara för stora. Och inte heller för små. Bara lätt kylslagna, inte för kal. a Och så ska de inte smaka för — Såg ärna,” sa hovmästarn. — Tillåt mig Pad ska det vara med eller utan pärlor? "I sällskap anordnar 14—19 augusti. Westling skall bl a redogöra för de åländska erfarenheterna av trålfis-- ke under svåra, isförhållanden. (TT: s korr) N En pjäs söm handlar, om en kär- lekshistoria mellan en sydafrikansk " jordbrukare och en färgad flicka skall visas i brittisk television den 3 oktober. Pjäsen har skrivits av 24-årige Michael Picardie som i fjol sattes i fängelse i Sydafrika för - Ett flygplan som bogserade en” s väldig banderoll med texten ”Ald= rig mer några Hiroshima” flög över de packade stränderna på Coney Island i New York på måndagen — på dagen 16 år efter det att, den första atombomben fälldes, Demon-" strationen hade anordnats rö inn tionalkommittén för en sund kä politik”, (TT—Reuter) - Randolph Churchill, son ill sir Winston Churchill, skall utge en Dy « veckotide'rift ”Topic”. einer. (TT ret utkommer den 18 oktober. AFP) melsema har - lättats — inte minst gäller det sjuka och in- valider, som nu i talrika fall behandlas som Jandets : egna medborgare. - Fortfarande finns det” £5.000 oplacerade flyktingar utanför i Europa, 'av vilka 20.000 är i av internationell 6.000, av milla 5.000 har utsikt att erhålla wisum. Felix Schnyder slutar sin rap- port med'en ny. appel till. re- geringarna. Det internationella samhällets" intresse har wäckts, och det gäller « att fullfölja vär vet,” : a or hjälp. I Ffärran - Östern finns od föreskrifter och anvisningar till -fö- + gifter i minderårigas arbetsbok, att.” anti-apartheidverksamhet. Picardie bor nu i London, (TT—Reuter) ” ombuden är arbetstagarnas företrä= |'- de företagsanknutna skyddsombu- KP hetsfrågorna, heter det vidare i pro", . - hud. och användande osv. , Vidare. skall : N | skyddsombudet' medverka - till" att i I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.