TreFfyvYtyvtveYY hå RR vr ererenry Tervter YTerYeTtETYYTTYTTYY Centerledaren "Samarbetet inom den politiska ' .+ oppositionen i vårt land har varit . ett kärt diskussionsämne ' denna och: samarbetet : > någr a sådana i sitt anförande, var- ” vid han riktade en direkt fram- sommar, Åtskilliga förnuftiga ord = ställning till regeringen att -ta - har förvisso sagts i den debatten, men också sådant som endast va- rit ägnat framställa det egna po- . ltiska partiet som speciellt: sam= : arbetsvänligt i den stora allmän- ” hetens ögon. Eller med andra ord: Försök har, gjorts att slå poli- tiskt mynt aven ömtålig fråga, DN "vilket föga gagnar saken, Centerledaren Gunnar Hedlund.” .. tog- upp samarbetsfrågan vid en så upp kontakt med oppositionen om ' "dessa problém, Hr Hedlund yttrar . de därvid bl a följande: Atskilliga frågor rörande ' skatte-" . sänkning . och en rättvisare be". Jelh står ni t på dagordningen, sktualiserade av bl: a centerpartiet. Det gäller större " ortsavdrag vid beskattningen, slo«" pande av dyrortsgrupperingen, in=. förande " av = resultatutjämning,. » återställandet: av värdet av stats- så att konferens med partiets män i onsdags. Även han fram-- förde samarbetsvänliga tongångar. Men han gjorde idigt . nå; ågra man får. - rimlig kostnadsför-: -"delning mellan stat och kommun ».och härvid också en effektiv realistiska erinringar, som förtjä=.: när beaktas, Hr Hi dhind pekade främst ”genom' ett grundbidrag till kom- Det gäller också kre—- . på. att den demokratiska .opposi- "tionen tillsammåns inte har möj- ligheter genomföra ett enda beslut om ' socialdemokraterna ' går: emot: detta i riksdagen, Lyckas man därs ; emot” vinna regeringspartiets' ge- SS : hör, även. för 'oppositionsförslag. "kan frå - låsas i bet " Mer då blir det samarbete över ' hela den' demokratiska” linj +" talar hr Hed! ditförsörjningen. särskilt för de". : mindre företagen, som har ett ökat " kapitalbehov inför 'den' skärpta konkurrensen, och överhuvudta- get de aktuella frågorna om han-? "delsgemenskapen i i Europa...” . ; Det är inte obekant att soctal-' demokraterna "är intresserade av en positiv lösning” av vissa av. ' dessa frågor, men hyser svalt in- . tresse för andra. Förmodligen ut- d vad en stor ma=" Följaktligen är detta hr Hedl nd. politiska. arbetshypotes. - Och na-- joritet av svenska folket "tänket + - ” turligtvi is är denna även den mest" «. önskvärda, Genom politiska 'stri TE der vinnes i regel ingenting och + (som. situationen” nu är i riksda= gen. "befinner sig oppositionen” i: . «underläge, Sedan är "det en annan ” sak att'det är oppositionens både « ” trätt "och plikt att. försöka beseg= ” Hör a ment för, den: Genom de progres- ":"pagandanummer av detta, Inom hö- '" och pekar på att andra förhållan- aa kretsar, när taktiken bjuder det. ra regeringspartiet. i allmänna val, A men. 'en sådan avgörande kraft- + "mätning: kan ske” först 1964 och "till dess' kan åtskilliga betydelse fulla frågor, vilka. kräver samar "bete på bred front om opposi: tionens; synvunkter skall kunna ' - påverka utvecklingen, bli aktuel- z ""AVTALSRÖRELSEN - BÖRJAR | ikasta sin, skugga över "orga i; sati - 'nernas; verksamhet," Det rustas: för. en ny kamp, påpekar Handelstid« ningen (fp) och framhåller att låg- egrupperna : ger. sitt, ,ogillande tillkänna över att löneklyftan mel-]. . Jan "olika grupper "vidgas genom en > Nikvärdig: procentuell lönehöjning, ålles via samordnad aytals- inte att undra på om . de lågavlönade känner sig miss- gynnade, även ” om .man under senäre år bemödat sig att faststäl- la höjningar av de lägsta lönerna i' absoluta tal. Det är en smula förvånande att LO har engagerat sig så helhjärtat för denna linje] Det. finns onekligen goda argu- . siva skatternas försorg" levereras en väsentlig del av de högre in- : komsttagarnas .; löneförhöjningar direkt in till statsverket, Det blir ' inte så mycket över ens för de- ras del. Men principen innebär, ; när han framhåller, att det säkert! 'skulle vara förnuftigt om rege-. . ringen 'snarast tar upp överlägg-, ningar med samtliga demokratiska ; 5 partier om hur. dessa frågor bör, |. ' : lösas: i syfte att få fram förslag,” :; som tillfresställer så stora delar - av befolkningen som möjligt. N - gon som helst. prestigeförlust f . regeringen Erlander skulle det in«. > te heller bli om så'sker. Däremot” X skulle "ett" bättre politiskt klimat "kunna åstadkommas; "vilket före” "faller synnerligen. "önskvärt inte minst mot bakgrunden av de ak- ”tuella utrikespolitsisk j | "Jedning av ; bakslaget i i höstens val. +» Denna-gången blir. dock stä morna inte offentliga. TVÅ FRÅNSMÄN anhölls” om ; dagen" i "Örebro. som” miss- tänkta för: våldtäktsdåd 'i Marie- stad. De” fördes till ' Mariestad och, konfronterades ned: flickorna. pet £ Hr Hedlund "nämnde förresten ” | Det gäller. bl.a. våra - skatter. . .'' Skrot är värt "guld, "Jandet behö- ver skrot: Så läser man i både dags och fackpress, En tidning upply- utomordentlig betydelse ”inte minst ”Junda "hela vår. försörjning inom stålbrarischen. Det är därför” en mycket. dyrbar vara. Då vi inte är självförsörjande” på den punkten, fortsätter en tidning, så måste vi köpa, skrot för dyra .pengar från | utlandet; Väven om vi, försökte klara oss "utan. "skrot, genom att begagna rsättningsmedel som järn- d ålfö örjning kan vi inte: helt "ändvara! skiotet,' vars betydelse gjort att mäktiga kartell- I intressen, slåss ;am Kerraväldet på ; Marknaden. ; . Ä ; > ; Och här har: man , gått. och trott . att vi med: våra stora och vällyll-, «da järnmalmsfält var nästan ledan- de: på tålmarknaden! . Skrot ” var det jail vid, 'en "resa. i” Värmland helt nyl gen. förvånades jag vid att se långa der av skrotlastade järn vägsvagnar. "Behöver de "stora verz. «ken så mycket skrot, tänkte jag. Jo Säger, i : Hör "bara: mös : Det' ”föplamlas i vårt Jand ca 350.000 tön järn-' och metallskröt per år. Men det räcker inte långt, I För att metall-. och järnverken ska ” kunna fylla behovet för sin produk= . tion, behövs ;inte mindre än ytter ligare omkring 45 proc. Denna brist täckes med att. vi importerar om- kring 150.000 ton: Skrotbristen' har "också fört med sig, att det svenska nidesskrot ideligen höjes. "Vi behöver alltså skrot, men det finns ju så mycket som kan skro- :tas ned, gamla staket, utslitna :;spår- i vägs äl som får ligga kvar i gator- Ha där bussarna övertagit trafiken, | gamla; ”föla'statyer och mycket myc- ker 'mer. '; Tänk "bara "hur: mycket "skrot som tillfördes” landet när gamla : .telefontol et i” Stockholm "skrotades ned: > fisa tr "Landet -behövei >. "skrot, var det, "skrotländerna, och det fördrar alltså att' vi 'samisas "om en. skrotinsam- v ling 'som” radiotjänst” borde” "taga i hand om. Varje bidrag mottas "med var inte 'ällsdessa f håde »dessutom klart ålibi," erintar”; Expressens. (fp), . som: undrar : om. plockar' man ” ' Man undrar bara; : upp, folk på så lösa boliner,. som :' . att de talar franska, och utan när- ” mare kontroll drar i väg med dem : ”. till- "en annan -'städ ' såsom miss- "tänkta för våldtäkt? + i! Får man inte begära ' att i; : + kor som frivilligt ger sig med på ' lift.med folk de' inte' känner fåt i ina litet närmare uppgifter och « bättre 'signalement ! innan : man ' "ser att skröt. är en världsvara av för vårt land: På skrot hänger så- jag - med' mig själv. — Industrien behöver skrot, sätt igång bara, Vad. skall jag offra till skrotinsämlingen så att de svenska järnbruken har ' möjlighet. att fortsätta sin för lan- det så nyttiga verksamhet och bl a räddas från arbetslöshet, en insats ' av nationell betydelse .' Först föll. mina ögon på en gam= | mal tung kopparkastrull, Den villa jag allt gärna ha kvar — men in-' dustrin behöver skrot, så' den åkte ned i en ' säck, Nästa sak var en antik "modellkanon, en sådan där ' pjäs som man ställer framför - den öppna kakelugnen, eller spisen; An- . nars kan man ju placera den fram- för villaingångén,. Gammal fin sak som gått. i” familjen sedan farfars« fars ' dagar. Men som "jag ,varken har öppen spis "eller. villa, så får : kanonen hjälpa till att rädda Sve- rige, Alltså i säcken med dens. ., st > Sedan hittade jag en gammal tung fot till en fotogenlampa.' Den före- ställde Atias bärande jorden på sina axlar... Jag hade egentligen tänkt göra om den till en elektrisk lamp-. fot, men vårt Underutvecklade lägs' på .skrotmarknaden - måste gå före : de egna önskningarna; Med en suck fick den göra kastrullen och kano- nén sällskap. Ett par hantlar, min- nen från mina atletiska ungdomsår, gamla kära minnen då man kände | sig som" Arvid. .Andersson, eller Calle" Svensson, 'om' man . segade” upp 25 kilo, offrades också, "7, = . Nåja, det blir för långt att räkna upp allt skrot som framletades, men så småningom fick jag ihop så där en 100 kiloj Nu ringdes det efter ett stadsbud . som' fick order:'att forsla -mitt bidrag till skrotförsörj- ningen till en skrotaffär i närheten, Efter er stund ringde han och sade att det blev jämt, och undrade om ' han behövde komma. upp.. Natur-| ligtvis inte. Jag sålde ej för egenj vinning, utan därför att Jandet I be- höver skrot! allra : . Ett par dagar senare hade jag mi- na vägar förbi skrotaffären. 1 fönst- ren låg större delen av min skrot- samling och > ovanför” hängd; anslag, så lydande? "EN FINARE SAMLING j "ANTIKVITETER. :: er utförsäljes billigt På varje "sak 'satt en Prislapp: Atlaslampari kostade 55 kr, modell- : NEW YORK (ARP) "En 'specialundersökning om USA:s)" > förbryllande! "' höga " födelsesiffror har genomförts av Princeton-uni- yversitetet, varvid tidigare bara för- man vetenskapligt icke ve- "börjar: plocka upp turistande ut- "länningar och sätter dem 'i polis | arrest utan vidare? Årbetslöshetskris vid: Englands. varv. LONDON: (TT-AFP) vu I ”. Storbritanniens varvsindustri här drabbäts” av den värsta nedgången . att LO öppet det skat- stetänkande ' som brukar bli så förkättrat ' i. socialdemokratiska "HÖGERN ÖPPNADE för ett an- tal år sedan sina stämmor för all- mänheten och gjorde ett stort pro- gern förekom inget hemlighetsma- keri, Allt som sades kunde sägas Öppet, skriver 'Gotlänningen (cp) . den råder vid årets högerstämma: 2 Ungefär så gick tongångarna, - När propagandamännen inte gick ett steg längre och direkt angrep övriga partier för att inte deras stämmor var offentliga, . .. I slutet av denna månad håller högern extra riksstämma, ”offi- " ciellt för att besluta om framti- den - för partiets imedborgarskola i Gimo, som hotas av nedlä i på fem: år, Var åttonde: varvsarbetare går arbets lös. Orsaken till nedgången är den fallande konjunkturen och kredit: åtstramningen. : Bland de svårast "drabbades varvs-". städerna är Glasgow' där över 500 varvsarbetare blivit arbetslösa. Nä mare 10.000 varvsarbetare är är betslösa i hela Storbritannien. Man betonar att situationen är ännu all- varligare än dessa siffror ger vid . handen" emedan många f n är på semester — enbart i London 2.000. Den italienske ' konsthi orikern Lionello Venturi har avlidit i Rom" i 76 års ålder, Han bodde i 14 år i frivillig landsflykt i USA efter att 1931 ha vägrat att avge en lojali- tetsförsäkran mot mussoliniregerin« gen. .(TT-Reuter) -. | 7 ” Alla vet dock — och det erkän- ». ner också högertidningarna — att huvudfrågan vid stämman blir att diskutera - linjerna” för Högerns framtida politik närmast med an- Det & är en Utderbar r morgon, det blir en glädjens dag, :: Hör bara på fåglarna” hur de sjunger . s eller se blommorna så de: : blommar; SN Och, lyss — är det inte - . : "vinden . som spelar å i spindelnätet 3 ne Erie Peterzon-Wallö ” rifierade fakta om befolkningsrö- relsen kommit fram. Undersöknin- gen omfattade de sju största ame- "rikanska städerna. Enligt äldre teo- ”rier skulle stadsbefolkningens vita- litet och 'fruktbarhet avta med ur- baniseringen och den höga levnads- standarden. : Det är. inte alls. så, Medan. födelsefrekvensen för: hela USA nu uppgår. till 22—23 pro- "mille," har det koristaterats att fö- delseantalet” i de största städerna är uppe vid 25 promille, 30 procent högre : än: år: 1939 och :15 procent högre än för hela landets medeltal. USA-befolk iniljer, oberoende av RN yrkesutövare, sällan ha d mindre, än - Mer än en tredjedel av, de un«, dersökta familjer : som förklarade" sig ha religiös tro hade: fyra barn och . önskade. få 'ett eller- kanske . två till. Annorlunda var det bland: USA:s fem miljoner medborgare av judisk tro. Där nöjer sig också de mest religiösa familjerna med två barn, högst tre. Bland judarna och de religiöst neutrala är normalt att ha två barn. Undersökningen upp-' lyser om att barnrika familjer inte bara förekommer ' bland katoliker' och frikyrkliga. Det är således inta-: katolikernaås och. vissa. frireligiösa fö; li påverkan som för« litiska . vitalitet » överträffar alla jämförbara tekniskt civiliserade län-, ders och ligger en bra bit över Sovjetunionens, i rang med efter> blivna länders som t ex Indien och arabländerna. :- Därvid ' måste det emellertid: påpekas att den höga fö- delsesiffran i USA resulterar i dub- belt så högt födelseöverskott som t ex Indiens, detta: till. följd av den ”låga' dödligheten: Som jämfö- relse kan nämnas 'att födelsefrek- vensen i de västeuropeiska industri- länderna rör sig vid 15-—18 promille, d v:sär omkring 40—50 procent lägre än motsvarande siffra i i I USA: S iden adl vc Nr tb is Inte bara välståndet... > Fenomenet kan inte förklaras med fruktberhet på grund av den hög- värdiga dieten. De amerikanska poj- mera 3—5 år tidigare än för 20 år sedan. 70 procent av de unga hust- rurna får sitt första barn. under det första året eller går havande . vid ett års äktenskap. . "Antalet" barn varierat inte alls . med. de. resp, familjernas sociala ställning och inkomstläget. Det står däremot i samband med föräldrar- nas religiösa tro. Undersökningen r välstånd, äri mindre med teorier om] karna och flickorna gifter sig nu- . klargjorde att religiöst sinnade fa-|- mår. folk: att få fyra och fler barn. Gudstrogna ock” icke aktiva krist-" na men; också en stor del av de religiöst neutrala är mö dare av ett rika och fattiga, arbetare och frit' Sån intressant teckning i Ny Il Tidning från fl Pråns sa dvala : till tcldfonkatalog . | Av Nils Berggren : frn (k en tros vara hem- Tri " biträde hos prof Hans Forssell) mannen med den lilla runda mössan är den kände historikern An=. ders Fryxell, han som läser i en bok är skriftställaren dr Georg Svederus; Fryxell talar med bib- liotekarien Gustaf Klemming och damen: bakom honom är författarinnan Lotten von Kraemer. Man= - nen som studerar den stora Djävulsbibeln' är den norske ”populär '. Lotten von Kraemer står professorn m m Pehr Bergfalk och framför honom sitter bibliotekarien R Bergström. Den lille mannen bakom Bergström är bibliotekarien Johan Alstrand, Framför denne sit- ter Harald Wieselgren och samta'ande med” honom står vaktmästaren ”magister” Lundbom. Till. slut 3 mannen vid fönstret: den kände boksamlaren 1 mm Christofer Fichhorn. T ungliga biblioteket är den” nå- 22 got oegentliga benämningen på "iksbiblioteket. Visserligen har det ursprung från ett kungen till- Aörigt bibliotek, men det var. gan- ska länge sedan. Ännu så sent som i” slutet (av 1800-talet: hände 'det Jock att ' folk trodde att kungen personligen ägde denna förnämliga boksamling. : : Kännedomen om i svenska kungars bibliotelr går tillbaka till "medelti- den. :Uppgående till ett obetydligt antal bildade ” dessa. böcker icke självständiga samlingar, utan för- varades jämte" andra dyrbarheter i «kattkammaren. . Även . efter bok- tryckarkonstens uppfinning uppgick inte kungarnas boksarnling till nå-| gon” hög siffra förrän. mot” slutet av Johan Il:s'regering, då biblio- teket genom inköp betydligt öka- des” Märkligt' nog "var det genom prästerskapets yrkande vid: Uppsala möte 1593 som man kom -att anse det kungliga bibliotekets som stats- egendom, rots att”det tillhörde” re- genten, "Under Sigismunds oroliga” rege- ring” vanvårdades biblioteket och även 'under 'Karl IX:s tid fortsatte detta. bedrövliga tillstånd, till dess äntligen år 1611 den förste kungli- ge bibliotekarien tillsattes. Det var. den > namnkunnige: fornforskareri Johan Bureus, och som den förste svensken med denna titel är några "| data om honom kanske berättiga des re : Johan Bureus var född i ”Aker- by i Uppland år: 1568, Bemärkt av Karl IX för sin: ovanliga lärdom erhöll han. flera ärofulla förtroen- deposter,' bland "andra. som riksar- kivarie; med vilken befattning Gus- tav IL Adolf också förenade posten som ' förste vårdare av rikets an- tikviteter och! kungliga biblioteket. Han ägnade hela ssitt liv år veten- skaperna; och som teolog och kän- nare 'av de österländska språken | . ansågs han som. en av sin tids yp-' persta. Likaså ägde han grundliga kunskaper :i geometri, astronomi, mekanik och arkitektur. ' . Trots all sin lärdom förmådde Bu- reus . likväl inte : undandraga , sig AN Vaa . stidslynnets inflytande. Av en över- födelsekontrollen, ; i:et st. Sagt och skrivet :s — Hade du "roligt på Pelles. delsedagskalas? "Vv. " Sv i. — Tja, det var som vanligt — "tårta och slagsmål; : - i; . (Salon, .Gahlin) b Och för att förhöja det exklusiva i vår njutning kan vi tänka "på att. restaurangkräftan numera är nästan lika dyr som rysk kaviar. « Om”man beräknar att man ur ett kilo kräftor till ett medelres- taurangpris av 60 kr kan pilla ut 200 gram ätbart behöver man fem . kilo kräftor för "att få ihop. ett ' kilo kräftkött. - : Det blir 300 kr. "Medan ryska kaviaren kostar 335 kr kilot. ':; . (Kid Severin) Ne "Att-läsa ANNONSERNA i vär r både lönande” och roligt" LT SVENSK PÅ DANSKT DERBY. » Hur dd; ser på oss — in- te bara i Nyhavn — framgår ”av följande lilla. passus i Politikens "Iskildring av derbyt på Charlotten- lundbanan; för övrigt med rekord- publik och rekordomsättning, ' Vi är 'alla tillstädes, även den 2 L N fulle som här wu TE Ack ja, kräftor:är ju så tt. de böjelse för kabbalistis- ka grubblerier, förvillade. han sig i "mystiska irrgångar, så att han räk- .nade ut och förutsade världens un- Bilshei av biblioteket. till Uppsala + univer- sitet. I alla händelser lär något av bibliotekét ha kvarblivit, öch 1634 utnämner kungen. ”mäster” Lars Fornelius. till. bibliotekarie våra och kronans bibliotek, såväl det gamla som det nya”, med vil- ket" sistnämnda. ord torde åsyftas den del av det i Wirzburg 1631 tagna biskopliga biblioteket. Genom de många bytena under trettioåriga kriget ökades dock biblioteket, och bland de unikaste räknas väl den sk ”djävulsbibeln”, en väldig vo- lym i i pergament i vilken man ock- så ser- potentaten uppritad i bjär- ta. färger och i ”naturlig” storlek, Handskriften anses ju vara en av de förnämsta i världen och förva- ras i kungliga biblioteket sal, ANS : Hade sålunda biblioteket petyd- ligt tillväxt under 1630- och .1640- talen blev dess öde sett från svensk synpönkt, så mycket sorgligare "då drottning ' Kristina "1654 / övergav land och rike samt medtog sig så "gott som rubb och stubb av sta-' tens boksamling, såväl tryckta böc- ker som handskrivna och dessutom i biblioteket förvarade statyer, täv- lor, ja: allt” som .hon fann värde- "Genom nya krigsbyten förstora- de Karl X Gustav betydligt biblio- tekets samlingar, vilka genom :in- köp ytterligare tillväxte, Men ännu en: gång var olyckan framme, nu genom den ' stora slottsbranden den 5-april 1697. Då förlorades genom eld. 17.386 band och 1.103 Hand- skrifter, så att endast omkring 6.700 band och 283 handskrifter återstod. Det som : räddats "led mer eller mindre skada då det kastades ut genom, fönstren ” i det " brinnande slottet. I: : , Den "stora ”Djävulsbibeln lär ha varit bland de ”flygande” skrifter- na, men enligt en samtida, berättel- se hade högst densamme hållit 'sin skyddande hand över verket, : Det hemlösa biblioteket fick. nu föra en ambulerande tillvaro. Först inrymdes "det. i' greve Lillies hus vid. dåvarande: Norrmalmstorg (nu Gustav. Adolfstorg), därefter i-Ben- deska palatset vid Riddarhustorget och :sedån i" greve Per Brahes hus på: Helgeandsholmen, tills det år 1768 fick en varaktigare stad i nordöstra :- slottsflygeln, » där - det kvarblev till :november :1877.. Då den i Humlegården fär- vi idergång till”en viss dag. Men en i Idylika hemligheters utforskande in- te mindre förfaren apotekare /Si- mon Wolimhaus i Uppsala hade ge- nom, egna beräkningar kommit till den sl att denna förstörel skulle inträffa några månader, se- : nare. De lärda herrarna kom i häf- ”") tig tvist, varvid båda förivrade sig, och då ingen ville ge efter ingicks ett vad, där bägge satte upp sina gårdar i Uppsala. När den av Bu- reus bestämda dagen ingick och världen fortfrande bestod, fordrade apotekaren . att : få övertaga hans gård. Men" det ville inte Bureus vara -med om, utan föreslog att i så fall fick man vänta med avgö- randet" till den. dag var. inne då världens undergång. enligt ”apote- karens förmenande torde ske. Så skedde och då det visade sig att "båda var lika 'dåliga spåmän behöll var och en sin gård, Bureus gård ] hette Vårdsätra nära "Uppsala, och här. dog den märklige mannen år 1652," l : Kristina tog rubb och stubb | Redan år 1621 bortskänkte dock Gustav. IF Adolf enligt en del käl- :Jor hela, enligt andra källor en del från Stockholm för. att se på, och som faller i sömn. under - andra loppet . och "inte waknar förrän Derbyt är över, Ingen väcker ho- 1” Pom, ty han är en av de fasta dsdel vid d tcher, motorlopp och Derby: . H viktigaste ut äg för inflyttning, Arkitekt är pro- fessor F G A Dahl och kostnader- na för husets uppförande ' var 923. 258 8 kronor. N : . Bibliotekets tillväxt 5 har som vi ser under tidigare, år gått ganska sakta, efter röverier och bränder samt knappa anslag till in- köp, särskilt under 1700-talet: gick tillväxten mycket långsamt, Vissep- ligen hade redan år 1661 års kan- sliordning och kungliga förordnin- gen 1684 stadgat. att från alla bok- tryckerier i riket skulle" insändas två exemplar av alla därifrån ut- gående, skrifter, varav det ena ex- emplaret skulle förvaras i kungliga biblioteket, " men dels efterlevdes detta lagbud högst ofullständigt, dels kunde den ringa inhemska lit- terära. produktionen ej väsentligen bidra till den offentliga boksam- lingens ökande, Mot århundradets slut tillväxte biblioteket med mån- ga donationer; varav den största var Gustav" TII:s enskilda boksamling cirka 15.000. band; Men den vida gjordes av den som tillföll. biblioteket. av- det 1786 upplösta antikvitetsarkivets samlin- gar « bestående av bland annat ”över |, Intill”. svensk medeltidslitteratur s samt 7 fornnorsk-isländska ' handskrifter. Genom dessa förvärv kunde biblio- teket vid 1800-talets början räkna omkring 30.000 band. Vid flyttningstiden” 1877 uppskat-' tades — måhända litet för högt —"' biblioteket till 200.000" band,' utom småtryck (under 160 sidor) som ' förvarades i portföljer, 'och 8.000 handskrifter. - Enligt : bibliotekets > årsherättelse för 1897 hade det vun- nit en tillökning av 246.089 tryck- alster, Men då i denna siffra ingår en massa småskrifter, så torde bib- ” liotekets innehav ej vid den tiden kunna skattas högre än till 200.000 volymer och 10.000 handskrifter. . ' ""Och'"så nuvarande bokbeständ. Ja man räknar inte. längre i volymer ty det är nästan omöjligt med tanå ke på "att biblioteket. får en årlig tillökning av ungefär 600 hyllmeter. Just. det, hyllmeter! Vid en meter= räkning år 1953 uppskattades dessas” längd till 32.006 meter, Så att för: närvarande". är - hyllmeterslängden ungefär 40.000, eller en sträcka från Stockholm och en mil bortom Sö= dertälje eller fyra" gånger sträckan Malmö—Lund,' eller” ett maraton= lopp - fa Förtjänta bibliotekarier 3 Två : män har gjort sig synnerli- gen förtjänta vid'skapandet av det nya -(1877) : biblioteket, -nämligen ' Gustaf Klemming och Harald Wie- selgren: Den förstnämnde blev vid omorganisationen 1877 överbibliote= karie. Redan. 1864 ingav han pla- nen. till en, sådan byggnad och 14' | år senare hade han tillfredställelsen - ++ att" se byggnaden fullbordad och inredd. helt. och". hållet i enlighet = med hans förslag, - varigenom ' han sattes i stånd att för samlingarnas” > ordnande och tillgodogörande vide taga åtskilliga av. honom . uttänkta, -' : cd ? i praktiskt hänseende förträffliga Ät åtgärder. Här fanns nu nödigt ut=" rymme för fortsatta forskningar och | bland annat.lyckades han här att: av pergamentsomslagen kring gama .' la” räkneskaper från kammarkolle- giets arkiv ark för ark plocka ihop .' i: de enda nu bevarade exemplaren av: vår äldsta liturgiska" litteratur vid reformationen, under tryckta al. ster, NM En bland de första" Mcåningar som erövrat Sverige är Harald Wiesel- gren, biblioteksman; publisist och! skriftställare, Son till Peter Wiesel-' gren, biblioteksman, publicist och tog han studenten i Lund 18352 och : efter utlandsresor och tolika för- ordnande vid kungliga biblioteket ” utnämndes han 1877 till biblioteka- : rie. År 1864 utsänd av k mt att i: : London, Paris, Märchen m fl orter. studera biblioteksinredning och biblioteksservis, ett. förberedande DS steg för tillkomsten av "den nya - byggnaden, ägnade han "åt denna hela sin betydande kraft med'så odelat erkännande att det allmänt ” betraktades som en flagrant orätt- visa när han 1890 förbigicks och Carl ' Snoilsky tillsattes som chef för bib lioteket Åren" '1866—79 verkade Wieselgren tillika som: redaktör av Ny Illustrerad Tidning, som under hans ledning värdigt hävdade sin A N såväl text .som illustrationer bäst NV > redigerade tidningar, och för: vår tid en outtömlig guldgruva om då=. tida dagshändelser samt biografier över: förtjänta. människor världen runt, - SVERIGE HJÄLPER - Vaa Cd Ditt. pidrag till nödställda ”- - plats som en av Europas i fråga om =. -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.