sd ALLS TITTAL TATA (> "LAHOLMS" TIDNING a ' 1 ' H . . 1 NN än An Vv SS . Torsdagen 14 september 1981 ' ct Det "norska stortingsvalet be- " kräftar tidigare lakttagelser att en - lugn valrörelse inte alltid utgör ett gott omen för de makthavan- LT. DEN 14-serTEMBER 1961 TT = | tiets främste motståndare och det . förefaller även som om väljarna ; 4 viss mån satsat just på höyre som det främsta alternativet ' till de, 1956 års'svenska valrörelse ' ""” ansågs "exempelvis vara matt och "angreppen : mot - regeringen” syn= nerligen valhänta.' Då 'valresulta- tet var klart hade emellertid so- " cialdemokraterna ” endast. erhållit - -. 45,1 procent av rösterna och 106 ” av, andra kammarens dåvarande 230 mandat. Vid nyvalet två år senare, ' då stridens- vågor: gick Gerhardsen: "Även sen- terpartiet noterar en klar men ” mycket måttlig framgång under det att kristelig folkeparti och venstre - fått vidkännas ' mindre" - röstförluster, ” folkepartiet dock med ett par tursamma mandat- vinster som plåster på såren, +" » Det norska valutslaget kommet ; ' förmodligen att medföra besvärs N ligheter" då det gäller att få en” "ny regering. S inister Ger- höga kring allmä tjä sionen, klarade sig r » ”tietymycket bättra och erövrade 111 andrakammarmandat, , -V Ti var tjänstep - frågan aktuell även i årets nor- "ska valrörelse. men den förmåd- . » de: inte öka valtemperaturen i 'nämnvärd' grad, vilket förklaras av det faktum att arbetsmarkna- :” "dens parter är överens om hur den bör lösas. Norges hardseén hk givetvis ' att i - vet ' I Hamelns stad vid Weser . + man stygga Irma' Greeser och slika brudar hänger. . Den har sin : Rattgefänger. » Det är därför till Hameln man ns eser, TN hg en Vr man än kommer på sina fär- « der, genom jordens fagra riken har djävulen" varit före och satt spår av "sina. bockfötter. När jag fatt i den ljuvliga parken i det slåsären 2 Av Johannes Gillby:- FENA TN EN . mora : fr selns" atto. skall hatar; ... git av Han å land igen —' på' andra sidan Weser. a Pisa får nan köpa ett lutande torn i alabaster eller marzipan i varje bod, på varje konditori, i Assisi en, Franciskus i trä eller marmor i alla stånd, i Köln är den "| förste och den siste man möter vid stationer eller kajer en” försäljare med luktvatten. I Hameln har näs- tan allt som är löst och kan för- täras eller medföras” fått råttans' gjort överenskommelsen med borg=i Alla .de' andra: drunknade, ' och .Hamela var fri . från 'sin råttplåga. ne . Främligen, för sin del hade full-| mästaren. Men denne svek. Hani, vägrade att utbetala de tusen gul= : den. I vredsmöd ”Jämnade den .be- gestaltning. Här i: Råttfå I presenteras" och serveras det mesta i denna bestickande men inte sär- ljuvliga ' Pistoia, pekade bredvid mig på det gamla tornet bortom bassängen och upplyste att i det tornet blev 1942 fyra pistoia- bor fusiljerade av fascisterna; I "Hameln blev'en sommarmorgon ef- "enlighet med de 1 tari ter krigsslutet den ' beryktade 'ge- ' spelreglerna begära-sin regerings - avsked. En förstärkning av rege- ringsunderlaget med ; något .: av + mellanpartierna kan givetvis tän- " kas men 'förutsättningarna härför” > synes inte vara särskilt goda! När- mast till 'ett' samarbete med ar-' nu beiderpartiet borde väl det, nya- till europamarknaden : har. inte. . heller förmått jaga upp några po- litiska stormar." Visserligen har det nya partiet, socialistisk folke- « parti, som ' fick en så lyckad de-- but i, årets folketingsval,” kritis: . partiet, socialistisk folkeparti va= ra, men dess utrikespolitik kon-t, > trasterar bjärt mot' arbeiderpar-.. , tiets., Det nya partiet' har som : tidigare nämnts kritisérat Norges. lutni till knaden . ”och då denna frågan kommer att - liseras efter 'valet .kan inte" aktuali serat Norges anslutning till EEC "och även ”sentefpartiets' ledand ialistisk folk ti vara någon ' "- män har uttalät: betänkligheter däremot inte minst med tanke på de ekonoffilska risker denna kan "> medföra för jordbruket och fis ' ket, I stort sett har. emellertid . marknadsfrågan" förts åt sidan i avvaktan 'på en lösning efter va= : let, Följaktligen har den norska : lämplig 'regeringspartner.: Därtill :" kommer att detta parti tagit av=. . stånd, från Norges medlemskap 1' atlantpakten, [7455-70 Nta . 5 Inte heller de icke socialistiska - partierna ' förefaller ha stora ut-' sikter. att. bilda' regering. Mitten- "Partierna har ett svagt parlamen=", ". valrörelsen förts i den behagliga ”tariskt underlag liksom höyre!' om : "politiska stiltje” en” högkonjunk- ”".detta" parti, skulla tänkas”, bilda '. "tur ofta medför, Och detta synes + regering: Det "nors.” :'ögerpar-" norska arbefderpartiet haft 'störst > tiet har emellertid drivit en gan-" nackdel av... ENN VA V . ska moderat politik ' varför såm- Om , man . alltså kan' säga att." arbete över hela" den icke 'socia- arbeiderpartiet framstår som det ”"listiska fronten" givetvis inte" helt norska stortingsvalets markanta |, bör lämnas, ur: räkningen... Men: | förlorare, "främst med. tanke" på att ett. fåtal mandatförluster kos- tat det den totala. majoriteten som "sedan 1957 års val. utgjort 78 mandat av. tingets. 150, fram- står höyre som segrarpartiet röst- mässigt 'sett./;.Det norska höger- $. : " ] 9Lock UR er l PRESS DE STELEN '"ETT UPPVÅKNANDE här ' skett Inom, vattenvården; skriver: Stock- holms-Tidningen' (s), som "erinrar :Om”att 1 år färdigställes 150"7e- ningsverk, ' varigenom ” totalartalet . stiger till 450. Investeringsbehovet för höggradiga reningsverk 'beräk- nag under 1960-talet uppgå till en iryg miljard kronor, varför det rör » sig om stora pengar: .' : Det rabalder som rågra år förts ' partiet, har: utgjort .regeringspar-" : » det. torde "inte! bli lätt' att hålla. " ihop, en ' så ' splittrad -regerings-. > front om en sådan lösning av re- geringsfrågan . skulle . bli "aktuell; .» Det förvånar därför inte'om N + ges statsminister” även i fort ” ningen: kommer " att "Heta Fina Gerhardsen. = ARN ländernas enda 'chans "att Pr . 4 i t - höja "sin "standard är att detsblir stopp för... befolkningsexplosionen, finns” det. fortfarande» länder ; som t.om vägrar diskutera frågan, på pekar Expressen (fp): ' : " "Det svensk-danska förslaget om " . att frågan skulle tas'upp på FN:s dagordning har” redan i stött ” på .patrull, Argentina har i dagarna "protesterat under förebärande att” redan en. diskussion innebä "från stapovakterskan Irma Greese "med tre eller fyra av sina olyckssystrar. upphissad i en galge. Detta skedde i det stora Gefängnis-komplexet till höger i fonden av Hamelns magni- fika huvudentré: 'broinfarten över Weser och i omedelbar, närhet. av Tam nt talbyggnad num- mer ett: mänstern eller domen, som åtminstone vid första anblicken an- nonserar sig som Tysklands fulaste. Ackurat, som en kroppkaka! utro- par medresenären — vilken” asso- ciationernas lek: som fört hennes tanke till just bilden av en kropp- kaka? Så måningeom förliker "man sig. dock med detta Hamelns nästan groteskt: karakteristiska vårdmärke i hela.dess osymmetriska och nyck- fulla + egendomlighet. " Man: slutar 'med att finna det på sitt vis till- talande och” vördnadsbjudande.. Men, interiören ;- intrycket av bråt- :bod mera än ”v helgedom kan vi inte ' slippa; ' trows att ' vår ' ciceron är en äldre prästänka med ett så upphöjt. lugn över de regelbundna dragen, med ett så'besjälat allvar i "den klara blicken att' man tänker: just" sådan måste . Guds moder. ha varit i sina. mogna år. Denna le- vande : gudsmodersbild' är. det som allra” först "ställer "sig för: minhet och ' sist ' dröjer! kvar, när man bläddrar 7 i' hågkomsternas "album och hinner till rastestället vid We- ser. si Kd SE . "+. Madonnan" och. järnjungfrun, en svensk författare - kallat . en av sina böcker. Framåt söndagsförmid- "dagens, tolvslag, är .stor' rörelse i "riktning mot Hauptmarkt. Det drar ihop” sig till "Hamelns. varje , som- mang ' med + rötter... i. medeltiden: Råttfångarprocessionen.' Den lockar åskådare :. och ' turister : inte; bara Å nejden ! och äderna deles. inbjudande form: bakverk, bullar, skorpor, kex och pepparka- kor. -Och i affärerna, som man kan iaktta det i varje fönster: par- fymflaskor, leksaker i'alla tänk- bara .sammanställningar, och, kulö- rer, :-prydnadsting, ' käppkryckor, rökpipor. För min del underlåter jag att förse mig med en sådan suvenir, för 'så. karl jag är, delar jag med den feminina halvan av släktet en outrotlig. avsky. för damm, ormar och råttor, «Mysan. ent MG "En "av Hamelns gator bär ' det egendomliga namnet De trummelö- sas gata. Inga processioner med mt> sik 'i'spetsen har lov att gå fram där, det må vara en militär genom- marsch, Frälsningsarmén på väg till ett friluftsmöte eller vad. som helst. dragne sp " staden, med löfte att kommå tillbaka; 74 Och nu hade han kommit tillba-" ' ka, trodde man. Nu hade han lockat; hundra . trettio av. Hamelns ' barn.” och med dem gått in i berget, och : berget hade slutit sig kring honom! ' och barnen, liksom' Weser någon . tid förut slutit 'sig över råttorna. . ". '. Alltjämt prydes ' Hamelns '"rått—', fångarhus av en liten trätavla som. ,. berättar . om den: otroliga tilldra= : gelsen för snart sju "hundra ' år se- Vad kan nu vara sanning i d na egendomliga och allt: annat" än": troliga" historia? Är den bara' er” saga 'och ingeriting annat? "Många '- forskare har sysslat med frågange. men de har inte kunnat komma övers: ens," Det . finns en förklaring . at) de hundra och trettio bärnen an- ' slutit sig till ett av de' så kallade -:” barnkorstågen som på tol dra=' Det är råttfå ens och ”b gata. . Om "råttfångaren: i Hameln existerar en den rikaste flora av inte bara dikter, sagovarianter' och legendartade noveller utan också av rent vetenskaplia avhandlingar. De är gjorda med all dentyska grund- lighet som inte skyr några besvär ens inför de mest kuri-'och dubiösa av uppgifter. Sagan om råttfånga- rens är alltså känd, men -låt : oss ändå ' som”: hastigast" relatera och kommentera den — om inte för an- nat så med ta ” eventuella mycket unga lä. ; Mideommardagen 1284 var ' Ha- ATA -melns "borgare med fruar: och tjänstefolk "i": kyrkan, . och - staden utanför de fullsatta templen låg tyst och öde i den gassande högsommar- värmen. De som befann" sig i kyr- kan närmäst' de trummelösas gata kunde. kanske höra spel och stojan- de. barnröster-' utifrån, . toner, rop och:skratt, som dock'snart dog bort. De'få gatuvandrarna kunde ' efteråt berätta: Genom - gatan .hade mitt. i högmässestunden dragit en, musi- kant," en; flöjtspelare, följd" av” en stor skara barn och tonårsungdo- mar som' dansade efter hans: pipa. Det glada;följet drog vidare ut ge- "utan från hela tyska riket; Väntan blir. lång,” och vi . har: god: tid att ägna: en stunds. upmärksamhet.> åt den; myllrande 7, publiken: >- Snett framför oss ser! vi ett änsikte av sällsam fascination, ett ansikte, som klart 'och "markant skiljer sig från alla de, andra. Det är en Mädchen; kanske sexton eller sjutton år. I minnet står outplånligt ficerad bil- den 'av' bödelsjungfrun Irma Gree- se, Om dagens Mädchen méd-. ett ansikte "som, är fullkomligt i sin perfekta och iskalla symmertri, med "en 'glasartad blick som stirrar rakt "framför "sig "utan att. ge" akt på Burmas. a tt frågan ”får..en officiell. .ställning” på det internationella området”. Argentinga är bara ett av "de i sin ing, om hon inte är Irma Greeses lillasyster, vem är hon'då? Hade Irma Greés€, järn- jungfrun från dödslägrets benkvar- nar, en dotter? Eller är alltsammans bara: ett djävulens bländverk, en Snoctant äs E många katolska länder som av re- ' över .de' uppenbara bristerna har| Jigiösa skäl ' motsätter sig tanken synnerligen lett till resultat, Kom- |. på födelsekontroll. Sedan finns det munalmännen och -företrädarna| Också I dansk länder för statsmakterna har börjat inse] som är emot tanken, och slutligen” > att de oersättliga värden, som vå- |" tror man att också kommunissta- -ra' vattendrag ' och sö ill terna I att 3 sig gångar representerar; måste räd- denna. Utsikterna för att FN un- das åt framtiden, "= -=+."> : "| der dessa förhållanden skulle .ha « "Vattenvården är endast ett ex-| nämnvärda möjligheter att företa empel på vad som måste uträttas sig'något — även om frågan verk- inom den samhälleliga sektorn. Det ligen tas upp till diskussion — är räcker: inte med att. säga ja tilll, således små, : INR varje arsgelägen sak, Det avgöran- : Tree e provet: är att man vid det H . ar st . | AV slutliga ställningstagandet är be- nen: och "legenden redd att ge samhället dess sam-|' manlagda " andel av investerings- utrymmet. cn aa HUR. LÄNGE ÄN skall motor< tävlingar som inrymmer så många riskmoment "som Grand : Prix i Monza, som" krävde 14 dödsoffer, få fortsätta? undrar Svenska Dag- bladet (hj:, ons an oc ÅA . >; Efter varje olycka talas det om att åtgärder. skall vidtas i syfte att öka säkerheten, men i prak- tiken blir det ingenting av med de goda föresatserna, Skälet är en- kelt nog — det finns ingen metod att göra denna sport säker, Bilar, som rusar .fram med sådana has- tigheter som det här. är fråga "om, förvandlas vid en krock eller volt till dödsbringande projekti- ler, vilka har tillräcklig kraft att bryta igenom starka avspärrnin- gar vålla förödelse hund . Också ett bidrag Den energiske 1 rd i en hjärna som görs varm vid erinringen av allt det' som bara i går. var'ett ofattbart ' nu men som redan hunnit begravas i ett förtappat släktes fäaktiga glöm- ska? Ett spöke har stigit fram och ställt sig mitt i tavlan, mitt i denna höstligt - avklarnade , solsöndag, i denna stad och denna nejd, där så mycket oförklarligt enligt traditio- skall ha tilldra= s Men fu kommer blåsarna, ett :". | pråligt hundramannalag med sina lenten': höll föredrag och utbrast I bland annat: « "tor 3 7 '— Jag är säker på att det inte finns en enda person här i salen som har gjort något för att säker- ställa traktens timmerresurser! > Tystnad bland auditoriet. Till slut hördes en blyg röst längst bort — Jag sköt ' en hackspett en gång! . > "I konstmuséet i Montreal, Ka- nada, har en' vandal ' förstört fem dyrbara målningar med ett skarpt verktyg. Det värdefullaste av de skadade verken är Renoirs ”Nea- tals meter vid sidan av vägen Den enda lösningen består i att - man upphör med tävlingar av detta slag. De fyller ingen rimlig funktion. Snarast utövar de -ett . skadligt inflytande genom att sti- mulera det fartraseri, som föror- sakar så många olyckor i den . ordinära vägtrafiken och som man i trafiksäkerhetens intresse med all makt bör stävja. Ppolitanskt flickhuvud”. > Man tror dock att tavlorna skall kunna res taureras. (TYT-Reuter) = >. = — M . Fem personer har avlidit av svält. som följd av den svåra torka som; hemsöker hela Indonesien, Döds- fallen "inträffade på ögruppen Små Sundaöarna, där man har sett sig nödsakad att införa mycket sträng k del ing. (TT-R ) Förlåt att vi stör... En flygplats är inte den angenä- maste grannen, det kan många bullerstörda människor omvittna, Överste N. M. von Arbin vid F 13 i Norrköping har detta klart för sig, och därför har han till flygets grannar sänt detta brev: flygplan till flottilj. Detta har inte kunnat :ske i tysthet, vilket vi på F 13 mycket beklagar.” , Översten erinrar om motordrivna gräsklippare som vwväsnas trots en enda hästkraft ”Draken” har 40.200. Både. studiedelegationer och flyg- dagar landet runt vill se planet i . "Förlåt ' att vi stör! Norrköping har fått Sveriges modernaste jakt- N t > . aktion, och. därför är det nödvän- ,digt att träna på låg höjd över "blänkande lurar, sina trumpeter och 'trummor, i röda mössor. med långa "tofsar som givetvis formats efter råttsvansens mönster. Borgmästaren med sitt råd i präktig och färgstark ”medeltidsgala träder ut på rådhus- trappan och läser sin resolution: Så . sätter sig tåget i rörelse. Först någ- 'ra prosaiskt alldagliga poliser, som ingen behöver ta miste på i vilken "tid de hör hemma. Så de hundra blåsarna och så, på ansenlig di- stans, huvudpersonen i dramat, den besvik . hämndlystne 7 flöjt- » spelaren, som med sina konster först lockade alla Hamelns råttor ner i Weser och sedan alla dess barn in i Rundb t, I dagens äd har de två momenten slagits ihop till ett. I så måtto att Hamelns barn i dag inte framträder i sin egen- skap av barn. De är förvandlade till råttor, som förtrollade av hans toner följer flöjtspelaren i spåren och "virvlar. upp gatudammet med sina långa smala svansar. Det gro- teska tåget går från torget till Rått- fångarhuset 'och därifrån vidare — ja, vart vet vi inte, för vid Rått-' fångarhuset, som är Hamelns för- nämsta attraktion och värdshus stannar. vi för att njuta en kopp kaffe elle te eftex sensaliorien, nom stad ten och bort till Rund- berget öster-om, staden. Några kun- de ' berätta att'deé sett musikanten med sin pipa knacka på något som kunde vara en hemlig dörr. Berget hade öppnat; sig, och flöjtspelaren med. följe hade marscherat rakt in i "dess" inre sIngen hade sett dem vända tillbaka, =. 7" fire i Traditionen eller s ter: MUREN : . Det..var- med. största förundran som - de - hemvändande " gudstjänst- besökarna : hörde! om allt : det där, Och". förvåningen övergick "i 'be- störtning, när det blev. bekant att många , barn hade; försvunnit ' och inte vänt. hem igen.' Mot "aftonen drog hela befolkningen ut till Rund- berget. Men ingenting” var att se, ingen "hemlig port och :inga spår av de försvunna, Hundra och: trettio barn : var .det som' saknades, och ingen skulle mer återse dem. -".' Och nu erinrade man" sig något som hänt några år förut. Hameln var då som nu rikt på kvarnar, och som en följd härav hade råt- torna blivit en verkig plåga för staden. 'De grå :gnagarna förekom i sådan mängd att de till sist un- dergrävde själva husgrunderna. Hu- sen sjönk ner i marken och höll på att rasa, Inkräktarna växte sig stora och starka.” De länsade skaf- ferier, källare och visthus på deras förråd. De gick till angrepp på kat- ter och mindre hundar och blev till sist en fara också för små barn. TE den hemsökta staden kom en dag en långbent och långhårig flöjtspelare, klädd i en kappa som var till hälften 'röd och till hälf- ten gul Han gick till t ä; OM talet drog ut från Tyskland till Pa- lestina. I ett 'nyfunnet. dokumen det äldsta bevarade am råttfånga- ren' i Hameln, berättas om barnen; > som spelades in i berget., Men där förekommer inte ett ord om råt- " torna' som lockades ner'i' Weser, Historien” med ! dessa "anser man vara "en skapelse "av. folkfantasin, Någon liten grund måste väl än-' då den gamla sägnen ha, i synner= -- het som. årtalet "för händelsen är ;, angivet ' med". sådan säkerhet. - En |) modern. forskare tror dock att det hela'; inskränkte" sig till ett mid-" sommarupptåg . av: halvvuxen :Ha- ' meln-ungdom, :. ett. . Sankt Hans- upptåg av det slag som' under. me- deltiden' förekom och andra länder. D: har skrivits många lärdå av. 27 handlingar inte bara om. Ha / melns ”råttfångare : utan ' också ' om.” staden själv. -Även utan. sin illustra” sagofigur. skulle” den 'undangömda staden : vid ' Weser .vara' eri” märk= '. värdighet, med en halvmåneformad' : och förr murinramad situationsplan, : + som bestämts dels av floden i väster, . dels”av halveirkeln" mjuka höjder”. i: öster." : Hameln” anses vara .en ' bland de allra äldsta av Nordtysk= lands. städer, en förvuxen; kvarnby: som. omsider skulle bli. medelpunkt och köpknut för hela området.. Dess självvuxna -grundplan ' skulle kom-. ma att bli förebild och idealmodell: - för många" andra; Hameln var -den tidiga : medeltidsbyn' "som "av sig-' själv: och av” säker borgerlig, och "- medborgerlig instinkt utvecklade sig - | till en: mönsterstad. En långsträckt . holme mitt i floden; gåv anvisning ”. om lämpligaste vadställe" och un- derlättade" det brobygge "som om- ". sider kom till. Vid broändan upp-. stod ett värdshus, några salustånd,: och ”strömdraget . vid ' holmen ”var . starkt nog att kunna dra en kvarn. > Brofästet vid Hameln växte: till en - by, och. byn: växte. till en stad.” Den: som" vills, se" en mellantysk medeltids- "och. flodstad i någor-' lunda" 'ograverad - men "ingalun- da ". stagnerat > skick, "han 'bör : komma -och ta en titt 'på Hameln. Industri och all annan modernitet '! har Weser, och mjölnarstaden villigt accepterat, men det nya..har inte ” iögonenfallande förmått rubba: déss : traditionsbestämda cirklar. Man kan -' överblicka staden från den lum-' 7 miga åsen i väster, hinsides We- . ser, eller från någon av kullarna i öster. Tavlan skall i båda fallen bli "lika: harmonisk i 'sin- mjukt , " rytmiska och lugna avvägning. Så självklart ' och. fogligt har staden . inpassat sig isin naturbestämda ram att man tycker sig stå inför något som liknar en levande besjälad or- ganism, Hameln är staden där det ' sällan stormar, så skyddad vilar den i sin gröna dal, . Höjderna i väster ” återkastar morgonljuset långt innan . solen hunnit uppförgylla stadens tu- : ren och. sa att om han fick tusen gulden, skulle han spela alla Ha- melns råttor ner till, Weser och dränka dem”i floden. Den glade borgmästaren antog genast anbudet. Främlingen 'drog upp en pipa ur kappan och började blåsa. Med khäp- nad såg borgmästaren och de andra hur de grå plågoandarna till oräk- neligt tal vällde fram ur gator och gränder. ' Snart var torget belagt som med en grå matta — en matta som hade tusen pipande läten! Råt- torna dansade' till piparens musik. Också borgmästaren och hans'råd där på. trappan började hoppa och dansa, så omotståndlig var blåsa- rens musik, Nu satte han sig i rö- relse och började 'gå framåt De trummelösas gata. Hela tiden blåste han på sin följt, och råttorna följde efter., Han kom ner till. floden och gick :'ut' i "vattnet ända-- tills - det nådde. bröstet: De grå odjuren följ- de honom — och. drunknade. Baa sen gula tegeltak, och höjderna i ' öster håller en mild aftonvärme kvar länge sedan solen är' borta, - ” Hameln Elgger inte ackurat vid allfarvägen, men man har intrycket att det-i sin nobla isolering är sig själv nog, att dess medborgare äl- . ” skar och känner sig stolta över sin stad — som förvisso vore värd ett bättre emblem än en råtta med lång svans, men som utan sin Rattgefän- ger," och framförallt utan kvarn- ' verket med . dess gnagare som blev upphovet till hela sagan, inte skul.- le ha varit Hameln. - NS : OtONTF päminner: ls SÄKER fältet två, gånger i veckan, heter det till sist, Troligt . Om inte en kvinna tänker på sin figar, gör inte männen det heller! -Cynna LT:s annonsörer - nn både" i Tyskland ” - ; Kö i höjdhopp. . ”Vatför blir inte alla idrottslöften stjärnor? Alltför många löften irskolåldern blir aldrig annat än löften och efter avslutad . skolgång finns. kanske bara ett gulnat tidningsurklipp kvar, minnande om ”löftets” fra ar på idrotts . Några löften försvinner. väl inte alldeles i förvärslivet, utan forsätter. sin idrottsliga - bana och blir kanske. en 'gång' den stjärna som löftet Iovade. = va Plantskola 00.5 , Det skall böjas i tid det som krokigt skall bli. Skolörna och - skolidrottstävlingarna är väl den förnämsta plantskolan vad det. gäller "blivande idrotts- schemat o. genom gymnastik. timmarna. och idroltsdagarna' får barnen den. lagom avvägda portion "av idrott, som gör det ” roligt " och spännande. med stjärnor. I : skolan. rycks de". idrott, För dem är inte idrot- med: av' konkurrens av kam-' "ten. plågsam: "och . krävande : rater. Solorna i allmänhet har” träning, utan en. lustig lek- också insett vilten-av' sport på ” passande deras leklynne. - : Leken blir ållvar 25 5000. ombonade': tillvaro. Barndomshemmet är inte längre den givna ' tillflyktsorten. efter. dagens mödor. Visst har hemmet ;ännu > Om löften i allmänhet Joch då Ulf i synnerhet och själv -tjäna sitt:levebröd, - . Då är det slut med Ieke — han får så mycket annat att på -tisdagen "gick omkring på Laholms, Idrottsplats och såg fanns "inga oslagbara -motstån—- dare.! De ville ' vinna "och" de 'kunde: vinna. Ar ox s- Det var kamp 'och' nerv i” warje gren, men” kanske mest" ändå i höjdhopp för: pojkar: födda '—50. Där var det en den. Här" var det inte fråga om något rävspel med att stå över någon höjd. Det var hopp / efter" varje höjning. ' Det såg. länge ut som om Stefan skulle vinna, Ulf tog inte 1.20 förrän - i tredje hoppet, medan Stefan klarade och hade" luft emellan. var 'kanske' lite besviken träning, som fordras för stora > Malört från LT-p UT-propagandan i oriente- ring 'i söndags har fått en något ', tråkigt efterspel. Ban- läggaren Sven Svensson ririg-' de upp mig och omtalade att ' det varit någon eller' några av orienterarna, som tagit en ”genväg” tvärs genom. ett . ' i dor: vara förbjuden orienterings mycket kvar att ge, men löftet måst Löftet från IHishult. PN "Dessa ovanstående tankar enorm 'strid mellan den långe, ” hade” sin 'upprinnelse;” då ' jag . men" kanske inte "så tekniska 7 . "hopparen Stefan Petersson från .; de ungas-ivriga kamp i skol: idrottsfinalen.. Varje pojke och flicka. riktigt lyste av kamp--- och segervilja, I' deras. tankat - Mellan dessa båda stod 'stri- Hur kommer det att gå? .. . Tänker. Ulf fortsälta som höjdhoppare? själv nu då det Iecker och livets. allvar ännu får hoppas att Ulf efter skolan kan underkasta gång upp till det mål, mot vilket han nu som Vägen är lång och knagglig, men .. Lycka till du lille! > 4 Förmodligen har det varit nå inte insett att de gjorde något gale minut — längre tid hade det inte ta, springa. tvärs igenom. Någon älg syntes tydliga märken av skor med nabbar under sie s;' Men någon katastrof har inte inträffat, men till näs hoppas vi att den unge orienteraren (-na) låter Löftet måste arbeta, tjäna pengar, - förkovra sig" för. att kunna, tjäna. ännu. mera . pengar. Då för- svinner löftet 'och. blir istället en :helt "vanlig Medel-Svensson —=>> med stress i blicken och påsar under ögonen. F,:d, löftef har helt .enkelti inle tid att träna — in te råd heller för den delen tänka p Aa Våxtorp och den: lille ((myc- : ket liten) kopparen Ulf Karls-' sigt :behärskade, sitt höjdhopp till fulländning. Där fanns-den - -målmedvetna ” ansatsen, det e lära sig slå på egna ben: son från Hishult, som. stilmäs- - reveeevevvrYvYvYvee TY YYYTYTYYTYYYYTTT ETT YFTE NET OR TYyveervvvY . .. 'Men leken är kort. Skoltiden är snart förrunnen och ”Jöktet”.. . står helt. plötsligt: öga mot öga med LIVET. De lämnar, skolans + ” N 2 spänstiga upphoppet, det per-. "' > fekta :”hänget? - över ribban - och det "märkligaste. stor- ”hopparnas karakteristiska sista knyck, som tår med även sista i benet över ribban. Civ rr a NA : klorade i första. 1.25 blev nästa höjd. Så högt hade aldrig Uk tidigare hoppat. Båda rev för sta hoppet och de rev: också. ' andra, Stefan ledde på mindre antal hopp. Han rev också sitt tredje" hopp, och var ute ur! tävlingen! se s ". Nu var det bara Ulf kvar med sitt enda hopp: Kondentra- tion; Ansats "och så en- mindre explosion över” 'ribban.- Han N Å at. Stefan I Å "över sin missade seger, men -med "bättre teknik slår han 'kanske Ulf nästa år. ' aa Tekniken hade segrat. Jodå, påstår han” sig den intensiva resultat, Kanske: når han en' ungt löfte siktar, med en cnorm vilja går det, j lo . a ro pagandan oe havrefält och "örsakat skador. | Stor förstöring "hade - inte in- träffat, men det är i alla fall: PEEon som brutit mot orien-" teringssportens "klaraste' regel: ; att inte beträda besådda' fält, Det är att krafsa "bröd ur bondens mun, oo r - ” a Son. av” ungdomarna; som git att springa runt — genom har : det inte" varit, för. .det bondens : ö mark. es .Srön ia 2 Bison, '. er t, då de' sparade in eri haly ". ta gång . ligger fjärran, Vi
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.