| ; - snubbla på slippriga tvi , att de räckte till ett par nya” "skor, " tats mot talaren, vyyrevryvvYvvYYYYYTY YT TYYTYYFFYEvyPYe FY YY FE YT t vr Fänderingar.i rjar andas höst — det Tullar fränt. och ruttnande i markerna,” ” ånnärs sa" här års torra är, hemvister för: allehanda - småkryp. Till” och med den; Jilla -ån, som. annars brukar sina, bli | ” vassen är ovanligt grön och fin. Men blommorna som brukar | prunka. så här års bortåt ängs- ckorna ; i skogen syns inte till. oo har. regnat, bort, säger de gamla och naturkunniga. ,.. - Går man ut dessa dagar, söker sig bort under. gran och tall, når: fram; till lövskogsbeståndet mär«- "ker man tydligt att sommaren & gula blad; asparna visar tecken till - att vilja ”brinna” — det är höst- pfärger som; visar fram sina valö mn och med djuren tycks håll - gen. Fågelsång kat man möta så : -här års. av nya släkten inom den , ' världen — men de är tunnsådda, | nästah gom "om", de inte ”gått”. ” fram ...2 : Men älgen möter man” " ibland. Går varligt genom skogen, ;. låter sig ännu Inte direkt skräm= mas, När skotten 'börjar. falla drar - /ret di de'sig undan, går in i dälder och otillgängliga dalgångar. Står vakt | + på bergstup, spanar- och. går när - . besjungna. är i-alla-fall-inte-så to- | misstänkta Jjud hörs, Så gör.ock så rådjuren, hjortarna — alla djur drar sig < .undan . när. människan. går skjutande I skogen, ME Går -man ' varligt, aktar. äigsatt. stiga : ' på halvmurkna : 'grenar, 2 då 3er man. IC On : Jag m minns. en gång är jag som "a lrätt tänker eftér Kan vi dar för att lura en genauesare, I men ”tplv, genauesare räcker inte för ”attlac lura'en grek, Endast en person har man hört talas om, som. kan glädja : elg åt det ovanliga, att inte Jurat en, ”mön två greker, ve sö a 7 Det var en man från Bart Han var. på väg "hem till Italien och hade inga skor, eller rättare: det han hade på fötterna kunde knaps Past. längre. kallas skor,. Hen räknade sina pengar omsorgsfullt, Han fann och sås gick han med' lugnt sam- förbi; .Björkarna « har, börjat få .. 1 stugvärmen” . Å "barn följde, en äldre vän till skogs, "Han, skulle skjuta änder vid:en Sommarens regn har. liten "tjärn där” fåglarna brukade lämnat spår éfter sig; dikend som "hålla fill. Det var. en spännande -brukär vara. .' händelse, för en-tolvårig pojke — men ';'jakter inställdes den gån- gen, Min äldre vän fick, syn på en lä därför, banen vila. till. en smal rännil, är iår vatten-, > Plockade i stället fram kameran, ”bräddad. Mörten. slår friskt i i, den, , älgfamilj, sköt med den. Fina” det, fina jaktbilder a - Beder åt 'den sortens jägare! H Isa Nu? går "man själv med” en yngres rättar sådant då, får nerverna att : darra hös den yngre. Ändå är det ; väl mest inom sig fom man 'upp- eyer . den där, hisnande känslan " spindelnäten .. slår . ut: ” mönster mot, klara eller. mulna mornar, I skymningarna”- kommer "dimman rullande,' lägger. sig som bomull. kring ' träd och": stugor, amnar nejden med" sinä varsam" -ma händer. Sitter man vid fönst- bilder bley sina' fina det Inte utän' aft man, : Dagens rim. ee Obekynirade" om de all: ". varliga, varnande . rösterna fortsätter Sovjets store med : sina: atombombsprov. SE Ne ”Min son”, sa gamle Ozenstjerna, ”betänk hur ringa klokhet det dock är. 0 som styr vår värld, som. "skall NER +. 088 alla värna” mot. krig. och örlog”... Det. var : Sn. " känt det där , nä det var an gt ännu, vårt : "jordeklot) - M ns är. dessa visdomsord i våra dar. re De: STORA: MÄN, sig. roar med e a fördelen Toch går. på; om- fonårs ossar, "mycket, m än. fonårsgrabbens snöbollskr 9, så visst > och högst bekymrad, tycker nog N sic Vår Herre . = att nu på klokskap råder verk- . 2 lig brist.” Den 3 inga var — nu är den” fak 2 i; : Hur ska morgondagens värld" trivs; känner sig b tänker, "att stugvärmen;” den” om: "kig som många vill göra gällande. Och från. stu "det :.att: man kän” få” se” en älg 4 skritt bi; ' stanna ; fortsätta, inåt Mogen >. ett brakande dose é, Jag är inte inne” då när jag frade, «skomakaren; nummer. , två. I morgon klockan elva ska skorna vas 1og- 1-mjugg. "Men "stopp! förtsatte han då skomakaren nummer - två, iskorna litet bättre, vete till en skomakare på Hermes-| > gatan i staden Aten, Detta hände så där för hundra år sen, 7" FH Jag behöver ett pår | skor” till måndag förmiddag, a han, Ett par bakväma skor förstås," ' med. runda tåhättor. Kan ni ordna det.” Ta > Naturligtvis, min herre, så sko= makaren artigt, Måndag förmiddag Vv eka de vara färdiga klackan, tio bli det bra? : "> Det blir bra, tyckte bariman- nen. Klockan tio på måndag alltså" På Ikmnade' han''sin adréss och |. . gick till en skomakare På Åelosga- tad. Där beställde han ett par exakt]; Ukadana skor, ve We Då är det klart: dat. så han när han lämnar en detaljerad be- skrivning På skorna och sin adress. Fullkomligt, sa skomakaren. Kloc- kan tlo ska shviua. Va hog er. : Förklaring et " Det var £ Vilda Västern och en hel' rad vittnen hade inkallats 1 i samband med ett tumult vid eti politiskt möte. Alla medgav att to- mater i försvarligt antal hade kas. — Ingenting annat än tomater? frågade domaren strängt : — Absolut inte, '— Hur vill ni då förklara att tas. laren fick stora och blodiga skåror $ ansiktet? — Nja, medgav ett' av vittnena, lierhand alltmer avlånga ansikten, dan- var det en tidsteå HH : n åga när fil. Å affärer” går till, Tar ni bägge med en. så kanske” ån = Jojo, men! som sagt, så vet hur välsen går, I morgon. "klockan tio alltså med kvitterad räkning. . Skomakaren bugade ,.sig med. en En timma senaré var barimannen, iförd sina nya sköna skor, ombord på sin båt på väg hem. Och klockan tio nästa dag” möttes hans offer vid hans dörr, med varsin sko under armen, skådande in i varandras ef- Njäs stäktnannn ; känts av statistiska centralbyrån. Jonebolt, Jäverstål, Kanh stedt och us, Bercreutz, ' Chanderman, det kan väl kanske ha berott på att tomaterna låg kvar i burkarna, ducv.” t slö och första toffret,; Barimannen provade : skorna: den ögra vat EE mer djup suck och gick med bögerskon.. + ' Följande nya släktnamn har god- Avslag blev det på -Endorf, Se Hadar, Tuxell,. immeryd, ;Darmivs, San? a En: "dräng hade: tagit plats hös b "sedan löne- — Måten. ska du nog in- öva klaga på, men. vi kan ju «I rad engelsk. butler'om den berömde :| bej . te han som äter ärter med kniv? Sade én gång i världen en, djupt chocke- filosofen David Hume, Och än i dag kan i mondäna och etikettsbundna kretsar den lätt. bli ansedd för ple- . som. till: äventyrs topphugger ägg : med kniven, som "inte bara! över.steken potatisen-eller som — ve sas tar kycklingbenet i i han: den 'öch 4 njutningsrikt "gnager på + niskor på: sina radioapparater Narje söndagsförmiddag, för, att höra ett av de bästa radioporograi en i de- ras tycker: ;Hällebäcks: -Gård.:. Man följde. med” spänt. intresse -hur det gick, för -Johan- på--Hällebäck-och- hans' familj. Det var ingen vanlig underhållning — det :var något än- nu mer: Man engagerade sig djupt i de problem som tod för Häl- 1959. och 960, satte massor, av, 'män= | C han: på Hällebäcks gård och” i dé andra rollerna - möter vi IS a Sif Ruud som i Anina, Ji ohn Norrman som Ol-Per,” Ittla Frodi Kerstin, Sven-Eric ”Gamble som Tage på Myråsen och Tage Severin'— som här återkommer till filmen — som Henry, i i Nergården. Filmen har pros Iebäckarna och man kände för dem, led” med; 'dem, ”gladdes med dem. Det är egentligen inte så underligt ännu har: hundratusentals och later" "hundr; som bor i städerna, fortfarande sin na: rötter; på landet” och: de. pro- ; blem som radioserien drog upp ha- de "aktualitet även för. dom : som satt hemma: i stadsvåningar och i tätorter. Det som hände på Hälle- bäck var: kanske: inte. några stora problem i jämförelse”; med .vad som händer :ute:i världen, men det var i alla fall. vardagsmänniskans 7 pro- blem och:de-ä är inté alltid de minsta. "Att. en je som denna: med ett sådant”. stoft, ”publikunderlag « I te skulle gå filmens män- förbi är sä- kert. "Redan efter första program- met hade ' man försäkrat sig om optionsrätten på ”Hällebäcks Gård” för en kommande inspelning — se- men fick göras, här hade givetvis radion företrädelserätt och efter nå- got års väntan fanns det en möj- lighet att sätta igång inspelningen. -Man kan nog säga att inspelnin- gen av Hällebäcks Gård har skett i tysthet och det'har varit med Medvik,:. » Midbratt, Mårdborg, An- tä an dh olika h oa Ht derland, Elvehed, Ulvelid, Nackby, Kimmelid,. Holmelius, Erbro, Nells ros, Nettrander, Stadberg, . Hulter- Sorelis till. att ingenting fick komma ut förrän <£lmningen var klar och Hällebäcks Gård stod inför sin pre- miär, Så är nu fallet och dröjer det bara några veckor till att praktiskt taget hela Sverige får se filmen... -. Av minga anledningar var det inte möjligt att låta dem som varit ts. av, > Unionfilm, -regisserats äv. Bengt, Blomgren och" för ; fotot svarar Hilding Bladh. sk Men : vad vore Hällebäcks Gård utan: sin, författarinna ”— Sigge Stark har ; tillsammans smed ”Per Lennart. skrivit manuskriptet till filmen; och hon. har. även -överva- kat 'inspelningen .från första sce- nen till den sista. :Man kan vara säker på att hon ”inte låtit något komma på filmremsan som: inte varit ” riktigt ; och 'äkta. Inte nog med ' ätt Sigge . Stark övervakade tagningarna, hon hade även hand om alla djur? som var: med i. filmen, De som till äventyrs kritiserar äkt- heten i ”Hällebäcks Gård”: får med en” ensam men Stark. kvinna: att göra — Signe Björnberg (de flesta vet väl vid det här laget att devä är Sigge Starks riktiga namn), i brev: tri.som gäller för de runt om tall riken ordnade ' besticken och gla- sen, Hur pinsamt. om man till'slut bara har en fiskkniv kvar när den utsökta, fruktkompotten serveras, . "Så har det alltid varit, Under. an? tiken till exempel ' visste man 'myc- ket väl 'att. uppskatta en; lukullisk |. festmåltid, men åt ogenerat! med fingrarna direkt" från den blanka bordsskivan; - -vilken visserligen ef- ter. varje rätt rTengjordes med pur- pursvampar i och aromatiska - örter. Redan "under :- medeltiden: tjänade flata små bräden: som ett slags tall rikar,' Ändå var det' väl en smula ont om dessa föremål, ty trubadu- ren och hans tillbedda, som. en hän. synsfull; ; värdinna" alltid, placerade bredvid varandra vid bordet; måste — i eller: snarare fick — "dela ett . dryckeskärl och en. träplatta, från vilken de sedan "glatt åt gemensamt med sfemklogaffeln'.. I i För vrigt Passade denna bristan- de kardsceremoniell. bra ihop med I dei sanning förvånande kvantiteter som man'glufsdde-i sig. On kejsar I Maximus heter: 'det'-att "han -dagli- gen kunde äta trettio kilo: kött och dricka tjugofem liter vin. Även om "I dessa Uppgifter kanske är en aning MH överdrivna, så får vi dock genom en blick på medeltidens och baroc- kens matsedlar klart för. oss vilken beundransvärd aptit de höga herr- skaperna . besatt, ' Liselotte av Pfalz skriver på ett 'ställe i siha berömda ”Jag minns att jag en' gång åå. förskräckligt : mycket ssheimeérdruvor, i vingården, att'jag inte längre kundé gå, Men | det skadade mig inte alls, utan gav mig. bara | bättre > aptit till midda- "KC Märk breven DOKTORN SVA ; - Masksäker”. Springmåsk.ä är sr at "| bukt med. De flesta barnfamiljer | råkar väl förr eller ;senare ut" ; | fortfarande d | skulle lida av dylik svårartad sjuk- >] dom. .Det är ”emellerfid : självfallet latt ni inte skall behöva gå och oroa Doktorn, s Leno svenska. legitimerad, läkare. kostnadsjritt medicinsko trå från- läsekretsen — ”--- >. Förse. frågotna...m . "signatur, och .uppgip helst ålder ' "och kön Det är giver att envarsa anonymitet obrottstgt”, bevaras. varar. AL : RAR och sänd dem till. redakz +, : tionen. Se , värr en åkomma. som -förutom ”a den 'är. utomordentligt irriterande och smittosam. även är svår, att få dessa besvär. Beträffande de åtgär. der vilka vidtagits .enligt signatu- |]: rens beskrivning, förefaller det som steg som kunna. vidtagas i ert fall ha blivit gjorda, Emellertid har ni inom” familjen "besvär av springmask, och det torde i detta läge vara lämpligast att ni kontak- «| tar läkare för konsultation. Eventu- |; lellt kan ni, härigehom. erhålla re- cept på lämplig måskkur. De medel vilka användas vid dessa kurer, är alla receptbelagda, och bör: använt das strikt i enlighet med givna or- dinationer, då' exempelvis doserin- gen för barn respektive vuxna va-/ rierar starkt, och medlen i sig: själv är ganska giftiga: : "ED 1917. Den medicin ni ”ordi nerats användes mot gallvägsbe- svär och innehåller bl a kramplösan- de och lugnande ingredienser,” samt |- smältningen. ”Ni har på grund av besvär, .. dels "från, underlivet, dels från magtarmkanalen, detta år ge- nomgått upprepade 'undersöknin- gar och. utredningar. Ni har trots medicinering fortfarande besvär av samma typ som. tidigare och, oroar er nu mycket dels över 'att det till- kommit en bensvullnad med nattlig värk; dels" oro: för. att: detta skulle kunna röra sig om en' elakartad tu- osannolikt. att ni trots. upprepade noggranna . : läkarundersökningar er på detta sätt samt ha de aktuella besvären.” Ni : bör därför på nytt. skött..er, när, han nu, återkom från semestern och då ej' bara be- skriva era kroppsliga symptom” utan även berätta om er "oro, för att ni skall kunna få 'så klara oc! nande besked som möjligt. dem med dessa dumma instrument, som snarare är skapade till att lasta hö med än till ätande. Må den som är klok undvika 'dessa löjliga tin< gestar, som söndersåga allt, vart de än kommer, och betjäna sig av sina händer, full. av förakt för dessa mekaniska :' verktyg,” som :' endast fördyra: hushållet, ja,- "vars under- håll till på köpet kostar pengarP” .: "Men: det äldsta ätverktyget-är 4 -"Jo-| Rotterdamus fann det inte alls un= der sin. värdighet att predika inte -bara moral utan även goda seder för sina "medmänniskor: . ”Det är föga skickligt att vrida det gemensamma fatet så, att de bästa bitarna kom- mer framför dig. Vad som bjudes, har man att fatta med: tre fingrar eller med (ett par brödbitar, Att slicka" av de våta fingraran eller torka av dem på rocken är ohöv- ligt, det kan man förr göra på ser= wetten eller på bordduken; Det för- råder 'mindre goda' och passande seder om du räcker en annan nå- got halvt förtärt. Att doppa bröd av vilket du redan ätit i den (gemen- samma) soppan är. bondskt, såsom det heller icke är fint att taga tug- gor ur. munnen och lägga dem på brödet.” Skedar, gafflar "och. tallrikar som allmänt brukliga ätredskap före- kom 'först under senare delen av 16-e århundradet och de stötte vid sin. spridning . delvis på lidelsefullt ånd . ”Våra'- m bör från sitt bord bannlysa gafflar eller skedar”, står det i statuterna för en italiensk klubb år 1601. ”Har” icke moder Natur skänkt oss fem fingrar på" var hand? Varför förolämpa Redan i de förhistoris-' ka": gravarna hittade man" sådana, och under renässansen uppstod en sannskyldig kult kring detia' Tilla spetsiga, föremål, Vid "Henrik ' den fjärdes av Frankrike hov bjöd man efter måltiden omkring: tandpetare i kanderade frukter, och gäster som alla ' de; hygieniska mått och |:” vissa enzym för att underlätta mat- |, mörsjukdom. Det förefaller mycket | :. kontakta den doktor :som tidigare . LL nkar nå sjukt gära' patientens.” RA NNE NON ar a av 3 Sugt ö Som sagt; det ä är bråttom ningarna :och det var beyaliek Stockholm, utgiven 1901; skildrade ' RÖN, ”Det mörknar och man måste” tända, Snart strålar hela redak=' tiQnslokalen i elektriskt jus, Man ' arbetar,” läser tidningar, pra cigarrer. och stundom hän= ” + der, det att” man; :använder. sig” av | : den. elektriska, Tirigledningen och; u + skickar springpojken ned på när; äl | maste ;. schweizer) ; efter en half; i punsch och vichyvatten,, Om vi; > ; . röker, t . honom i i anspråk för dylika tjänst , ter, :så svarar han säkert; ätt det: H skicka aldrig efter punsch, de sit. i-ta vid sina bord med hufvudena t: ;' händerna och stormsvärja, skrifva » en rad och svärja ett halvt dus=;; "ta skrifva om saker”o » ingen människa —- allra minst de” Ack, en sådan idyll, Inte är det: "någon. springpojke i ' våra dagar" - som, hämtar punsch åt Red Top, : . Eld; Flips, Cello, Nordens Karlsa-: i son och mej, men så blir kåseri "na a därefter, Ve ” på det: sista yr jag”. a ende ;efter dom a femtifyra första. ' .. (Salon Gahlin) ridiska frågor av allmänt paras: fur mot en ersättning av 3 kr I frimär-, ken.. Frågor som kräver ett mera Juridiska ': avdelning, torg 4, Stockholm. Fråga: Två personer sinnesslö i. församlingens kyrkbok.: sedan 1952 och har intagits på sin-' : Svar: Ni nda I Eder 1 tillc över- < journalisten Albert Eriksson er " , eftermiddag på en' fänngarelota . Lv tion så | är; " frågar gosseri, hvem söm tätast tar - å : sin, Stackars karlar, dej måste oi MAN ting som V:s själfva — - intresserar sig för”. 2 rlovaae sig 1948, en av dem står antecknad som - lugnaje förr, I en bok: om gamla SR "är. kåsörerna, 2 Ledarskribenterna : 4 . kände mig inte ett dugg illamåx- =- ingående eller enskilt svar betingar .: ett något: högre arvode; Alla brev ;'. adresseras till: Hallands Nyheters. ' !: Norrmalms= : nessjukhus. Kan han hämtas ut, om", 4 very detta kan Ni vända Er till Medici Inalstyrelsen, Stockholm. siånd för att fridlysa tjärnen; ix sl " Fiskeintresserad. Svar: Vissa områ en må fridlysas som naturminnen: och beslut härom meddelas av länsstyrelsen, : FRÅGA: Ett testamente" har jande lydelse: .”All min kvarlåte; skap skall' delas. lika "mellan. min broder. och : min / fostersyster (ej Jadopterad)”.” till 10.000. kronor. 1), Hur mycket gas”. samman. och: avräknas behåll- ningen så båda erhåller lika ligt. ville vara särskilt eleganta; kastade inte "bort den :efter briket utan. satte fast den bakom örat. Tandpe- tarna. var sannerligen 'också 'inte ' några . enkla träpinnar utan små, konstverk av kostbar' metall eller elfenben, och besatta med "ädelste- skapa den mest praktiska formen — det fanns raka, krokiga, hak- eller skärformade -; tandpetare : och uppfann ; ständigt nya behagfulla dekorer för de etuin och fodral, där Bb förvarade dyrgriparna. Bilder från denna tid visar för- | näma damer och herrar vilka som tecken på sin bildning och sin ri- kedom: .här sin 'tandpetare i en kedja om halsen, Och den som på eft ytterst delikat sätt ville göra sig av med en fiende eller en besvärlig rival, lät . skicka honom en med speciell omsorg och finess tillverkad och 'med lika stor omsorg och finess nar, Guldsmederna tävlade om att] arvsskatten 240 kronor tersysterns 1. 000 kronor. 2) Om det je i testamentet utsäges,' att det . askiftade boet skall svara för arvs-" "skatten och boet därefter lika de-. ” las, skall resp skattebelopp från- räknas arvslotten. FRÅGA ogi person har som närmaste släktingar en hälvsystera dotter och samma halvsysters son- son. Hur ärver dessa denna person? . ve t. : Oviss, "SVAR: "Behållningen skall delas jlika mellan de båda arvingarna, så- vida annat ej föranledes av testa- ' "mente. - anfå Ane” N fe tas HJÄLPA KONGO” Postatro 900 800 of förgiftad tandpetare, +. I KAWI : med i radioserien att komma med. vet NN STA 06 i / Ung & ) börd sn f Uk tt op os "a AN TiDN NG . som äger en ”fisketjärn. Nu undrar; vi om vi behöver länsstyrelsens till- blir arvsskatten 'på vardera? 2) Om I skatten är olika, skall då denna Iläg- - ” Behållningen uppgår... : SVAR? 1) A' broderns Lott "utgör, på fos- ' HJÄLP R RÖDA KORSET. i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.