vert vvreeeyvYFrvEYPePePerV 4 Yvrevt YrrerYevvYrVY Yyrver syre ve TESS pvevevyttYePPereyp eve es TTT PAYVRrev 'Snall i pe far varit snäll idag. » det "år ingen självhävdelse, Jag vet det bestämt — jag har varit snäll. Och jag har fått min lön för det. . Inte snäll lika med enfaldig — inte ” utstuderat mjäkvänlig. Bara snäll. "För att ta det hela från början. "Fan har kiosk i det nya villakvar- ” teret. Han Simon. Vi är alla nya för dra här — innevå , A de nya husen. Ingen känner nå. gon och ingen känner Simon hel- ne Jer. Alla hälsar, på varandra. De" : får räcka med det så länge, Si- mon. vet t ex. ingenting om, at: fru Stjerhberg brukar ha' migrän och att hon har. det mest varje dag nu därför att hon vantrivs. Det är sådant hon berättar över de pinniga kvistar, som en gång skall bli rosenhäck, för sin grann- .Aru, Grannfrun som inte funderat så mycket över trivsel, bara för "att hon har sitt omkring sig och ': slitet privatpyssel vid sidan om,” : så hon kan fylla två dagar i ta- "get om så vore, Simon har heller .. "ingen aning om, att Jaresveds skall få tillökning i familjen till. våren, Pet är sådant som lille Thomas Jaresved berättar. för sina lek- : kamrater i den stora sandhögen, som blev över vid vägläggningen, ' Thomas har önskat sig en stor + brorsa, En brorsa som skall kunna , "försvara honom mot' all världens " ondska och mot Pelle isynnerhet. . Nu är Thomas förväntansfull, Och ungarna f sandlådan också — hur . stor brorsa Thomas menar, vill; "man gärna se, Och inte vet. Simon om, att fru Carlsson med C, vara man är kapten.och en karl som ; yet vad han vill'— aldrig! kän" släppa sin ungdoms Uppsala- romantik, fast hon är raamma till en” tolvåring,esom är född på . främmande” mark och därför bor- , de ha skuddat stoftet av sina föt- ter för linge sedan. Det stoft gom” hör den eviga, ungdomens stad ll. Det berättade kaptenen för , disponenten, när de vilade armar- : na på. varsin gräsklippare härom- : ; dagen. - ' — Anne-Soll är på studentju- : " bileum 1 Uppsala, :sa han, Hon - lever för en gångs skull flicke- barnet, sa han, Och sedan förkla- rade ban sig närmare” > Och aldrig I världen har Simon : . hört tolas om, alt fru Pettersson, som lir gift' med en präktig grov- , » arbetare och bor I, villan, som. är Inköpt för arvspengar från en fus-, i «ter I Amerika — "alt hon har ». fritidsproblem. Sönerna flyttade ; ungefär. samtidigt hemifrån som villan blev inköpt. Och villan blev stor — större lin den borde blivit ir Petterssons flyttado från en tvåa till en fristående sexa med” 1 dag” - all världens komfort. Nu vill fru Pettersson bli hemsamarit,' Bara hon visste var hon skulle vända sig. Men det vet hon inte: Och det visste inte bryggarn heller i - fredags. Han skramlade bara” vi- dare med sin pilsnerlåda och sa, "så hela kvarteret” kände medli= tande. — Man hör många som vill bli rycket — men dom vet nästan JIdrig vart dom, ska vända sig. 4 sånt ska kallas folkhem — när nan vill ge ett handta; å inte får. gy - Sedan a spottade Bryggaren ) vidare." ' De : Men Simon vet, att han här sin egen lilla: svaghet. Fast. det tror han. inte att någon annan .vet,, Hans HKlla hemlighet —" som inte går att hålla som hemlighet. Därför att. den känns på lukten. Han. tar, och 'gör livet ljusblått » livat, lustigt och omväxlande" där inne i sin' lilla: glasbur” bland veckotidningars skvallerkrönikor och" kolalåd ärk SV Då; gens rim” Julboksförfattarna - - lägger - i dessa dagar sista hand vid sina arbeten, . - oms När dessa de tjuvliga brittsom- - mardar. so" all nejden bemålar i rosa, i nattliga timmar då månen så | + oc TEFT "på himlen beskriver sin kosa.. författarna, svettas att snarast få klar - sin julboke på vers eller" prosa. Den. satte sig ned under. suckan! och stön ,.. den stronga författarekåren- å fram över Norden gick ” '. blomstrande skön den. underbart härliga våren. : - Och manusens ental i sommaren tid ” med alle ped av o fröjder den? ätt redan i juni pe helgfröjd. t a och -frid, - : som. blott" några dagar förbliver den upplevde dessa med svett : "Vv oooch med id: som julens: berättelser skriver! > 7 Soliman” tandv "Vad. Simon har för. problem är > det väl heller ingen som känner |; till, Men han har en alldeles egen liten medicin för dem — som han köper på flaskå och intar med jämna mellanrum? Antagligen inte. per thesked, ” = Så händer det: då; att fruarna från villorna är litet "naturligt | gri- niga när. dé kommer för, att göra inköp och uppfattar hans vänlig- het och simmiga blick som upp- ”muntran att driva litet hårdhänt med Simons "självkänsla. Men så mycket medicin har inte Simon. ” tagit — att ban inte känner udden « på den pil:som kastats, . - 2 Av den anledningen har. Simon blivit upptäcktsresande i snällhet. För han har ju aldrig tänkt på, att människor kan ha sina egna pro- blem; att brottas med.' Han tyc- ker att det kan räcka med de eg- na. På det mest försynta sätt och med litet oklart uttal sa han där för idag: "ol — Det blev der än det: morse, : Han, fick inte "bara medhåll - -— «vi resonerade om vädret, om som- maren — om nästa sommar -- om många | andra somrar och : han slapp "känna något stick — det anns ingen, udd i replikerna. OM tyckte. Simon om och sat poet Je Det kom punckflaskor'. idag "och några” var inklämda på mit- i iten.? Jag kan väl inte sälja dom 4 »sprecis. Får jag bjuda på ett par? +. Frågan var spak, Gåvan, togs emot, Simon lyste som solen. Jag - har; varit snäll. Idag. - faktiskt bättre "vä g ut för att bt, i sammanbrott av Staatsopers konst- hl : | närliga varför jag måste Artisterna lämnar Östberlins opera, Den ak Statsoper I Östberlin hotas av katastrof. Operans gene-| ralmusikdirektör Holst Stein, för- ste; tenoren Gerhard Stoltze och andre tenoren Gerhard Unger som vid tidpunk av Pp Fen 3 Berlin befann sig på gäst- spel I Hamburg ämnar icke åter- vända till Östberlin. 60 procent av östberlinoperans artister och or- kestermedlemmar är bosatta i Västberlin, De har nu uppmanats av de östtyska myndigheterna att flytta från sina resp. bostäder och ivaraktigt bosätta sig Östberlin. En hel grupp av orkestermedlemmar som gästspelade vid Wamer-test- spelen I Buyrcuth har likaså wäg- rat att återvända till Östberlin, I ett telegram till den k 3 Xrent rnin- att ”lavsäga mig allt ansvar för en mu- sikscen vars bästa sångartister och d orkestermedlemmar. tvingats lämna sina arbetsplatser”. I Försvarstal. - Hollå där! ropade: polisen till bilisten som han' hejdat. — Vad menar ni med att köra 90 km på den här sträckan, ' när bara '50 är tillåtna? ” Menar? sa bilisten troskyldigt. — Jag körde inte 90 — inte ens 80, för att inte säga 70 — äsch, prat, var det över 50 så var det höjden, men 'det var det inte;: jag körde troligen under 40 — ja, jag var FO a faktiskt here på 30 — eller snarare : 20 -—-ja, jag... >”. "= Sluta nu, inföll konitapeln. — Annars backar ni snart! >... Sportfiskaren: — Naturligtvis fick 3 så jag brydde mig inte om att ta hem den, utan jag bad fyra kam-|' rater hjälpa mig att kasta den till- baka i sjön! jag en fisk. Men den var så liten |, ; Självbetjäningshotell I tärheten av Miami, "Florida, har nyligen öppnats det första fullt automatiserade '-. självbetjänings sh 1ö. de äggen ned slantarna, varefter automaten lämnar nycklarna till rummen,” samt. en liten broschyr, ur vilken gästen kan; inhämta hur han bör sköta.sig och sitt rum un- der vistelsen, Sängkläderna hämtas från ett stängt skåp mot nya slan- tar och gästerna är förpliktade'att själva -- bäddavoch : ta«' hand om dammsugaren som likaså: utlämnas ur ett automatiskt skåp. som ock- så står till tjänst med handdukar. ” .Drycker;. och. varma rätter, kaffe, te ochibröd, sammanlagt 122. mats rätter och förfriskningar kän häm- |- tas ur ett helt. batteri automater. |: Maten intas-i" en” salong,” där"ingen betjäning förekommer. Temperatu-. ren, belysningen; TV, och radio kan på ”gästrummen; i matsalen och i salohgerna' ” regleras "efter, behag! Automaterna' tillhandahåller . som gästerna kan behöva, De för- sörjer. 50 gäster. under 14' dagar utan att de måste påfyllas, Hotell- |. Ägaren bor 3 mil från sitt nybygg- da hotell. Han kommer en gång pr vecka - på inspektion, varvid" spe-' öjella” önskemål," "klagomål och dy- likt kan framläggas, «En gång i veckan: anordnas: 'storrengöring,' d- kaledes, automatiserad. Den avver- kas äv tre personer under tre, ar- Betstimmar. Självbetjäningshotellet har från första dagen bara fått lov- | ord av gästerna, ' Ägaren tänker nu i installera liknande hotell runtom i USA. Sr -— Enda gången jag upplevt den riktigt stora, eviga kärleken, var den där gången med Bengt — tills jag träffade Verner! - ke operachelen Mix Burgbardt har erneralmusikdirektör i Holst Stein meldelat: ”De senaste hän delausuas kulter att leda till totalt , Här det varit sabotörer i farten " kevingsentomaten att falla, Så eter är det resten som fått par= olyckligt också ett strilkasteren krossats på bilen som stod parkered wtanför Fos: girolomoret i Stockholin. allt : '| hans föret 'glömde bort honan. Vad som slut- ligen " drog min uppmärksamhet från "hanen, var ett svagt 'prassel från marken alldeles framför. där jag låg. Då jag tittade ner, fick jag se-stenskvätthonan knappa två me- ter framför mig! Jag höll faktiskt andan. Den lilla fågeln satt där så I [nära mig, att jag såg varje detalj €28 |hos henne tydligt — näbbens fina rör, de spretande klorna och ögats djupa glans. I nästa ögonblick tog hon tre språng rakt emot mig, med snabba vingslag och i sakta sti- gande, svagt bågformig flyglinje, hör. igt svart eller grå. > 4 riktningar. Sedai snabb fart, . han ” en god att fånga en insekt, . 3 adel < Första året j jäg bodde i f min stuga ute på landet, kom jag under. en av-mina upptäcktsfärder. 1' trakten till ett fält, som var. begränsat ge- nom en präktig stengärdsgård. Och nästan genast fick jag därifrån hö- ra ett smackande läte, som förrådde närvaron av den svenska fågel, som med öpp- na 'fält. av. stenbunden. mark, sten-| rösen. eller. stengärdsgårdar - samt steniga. stränder. vi vid kusten = > Jag blev: också varse två "fåglar, en hane och .en hona, -vilka. flydde undan för mig i etapper längs gärds-| . De var inte direkt rädda” av sig, "och var gång de på nytt slog, ned på: stenarna och satt: där |: ett tag; och bugade” och böjde, på stjärten, kunde jag tydligt iaktta-: ga. hur vackert tecknade de var: Hanen, var' grå över "ryggen. Ett | svart och vitt band i ögontrakten framträdde på långt håll, liksom den "lysande . vita övergumpen och den "svarta och - vita: stjärten. Undertill var han svågt rostgulvit. Honan var honom": snarlik - mer, med mera brunt: -i. teckningen, där; han var Inom en av de vinklar, som görds- |! gården bildade; och ej mer än ett tiotal meter. från denna fanns ett tätt, buskage. Jag sökte! mig” dit och fann där ett utmärkt gömställe, som. samtidigt gav: mig fri. utsikt, mellan grenarna över en- ganska lång sträcka" av. gärdsgården i två jag försvunnit för stenskvättorna,' förändrades deras uppträdande ' omedelbart. iDet var intressant att iakttaga, hur all oro släppte" dem, och jag väntade med: spänning på hur de skulle uppträ- da nu, då de var för sig själva: Det: förtsa hanen gjorde, var' att. komma löpande på marken i il- som ' en uppdragen leksak, rakt emot buskaget där jag satt. Jag nästan hajade ' till, - mer han avslutade helt spopet rusnin= gen med att i farten hugga en fluga . | på. marken» 1, nästa : ; ögonblick höjde han sig snett upp i luften, och samtid, gt lär han höra en liten "Istrof, som något pånlinde om både svartvita flugsnapparens och röd” 'stjärtens men också inrymde efter- "| härmningar av andra fåglars läten, Han siog därefter till på en bög .|stolpte litet "längre bort; Här satt -stund ” och spejade | men företog emellanät . utflykter till marken eller ut i luften för "Jag var så "upptagen av att följa gånger försvinna dit in igen; och alltid bar hon något med i näb- bet, grässtrån, rottrådar eller fjädrar och dun. Hanen kom också en gång eller” ett par med ett bidrag. Det var roligt att se dem arbeta. Ibland fann':de vad som behövdes helt nä- ra oehitydligen mer av' en slump, ibland for' honan långt 'bort. för "att hämta någon viss byggnadspar- tikel, och det visade sig för det mesta vara fjädrar, tydligen höns- fjädrar.” Jag förstod, att bobyggan- "det redan fortskridit långt, och det riktigt. kliade i. mig att få krypa fram och gå dit bort till stenhålet och > ta. rätt på boet." Men 'samti-| t på detta sätt sitta och betrakta' ett fågelpar,- som uppträdde fullt oge-|7 nerat och: helt ostört under bobyg- gandet, ” a » Till, sist smög jag mig bort rån mitt gömställe så gott jag kunde men naturligtvis utan att lyckas för- bli oupptäckt. Hanen smackade myc- ket. upprört och ' hoppade, nästan upp och ned, där han' satt på". en "sten, sv Nästa dag beslöt jag emellertid att "gå, direkt fram till: hålet i muren. "Men jag blev förvånad - över: att finna stenmuren tom -— ingen sten- "skvätta alls sågs till. Tomt var ock- så hålet i mureri. Men, den öppning jag sett honan försvinna i, var en- .dast ingången till en labyrint äv gångar och hålor, -till vilka jag 'i icke ;hade någon "utsikt att tränga, med :.mindre jag rev ner hela gärdsgår- den. änns Vi Besviken gömde jag mig fall i' buskaget, Och: se! Effer:en stunt; kom: båda fåglarna farande bortifrån fältet och slog ned:i boets närhet; Honan begav sig genast' dit in och' var kvar. där ungefär en halvtimme, men kom” sedan at igen och återvände ej. : I : Under de' följande dagarna” be- sökte jag platsen regelbundet. Det första jag 'varseblev, då jag kom i .närheten;' var hanen,' som satt som en vaktpost på stänmuren. Han slog 'génast larm. Men honan visade sig icke... Alldeles . säkert låg hon och ruvade de ljusblå-äggen. någonstans långt .inne i muren," Samma «= sak Ing >. jag gömt mig:i buskaget, lugnade], sig hanen snart åter och han företog sig just ingenting mera än att fånga en : fluga eller" skalbagge då -.och då samt hålla vakt, med förkärlek sittande i upprätt. ställning på en hög toppig gran. +. - -. Men jag höll ut och gjorde i i alla fall mina regelbundna besök om , att jag a. ård till mot gärd: ungefär som ett lyftande flygplan. Hon försvann direkt i ett hål I gärdsgården. Under den närmaste timmen fick jag se henne åtskilliga morgnarna i tålig väntan på kläck- ningen. Jag hade väntat "mig och hoppats på, att jag därefter skulle få se fåglarna i verksamhet ungefär som under bobyggandet.' Men på den punkten blev jag besviken. Hur det nu gick till, kan jag knappast beskriva, men på något sätt lycka- des både hanen och honan sno in och ut genom hålet i- muren så snabbt och omärkligt, att jag ofta inte alls märkte dem, Jag misstänk- te också, att det möjligen fanns en ingång dit även från något annat håll Men ungarnas pipande el- ler väsande kunde jag tydligt höra, och det blev allt starkare för varje gång jag kon dit. Till sist lade jag märke till att deras ivriga väsande hördes både digt var det mycket fängslande. attt: -upprepades ' gång: på: gång. Sedan — "VEM VET Lexikon för. en var av dr Ivar Ek : (eftertryck förbjudes) | tropolog, som levde mellan år 1853 och 1914, skapade. i slutet av förra århundradet en metod att 'identi-' fiera ' brottslingar. . Han". "använda antropometri och metoden kallades — och kallas — Bertillonage, Den metoden är emellertid övergiven'på nästan. alla håll där det. finns kri? minaloger, ty den ”senare av andra uppfunna fingeravtrycksmetoden är säkrafe." många: felaktiga utslag.v - < oe - -- Bertillon nämns ofta som jordens med orätt. Tvärtom var, hån under medelmåttan och hans” anspråk” på att vara skriftexpert” gåv en gång anledning till 'en skandal, "som gick NN genom". världspressen r början av detta; -århundrade' Det var. i den franska spioriaffären, Dreyfus-affä> ren kallad." "Man hade i det franska spionåget upptäckt dens k'”Borderån”, d v s listan eller förteckningen, som or- det. bety' der! I den uppräknades en del hemliga » uppgifter: som i. ett brev erbjöds "den tyske. ambassa- dören i Paris. Senare kom det fram att, den skyldige var en, major NM franska armén, ;greve- Ferdinand Walsin-Esterhazy, av en, ungersk släkt men naturaliserad i Frankri- ke. Men den ståndpunkt man stod på när), borderån. och . brevet upp- täcktes, fäste:man 'sig vid en sig- natur ”D”, och eftersom endast ett namn, nämligen Dreyfus, stavades med D bland dem som kunde ha tillgång till de, hemliga uppgifterna Två skrift- experter undersökte borderån, bre- vet och en handling som Dreyfus skrivit, Den ene av: skriftexperter- na förklarade att både brevet och borderån kunde ha skrivits av nå- gon. ahnahy: men den andre skrift- experten,. som : var Bertillon, :för- som: var den skyldige, -.. :; | Främst på detta Bertillons. orik- tiga skriftutlåtande dömdes 'Drey- fus-oskyldig till livstids straffarbe> te.i den: fruktade numera nedlagda Guyanska fångkolonien.: Först efter tolv. år befriades Dreyfus och fria- des såsoni oskyldig, ty då hade man upptäckt Bertillons : fruktansvärda misstag. Esterhazy var. skyldig till spioneriet, men; han hade, då tidi-' gare begått självmord. Å Vr Bertillons ödesdigra. felstat för” i minnet. ett par 'svenska skriftexper-; ters tvärsäkra uppgifter i i Helander-; "I målet”. och ! på ' vilkas. utsago han främst dömdes. Utan att ta ställ] ;. ning i själva saken, måste man]: undra -om . inte i Helanderfallet, liksom det borde ha skett. i Drey- skriftexperter som .anger, att skri- velserna, alltså de anonyma breven, kan ha skrivits av någon annan än Helander." Det .skändliga misstag som, Bertillons övermodiga' påstå- ende gjorde i Dreyfusmålet,; måste komma vem som helst '— tycker man — att undra om verkligen s k skriftexperters utsagor har : något värde. Bör de. överhuvudtaget till-' mätas någon 'som helst betydelse när skulden 'ska avgöras? " lg här och där i muren, och en 'vac- ker dag fick jag se den första av dem, brun och grå och rätt oansen- lig, men ändå både far och mor upp i dagen, uppe på muren, Han kunde då knappast ha varit mera än fjor- ton, dagar gammal men visade sig mycket hemmastadd och rörlig, Ef- Bex stycken : stenskvättungar kors och tvärs över och in och ut.i gärdgården, allt under:det att de gamla gjorde vad de kunde för att hålla efter och varna dem samt skaffa mat, Men de fångade, också ”Auphonse Bertillon, fransk an-, ””Bettillonage” har givit 2 förnämsta kriminalog," men det är). klarade frankt. 'att' det var Dreyfus - fus-fallet, 'större hänsyn tas till 'de'] : ter ytterligare ett.par dagar löpte|l. sä givel" Nutidens - Barn: kan inte Teka; a brukar min fru säga, sedan hon”. från fönstret studerat deras 'be- teendemönster. Tänk, "vad vi lek- te lagård och affär! 1 v"- 0 ", Nutidens barn får inte uppleva : "det" svindlande "äventyr, som det: var att.få komma ut på Jandet iso ov och umgås med kor, grisar, höns .: : . och hästar, vara med och -bärga. hö och springa med bara fötter på ” nyss' slagna ängar för att hindra korna att bege sig in på-en.klö= : veråker, Nu är jordbruken: krea= : : - turslösa och mjölken finns i tet. en vi sr rapak. Och vilken charm låg det ” inte i handelsboden med dess fo= -.,. togenlampor i taket, dess lukt, av. . | salt. sill : och bomullstyger, - med . handlaren i-vit mössa med svart >: :skärm och en trubbig penna balk=: '' om örat! Inte kan nutidens snabb" ;. köp fresta" några barn : att leka? ” ..' Men än så länge lever barnens . Just att blåsa såpbubblor — men” i stället för att tigga. mor om" I trasig kaffekopp och en' tom tråd=, I rulle och litet såpa finns nu allt satt köpa färdigt: Snart behöver : i barnen nog inte ens blåsa själva. Vilka tider ä är man färdig att I brista, seder : - Om man nu inte e förstod, att den + lilla kille, som nu' springer om= . : kring | på .« gården. med s napp I : mun och sheriffstjärna på, jackan, jen gång kommer att tala 'om hur , litet: han fick nöja sig - med, då ; han var liten." na”.d Då fanns det minsann inte någ- ra a trestegsraketer. för barn. 7: CN s : (Blad i i St-TY. för ni bör inté. alle vara i:tvivel om huruvida ni ska” ie” mej en 'godnattkyss 'ellér ej det är jag som är i tvivel! Crazy i Florida + >. "En svensk sjöman kom till en | liten stad i Florida, Solen gassade, havet . Iåg blått, och sailorn: fick lust att ta sig ett bad. Han anro-, pade on Fammal neger, som dåsade själva redan en och” annan fluga på stenårna! Deras strövtåg utvidgades och ut- sträcktes. dag för dag allt längre. Snart jagade de spridda över hela fältet. Så såg jag dem då och då hela eftersommaren ända fram i september. Men en dag var de borta. De hade anträtt flyttningen till, sitt vinterkvarter i tropiska Afrika och skulle ej återvända. till sin hembygd i Norden förräp till våren i april påst mt , — Finns det några alligatörer- i i et vattnet här? . . — Nädå, inte en enda alligator, : blev det lugnande svaret, - Sjömannen klädde av sig; tog en simtur, vände, trampade vatten och i såg negern titta nyfiket på honom, : — Det är väl säkert att det inte: finns några alligatorer här?" ropade han till den svarte, ' — Lita på det, massa! blev svas ret, Och så tillade negern: Hajarna har skrämt bort dem allihop! ' 2» rARA S- NN Va= i . HÅLL RENT GATORNA :. EA. : .”- saa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.