yrvYyFrYyTYyv ETF TTT Yvererr vryrTeerry trvTtFYvrYvfY Yvreerryve rYrYereYrYPYYFYyY FYYYTYVvYYYYYFEV VY) Han håde dragit sig undan" litet för sig själv, gamle stins Aronsson, .." sedan han blivit pensionerad. För- "ten bång om :dagen. > mal fröken, en'f, d läroverkslära- . 7 kanske "inte så värst! imponerad, | FE . menderat honom ett litet ställe, där att bada de” vildaste spökhisto- - värdinnan med ensärdeles mystik resten hade han i hela sitt divtalat. om för sina kamrater på järnvä- gen hut han skulle gå omkring öch. ha det lugnt "och skönt och ånte' ” känna sig pressad av tider och klockslag: Nu hade han nått den så "efterlängtade - pensionsåldern, .och det var, inte utan, att '.. stins " Aronsson ” inrättät det både be- Nu. bodde han i i en liten. trevlig I, fvärummare: i stan, åt på ett pen- sionat och tog, sina. - regelbundna n | 4 Idela. de levande för « att, få denna | - | bland hände det, att man peka: vit så intresserad av denna "nyhet, : att han. totalt glömde spökhistorien. . IDå är”'det klart att. gubben går och - letar. efter. ett mål, ty jag tförmedar- att dom äter "kräftor i andevärlden också.” -— Inspektorn skall I inte skämta Lom allvarsamma :ting, sade fröken Lydin si: indignerat. , "Varför ". den drunknade visar sig är därför, att ;Hans själ "inte har någon ro. Eller kanske ä är det något han vill med- frö fe ; oo Kanske" fröken: Lydia som ändå har litet tumme: med andar- "pr ner till gj nen, "Det hörde nu en. gång till och järnvägen och sinä "bekanta där kunde han inte "släppa: kontakten med, helt, Det hade blivit ett rent behov”. för "gamle, stins Aronsson att se tåg "och: järnvägsfolk. åtminstone; : Han gjorde. emellert avsteg från” "regeln ; en; gång” om Året, Det var då hän tog ”semester”. Men det var | ä i av gammal vana, det också, sedan | -- det skulle, vara! särdeles "Tugnt och "bra, Det var "kaptensänka, tom hyr-' de en gammal herrgårdsbyggnad och hade några gäster av den sör- . liv. [Aronsson beslöt att. fara dit] " och försöka och när han anlände i början på augusti månad, fann han ; platsen utmärkt. 'Värdinnan var en I glad nt, medelålders dam, som la ”gade' en god. husmanskost ' och det bästa av allt, tyckte. Aronsson, var). 7 att det för stunden var nästan tomt på gäster, Där: var bara en. gam=. rinnå, som var där för sina krång- tiga. nervers” "skull; men som 'för "sällskap omotörspiritister med andarna, u ögonvrån” på. "honom. ' Om nä fröken Lydin; drog rier så "att det gick” "riktiga isvågor "neråt ryggen på de båda damerna Ty "Aronsson war en "mästare? i att "berätta. ”spökhåstorier ” så satt: det gick i 4 folk, NVänrdinnan,” som inte «trodde något vidare "på andar,'var men ' fröken” Lydin: såg i. dessk "spökhistorier endast ett belägg för sin egen tro på förbindelsen mel- lan de”levande och! döda. Att den gamle skälmen Aronsson bara satt . : och dvev, med /hehne, kunde” hon inte förmå sig att tro. : . "satt a på -verandan och pratade så kallat andeprat, bidrog även historia." .— Här på plåtsen. berättade "hon, l ; hade för många 'å rsedan hänt |” något mycket sorgligt. "Dåvarande ' ägaren till gården, en gammal jäg- | hette Malm, hadej' "drunknat nere "I" sjöviken, : som. kunde ses från: verandan där de ” ” mästare: som "satt. > Värdinnan pekade I neråt den i dylliska wiken, där augustimånen spred ett magiskt skimmer över vattnet, > — Jo, fortsatte hon, det hände vid ungefär samma tid. på åretl- Nr tressänt: atti får tala: "med sanden, ha i sagt god: natt. åt damerna. trevlig. i "månskenet, träffades "hans öra av "ett gertomträngande, hemskt och ; strodde blint : på. förbindelsen a 1 Gamle stins Aronsson riktigt lev- a wäcker ' augustUväll, då de or spökat efter, e r Fröken Lydin reste sig från sto- len; slog . en "förnärmad ' knyck på nadken och" sade : ved eft: ptryck, på ivarje ord: i : I Det: skulle” vara "mycket in- och inspektorn kan då. vara över- iz . Aronsson ' "hade totalt glömt bort] - .thistorien om" den: drunknad mästaren '; då. han ett par kvällar :senare smet i väg"ner till. sjön ij; 1 ihemlighet: för" att försöka. -meåd dumt att” överraska -värdinran” och fröken + Lydin med. ett" par tjog kräftor "dageri därpå; Det wvar' allt- så i bästa avsikt han' utrustade sig med en korg och en ficklampa och; Tstebade. ner till :sjöviken efter att: "Nere" vid sjön" tog "Aronsson ”re- solut av ”sig byxor > och rock "och | vandrade uti grundvattnet 1 bara vitskjortan. Och kräftor fanns det! Under alrötterna: vid stranden krä- lade. den: ena eftér "den ändra” mt; träffades "av "Hyktskenet "och greps nävar... : landa & dussinet, då han rätade tyg I gen ett tag "och ”pästade': auto g : Bäst som -han stod : där, vit och samma "ögonblick mnsson historien om på jässan, reste. sig vil- ligt”; och med. några” skutt nåddes av. ett” nytt" illtjut; nästan . värre :|de-inte skogens gus och fåglar- . | man "förde. den: dövstumme till | den. Han" tög sig "an honom : på fe | 02 Han” öppnade förbindelsen kräftorna. Det skulle inte vara älls 7 | resa "genast... Anledningen? war, att den; oförskämde : vinspektoren; varit "fav ohejdad munterhet. Försotiingen "I dan," där ban”. än sin” fåsa” "möttes si Är Lund, ”Caenet, Västerås stift. "Mark, 1:31—37. "Jesus kan hjälpa digt ” Evangeliet "berättar : om sen man :, som 'var döv och "nästan stum. Det var ett hårt öde, som"; den "mannen hade fått. 'Han hör-; Han hörde inte nas 'kvitter. vännens röst ock. barnets fråga. Han var, utanför; barnens lekar söm barn; utanför ungdomarnas nöjen som .ung, utanför den dju- sina oh pare "gemenskapen med medmänniskor : sorh: vuxen; de finger åt honom eller såg på honom 'som man 'ser på" en; .som icke är fullt: tillräknelig; > 'Evangeliet berättar "också, tt tivar "det. bästa "man a. Jesus: förstod den Mövstummes : nöd och Behjärtade ett särskilt "sätt. Han tog honom avsides från folket och" gav ho nom den: hjälp; som ”han behöv- NI inta a 4 | månskenet) stod kan plötsligt 'an- sikte. mot sansikte med. den lilla E "morgon: skom: Hon. tidigt, in "tills wärdinnan” och berättade: med förgrymmad : min; att hon ämnad ett -högst..opassande : sätt, Hon, frö- | ken Lydin, "hade tagit. sig en. : liten assat på att ägera/ spöke v- munterhet, "med ' en 4 händer.” Och” så kom : förklaringen; som "beredde värdinnan en» riktig 'högtidsstund kom z svid/ : kräftsupén: senare; fast ; varken fröken Lydin. el- Aronsson trivdes $e- nätsvärdinnan hade fått dråpligaste ;-spökhistoria än det första. Och ” i det flödande M När skolbarnen gick för! sätte” — Kuckelikät.. gol tuppfar Tippe. Tupp och kråmade sig. ” Inför alla hönorna, som tittade : s på honom "med beundrande blic- ' kar. Han :var. en. grann tupp, :'- trodda han själv. Vit med sm& , - svarta fjädrar och.en kam; som, ” lyste ilsket röd lång: väg., Och " så var hen bred. över nacken och : mycket stark. ' Starkast av : "alla tuppar, trodde han, Ingen "' >”. tupp kunde gala som han, ty : det visste ju hönorna, stt tun- pårna Ii grannskapet, hörves - mycket svagare när de försö te härma. Tippe Tupp. Ä 5 .Tippe . Tupp blev. allt ”kaxt « gere för varje 'dag som .gick, Men en eftermiddag inträffade som nu, Jägmästarn hade bjudit ut några herrar från stan på krätt-]:: supé och stämningen lär ha varit - hög. Frampå natten skulle de ner till' sjön och vittja' en del håvar och det var -då 'som den: gamle jägmästarn råkade falla ur båten och drunkna. Sedan dess, så har: jag hört berättas, har han visat; ' " sig för folk många gånger, just under månljusa nätter i augusti, eller vid samma tid som han drunknade. Själv har jag ingenting sett fast jag hyrt här i snart fem : år, men. andra påstår bestämt, att i” de”.sett en .wit skepnad vandra , omkring nere i viken med ett bloss i handen, : 4 Kors, finns det kräftor här nere, utbrast- Aronsson," som bli= - något. När skolbarnen gick för- bi. hönsflocken. satte igårg: att härma Tippe Tupp. Det gick hans ära för när. Han spände ut fjädrarna: i halsen, / sträckte ' fram huvudet och sänkte "vingarna : och sprang - iväg för att skrämma" Kalle; Och har man sett på maken! Tuppfar höll +alldeles på att 1 komma av sig. För hela barn- högan: sky,- först sprang Lisa >" och:sen Kalle och så Axel och Johan i en lång rad. Tippe ” 'Tupp jagade dem nästan ända' - fram till stora trappan på går-. den; När han sen kom tillbaka spricka av högfärd och . från "den .dagen blev han :alldeles ” odräglig £ hönsgården, Så snart 7. skolbarnen gick förbi satte han efter dem, och det roade honom ' SN kolossalt när barnen og långa omvägar för att : SUPPS. möla how den. grannaste av alla tuppar, Kalle ' "flocken satte iväg och skrek I. till sina hönor höll han på att . a hn KS veclell ng utht Kalle igång. att reta "Tiöpe Turp > Men högmod "går! "före fell det vet ni. ju... Och .så här gick - det för :Tuppfar. En dag. kom vv - Kalle ”rusande .' alldeles . nära hönsflocken. Tippe :Tupp . blev./, . förvånad och satte efter Kalle. Ett slag var det nära att han : ”fätt fatt/med näbben i Kalles”. 128 + ”byxbak,. Men just. då kastade sig Kalle upp på sin cykel och: » "trampade iväg, under det -han > härmade. ”Tippe Tupps galande. ”' Den ilskna tuppen blev: ännu - ilsknare och sprang ännu for- tare, men Kalle rullade. undan på cykeln, i alltid retfulit nära. Runt, > tunt gick det, och det var förstås. inte alls-snällt av; Kalle ' att reta Tippe, Tupp. på; ' det. här sättet. 'Till 'slut blev; ' " den ilskne tuppen så trött att han "sjönk ihop alldeles, utmat- tad. Kalle ställde ifrån' sig cy- keln och gick fram till honom ', och- sat ecv + ON GA, ”— Ska du inte ta mej nu? | ' Men det orkade inte Tippa ' 'Tupp, så trött var han, Har- orkade inte ens gala. Och nu blev Kalle. djärvare och snart var det han som :' jagade den ', högmodige :tuppen. Till ”slut” ” med människorna och livet om- 5.000 + . dövstumma: i ält och å hade den där - rel Ka kring honom. Han gjorde honom; till en ny människar, evil je «Det: finns ; säkert "människor, som än döva och nästan stum-: ma:. ännu, ; Det. finns omkring" vårt land. Liksom” den dövstumme. på J esu' tid ha de fått ett hårt öde. De ha att kämpa med en" tragisk i-: solering:. från: andra människor.; Inte sällan bli de missförstådda ; av: sin omgivning — kanske. bli. de, också illa behandlade. ; Jesus har ett allvarsord att säga, oss.Å dag. Han 'börjde barmhärtighe-' tens' verk: på jorden: -Hahs'Jär- jungar 'skulle fortsätta, 'Han tog! sig an den dövstumme. Vi skall" fortsätta... Vi 'skall bringa dem den. shjälp” "de ;behöva' för att. komma i förbindelse, med. Gud” och människor. 3" 2, Jesus" går inte längre omkring här på: jorden "och botar sjuka och tar sig an dövstumma, Ändå kan hän: hjälpa dem ännu i dag. Han ,kan öppna ' " förbindelsen; uppåt — -han:kan | öppria, förbin-' delsen ! med. Gud 'och "föra dem in "gemenskapen med:.honom. t: mera värt. än all råed -". människor rå gemens St vore den än. så rik! Har man ger meéniskapen 5 med '. Gud, så kan man'i, värsta fall vara utan ge- menskapen med människor. När si jag ahr dig” o Gud. frågar jag eft ter, intet” på jorden; 'sjunger den | gamle: -gudsmannen:.: Det är. :det Es välsignade; budskapet till /oss:i dag, vare: sig vi äro .dövstumma eller hörande; att "Jesus tar; sig an 'den;' som kommer. till honom, och öppnar, förbindelse med Gud och för in i ERE I med ho- "al ningen; Det är: en: mderbar gå- va” att: kunna få del.:åv' och ta ; all. den: "rikedom som strömmar till oss genom alla vår ra sinne. Men vi äro: ofta utan" för gemenskapen ' uppåt: Vi äro ofta. utan förbindelse: med Gud, Och idet är :en: fruktansvärdare och farligarer isolering än-iso= leringen från människor. Därför i belöver., vi alla Jesu hjälp att komma i. gemenskap "med. Gud. Och. han.kan hjälpa dig och mig, om vi kommer till honom." ; Det är stort att bli botad hån sin. sjukdom 'och. befriad från sin plåga: "Men. det. är" inte 'mindre stort, ”att få hjälp” och 'kraft att en-och besegra ,den på det Genom att: förbindelsen denna” :kraft.; Jag har: "sett. både dövstummä” och hörande på den vägen bli "herrar' över: sitt lidan- ch”sitt öde — bli "välsignade Därför kan jag säga de med p ertygelse: ' Jesus. kan: hjälpa: 'också digt: Vad som än är ditt lidande '— "vad som än:;är ditt; öde: Jesus kan hjälpa :dig! " Många gånger” kan” hörse ch. talets. gåva blistill större: olycka. för en människa" än döv-: het;och stumhet; Många gånger; kan det -medverka till den stöt sta ' "olycka, "som kan” hända: nn. människa: att komma bort från och föra andra in på den vägen, Därför må vi besinna vårt ant svar och lyssna 'och tala, på ett rätt sätt 'så att det blir till väl; | kignelse och icke till förbannel- Solen går upp I kl. 446 16 ock. ned kl. 19.44. ; I morgon: . BERNHARD / : "Solen sgår upp” kl 448, ned kl. 19.41. : a ie I JOSEFINA > - måste Tippe Tupp söka skydd å hönsflocken för att klara sig: , Att Kalle skrattade var för«< stås förargligt, men värre var det. att . alla hönorna: också "skrattade åt tuppen.' Men från helt vanlig och snäll tupp. Han ' gal inte högre än de andra tup- ' - parna, han är Inte vackrare än de och inte starkare, Och när. skolbarnen går förbl låtsas han så dem; 4 den dagen var Tippe Tupp en 7 ! . Solen "går upp kl 4,50, och : Hjälp ver Sverige Hjälper att hjälpa Postgiro 9019 et VM Den "sträcka, som, nu, skilde dem" åt,' var kantad med ! halonsnår, hon gick med lätta”steg från buske till" | buske, 'och Viktor hörde allt tydli-A gare ljudet: av hallonen; som föll neri "korgen. Till slut var hon baräj ett par”, famnar' från honom, "och 2 då, fann "Viktor, det rådligast att. d lyfta” sig på ena armbågen, som om han” nu väckts. Hon spratt til, och, deras ögon möttes; men den första I förskräckelsen gick snabbt över i förvåning och eftertanke, Hon ser ju inte alls rädd ut, tänkte Viktor. Horn nickade helt ;stilla och sade: ”God dag.” ' Viktor, reste .sig' inte upp, för. att inte skrämma” henne, och svarade: ”God dag” Så. fort- satte han; ”Här.är inte ont om hal? 4 on.” Hon såg ner i sin korg, ska- kade den, så att bären' rullade om varandra, och förklarade: ”Hela da- | I len är full, Jag kan plocka en kan- | - VIKTOR LEd vet det, Viktor, men jag kände det, Har Viktor råkat" dödå nå- gon?” 1 ln f tl. ers fv "Viktor ryckte till. Eon är 'kan- ske från sitt förnuft/flög det ge- inom:honom; men han kunde. in te åe något "tecken. till förvirring hos: henne, 33 j.2Nej, nej”, fö krade han; ”Hur "kan! Alva komma på "sån dana :tankar??. oro: ”Kahske. var det för att jag såg blodet på pannan. Men det är ju "bära" en liten rispa, det ser jag nog.. Nej, egentligen hår jag aldrig trott: så, det bara föll måg inJloccottos : "Tror Alva, att man kan'a vara oskyldig, ' fast man dödat når gon?” :- frågade ', Viktor med en röst som bävade; ”Hör man in- te då till' de onda?” =": nå på en tintme.” Hon hade en låg, varm "röst, men Viktor lade genast märke till; att hon” inte ' var från trakten, hon talade uppsvenska un- gefär sorå officerarna från Sto ck hölmö 7 vac ”Skall jag h pa un att” plocka?” undrade "Viktor. — Gina Men '. det behövs inte.” eg . upp och började Plocka hallon; som han : lade . nävtals i” hennes korg: ' hor räckte" den" fram rot Honom med” 'små ' mellanrum,' Nu" gör, det ' ingenting längre, tänkte Viktor, om någon kommer. och: får se” mig," ra 5 ö 3 = Hon' slog upp ögonen, de var mörka” och "djupa som brunnar. «'”Hur gammal är Alva?” "YDet är "inte säkert. Det vet VANN F redrik Böök nn Viktor nog: När man är ”olyck- lig, kommer man det åstad som man inte velat. Man är inte her- re över allt vad man gör. Man i "+ ”Kanhända”, si har' inte haft tid att stänka på det; riell art. Er' vä Gud: och bli hans förlorade barn” (| hon, :”här finns inget folk i märhe- springa får jag till, slut i vilket fall" önskar ett, man strävar att göra som” helst;" jag. kan lika gärna ge det som är rätt, men det blir så mig till. tåls en stund. Det var så invecklat och svårt, och när man vaknar upp, har något skett som " är galet, Det har jag varit med-, om. . Och . Viktor. också, Aärlker).' vo jag. När jag såg uniformen, för: : stod jag, att Viktor rymt, men jag förstod "också, att: Viktor var oskyldig” : å rr -Det blev alldeles stilla; Viktor. | stod med böjt huvud: en stund;”' sedan frågade han: ;/ :”ag "fyller sexton i morgon. Och' nu- måste jag gå hem — moster väntar på mig och hallo= -' nen, stannar jag längre, så kan . hon' komma och söka efter 'mig..L Var nu inte rädd; ' Viktor, jag säger inte ett ord till någon. Lo=" va mig ett: Viktor får aldrig gö- ER ra sig själv något" ont. Lova mig det? 7 - Viktor mulnade: : ”Alva, som vet så mycket, vet. Alva ' inte; att ibland får man + välja ett mindre ont för att slips. på fri från ett större?! ”. - "Alva 'stod tahkfull:en st svarade, " lågt. ”Lova ingenting då, Vik- > tor, men kom- ihåg att jag bad. Farväl, Viktor.” Hon räckte 'ho- + t nom sin hand och" han grep:om den; men då gav hon till 'ett li - | tet rop av smärta, ”Tag inte; sä” hårt," Viktor, jag har ont i fing--" rarna, jag har haft: värk i dem. N Nykter ungdom > - fram tidsungdom; . vackert och fridfullt i hallondalen, > ena sidan låg: i skuggan, och orm- / bunkarna stod höga kring' rullste- narnay' bergväggen : var mörkgrön": av. fuktig mossa, men på andra si- Ta en titt på det här horosko>- : pet änder den stjärnbild Ni är röda. ädelstenar. : Den” vitklädda född och Ni får veta vad 'stjär- flickan och den förrymde” soldaten .nornä "förutsäger för "den när- följdes åt från snår :till snår, Tyst= : maste ti den.- Ne . nåden bröts av ett smackande ljud; no |: ”Vad i är det?” frågade flickan, : ”Bara en ekorre”, svarade Viktor, ; ”Den- sitter där 4 furen”.— "Jag, "och mörkast är glädje och” ljus visste, "inte att ekorrarna har mågot ärmåst.. Ni får framgång i ar- före”, a Inde bon sl 2 mn siten an: betet 'och bevis på uppskattning Ae 2 MN; privatlivet. En ny kärlek kom- Uv vx mer snabbt : som tanken;' men, v stor önskade att hallonplock> handla med förnuft råder stjär- ningen "skulle" räcka” länge, 'men-norna. Ta för Er av, livets goda korgén var full. ”Nu slutar vi”, sa. "medan ' tid är, : Bry Er inte så de flickan: och slog sig ner på en mycket 'om -;vad omgivningen. sten i solskenet; Viktor blev ståen- tycker. eller tänker. NN ot de framför” henne i "skuggan. och a fortsatte; att plocka bär, som han Vattumannen 20 jan. 9 febe.: stoppade" i. munnen. ' Hon satt och "'å floppade]. honor, först, med : ett den” hår veckan: dans på Fosor leende, men sedan blev. hon allvar=” motgångar men med förståndigt lig, rynkorna på hennes panna blev. handlande kryssar Ni i stort sett djupare. . ”Jag , heter: Alva”,: sade .'oskaddv genom;« brännnigarna. hon. ”Plöstligt.. ”Och "jag . heter Den svartsjuka” Ni' ibland kän- Viktor”, svarade han; men han slu- rer är överflödig. Det finns ing- tade; att. spisa ” hallon, Jag måtte; en anledning till: oro -'på den inte? vara riktigt. klok, tänkte'han, . fronten. 'Var. beredd ”oförut- men det var som om jag inte kunde ' I sedda utgifter nd . göra : annorlunda, ;:— "Jag ” "tycker" Viktor skall” tvätta bort blodet: ansiktet”, Bonn or ”Smv > Ni skall: var nöjd även om Er sigt” är: det cksa på , inden. Vik slott i i livet inte: blivit riktigt vad tor "blev: förlägen: .PJag . såg det Ni "tänkt Er. Livet har andra nyss”, sursäktade han sig, ”men:jag glädjeämnen än av: rent mate- är arbete, spar- förr, jag har marscherat hela dagen , samhet ' och .”oförvitliga” "seder. : i ett sträck allt från soluppgången,” : Gammalt groll förmörkar vec- Det flöt en bäck" melan stenarna, kans: första dagar, sedan sking- Veckan 20-26 aug, I Stenbocken 21 dec 19 jan: När. allt verkar. som svårast is + | han lade signu på knä och sköljde "rag-mölnen' och" en lyckosam sol panna. och. kinderna rena, '.”Nu är 2 ider. lycka lädje för Er idet ibra”,' nickade hon. Han' stod: slutet av vorloden.t I va där med ett drypande vått änsikte,' : ty han hade” ingenting att torka sig. räduren 2 mars--20 april: av på. Viktor kan. stanna” häri lugn > Nj är. - egentligen alldeles för och fred, till det blir: kväll”; fort-" od. "för attl denna värl- satte hon, skall int "5 r att leva i » "jag skall inte tala om - den.' Men "det är ingenting -att för någon "människa - att jag "mött görd (åt var den Ni är och Ni Viktor.” Det klack till i "Viktor," skall” se”att Ni.i längden ändå joch :ovillkorligen såg han sig oro- blir den "vinnande" parten. 'Kan- ligt omkring.” ”Ack nej”, "fortsatte ske borde Ni säga ifrån litet of- Vad: stjärnorna spår ten; "och "ingen .kommer hit från: Lärkesholm. Det. är bara jag som” | brukar gå"i hällondalen.” Det gick alldeles runt, för "Viktor — hade han för andra går andra gången" i sitt unga liv ' mött en häxa i skogen? Hur kunde hon” veta, att han var rädd för att : bli sedd- Vad trodde hon om 'ho- N nom? Hennes ansikte var milt och allvarligt, det vär ett stilla . barns, ' men på samma gång var. det fullt : av: "gåtlik ' visdom. , Han. fick: den . svindlande känslan att hon såg rätt ner i hans hjärta, att "hon kände alla hans hemligheter. I ”Alva skall inte. tro, att jag gjort något ont”, stammade han. ”Det ' vet jag väl”, svarade hon; hon talade i helt" vardag-"” lig ton. ”Det såg jag genast. Om Viktor inte varit oskyldig, hade, jag ” sprungit min väg. Jag är- ”fj'rädd för onda människor. Men de” ; olyckliga är jag inte rädd för.” ee > r Hur: kan Alva veta - att jag, jär” i "orden :stockade «sig för - honom; men till slut fick hän t fram det: ”en av de olyckliga”, v ”Inte. kan man. säga, hör. nan - - alldeles = alltför: "långt ut Pp tare; så "att folk verkligen får klärt för sig. att Ni haryen be- an ser ut stämd .egen vilja: Häls att förbättras , och Ni att känna Er: yngre för" fn dag som går. : ' Oxen 2 april--20 m : Det tar sig,'sa' mordbrännarn. Sak” samma: kan Ni säga. Efter em, kanske” något rörlig inled- ning blir det en gjusärdeles | lyc- "kosam vecka. Ni råkar in i en . veritabel virvel av "trevliga hän- delser, :det gäller bara. pb arna. Pp- fanan ut tin ett "skjut alla viktigare best :senare tillfälle. " maj—20 juni: 'Har”Ni glömt alla "goda Ny? årsföresatser? ; Det förefaller. så. Ni måste försöka hålla Er till "det 'som är rätt och riktigt, an= närs är det risk att Ni kommer å den svaga i- sån. Måndag och Fördag blir be- :tydelsefulla dagar! Då gäller -det att Ni”koncentrerar "Er om Ni skall gå helskinnad igenom pröv-] ningarna... a tvillingarna 21 kommer z "Kräftan 2. juni-21' ju : Lek inte med elden — det kan. bli nog så kännbara brännsåtr.'. Försök i jstället att hålla” "den" kurs Ni en gång bestämt, så : skall Ni också få riklig lön för: måste Ni tänka om innan "det är” för sent. Dämpa stridshumöret:: Lämpor och förnuft löser. vecko= - slutets problem” bättre än råskäll- och knutna nävar. " Lejonet. 22. > julia, aug : "Varför "klaga: egentligen? ' är frisk, stark och har det brat i. stort sett. De rent ekonomiska: inte med klagorop.:: En länge närd önskan :ser ut att bli upp-' en annan miljö. Om någon kom mer med ett gott råd så var if=' te rädd att utnyttja det. Det är ' inte alltid som själv bäst förstår : hur saker och ting skall" klaras Jungfrun 22 aug. —22 'sept.: ”. Ambitionerna' jagar Er: precis som katten jagar råttan. Visst är. det " bra: med framåtanda "men ” måttlighet är nog bäst. ” Annars «. kan det hända att Ni går ett steg för - långt ' och - då kan det bli snabb färd utför. Försök i:stäl+ let konsolidera ställningarna, ägs na Er mer åt Er själv och" de ans" höriga,. Ni råkar ut. för en bes svikelse denna vecka. Ni får god användning för Er. förmåga "att ha överseende mer av det mesta.” , fe "vågen 23 "Den" - som gräver -en grop åt andra . Ja, Ni vet hur det brus kar gå för missunnsamma och - elaka människor. Ni har ingen= . ting att frukta men de som 'för- ' söker stjälpa Er ser ut att själs va råka illa ut. Stryk över och gå vidare, det är bättre än att försöka ” med 7; hårdhandskarna. Akta Er för att ge alltför rund 7 hänta "Töften.; «= . ” Skorpionen 23 okt. 2 nov.t Kosta på Er litet generositet, 1. det. "Akta ; Er för att leka. . hjärtan. De kan lätt gå sönder och vålla obotlig: skada. Om Ni sen måste,Ni själv ta initiativet - till något som"kan tjänst. Sitt inte bara still och tro att. lyckans "sol självmant” skall lysa över Er; i - Skytten. 27 nov.-20 dec . ”Vardagsproblemen hotar: att , ålldeles förkväva Er, Ni måste komma: 1oss ur den” slentrian=',." mässsiga -: . cirkelgången /om Ni skall 'få känna? ”den glädje och lycka -som alla människor hår rätt . till... Gör slag-i saken, Ni. kommer inte att ångra en' minut att Ni försöker med något: nytt, Kanske blir det så att-Nit 0 Im. finner verkligheten underbas . rare än drömmarna? : i : mödan; I en viktig angelägenhet - , TR oo OF EFTFFFFFPF svårigheterna löser. man ändå —- fylld och "Ni vinner vänner ur . > SN "| Er ställning har Ni råd att göra se (Z skall klara den ekonomiska kri= 0. ge extraför= ' en
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.