Sc Enfamiljsvilla. N i | Mellbystrand inh. 4 rum 06. "har följts. av flera och det: är syn- I. a . -nerligen . intressant :.att då och Vi tar ett par klipp till En skogs- .då bläddra i dem. Det är inte bara j arbetare; vars namn är Carlsson, oe Bengtsson”, säger de. . v 7”: sin: veckolön, - "| med hönseri i' Halland om- -' | uppfört av trä med tak av Å Bostadsfastighet || fattande bostad om stvå rum 0. kök oljekamin | el-ljus eternit. Hönshus av cement- sten med plats för c:a, 800— 1000 höns. kök fullt "modernt, .Golvyta ca 65 kvm. FTomtstorlek 1800 kvm bestående -av delvis skog och till; större delen av äd- gård > Fabriksiokal i Toholm, "golvyta" 360 kvm. tomt: 750. kvm: Passande för lager. eller lättare” åndustri, Uppdrag ' emottages tack- samt, : Laholmskontoret Torggränd ” öppet mån-, ons-, d. lörd... a 913 tel 1 102... MARKARYD - Div. IV sydvästra Småland Liatorp—Anderstorp oc Växjö BK—Skeppshult Ljungby—Almhult Traryd Hamneda « Smålandsstenar-—-Alvesta ; Div. V Sydvästra gruppen ' Hinneryd—Häradsbäck = - Vislanda—Grimslöv . Ryssby IF—-Virestad fosfor laryd ot Rottne—Diö : : Markaryd B—-Ryssby södra WO för Markaryd ' Agunnaryd—Delary -. Strömsnäs B-—Aåstorp Göteryd—Hinneryd Ben Div. VII Sunnerbogruppen - Diö B—Timsfors B 4 Vittaryd—Fläradsbäck B 41 Hamneda B-—-Hånger 44 Ryssby IR! B—Traryd fyr FACK a : er 2-2 40 1—1 - 1 Div. v Ljungbygruppen ve Anno ” mitt. under "brinnande världskrig. -| -”hade jag köpt nöjet och nyttan att få vara med på en ”söndagsskollä- ” rärkurs i Vadstena. Det var rika 2 dagar i flera avseenden, Intressent var det att få je den gamla Birgit- | fulla budskap från välvilliga andar, nittonhundrafyrtiotvå , - tastaden och beskåda dess minnen, vistade: Bland annat var det en av kursledarna som gav tipset att skaf- "fa en klippbok' där -allt som rörde söndagsskolan kunde klistras: eller skrivas "in: Den första klippboken ! » sådant som rör söndagsskolan 'som flivit” skrivet eller "klistrat 7 utan : mycket.: mycket: annat; också, ” - från denna må här anför. "Häromdagen kom en av: klipp- ! "böckerna, fram, och ett litet klipp ! säger kam- » Det bär rubriken. > Han: ihar "Dan efter”, säger” kåmraterna och klappar honom” ”gemytligt- på : seende, . axeln, : ae : gad och Iockad. i NT -”Han är allt: en "filur, "Varje onsdag stänger Karlsson "sig inne i;sin källare och hamrar "> och filar: 'pch grubblar över : sin - evighetsmaskin,. som eh dag skall .:. - göra honom : berömd och' lycklig. - ”Var och "en har sin hobby”, sä- ger kamraterna urskuldände. över- z < Varje torsdag . går. Nilsson till frisérsalongen och blir: masserad, putsad, rakad, parfymerad och 3 'vå- ; ”Låt honom ha”det nöjet”, , säger kamraterna. SS Varje fredag” går Eriksson” "kro- grond och super upp det mesta av ””Man skall märka att man lever", säger katiraterna.: - | Varje” lördag” ä Pa”; a 4 än man begriper.” oe - Varje, söndaj kyrkan, "stl KR säger. kamraterna. - I skriveri. ins ”Aldrig ' blir - arbetet skogen monotont eller”. enahanda” Alltid bjuder det omväxling och liv, All- tid är skogen vacker i alla väder, Fult väder finns' bara i'stan”. ” Här ett ord om att. välja yrke -”Huvudsaken är, att man väljer ett yrke, som man trivs riktigt med. i Det är arbetet;-inte' pengärna, "4 skapar den” sanna lyckan.” iver "så här: + ”Den: dag: massan" av. människor Hkan fängslas äv ljungblommans blå- "Varje tisdag går” Betgtsson på: violetta tjusning, tallkottens konst- "restaurant med en' dam, som inte”? "är -hans"' fru, Kamraterna” blinkar "> till varandra: ; närliga » utformning, + gen kan planeten Tellus signalera lycka ut i rymden” 7 "Sist ett ord av Konfucius ret.” Frånsson till spritistisk seans och talar via ett i bordsben med” både" den förste och tredje. Napoleon och får hemligts- säger . kamraterna. 7 ”det ' Allramest: gav ju kursen jag be- finps mer mellan Kimmel och jord år. Gustafsson” 3 + ”Bevare ' oss väl; Sicken” Hänt”, Hamburg och Ribe—Tönder— . eller två svenska bilar. Även på den öst-västliga leden Flensburg —Niebill—Sylt > vimlade - svenska fordon... Men till. Seebill, na månad. Det var en mellansvensk målare, som dagen: innan i Dan- mark snappat upp nyheten öm Emil Nolde-muséet på Seebiäll, - ett av de märkligaste minnesmärkena ö över Uppvisa., Endast få svenskar tycks känna" till detta Intressanta mus seum,' skäl gröna pilar med namnet Nol- de-Stiftung,' och ” den - som . följer pilarna, ångrar sig inte. "Även om Flensburg lönar det sig att köra. de fem milen västerut över Leck och : Klixbäll för” att ' marsklandet - och Nolde-stiftelsens konstskatter. stark upplevelse: av himlen som i' detta landskap. Den dominerar” helt: marsklandet med sin väldighet, si- platta: landets horisontlinje ' tjänar nästan enbart som nederkanten av form- och ljusproblem.. om bry nande hus, inbäddat i en för trak- ten 'ovanlig och rent ut sagt exo- tisk. grönska och blomsterprakt. Det är "”Stiftelsen Seebäll, .' Ada .. och Emil Nolde”, I rum efter rum kan man här uppleva mårsklandet och dess - himmel i årets och, dygnets alla växlingar, allt sett genom den om En ung; levnadsglad Hicka' skri- koltrastens sång, skidspårets lockelse, : fredliga rn bragders ' > förtäljning - vid - brasans . den där. . ljuskrets, " mänsklighetens . sköhets- nt slängtan och livets storhet > den da- - ”Bättre : tända 'ett ljus, om. än aldrig så litet, än förbanna 7 mörk- geniale" danskityske målaren Emil Noldes ögon. I moln> och ljustöck- nen, liksom i blommorna och träden tycker mån ' sig ibland ana figurer och "ansikten. . Och plötsligt är det inte längre blommor, träd och moln. Det är människor, gudar. och djäv- lar." Figurerna är påträngande i sin realism » men ' samtidigt bort-' flyende och overkliga! som” moln- formationer: Det är ofta en våld- sam: dramatik :i dessa tavlor, men de har .alla;" landskap . såväl "som människoskildringar, det äkta konst- vérkets absoluta balans 'och:harmo- ni,.:”Dualismen eller: tvåheten har; fått en stor plats. i mitt måleri. Med eller mot varandra "stå de: "man och ' kvinna; lust och lidande, gud och" djävul. > Också. färgerna. har ställts mot 'varandra::: kallt - och värmt, ljust och" mörkt, svagt och starkt.” För : det "mesta" bestämde dock 'en färg eller ett färgackord hela :den övriga raden av färger i en rent sinnlig hängivelse och ska” parglädje”, skriver Emil Nolde i en av sina självbiografiska böcker, = 5 3 När man: efter: besöket: på See- bill kommer. ut i trädgården och ut på marsken igen, har blommor, träd och moln fått en ny betydel- se. Upplevelsen av: Noldes: intui- tiva konst är inte minst därigenom stor, att den skänker förmågan till en. helt ny upplevelse a av naturen ” :inför SÅ BRÅTT: OU HAR INTE” "Per KÄRA GAMLA sen r "ALLSVENSKA. KRÖNIKE- SPELET SÄTTER ÅTER IGÅ . |DEN VANLIGA :FÖRH ÅKLACKSPARKAR :ocH NYA Ut STAR jdU INFÖR "HÅRDA vm "PRÖVNINGAR vet DENIS HAN VILL Ju GÄRNA INPASSA OPPNINGEN AP EN PUBUKPRAGANDE "5 SÄSONG MEDIMÅNGA VACKRA LOVANDE ; Medan : man | strövar., omkring i Nolde-Muséets "'utställningsvåning! går man då och då förbi en: smal trappa, som kan tänkas leda ner till en reservutgång, I-själva. 'verket finner man där. nere ett stort rum, som ' hyser : vad många anser'vara Noldes centrala arbete, den ' nio- delade altartavlan från åren. 1911— v som han själv gett namnet Kris- - liv: och” vilken" han ' hela sitt liv svartsjukt "bevakade. Fyra sto- ra dukar flankerar här på vardera pix vägarna Kolding-Flensburg-— I Husum mötte vi varje minut en - det av ' endast någon km sydväst om gräns- . stationen vid Tömder hade utom vi endast en svensk hittat vägen den- | en konstnär, som . Nordeuropa 'kan ' Så snart man kommit över grän- . sen vid Tönder finns vid varje väg-- man korsar gränsen .vid Kruså- .' uppleva - > Ingenstanis - får. man . väl en så > na ständigt skiftande molnforina- tioner, ljus- och färgnyanser, Det - ramen -till en tavla med Jevande. i , ter horisonten, ligger ett slotislik- s — fick inte måla för. Hitler Sov s och de i förstone tillsy-]' nes, stelnade , ansiktena lever och lyser av en inre, en esoterisk. kun-]' h visshet. ”Alla gestalter rör sig i i ett "obevekligt självförglöm- mande allvar såsom i ett "utom- världsligt mysterispeP”, har en känd |: kritiker "sagt. Drabbad” av. konst- verkets ' storhet” o g kar man sig tacksam fäst” vid några örd, "som ”Nolde' själv” sagt: MAtt jag verkligen” kan: måla. har, alltid förefallit "mig, "själv som ett under, Det är som om kraft, sinne och! känsla, samlade under generationer, j plötsligt : exploderade. i' en enda människa, Efteråt. går hon i gra- ven, Endast hennes verk förblir”. Kraft, sinne och känsla; samlade under generationer .. 2 Bakom det personligt egenartade, och; iexplosi« va, bakom "det: till den s Fk expres- sionismen... tidsbundna,. finner. man hos Nolde det allmängiltiga och tid- lösa,” det 'absölut. enkla "och" själv- klara. Det finns i landskapen såväl som i Nmänniskoskildringarna;, Inte minst finns det i de ”omålade bil- der”; som Nolde i: ständig : rädsla arbetade; med ;' på : Seebäll under de år, då han av Hitler: :Var, förbju- den att måla,”] od t ö om att våningen; "ligger: ”en 4 vykorts«stor akvarell,. daterad, 1894, föreställan- de en. soluppgång. ; Till: akvarellen är: fogade ” några | ord . av "målaren själv: ”Jag har målat en beskedlig d, > Pmätiniskör hårt Pet är en typdgraf | kr hi Rad br NOA: at NES Carl Elo f Sv Svennin g: ;”e KR + hå | på sina håll inte gjorde sitt allra "| bästa för att ideologiskt trimma | nuari i'år, då kongressen utlys- 4 Arad Sovjetunionens. jordbruk | Y vi f går mot ett. nytt krisläge - träd, Due innen sovjetp offent- lg rde det nya Partiprogram för det ryska komrhunistpårtiet sorå skall . föreläggas I den : stundände kongressen hade Pravda" ett stort förstasidereportage t om hur Chrusj- tjov på väg från Sochi besökte kol- chozer i Kuban och vid Don och talade med lantarbetarna ute på fälten. Det var ett led i'den pro- paganda för bättre skörderesultat som tidningen några dagar tidiga- re ägnat en. ledare i vilken det den 17 oktober är: dåre för tågan om. vilka "skörderesuls ; tat som då kan uppvisas. En viks” tig roll i det sammanhanget torde nyodlingarna i sydöstra delarna BV, Ryssland komma att. spela ef tersöm dessa frarhstått som förebild. liga tills de så kraftigt. kritisera= des vid januariplenat, I en Je= dare i Pravda den 19 juli än=N tyddes det att nyodlingarnas re. surser emellertid På många”håll In=. te tillgodosetts planenligt när det gäller skördemaskiner och silosan= y att partior na kolchozbönderna till kraftinsatser för en bättre skörd Y år, Tydli- gen gojrde Chrusjtjov själv; sitt bäs- ta — ville reportaget understryka, och det var säket inte en tillfällig- het att det kom fram dagen innan Chrusjtjovs nya utopiska partipro- gram förelåg i tryck. Den mång- omskrivna plenarkonferensen i ja- tes, var. ju ägnad krisen inom Jordbruket och skall det över hu- vud bli något av vad som förespeg- las i det nya partiprogrammet så måste Rysslands jordbruk i första hand tyckas upp. : : : Viktigare än frågan om det nya partiprogram som kongressen kom- mer att få diskutera då den sam- Skolan står där med mörka föns- ter." Inga barn leker på den sto- ra skolplanen där målstolparna hål" ler. på” att rasa" samman. Ingen klocka "ljuder ”då ' rasten” är slut. Inga flickor kastar med sina olikö färgade : bollar, Om: våren. spelas are Adda ; fattiga lo -Skolah "söm Sinlinglokal at &w "realitet i många små: byar. När, nu skolorna "läggs yner och by derna säljs ; om nöje, . mister. "många : byar. sina samlingslokaler, Det är en "färlig" |] det; inte kula på dgå Och olika ; blomster : frå grönt från skogen : ;;-Men "till skolan kolnmer "dett alla fall folk" "om "sommaren," Då andi skolor; ligge: torstad. till examen kläs inte skolsalen med: | ängarna. Och, öde, lever det! utveckling, én redan isoléråd by blir. ännu mer isolerad. Skolans byggnad ”bö ' och tjänstgöra som samlingslokal. för I den lilla byns människor; anser, författaren Inj 1ä, frukta att en del äv skörden gingo förlorad även 4 år. En annan leda= re 1 Pravda den 15 juli hade an« tytt att. det också fanns risk för majsskörden på sina håll, En les. dare den 22 juli omtalade att man På många håll i landet fått oroan= ” varför ” man: kunde de signaler om den låga pröduk= ' - tivitet som . kännetecknade Jords? | 'bruksmaskinerna.:. Den planerade omläggningen av de vetenskapliga experimentstationerna inom Jord= bruket till mera intim kontakt med jordbrukets verklighet hade enligt en annan ledare. den 15 augusti ännu inte genomförts tillräckligt. =. Dessa signalerade vanskligheter ger naturligtvis inté hela bilden. Det har också på många håll rap-= porterats framgåhgar, Men de tor= de' ändå : vara 'slgnifikativa. Der” . våldsamma uppgörelsen med dem som enligt Chrusjtjov vär ansvarl= ga' för eftersläpningen. i jordbruket har tydligen inte haft 'hundraprö- centigt önskvärda resultat, Januari= plenum 1 år kan. väntas "få sina; | efterdyningar även vid pårtikon= gressen 't oktober. Det vérkar som om den stora frågan då skulle gälla "dels. höstsådden och dels de ut= . nyttjade " btsädessortetnå, I bå-. ' da' fallen tycks det på "många håll. vata mycket övrigt att önska. I en ledaté i Pravda den 283 augusti sägs : det : pelvis "att höstsådden skötts så att resultaten ' tycks bes tänkliga i er. rad "distrikt som när : måré, namhges, vi sämma sågs om bruket sr Dvs utsäde, män i Rysslatd kan "helt överblic= ' ', ka: hurudan årets: skörd "blir, Till partikongressen. kommer man dock. Jatt veta det, och | 'deh tidpunkt. som, j ngressen torde vara bes, etta faktäm. En så från, st med köpte. han: billigt på anbud. Sock- nen ville bli av, med. underhållet, IDet”. var ” storkommunens "gubbar som" bestämde: Den, lilla”. byns re- Presentant: hade. ingen” talan " vid det tillfället. En gammal skola kos- tar: pengar... Var. den nu nedlagd, var det bäst att” bli helt av. med sin. ; familj. i + — Skolbyggnaden : både i ena fallet” ch ändra Han hade stått. för” föreläsningsförenin>- gen "och iden" lilla skolan : hade folkbildare: från hela landet före- läst. och visat ljusbilder, Byns folk gick gärna på: föreläsningar. Man tyckte om att samlas och populära föreläsningar samlade. nästan. hela byn, Nu saknade man lokal och man saknade .+ ledare; ' Föreläsningsför- |. s ick I 1 Den nya gen fick a itu med centralisering. , Det gäll- de” olika / saker, ' ålderdomsvården, socialvården och skolorna. I de små byarna lades skolorna" her. ; Lärar- na drogs sarnman till tätortens 'sto- ra enhetsskola.' Barnen hämtades i liten : akvarell. med -t sol mellan töcken och moln.: Den stod alltid "på "mitt skrivbord; och. jag | b har suttit och tittat på den tusen- I tals gånger. Den' tycktes mig.som en vägvisare,. eftersom" den 'gladde mig | så "mycket, "Men 'ingen' mer bild av 'denna "sort 'ville lyckas för mig. — Anade jag den långa him- melsstormande 'vägen från en yttre upplevelse och beskrivning av' na- turens glädje fram till en från det ad. bil: En ny tid bröt in Utan. tvekan ivar "önhetsskolans införande en: "väsentlig." förbättring för skolbarnen, En'större skola har bättre resurser, Enhétsskolan kun- de "ge, eleverna; en" bättre under- visning. För ' de duktiga : ungdö< marna fanns det chans att läsa till Iskol r De; långa skol- rea inre k ärlig ge" staltning??" :t- "+ vd : Efter besöket -i” ”muséets ? ”sanc- tuarium” med.-altartavlan' och an- nan kyrklig konst känner man ett behov att åter titta på denna ”enk- la, "beskedliga". akvarell”, ' Den är så liten, i formatet, men nog är det en ,' som "bådar en: dag sidan den" talt d korsfästelsescenen. Till vänster: Den heliga natten, Tillbedjan, Den tolv- årige Jesus i templet samt Fången i Getsemane, Till höger:' Uppstån- |? 1 förklaring." och ; Himmelsfärden. '.”Detta verk, i vilket Nolde skänkt sitt ' innersta, har. i sin monumen- talitet . på - ett -hemlighetsfullt. sätt vuxit högt över sin mästares per- Son, Penseldrag för penseldrag är allt så skönt och påtagligt. målat, och" overkligt, som om "det vuxit fram 'av sig: självt 'och icke blivit format" av -en : människas hand”; skriver professor Max' Sauerlandt .om den mångomtalade men så län- ge I. hemligt gömme dolda ältar betraktaren i blir detta ; verk '— även om: han sett mycken modern konst — något av :en" chock.. Man tänker ett .litet "ögonblick . på - Ensors +jättedukar 'med figurer i stereotypa attityder "och stelnade masker till 'ansikten, men finner ganska snart det be- drägliga i'denna” och - alla :. andra ytliga associationer. Detta är något 1 sig självt levande och egenartat. elsen, Kvinnorna vid graven, Kris- |. men det hela är ändock så gåtfullt | liv' äv himmelsstormände- arbete. och äventyr... En > soluppgång, ' beteck- nande för ' Emil Nolde, | hang; liv och hans gärning. rs F gelse blev. mausoleum tade och. dog i den av stridigheter under «2 århundraden "drabbade gränstrakten mellan Danmark "och Tyskland.” Hår föddes på: danska sidan -'och : behöll: under hela. -sitt tt-danska medborgarskap. See: bäöll "byggde han som sommarre- sidens, Det blev 'hans fängelse un- der. Hitler-tiden. Nu är, det hans 'och hans hustrus mausoleum. Men det är också ett levande minnes- |; märke över en "märklig + man "och hans gärning ty YStiftung Seebill, Ada”. und --Emil -Nolde”. har som uppgift att bevara Noldes livsverk som 'en helhet. Det bestämde han själv i sitt testamente, ur vilket vi till slut hämtar dessa ord: 4 » "En, konsthistoriker har sagt, ätt min konst skulle” kunna bygga en] bro av förståelse mellan Skandina- vien och Trskland. Om detta skul- le ske; vore det — utom det rent konstnärliga — en vacker sten vid Det finns rörelse, och mening i at. slutet av mitt liv”, 4 Ktm mit Nolde' föddes, levde, arbe- skjutsarna” var kanske påkostande; men till "läroverket hade det vårit ännu längre. örut. Och nu" var de kostnadsfria," liksom"; skolbarnsbe- spisningen som infördes; .. + Enhetsskolan har: erövrat bygden. ska tala, utan om.:den lilla byn som miste sin skola. i 7 Förut. var skolan yns s samlings- plats, Hit kom 'socknens kyrkoher- de ibland och” " predikade, Och här Men det är inte-'om den .vi.: härjk och föreläsningarna hölls i tätorten, Byns folk gav sig sällan dit. Så ha- |. de den lilla byn, blivit ännu fat- tigare, ännu mer isolerad... . ; "Säkert" skrämde isoleringen bort en" hel del. ungdomar. -Förr hade de 'ju varit sysselsatta. Handlarens Majbritt hade tyckt "om . amatör- teater 'och lett en sådan cirkel, I skolan hade de visat sina ' pjäser. Nu hade. de ingenstans att öva, in- genstans att visa upp sina pjäser. Hon -försvann till staden” där hon tog arbete. Sommargästen kom med sina barn ”till skolan, När andra skolor stod tomma levdes här dag- drivarliv. Stad d ”träffa- : dålig: skörd som” "förra åtets' blir, det. väl inte; Mén de många” orossignalerna som den rys« kål pressen - kommit” med ” vittnar ' dock "om 'ått råan” förbereder öpi< niorier på att det kanske inte he - ler. Blir någon önskeskörd, Det ryg='" kat jordbruket har i.så fall: trotk . de 'verkliga jättetag som man utlo=-: vade rå januari långtifrån kommit . ut ur den konstanta kris, som kän= under. så många år. även om den -: inte alltid varit så akut som, 1 fiol. D : Det är” då förklarligt om" man | frågar sig hur det skall gå med". Chrusjtjovs utopiska framtidspro- gråm. Får mån inte tillräckligt bröd och kött att äta så är ju steget långt till paradiset på jorden. Med de stora ansträngningar som gjorta . för att öka både den odlade aréa= N len och produktiviteten per yten-. het måste det anses' märkligt att” mari inte lyckats komma längre än ' man av allt att döma gjort. Det Chrusjtjovska progrämmet för ett paradis på jorden kan väl närmast - misstänkas :vara ett propaganda= Ae de byns ungdomar, Deras historier om" staderis nöjen : och ' möjligheter gav: en del ungdomar längtan bort till-/staden... Så 'utarmades” bygden medan . målstolparna ' alltmer rase- rades, tills: 'sommargästen en” :dag Hade man bara tänkt sig för skul- le säkert de ledande i den lilla byn kunnat bevara: skolbyggnaden som kom också : frikyrkopastorer. : Men inte: bara: dessa" möten: försvann, utan” också lokalen där man firat bröllop och; där. man” samlats: till olika fester." Varje " valborgsmässo- afton brukade man samlas här för att: dricka kaffe och tända" vårka- sar. och sjunga och ha roligt. Nu hade man ingenstans - -att samlas, "Någon brände sin vårbrasa hemma på tomten, men man träffade inte de andra, i byn. Isoleringeh, ökade. ”Ungdomen i byn a " Förr. brukade ungdomarna som slutat skolan” samlas på skolpla” nen ' och : kickå.: boll. - Det var så långt> till tätortens 'fotbollsplan, I Och . bordténnisklubben ' brukade spela i skolsalen ett par kvällar i veckan, Nu hade den föreningen lagts ner. Ungdomarna . hade inte något att sysselsätta sig med. Ung- domsklubbar hade också haft sina sammanträden här. Nu: fick man samlas i hemmen, men det var ge- | nast svårare. TE Läraren hade ofta varit ull hjälp lingslokal,: En ' liten bygdegård där man kunde ha' samlats. 'Tätor- tens samlingslokaler ligger för Jängt bort, Och kommunens ledande ir borde givetvis anslagit médel till derhåll av 'skolbyg An= . för h ' Frågan är då bara om det har en tillräckligt hänförande inverkan att: övervinna Sovjets konstanta jord brukskris. Hårda ord och krafttag har inte verkat underverk på det= ta 'ömråde och paradivisioner lär ill nog inte heller ha någon ' effekt, - Kan, det ' helt enkelt bero på själva 'sovjetsystemet och inte bara en' rad olyckliga. omständigheter " vad väderleken och leveransen av jordbruksmaskiner "beträffar? I. Sovjet : skulle ' man ' väl - knappast ' kunnä kritisera” ideologin fö gångarna. Men ideologins kare bland propagandisterna och i rerna går det att ge, på I hus nars ” hade: de ju bidragit till att ytterligare utarma bygden. De som flyr till. storståden ger ju den sin 'skatt.. Varje människa som flyr från byn” minskar " dess ” skatteunderlag. Sågarna drivs inte utan: folk, de små torpen läggs för skogs arbetärnä kommer frå sina bilar. Det är inte nödvändigt. Skolan betydde en sammäånhållande länk så länge den fanns. Att man miste läraren var illa nog, men att man miste skolan som samlings- lokal var förödande, > N ”" Man vill hoppas att de små byar- na tänker på den saken nu då allt fler skolor läggs ner. Det är en ut- veckling som måste till. Men att i en liten by' hålla en lokal för sina sammankomster, det måste man 'ha den,' och de får också veta vad de ; är värda. Under. tiden frågar sig | en:hel värld hur vanskligheterna ' med jordbruket skall verka på den . ryska politiken. Att de inte skall ' verka lugnande på den inrikespo= litiska situationen är väl uppenbart, I mån som det blir besvärligt för ' Chrusjtjov och hans system är det väl' också ovisst hur återverknin= garna blir på det intetnationella planet. Man kan inte utesluta den, möjligheten att sådana konflikt= punkter .som Berlin kan bli värre om; skörden i. Ryssland, ; visar sig vara betydligt sämre än. väntats. Men i första hand blir det väl stäm= ningen på partikongressen som får ge ett vittnesbörd om:hur "det rys='. ka jordbrukets produktionsresultat råd med: «= 0. oc. feat : Ingvar Wahlén ” återverkar. på - stämningen i 5o jet : I netecknat denna näring I Ryssland se , som de utpekade gjort gällande på > - ESA FRE RE Se <9R ore FS i Ser sa ENDA TIDN NG SOM UTGIVES i i LÅ HOLM. ÖST
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.