Frvyvy rr vvVverertV YrvY Trevevev ”rYvYvYvYYYYYTvTYYYTYTYVYFTYv "Torsdagen - 7 Plan 1981” pokan G Gud kallar Gullberg nio sånger i sin diktsamling Kärlek i tjugonde seklet av år 1933, De delar av diktcykeln, som här «skall behandlas, bär. numren sju och nio. od vn. . Än vandrar gudar över denna jord. Zn av dem titter kanske vid ditt mö bord. I Tro ej att någonsin en gud kan dö. Han går förbi dig, men din blick är slö. ' " Han bär ej spira eller purpurskrud. Blott av hans verkan känner man Den regeln har ej blivit överträdd: är Gud vå jorden, vandrar han förklädd, - . ” a PL sor ste Bjuder ett mänskoöga till stilla kärleksfest - oss kyliga och tröga, N som folk är mest, 2 Lägger, som himmelsk läkning för djupa själasår, : en vän, fri från beräkning,” + sin hand 4 vår, . os : synes en Ijusglans eprida ot sig kring vår pligobädd — -' då gitter vid vår sida ” en gud förklädd, Dikteykeln handlar till det yttre om. den - grekiske guden Apollon, golens herre, månens broder, lju- scts och sångens bärare, men ock- så dödens tjänare, med pilar i sitt koger, 1. det fallet lik sin syster, mångudinnan Artemis eller Diana, Apollon möter i svensk diktning bl a hos Tegner, som $å ett par av sina! mest inspirerade sånger sjun- ger till Apollon såsom sångens och ljusets fader. Här i Gullbergs dikt- cykel får guden en skenbart vida anspråkslösare ställning såsom bo- kölare hos',”Tessaliens mo- Men också 1 detta "enkla nark”,: ; kall är han en. gud, fast en för- > klädd gud... För, åtskilliga” år 'sedan: hörde. Jag 'en "kamrat på den 'skola,' där jag arbetade, berätta något från en stu- . I denna artikel fortsätter f folkhögskolläraren ” Nils . Palm att berätta om Hjalmar Gull- berg som predikare, nu med ut- gångspunkt från dikterna För- klädd Gud och Söndagsfirande, siten avlägges. Den dolde Gud, den förklädde guden har strängt taget bara ett sätt att uppenbara sig på, och det är genom oss människor, eller rent ut sagt, genom dig och mig. Det är i oss som allt skall uppenbaras, det är ju också Pär Lagerkvists ord. Gullberg utlägger denna text i tre sköna strofer, och | liv i skola och i hem, ibland ute i .naturen' och ute bland folk anty- des bara i korta men innehållsrika sånger. En av dessa är Söndagsfi- rande, vilken dock inte gör full rättvisa åt Gullbergs spexarförmåga. Diktaren är på något vis allt för starkt -.gripen av och engagerad'i Örtstedts öde denna söndag för att kunna "riktigt släppa' gäcken lös. bild av den värld, som larmar och trängs 'omkring den ensamme. Han finner - äntligen” en vrå, där han kan slå sig ner och vara för. sig själv. . Han besväras ' där : inte längre av bilägande och bilkörande med vänner och bekanta i han samlar gud: barelsen i en brännpunkt, som vi väl utan orätt vågar kalla kärleken, En: annan människas öga, riktat mot mig och skänkande värme åt mitt kyliga och tröga hjärta, en annan människas hand, som räckes mig för att trös- ta och läka, ja, det enkla att bara sitta vid min sida i en svår stund, allt detta är tecker till att en för- klädd Gud har uppenbarat sig. Är det förmätet eller oriktigt att bak- om Gullbergs ord: här i dikten se den svåra verklighet, vari han själv var insatt långa och tunga ti- der under sina sista år, under vilka sjukdomen var hans värld, men un- der vilka en annan människas blot- ta närvaro vid hans sida blev för honom en uppenbarelse av en förklädd Gud? Är: det förmätet och allt för närgånget att här näm- na Greta Totts namn? - ' " Det finns väl andra sätt för den förklädde guden att uppenbara sig. Uppriktigheten, tapperheten; vre- den mot. vrånghet och gemenhet, hatet mot fräckhet och ondska och djävulskhet, skulle inte dessa ting kunna räknas till en guds uppen- barelse? Om sådant har humanisten Gullberg en del att säga Å sin dikt- ning. Lika "litet som "Lagerkvist. är han: menlös och: vek, Visserligen har han härmare än' denne till det | förlösande" löjet, ' till: ironiens : och spexets lust" att: vända. upp och ner. på allehanda hävdvunna-:vär- i .: Men bakom sådant spel- diecirkel 4 religlonskunskap,' vars ledare han var; Vid cirkelns första sammanträde "ville en ung delta« gore; Innan han -vidare':: deltog I cirkelns arbete, ha svar.-på en frå- ga: Var finns .Gud,, om han, alls = finne? Pet är Ingen obetydlig män- niska, som ställer sådana : frågor. Svåren ' är ”inte' "alls" självklara.” ' Spörsmålen leder ju in 1 de svå- rasto problem, :som: teologer 'och » filosofer kan -arbeta med,:Jag är glad att-inte frågorna ställdes till mig, för Jag skulle ha varit svars- lös, Jag vet inte var Gud finns, om han finns, Jag ' vet bara, att: om Gud finns, så måste han 'uppen- bara sig för mig, ty:'till honom själv, till. det ljus,. där han säges bo, kan ju ingen komma, Men detia - uppenbarande av Gud skerl| på ell sätt, som vi inte alltid kan fatta," Apollon gick som' boskaps- vaktare, spelande på sin pipa, kan- sko påminde han: sig också sin lyra, Gud var han också då, men en förklädd Gud, svår att upptäcka och att känna igen för svaga män- niskoögon och slöa blickar. ' Om detta talar diktaren I cvkelns sjun= de sång. Jag kan inte veta, ati gu- den 'altter just vid mitt bord. Jag kan inte veta, att guden går förbi just mig, dold för min slöa blick. Han har ju Inget av de attribut, som Jag I min tanke brukar förena med de höga verkligheterna gud och konung, Nyckelordet I diktav= snittet blir då 'den sjätte radens ord och verkan, Men. kan jag ens begripa, var denna verkan står att " upptäcka? Svaret på denna sista fråga läser vi I dot nionde avsnittet. Det för 0:3 In I samma enkla, vanliga, var- dagliga miljö, där den drömda vi- ”Slösare Och äå var det And lynne; märks . det . djupa. allvaret, som innerst har ett mål: att hjälpa det mänskliga 1' oss fram 1 ljuset, fram till' växt och ' frukt, Ett klart uttryck .för' detta "Gullbergs ' patos är bl a dikten 'Sista"” övningen i samlingen ” Att” övervinna ; + världen av år 193 : : . ; "Sö nåagstirande En söndag trängas nfellan v fräd och familjefäder” ' moderna fordar.. än Med manlig” uppsyn "sitta de vid ratten, släfkammat folk som sover: gott om ön SEEN sr vv Rätten.” Allena Hioger med sin smörgås- sma ve Päcke tens adjunkten. Örtstedt i en fjärran : , Malet backe, ; 2 Där blommar marken som ett ' bibliskt Eden. Och högt i träden ser han fågel- . reden, sor Han vet ej skillnaden på korn och vete, Han viler efter veckans skolarbete. En ringa de av det som 'gror och på sjunde dagen Skaparen han : ” rar. - Nn (ultberer - diktsamling Ensam- stående bildad herre av år 1935 sida av skaldens ansikte; som, är vänd mot det burleska, det upp- sluppna; det. spexartade,. Gullberg ägnade sig under sina studieår i Lund också åt studentspexet och fick därvid övning i riktning mot det befängda, det tokstolliga, lusten att ställa saker och ting på hu- vudet I ord och rim och diktinne- "hål märkes inte så sällan' spår av denna egenartade sort, mitt i hans allvarliga diktning, En annan sär- egen och givande inspirationskäl- la har för Gullberg varit €' dringar- na, särskilt i: om d. visar mitt i det djupa allvaret en|).-- sina fordar: har trängt honom- mot vägdikena, dessa som i sin hänsyns- lösa framfart vill: vara” vägarnas herrar,. som, håller sina: nävar fast kring rattarna, medan Örtstedt ba- ra har ett smörgåspaket i sin hand, Den fjärde raden ger i all still- het ett 'försmädligt" glåpord, om från Örtstedts eller från diktarens hjärta, 'må' vara osagt, åt. dessa högdragna resenärer. Det är själva det, Caesars berömda önskan. att se sådant folk omkring sig, som het, och som sedan sover gott om natten, : Det är inte uteslutet ' att ligger "i sin" backe, sänder: dessa visserligen en av många hunsad och knuffad man, .men' hans sinne är dare folk än söndagsåkarna om- kring - honom,.. Både ' hans ' rektor Nordstjärna "och hans förre "elev, ). doktor Tidström, har visat hårdare takter i sitt förhållande till honom, men 'också de båda framstår i dikt- den stillsamme adjunkten, Man" må , undra ' om "Gullberg , i fjärde, storfens första rad har haft Viktor Rydberg: i tankarna.” Också denne har i' en känd sång 'skrivit om” Eden. , Påfallande, är”att. Gull- bergs dikt har exakt samma bygg- nad 'som Rydbergs :med avseende på rytm och rim, Någon natursvär- mare är inte Örtstedt, någon natur- kännare , inte" heller.” Hans liv är ett inre liv; i sällskap med tänkare av Kants sort, Det-enda han söker här ute i naturen är vila och 'av- koppling. Den '. torra” och - sakliga upplysningen om detta i den fem- te: strofen :bryter- på ett under: fundigt ' sätt "mot innehållet i den sjätte, där vår blick höjes från den enkla jordiska : omgivningen” = till metafysiska och . bibliska höjder. Den ensamme mannen där i backen | insättes i det väldiga sammanhan- 4 |. get av. det växande och spirande, blir en: del av universum. Men ödmjukt och' naivt riktar ”Örtstedt sin lilla glädje och sin stora tack- samhet mot den han en gång fick | läsa om på bibelns första blad. Han] har inte glömt vad som" där skri - ves om den sjunde dagen, . i a - De två , första stroferna ger en |- familjefäder, som 'med barn och1 Shakspeare som får bestå det or-]' dessa vägfarande bilister, stadiga, |: välbetänkta, som inte ställer tilll! E ohägn, bara man låter dem vara il: fred i: deras stupida självbelåten- | den försynte ” Örtstedt, där. han |; förträffliga ” människor ' en medlid- |: sam eller föraktlig tanke. Han är |: därför inte kuvat, inte ens av hår- T cykeln som: patrask, jämförda med]. sats av egyptisk konst vandrar sedan en tid tillbaka runt- - Europa och ' öppnas "den 16 'september på Nationalmuseum, "Utställningen ska pågå. i två månader. Behållnihgen | ” går oavkortat till. räddandet av de konstskatter 'som befaras 'gå under i samband med dammanläggningen i Assuan, ... st Det är ingen, , tilfällighet att .ut- D? största utställningen "som vi och "Alexandria; Men också. andra museer har' lånat ut flera av sina dyrgripar: I Bryssel visades utställ- ningen: först.” Närmast kommer nu den, egyptiska expon från Esse "Den gamla egyptiska konsten ter sig nog mycket främmande för. de allra flesta. Vad kommer vbijre- gel att tänka på? -: - N i Väldiga "pyramider "utspridda i öknen, vittnade om, ”pyramidal”. ställningen ' kommit hit. K med ' sitt livliga intresse för arkeo- ligen 'sökt 'göra” allt för "att de mångtusenåriga ' egyptiska: konst- skatterna ska kunna räddas till ef- tervärlden. Naturligtvis ska vi bi- dra. : : "Öv n I Carl Nord fi uppger att det blir en ytterst fängs- lande utställning. Det blir en sen- sation för inte enbart de exklusivt konstintresserade, utan även för al- la kulturintresserade. Vi får en in- blick i hur en'av de mest faccine- rande kulturer som någonsin. exi- sterat fungerat, . Huvudparten av föremålen på ut- Nn Jord, 1kk ställningen är hämtad från Kairo SVERIGE UTVINNER MILJONER NI a TON I MALM I AFRIKA" SS bergsbolaget en jältelik Tillsammans med republiken Liberia och den kända ameri- kanska stålkoncernen Bethlehem Steel fullbordar Gränges- gruvdrift i sydvästra” "Afrika, logi och gammal" konst har, person-. "Ja: En ”m konst sont nade" inget annat syfte än "att skaf- få - en: evig ' boplats : åt " faraoner besatta" av dödsskräck.' En ' konst tillkommen . "genom. ett barbariskt |, offrande' av tusen och åter. tusen människors liv) Vi Fyser "bara: vi gitter tänka på det. : ve Och. vidare? 'Stelt- bligånde” kvin- når sittande. kappraka på höga 'sto- lar med långa bara fötter, förun- derligt stirrande -människokroppar med tjurz eller ugglehuvuden; Idel gåtfullheter, Idel" mystifikationer som tycks oss fyllda av allt out- sägligt” utom det enda meningsfyll- da, nämligen liv. oe "Den grekiska . konsten,” den är gudomlig i i sin upphöjda humanism, i sin ädla, högt förfinade mänsk- lighet. Den afrikanska konsten, ne- zerfolkens . barbariska totempålar och djävulsmasker, den är kanske gåtfull också den men den är åt- minstone' intensiv, spännande." Den egyptiska däremot, den ter sig bar ra främmande, . > : Ja, så är det nog för många! När | vi i skolan läste om det gamla Egypten fick'vi väl aldrig någon riktig rätsida på de många dyna- stierna, och den ena faraon tedde sig föga annorlunda än den andra; Egypterna, de var inte som greker- na individer "med spörjande iver på hur världen var danad och hur livet rätt skulle levas. Det är sant att den egyptiska kulturen näppeligen frambragte några markanta individer som gått till eftervärlden. Den gammalegyp- tiska kulturen var i för oss rentav skrämmande. mening kollektivistisk ech kontrasterar bjärt mot den gre- kiska kulturen : med dess indivi- dualism under sin så mycket korta- platta och banala ting, avfattade på ett speciellt notisspråk, som Gullberg med salt ironi då och då härmar 1 sin sång. Ett exempel på denna sorts diktning är 'den ovan nämnde dikteykeln. Adjunkter Ört- stedt är den ensamstående bildade berre, efter vilken samlingen har sitt namn, Han är en enkel, till- bakadragen lärare, en människa som andra just inte bryr sig om, mer än att de gärna tränger honom åt sidan, trampar på honom eller sätter sig på honom, bildligt talat, | om de kommer åt. Hans ensamma frågade Pettersson: — Härry, vart bar Lundströms Pengar tagit vägen som han — Ja, en del la ban ner på vin, kvinnor och sån Rest hal 1 esten slösade 4 som DAGENS NTE-MANING Sv best veflerbond på barnena' kiädes, Märkörtrafik — f$erlig trefik. LIBERIA, USA OCK SVERIGE DELAR barr gesbergsbolaget sköter ela anläggningen sami | driften. Berget Nimba kom- ” mer att ge ca 6 milj. malm årligen (stålverk i USA : och Västeuropa har "redan 3 tecknat sig för .malmleveran- 3; ser). ton re Men den ezyptiska konsten, som aldrig var konst i vare sig vår moderna eller i grekernas mening, är ändå inte alls så livlös eller monoton som många tror. Den ut- märks av en frapperande stram stilisering, men också av en yt- terst sträng realism. a [onstens syfte i det gamla Egyp- ten var att söka övervinna dö- den, Den franske arkeologen Jules Eméry har påpekat att under för- historisk tid förekom i Egypten den sedvänjan att man lät offra ett visst antal av monarkens slavar och andra underlydande; de skulle ut- göra hans följe på resan till den andra världen och där betjäna honom som de gjort i detta livet. Men enligt Eméry uppstod myc- ket snart idén om att det verkliga | lige besökaren framstår Bonn som "rade en smula "Jen .| nödtvunget slagord här i Bonn. : istället för de offrade” slavarnas] | lik kunde bilder av de levande sla- Bönn — ROR Av läroverksadjunkt Carl Gustav Pettirsson I dessa dagar har Tysklands for- . na huvudstad, Berlin åter skju- tits fram i det storpolitiska ramp- ljuset. Därmed har Bonn, den tys- ka förbundsrepublikens nuvarande huvudstad, åter på något sätt kom- mit i skymundan: Bonn har väl heller aldrig hunnit bli någon själv- klar huvudstad och för den tillfäl- en liten stad, vilken så att säga drabbats av parlament och riks- dagsmän, utländska diplomater, journalister, . förvuxna — förvalt- ningsbyggnader 'och : en nästan omöjlig trafik. En I bonnbho, Dr Scheibe. Han befann dö tyväre: på sammanträde men skulle" vara; tillbaka vid tretiden. fåja, vi kun=!| de ju vänta, Men klcekan tre var: dr Scheibe tyvärr på en mottag=i ; ning. I chefsställning jar man oer='! hört stora representtionsskyldig=; " heter här i Re emellertid att få träff dr Scheibes:; ställföreträdare och ehålla de öns=.; i kade upplysningarna! - om Detta med mot! är ett! speciellt . kapitel 'i .&nna huvud= stad av ”Kleinformaf. En journa= list berättade, att säkkilt beskick-"' som satt på en soffa i den vackra parken framför universitetet ytt- bittert till. mig: ”Bonn war ja einmal så vernehm”. Universitetet, ja. . Man . märker knappast, att man befinner sig i Stud hef kan ha ända upp till, femtio inbjudningar [månaden, För; att klara av allt måte en hel del, lastas "av på lägre tjänstemän, vilka.” engagemeng att sköti. . Det utländska irlaget är rätt univ och i försvinner i folkvimlet. Men deras forsdott. har amerit universitet är utomordentligt vac-|en hk lett kansk åstad ', kert, ett. slott från 1700-talet.” Jag frågade "en vaktmästare där efter Deutscher . Akademischer = Au- stauschdienst, där man lovat lämna upplysningar om lämpliga områden för etnologiska forskningar. Au- stauschdienst var tyvärr inte läng- re inhyst i själva universitetsbygg- naden. Man hade inte plats längre, något som tydligen blivit ett slags Alltså vidare .till Nassestrasse-> 11, där man tydligen än så länge har plats för de lokaler, där utländsk med kyrka, drugstie, pop corne=- automater och andr för en ameri-' kan livsviktiga attribut, «oc sa Men vid sidan av det brusande : försöken att bevara traditionerna från en tid, då stadens befolkning till stor del utgjordes sy Geheime=-; råd, arbetar här den vetenskapliga. : forskningen . målmedvetet och .in=; tensivt, vilket jag själv var i till fälle 'att se på Vokskundliches.: Seminar, som är syssekatt med om- fatt tnologiska undersöknin:. forskare tas emot och informeras. Jag frågade efter Geschäftsföhrer gar under ledning, av av professor | Karl Meisen. ' a a varna betjäna” den avlidne monar- ken, ' => : Den egyptiska konsten, s som med sina höjd- och vågdalar blommade i flera tusen år, är naturligtvis inte tillnärmelsevis Jika variationsrik som ' den. västerländska '' konsten räknad alltifrån de gamla greker- na och romarna fram till våra yt- tersta dagar. Den genomgick ingen utveckling; vi kan där” inte: tala om någon gradvis skeende föränd- ring, :grundad 'på att känsligheten och. förmågan: att se-och uppfatta stegvis , ändrar sig. Däremot. kan man ' gott tala om: olika stilar, mor. deväxlingar 'som hör ihop med po litiska och sociala förhållanden; : Den egyptiska konsten kan upp delas, -grovt. sett, "”ien: offentlig konst och i en privat konst. » Långe lande. Den offentliga konsten, . som tillkom på monarkens uppdrag, . är 7 regel": kraftfullare. Den privata konsten, som' man finner i' gravari na, är ofta inimt,. vekt lyrisk, även om den genomgående behärskas av en matematiskt sträng form. " Den' officiella konsten faraoner- nas' konst :—' är liksom i senare tider ; envåldshärskarnas ” och dik- tatorernas. konst en. påradkonst. Farao och hans dygder, verkliga el- ler förmenta;' förhärligas, Fienden smädas. Under de maktberusande epokerna finner man i den egypti- ska konsteh en oförställd glädje åt ärofulla bedrifter. Faraonernas ald- rig svikande segrar över de tillin- tetgjarda motståndarna reses i oför- gängliga stenfriser. Men hymnerna till faraos ära återfinns inte endast i bataljscenerna. Också då farao — som t ex Ramses III — ger sig ut på lejon- och buffeljakt fram- SJ: tar check! S SS Statens järnvägar acepterar nu i "vanliga handeln” checkar på upp : ull 500 kr, som avser lktalning för ' biljetter, frakt ete omtlar SJ-nytt. Överenskommelse - har . . nämligen . träffats mellan Svensk bankföre= : ningen och järnvägsstyrlsen att af" färsbankernå komininderas "att själva svara för de ev förluster ”s som kan uppstå genom atten check är förfalskad eller saknar täckning. ”+2. Bankerna tar på sig förlustrisken.: under- förutsättning att följande I up= : fylls, . nämligen :"att:' checkbelop= pet inte överstiger 500 kr att checi ren direkt överlåten på järnvägen, att checkbeloppet helt eller så gott som helt avsett betalning till järn- ägen för biljetter oc gh frakter; att om checkbelopp E överstiger 300 "legitimation ' begärts". och. checken. försetts med anteckning om företedd legitimationshandling' samt) att mot= tagaren :av checken. ej hade :vet= ' skap eller uppenbar anledning till. misstanke om att täckning saknades! . eller att checken eljest ed. var i sin ordning. et Bakgrunden till överenskommel= att man betalar med check. +. Väs :: Bankföreningens villkor överens.” stämmer i stort. med de av SJ'ti- , digare: utfärdade, "föreskriftena rö. rande inlösen, av "checkar i biljetts expeditioner, och resebyråer,där SJ sedan 'ett år: tillbaka redan tilläm=' pat 500' kr-regeln, : Skillnaden nu ' är.att förlustrisken för bristande täckning övertagits av bankerna. sil beträffande bildhuggarkonsten. Ko- lorism i vår bemärkelse åstadkorh står han som den oövervinnelige. Den" privata :statykonsten, som växte fram i större omfattning un- der den 5:e dynastin (2.500 £ Kr— 2.200 £ Kr), omfattar både enskilda figurer och familjegrupper. Frappe- rande är de många skildringarna av familjelivets lycka, t ex Akhi och hans familj från slutet av 5:e dy- nastin; De båda kvinnorna, som håller sin far om (dennes ben, är framställda som dvärgar, men i egyptiska konsten gällde alltid den regeln för proportioner och per- spektiv att de enskilda personer- nas storlek beror på deras rang. Trots denna egendomlighet slås man här ändå av den innerlighet och ömhet, som tycks vittna om att kollektivismen i det gamla Egyp- ten aldrig lyckades ta helt loven av individuella känslor. U rent estetisk synpunkt lycka- des de gamla egypterna uppnå eri säregen effekt, som ytterst. få moderna konstnärer gått $$ land med; nämligen att förena det in- dividuella med det allmängiltiga, det livfulla med det statistiska. Det inåtvända, grubbeltyngda Ådraget hos människorna fångade de egyp- tiska konstnärerna helt enkelt ge- nom att de aldrig satte dit några pupiller. och genom att de gjorde de olika ansiktshalvorna likadana. Men konststycket, om man får ut- trycka sig så hädiskt, består i att samtidigt fånga in en känsla, en ömhet, så att de framställda figu- rerna inte blott ter sig som stum- ma, likgiltiga varelser. Då det gäller måleriet är egyp- de aldrig. a Enligt Plinius d ä upplann emel> lertid . egypterna måleriet redan sex tusen år före grekerna, Början gjordes med : 'siluettfigurer som färgsattes, Enformigheten i det egyptiska måleriet hänger samman med dess användning som gravkonst, Därför blev den färgfattig och i avsaknad av perspektiv och djup. Färgen > 'nofigurerna gjordes t ex alltid gul= vita, därför att den gulvita färgen uppfattades som karakteristisk för begreppet kvinna, och av samma skäl framställdes mansfigurerna ten 7 gelröda, u Det hör till de ännu olösta pro=' blemen hur de egyptiska målarna 1 gravkamrarna kunnat få tillräck- beten, De lampor man påträffat har inte 'på långt när . kunnat ge så mycket ljus som behövdes för. att dekorera taken ' och de höga | väggarna; ändå är minstas detalj framställd med en finesg och skärpa som är rent häpnadsväckande, In- te heller kan man ha använt tjär.” vedsfacklor, eftersom sådana ' på '. kort stund skulle” ha förbrukat allt . syre i de trånga rummen; för öv- rigt skulle de ha kvarlämnat spår : av sot på de omsorgsfullt dekore= rade takytorna, Vilket aldrig kun” . nat fakttas, Enda tänkbara möllig= heten synes vara att man använt sig iv. Spegelarrangemang för Te= flektering av' solljus, vilket onek=. ligen vittnar om att de gamla e8YP> terna besatt en betydande teknisk ' fyndighet och färdighet. ternas insalser inte lika stora som kunde” 4 av det i lära; LOKALNYIIETERNA — LOKALREPORTAGET — DE LOKALA BILDERNA FINNS I LAHOLMS TIDNING Mo ” Christer Jon > dock "dessutom hai sina privata;- : stadslivet och de oft krampaktiga' - ” -sUpp till 500: ke ken är ställd till eller av utställa> - ” ou Ne [CC Nu gick det: ' . n | tjänade ett symboliskt. syfte. Kvin= > z ligt med ljus för att utföra sina ar= > . NF sen är att det nu blir ältvanligara Ne N NE jr eve
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.