"> ” under åren insamlade . meteorolö- ct: krona; Öretalet för församlingsav- N > +, framtiden kommer att hjälpa SN SSA + . 21.05 Familien Flint. . Även STOCKHOLM Ds NN Luftkuddefarkoster blir kän- "> ooske det transportmedel som $i. "forskare och netenskapsmän att | "närmare utforska Antarktis. : - England håller för närvarande oc på "att bygga sin första, omta= " lade str Vivian Fuchs som på x fredagskvällen kom till, Stock=, holme? > . guäristflygntogar till Antarktis nt trodde den förste mannen som, fär- "> dats över den antarktiska kontinen- "ten inte vara omöjliga om några år —= :inte”heller malmbrytning, om > man finner tillräckligt" rika, fyn- . — dizheter, SS k” ill sir Vivians'” Sverige- kk är'invigningen av Stockholms ” universitets "naturgeografiska sta=- SM tion Tarfala. vid Kebnekajse på sön- '+ dag. Med på resan 'är också hr Da- vid, Stratton,' medlem av. : sydpols- expeditionen, et Åter . ställning taljerna därifrån är så stora att kunna ordna med. transporterna. Det första svenska atomkraftvärmeverket — Ågestaverket FR 3 Adam. — ska sättas igång i slutet av nästa år. Nu börjar emellertid de be= " ingar som lagts ut hos svenska industrier vara klara. 'Deger-". ' fors järnverk -svarar för en'stor del av leveranserna. En del av:de= man haft speciella problem för att Man har "dock gjort upp med SJ. "och där kommer man att göra vissa ombyggnader längs linjen för att klara den stora transporten. På bilden ses ett par arbetare läg=: : « ga sista handen vid ett Hryckhölfningskärl, som. 2 till Ågesta, » : Att . trafikflyget så . "kommer att lägga sina rutter över Antarktis är sir Vivian säker på, och då kommer man att behöva alla H » giska.' m fl uppgifter. ,. "oc , — Turister per flyg Hill Antarktis, ” varför inte, tycker.sir Vivian. Det är bara ingen som har börjat tän- . ka på det än, men det kan mycket väl bli verklighet : om några År, ' » England har f n rd övervintran- Fd ade' i - STOCKHOLM ma v Sveriges ” koloniträdgårds r- i'år kan, fira sitt bund, som i " 40-årsjubil inledde på tors- « Antarktis, och "det ”är deras verk- samhet - Vivian " Fuchs leder.” På |. + franitidsprogrammet står Iuftkud- defarkoöster , för arktiskt bruk. Den första: experimentfarkosten håller + pås att byggas i England... a "STÖCKEOLM EA NM '<" "Regeringen har bestämt, att all. = "" männa: kyrkoavgiften för 1961 skall ' utgöra oförändrat 11 öre pr skatte- "gifter ändras inte. heller och blir . . alltså 20 öre. et (Cs, Kyrkofondens ti som ' på IN dagen :i ABF-huset i Stock-' holm sin :14:e' kongress vilken! pågår i tre dagar. Blend de'ca': 150 deltagarna, märktes" utom gäster från systerföreningarna i Norge, . Danmark : och Finland; : + drygt 100-talet' svenska: ombud -' . från Umeå i. norr. till Malmö - i söder. "> De som till äventyrs håde" trott att i samband med den snabbt på- gående". urbaniseringen en koloniz 1 trädgårdsvi skulle sjungas blev lugnade! av rös? ten från ”högre ort”. 2 Efter" ett hälsningsanförande av förbundsordförande' K-' A ” Åberg, Uppsala,' fade nämligen fastighets- direktör Torsten Ljungberger fram mycket positiva synpunkter, på .ko- senare tid: ökat betydligt, uppgick: 1 ”julti fjol till 82 milj kr. Präst- och 1 kyrkomusikerkostnaderna i de pas- |: "torat, viika får tillskott ur fonden, ” " beräknas för året till c ca 57 milj.; (Josephine Baker hederslegionär "PERIGUEUX, sydvästra Frånkri- . Sångerskan Josephine Baker för- länades på fredagen Riddartecknet förut- häl loniträdgårdsver örre men. de måste ytterligare .befästas: .om ' rörelsen skall. få. den betydelse” som motsvarar dess ideel” "sin | begränsning rskilt då familjer med: barn, > behöver” nog : en fast | e punkt joch” verksamhet under. fri- i. | tiden,” en "punkt bunden till: den egna stugan och torvan. > Vid Stockholms stads lunch för kongressdeltagarna i Gyllene' salen i Stadshuset spann. ordföranden i stadskollegiet ;> diréktör.- Albert Aronson” i "sitt välkomstal å sta- densvägnar vidare på samma. tema. « Eftermiddagen ägnades åt sight- seeing "och kvällen var fri med tan- ke på att" kongressförhandlingarnas tyngdpunkt förlagts : till "lördagen, 2 Nämnas kan” till sist "att det ju- bilerande förbundet. i dag har ca sättningar i de -— Denna verksamhet, sade fn, livskraft: "Jag ser på den'som- en av ideella krafter buren, med kom- kommer, att, best och. :vidareut- vecklas. N rörelsens utveckling nämnde 7 hr Ljungberger att mar redan på ett , | ganska tidigt stadium "korn «till in- sikt /om' att verksamheten måste få É örutsättningar | genom läg- 13401. av om- av Hedersl för sina i "1: motståndsrörelsen.-- under andra världskriget. » Hennes ' verksamhet var då förlagd till Algeriet och Ma- rådena'; i"den' allmänna stadsplane- ringen; säkrad möjlighet att få upp- låtelse och en” "ordnad markekono- rocko, : pöome Svenskar våt d ar I främmande. land: här: goda. hemländskontakter fö har "en - inneboende och ' beståended:= munalt stöd säkrad verksamhet som |. .'F samband "med 'en terblick pål 13.000 medl en ökning från starten : 40: år: sedan ; med: ca ljätten: som bor i NaN |land, Leif 'hade blivit vinddriven De har talats så mycket + om Snö- mannen i Himalaja, . man: har sett 'jättemänniskans spår, i snön, man har sökt hans grotta, man har förfalskat hårbeklädnad för hans huvud, För tibetanerna själva är han långt ifrån någon nyhet. Inom den urtibetanska' traditionen, ; den förb ddhisti l ta- las det ofta om den ludne, svarte grotta högt ovanför trädgränsen ch som nå- gon sällsynt. gång blir sedd av-van- ligt folk, mest då av vallpojkar som förirrat sig med | sina hjordar allt- för långt upp eller som varit ute. att leta efter förlupna djur. . känd även av | vHordborna! lig, "mycket reslig man. =D hade varit alldeles svarta och Iudna och sett förfärliga ut, Ideligen återkom- mer skildringen av deras fotspår, som var alldeles enorma, för deras fötter stod tydligen inte i propor- tion till kroppsstorleken i övrigt. Det "var en hövding för horden, en särskilt storväxt och folkilsken gammal: ”hånne”, "som ledde rai- derna, Jättarna kunde tala, men de- ras språk var inte likt något annat, heter det... Sagan ' skildrar också mellanhavandena' med "de otroligt fula, plattnästa små ”skrävlingarna” med sina &kinnbåtar och harpuner, alldeles tydligt eskimåer alltså. Men Men hist om också ', na under är på intet sätt begränsade till bara Tibet med angränsande trakter, Vi har hos:oss i Norden en envetet fasthållen gammal: motivkrets.som sysslar kring dessa företeelser. Som vi vet upptäcktes Amerika för första gången år 1000 av Leif den lyck- lige 'på : Brattahlid, son till Grön- lands upptäckare och hövding Erik den röde från Snaefellsnäs på Is- med sitt folk och varit i land och medförde saker och ting hem; Se- dan utrustades flera . expeditioner dit, 'Torfinn: Karlsefni övervintrade där och :slogs med indianer " och eskimåer. Torhall Veidiman var där också och klarade i trängt nödläge | . sin ' skeppsbesättnings i försörjning genom att anropa Tor,.s som ide en valt i and, : ” va "Sagan från Labrador” «För inte så värst längesen upp- täcktes i Islands Landsbokasafn "i Reykjavik". en . dittills förbisedd handskrift, som visade sig innehålla en ”saga”, alltså en genom genéera- tionerna . avskriven och åter av- skriven, kärleksfullt bevarad tra- dition, från vikingatidens Labrador | — eller Helluland, som det då het- te. : Hjälten heter Iluge "Tagldar- bane och 'måste' ha varit en :fullt historisk "person. Vi möter 'hans namn" i flera "andra ' källor, , bland annat Flatöboken, och han 'stupa- de vid Olav Tryggvasons sida om- bord på Ormen långe. i slaget vid Svolder.: : Hluge hade” på "Labrador - blivit utsatt . för snömannen och - hans hord. De'hade bott:i grottor högt uppe :i: fjället, 'de hade: varit jä tar: till formatet - men ' dock” inte större ne halv gång till en van- och - — Vårt land måste: på de ena eller” andra. "sättet konimia ch i den | idsad d; skap svaroni "det nu är fråga inom vår: världsdel, -hävdar” Exportför- eningens organ ”Svensk export” i en ledarartikel i sitt senaste Duni mer, : / I artikeln, "som a rubricerats Alla vägar bär till Rom”, förklaras : att sikten . börjat , klarna” i och "med Storbritanniens beslut, att begära inträde i-sexstatsunionen. Frihan- delsområdet — den tillämnade lö- sare utvidgni "av R : ee HÄLSINGBORG (TT:s ) En: sl med kung Gustaf Adolf i spetsen hade på fredagen mött upp i. för i Hälsingborg till riksfö öte, Till bevarande i först på morgonen” återkom- i mit till Hälsingborg, överlämnade Iokalstyrelsens vice ordföran- "+ de dr Ingo Frölich en förgylld replik av ”Gustav -.II Adolfs ryt-' .' > tarrelief” utförd av framlidne skulptören. 9 w .Strandman för Li tzen-kapellet, S Ännu en gåva överlämnades till måjestätet; Riksföreningen uppvak- tade med ett speciellt bundet exem- plar av Ingrid Lindgrens lilla bok ”"Amerikabrev”, Omring 250 medlemmar och gäs ter — bland dem "Sveriges. USAS ambassadör Gunnar. Jarring, förre Berli bassadören landshövdi vällde över till Amerika. viktigt var att svenskarna inte bara för- svann i folkhavet utan att de ock- så upprätthöll ' förbindelsen - med hemlandet. Föreningen tillkom för att ge dem en alltid ö öppen dörr till det gamla laridet, "Sek e Ol inrad Arvid Richert samt" som speciell äst' årets” professor Amandus Johnson — ha- de kommit tillstädes då lokalföre- ningens ordförande konsul Lars Sch 1; bjöd sjL till Hälsingborg. Huvudorgani . ordförande, direktör Kristian von Sydow, Göteborg, vände sig i sin hälsning till , mötet särskilt ' till medlemmarna från de avlägsna län- derna, bl a Brasilien, I styrelsen nyvaldes efter fram- lidne biskop Torsten Ysander lands- " hövdingen i Hallands län' " Lindell. Övriga : styrelseledamöter - omvaldeg « Mötet accepterade en inbjudan från lokalföreningen i Stockholm att > hålla nästa årsmöte där, + oo. Efter konungens ankomst lämna- de sekreteraren Åke Olausson en «redogörelse ' för — riksföreningens het alltsedan dess bildand verk därefter om de många initiativ före- ningen tagit, t ex lektoratverksam= heten i utlandet, månadstidsk a « marknad blev déssbärre aldrig förverkligat och av EFTA:s tilltänkta roll sbrm 'central förhandlingspart har i varje | fall tills vidare intet blivit. man I dagens läge, skriver "tidningen vidare; där” Danmark - omedelbart följde med . Storbritannien. medan Norge" står och väger, finns det all anledning för” Sverige att realistiskt ompröva sitt "läge, Vi har"tre al- ternativ "att välja på 1) att hålla oss utanför en utvidgad gemensam i marknad, 2) att bli associerad med- lem eller. 3 att bli fullvärdig med- Jem. "För det första" alternativet har - röster höjts: alla inser risken av isolering. . Alternativ 2; alltså asso- i, förefaller. att. ligga när- samt utgivandet av . böcker om en ligger på det kulturella om- rådet, Riksföreningen har också en veenskaplig uppgift och dess muse- um :. söker samla så mycket som möjligt som erinrar om svenskar i utlandet. Bland annat har man en betydande samling emigrantbrev. : mast till hands för dem vilka i lik- het med utrikesminister, Undén ser alltför 'stora politiska vådor i en di- rekt anslutning, såvida vissa mo- difikationer i Romfördraget” inte kan utverkas,...': - : > Att döma av uttalanden i dags- pressen från ledande representan- ter för det svenska näringslivets synes. deras val — Efter lunch företog delt: rundfärd i. buss genom Hälsing- borg. På lördag och söndag blir det också utfärder, bl a till Kullaberg, Kronborgs slott och Ven. -' — - Sjutton: personer befaras ha drunknat sedan en båt or med. en del reservationer, -— när- mast gälla, det tredje ' alternativet innebärande fullt medlemskap i den medlömskap a i Furspemarknodes ör fullvärdigt för en ytterst” ömtålig och "svårlöst uppgift, ' där "man. inte bara" skall | tillvarata: sina egna” och Samväl- det$' intressen utan också, i varje fall i inledningsskedet, de övriga EFTA-staternas,' skriver tidningen vidare, Vid de kommande förhandlingar. na får .de alliansfria staterna otvi- velaktigt -speciella ' svårigheter. Det | - är ju föga lönt att — som på, en del håll försökts — förneka den gemensamma marknadens "politiska aspékter, '. De - alliansfria ,.stater- na måste därför tänka 'sig för och försöka utveckla vissa särbestäm- melser för sitt vidkommande såvi- da samarbetet 'inte i. sin” "helhet klart begränsas till ekonomin. st "Om "det lyckas att föra de Sex och. de. Sju samman kvarstår där- efter "behovet av-ett brobyggande till andra marknadskonstellationer. Det nya - Europa, får ju inte av spärra sig utan måste se som" sin uppgift att stimulera' inte bara den intereuropeiska . handeln utan ock- så världshandeln. : Det nu uppkomna läget här. inte utan fog betecknats som:en his- torisk vändpunkt — fram emot den hya tid som framsynta män länge bebådat," Fråga är emellertid hu- ruvida den nu'inledda utvecklin- gen också måste innebära en vänd- punkt för det nordiska samarbetet. Risken. är uppenbar om Sverige ställer sig utanför: den. nya väst- europeiska gemenskapen, IN Om 'vi nu, heter. det vidare i artikeln, ett ögonblick bortser från alla de band som i ett tättförgre- nat nät löper mellan de skandina- viska" länderna och här håller oss till: det rent kommersiella, står vi inför risken att förlora terräng på en för oss stor och värdefull ex- portmarknad. Vår export enbart till lagt gemensamma "marknaden. . Huruvi- da. de politiska betänkligheterna och de. ekonomiska. önskemålen kan mötas får ge sig 'efter hand sedan man sett vad engelsmännen ed assi kantrat på den översvämmade Jum- na-floden omkring 130 km från New m av sina EFTA-part- ner lyckas utverka i form av 'till- 1908 då” strömmen av utvandrare Delhi. (TE-Reuter) ” r mötesgåenden från de Sex" sida. «+ Storbritannien står förvisso Jact$ D: k och Norge är namnet ”rövarpacket”, De var ryn- kiga och otroligt snabba, anföll i stora skaror med yxor och pilskott, och :'de: hade den grymma seden att när de:tagit fångar surra fast dessa vid träd i skogen för att skju- ta dem till döds med pilar sedan; de först under högljudda tjut dan- sat en stund runtomkring dem. ' Sagoskrivaren har alltså synnerli- gen väl reda på sig, han. vet vad det fanns för olika folkslag i detta vilda, gudsförgätna' land på .1300- talet, för så långt tillbaka går med säkerhet sagan, även om händelser- na spelat ännu mycket tidigare, på 900-talet, oss Snöpannen oc och den starke ,härjedalingen - free, " Men ”Ilugasagan är på intet vis den enda som talar om de nordisk- arktiska snömännen, Vi. har en lika målande ' som kuslig beskrivning också :i' Grette den starkes "saga; även den från 1300-talet, Det fanns en mycket avsides belägen dal up- pe i Nord-Island, långt från alla vägar och bygder. Den hette Bar- bardalen, och där fanns en enda gård. Över dalen höjde sig hög- fjället. med ett: par' stora, gåtfulla grottor, som folk. aldrig vågade gå in .i,' för 'där.. bodde ”troll”. Det var ingen som tordes påta sig syss- lan att bli fåraherde i Barbardalen för. kring jultiden : brukade" dessa | herdar regelbundet försvinna. Men till sist fick bonden genom själve lagsagesmannen Skaptes förmedling anställt , en "råstark, hedning från Sverige,". Härjedalen,” som ' hette Glåm. ' Orädd 'som han var förak- tade han alla goda råd och var ute i snöstormen med sina får på själ- va julaftonen, Också han kom bort, och när stormen lagt sig började man deta efter honom, Det var då |: man; påträffade :snömannens spår. Högt uppåt fjällen såg man jättelika näkna fotspår i snön, mer än dub- belt så stora som en vanlig" män- niskas, "Och -bredvid- spåren ' hade | det -runnit' blod .i strömmar. Her- dens Glåms lik påträffades till sist; alldeles . blodigt och; blåslaget, och därifrån förde, gigantspåren upp i fjällen, fortfarande med ; blod. vid sidan och i dem: : > Då man aldrig mer hörde "talas om" ”trollet” i Barbardalen, drog folket på "gården slutsatsen att Glåm lyckats tillfoga besten en sår 'OsLo av 'NTB); . Det amerikanska negerproblemet behandlades på fredagen vid me- todistkyrkornas' ' världskongress i Oslo i ett föredrag av den ame- rikanske biskopen Paul E Martin. « Majoriteten av. vårt folk önskar uppriktigt vara kristna i sin håll- ning gentemot sina färgade gran- nar. Mer. vi är trots detta'fullstän- digt på det klara med -den spän- I dan åverkan att han antingen. ald- rig vågade Sig dit mer eller också dog, så småningom och i sina sår, var visste ingen; Om grottan Surt- shellir längre in mot landets obe- byggda mitt berättas, att det ock- så där. bodde en väldig rese, som hette Surt, ”den svarte”, Att han fattades som ett vanligt levande vä- sen, vilket hade sin bostad inne i grottans inre och kunde höra män- niskor och komma ut ibland, visas av att en skald en gång diktade en hel lång drapa till denne snöman och framkvad den i grottans myn- ning — med vördsam bön till den store; starke mannen om hjälp mot, fiender. ' oh Kvarl de rest är vanniskor?. Det är först nu på sista tiden man på sina håll börjat/ för. ”Solvägen” :Göteborg-Oslo Ko Under = fällropet . ”Solvägem 7 Göteborg—Oslo” gkall resetra« fikföreningarna i de båda stä derna 'slå ett slag för att ”säl- ja” kustvägen mellan, de båda - | städerna till svenskar, norrmäm och turister från andra håll == 000 " På en presskonferens i Oslo på fredagen lade turistchefen i Göte- 1 borg, Gunvald Håkanson, och hang . . + kollega i Oslo, Alfhild Hovdan, fram "+ > > det första synliga resultatet av det" | gryende samarbetet mellan de 'bå- da städernas turisttrafikförbund: Soo Tlvägvisare med karta över den m långa ”Solvägen” och med upplysningar om-de platser den" | passerar igenom, . a s Broschyren, som” har norsk och svensk text, har finansierats av de' 4 båda förbunden 'gemensamt och une är 10.000 :exemplar, En « tysk-engelsh ställa snömannen i Tibet med delt- fornnordiska traditionerna om is- grottornas ”troll” och am de stora ludna, svarta männen, på Labrador. ”l Om snömannen en gång i' framti- den” skulle visa sig inrymma en kärna av exakt verklighet, om vi t ex en gång hittar ett skelett av den underliga företeelsen, då finns intet hinder i världen för att be- trakta de isländska och ”vinländ- ska” ' 'snömännen under annan -j espekt de heller,' Har det i jordens :I mest avlägsna iskalla bergstrakter verkligen funnits en liten kvarle- vande rest av - urapmänniskor .i jätteformat? Naturligtvis vet 'vi än- nu ingenting om detta, men erfa- renheten bör snart ha lärt oss att det inte är allt vi kan avfärda bara som psykotiska skräckfantasier eller rena skepparhistorier, = > : Fil dr Ake Ohlmarks 2 '— Särskilt engelsmännen har MN sat sig entusiastiska för skärgården” mellan våra båda metropoler och vi. anser . att den är mycket säljbar även ute i Europa, sade Håkanson > :v Namnet Solvägen är inte alls ome— tiverat, fortsatte turistehefen och, påpekade att en statistisk undersök-, ' ning visar att sträckan Göteborg—- Oslo är särskilt gynnad av' schker. "oi 5 "och att Oslo är den solrikaste Inv'” vudstaden i norden. Staden har ge-' nomsnittligt 1.840 soltimmar om året - . medan Stockholm har 1.780, Köpen-' hamn 1.598 och Helsingfors 1.567, Göteborg kommer med sina 2.111, soltimmar om året på tredje plats . bland svenska städer. Första plat- sen intas av. Strömstad ' 2.200 sol timmar, vilket betyder att denna . stad under maj—september får. lika' ; mycket sol som London får på hela året. ns ( TA Antalet olyckor: minskade NS i vid. fartbegränsad trafik. STOCKHOLM. (TT) : Antalet dödsolyckor minska- de med' närmare 30 procent: ” och antalet svårt skadade med > 20 procent under den senaste . > fartbegränsningsperioden. — På | tekniska högskolan i Stockholm : ” har man nu sammanställt silf- ' rorna från den 15 maj till 31 juli Vi hade under denna tid ” fri fart under 51 dagar och has=- : ttighetsbegränsning under 27 da > |? gar. "Vid. stö tällningen har iffer begrä hi under t inte i ökar riskerna i trafiken. i y öl ..— Vår bearbetning av materialet. '- . > är inte på långt när slutförd. Vi har att undersöka. bland annat i vad-: mån vädret har spelat in under de. olika perioderna och jag vill inte förekomma resultatet av vårt ar= bete, som skall vara klart till mit- ten av oktober. : ” göra klart för var"och 'en"att' vidare forskning måste tillåtas om hastig- - kommit fram till att dödsolyckorna utom tätbebyggt område var 2,2 per dag då det var fri hastighet och 1,5 per dag under 90-kilometersperio- den: - "Ingen olycka under hastighets- begränsningen krävde utom tätbe- byggt område 'mer än ett. döds- offer Åtta av de 97 dödsolyckorna som inträffade då det var fri fart krävde två, tre eller fyra dödsoffer. -» Svårt skadade blev 5,1 personer per dag under tiden för fri' fart och 4,0 under ”hastighetsbegräns- ningen. Summa skadade per dag (inklusive dödsoffren) utgjorde 34,5 per dag mot 27. Polisanmälda olyc- kor uppgick till 58 mot 51. ' -.' :. Ovanstående . siffror . gäller för olyckorna, som inträffade utom tät- + | bebyggt område.” Inom tätbebyggt : område visar siffrorna små avvi- kelser. -— Man Kan tycka att siffrorna pekar i en viss riktning, kommen- terar professor Bengt Joel Anders- son på tekniska högskolan på TT:s förfrågan. Men så enkelt är det inte och sammanställningen. får inte ge jordmån för spekulationer. — Det enda jag kan säga är att vi kan vara fullt övertygade om att vår begäran om en ny hastighets- ning som råder i rasförhålland i USA, sade biskop Martin. Det ne- gerproblem ' vi 'har- mitt ibland oss är inget annat än problemet, hur vi'skall kunna leva i fred tillsam- mans -med dem, som på ett eller annat sätt är annorlunda än vi själ- |. va, vilket i dag hotar att ödelägga hela vår civilisation, framhöll den amerikanske biskopen. ” Kylskåpsagent Var: egen kund: " GÖTEBORG. (TT). -En 30-årig göteborgare dömdes på fredagen 'av Göteborgs rådhus- rätt till straffarbete i ett år och fy- ra må -för grovt bedrägeri me- nämligen lika' stor som till envar av våra största kunder,! England och Västtyskland. Därtill kommer att i stort sett tullfria råvaror och dylikt överväger i exporten till de angivna storkunderna medan ex- porten av.tullskyddade verkstads- produkter dominerar i vår export till Norge och Danmark, ” delst förfalskning. I straffet ingår en villkorlig dom från 1960 på fy- ra månaders straffarbete, Mannen hade som "försäljare på provisionsbas av kylskåp under en månad : genom falska" ordersedlar lurat till sig nio kylskåp från den firma han arbetade för. Fem av kylskåpen hade han /köpt i eget Franska turister -beskyddas a av J 0. STOCKHOLM (TT) - -JO har anmodat adsfiskalen i Mariestad att inkomma med ytt- rande 'om tillräckliga skäl förele- gat för ett: anhållande av de.två fransmän. i Örebro som ett tag misstänktes ' för våldtäkt mot ett par liftande flickor från Mariestad. Stadsfiskalen får. tre veckor att fundera på svaret.” JO har bifogat ett klipp ur en stockholmstidning där det frågas om man kan plocka upp turistande ut- länningar 0. sätta dem i polisarrest utan att ha fått närmare uppgifter och bättre signalement på de miss- hetsb . inverkan - på H olycksstatistiken. Låter man jämförelsetalet v vara i (ett) för fri fart kontra 90-kilome= ' : tersperioden får man fram att an= + - - talet döda under hastighetsbegräns=' " ningen 'sjönk till 0,71 och antalet”: svårt skadade till 0,80. Det utgör således en minskning på mellan 20" tin 30 procent, ar - Lelskolan viktig > : för. småttingarna, | "SIGTUNA (TT) "0. Treåriga , skolmognadsklasser .: . och barnböcker tryckta : med "större stil var några av de ö ön= > skemål .'som "framfördes "vid: målsmännens riksför bunds Tort: satta könferens i Sigtuna” på fredagen' när rektor” Gull Bör« / : jesson, Göteborg; talade : om". barnets möte med skolan. . När . föräldrarna ibland ikryter 2 om att nybörjaren t o m kan läsa ' det som står med fin stil i psalm= - boken, gör de inte alltid rätt mot - barnet. . Förskolebarnen är 'lång= synta liksom de äldre. Men ögats lins har hos barnen en större ac- kumulatorisk . förmåga. ' Det kan dock "ha. sina risker att för tidigt 8 sätta böcker med för liten stil i händerna på de små, - Treåriga skolmognadsklasser. vo= re en uppgift för föräldrarförenin= garna att försöka arbeta fram lik=:' som också att det blir fler Jeksko= lor i landet.' Både Stockholm och = | ' Göteborg lider brist på lekskolor. men det är likadant överallt...” i Alla ; barn behöver gå i Icksko= no la. Den är en utomordentlig för= - Teredelso 4 för inträdet i grundskos ve ån. : :- Rektor Börjesson ville också att SA det skulle diskuteras om inte sko= "= ' : lan skulle kunna ta hand om bar= s nen tidigare än som nu sker. Det | vore värdefullt att få pröva ett sed namn under uppgift att han ”behöv- de dem, och fyra hade han fått ut genom att skriva ordersedlar på fingerade Personer. Skåpen hade han sålt eller pantsatt. Värdet av dem uppgår till cirka 7.000 kr. RADIO: (Forts. fr, sid. 7) ” 20.20 BBC Minstrel Show.” 2130—21.35 Sondagsvejret. | | Söndag; ' 9255 Gudstjeneste i Karise Kirke, Predikant pastor C, A, Boesen, 14.30—15.00 Norsk derby. (Nordvi- - sion). 20.00 Med hilsen fra Danmark. En reportage om de ”minder” turis- " terne tager med hjem, 20.20 Blomsternes dag i Furuvik, ' (Nordvision). 20.55—21.20 Baseball, En Colonel Flack-film. MAD. 17.00—17:30' For de 6-—10-årige, " 20.00 "Aktuelt. . i 20.20 Sommer: i haven.” i 20.45 Portret af Lulu Ziegler. 2 40 Collegium 'Musieum spille: PEFFEESTEVISTSTSTIVETTEN Måndag: ot Nordvision). 1.15 Månen. oe bd Idag kl. Våxtorp. Sjöalts IF:s medlemmar. samlas vid badplatsen 'på sön- 830 -för att arbeta på Kornhult pred hos P : a blivande landisbana. Yxa eller såg P sönd medtages. men | LI Ju tiv härvidlag. on Konferensens andra föredrag hölls ne a av sekreteraren i läroplansdelega= . . tionen, lektor Bengt Cullert, Stock= holm, som talade :om ”Vad'händer i grundskolan på låg- och mellan= stadietP” «= s en or SS KALNYHETERNA sams mamman kl 19 'av Robert Pålsson. Hishult, ” Högaryd, Fred hos -A. "Gustavsson månd. kl. 19. av | | Robert Pålsson. | Taholms Tidn ng.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.