<> Torsdagen:14 september:-1961 + ct Johansson var ägare tilll en . "> hammerless 'och kallade sig jä VS gare,. Inför. Vjaktens början had " « han 'skaffat sig hundra patrorer. 'go skott, en lodenrock” med fyra : . fickor, som han provpackat med : - fyrtio pattoner, Fältflaska, har- " lockpipa, slidkniv, nätväska . att" bära det skjutna viltet i, och en + flaska" armol,; om piporna "blev blyiga efter skjutningen, . "Väl rustad, och varmt välsigs ”aret” fyllt av optimism. : För sin :inre syn såg han den ena haren. -" efter' den andra falla som mogen säd för lien.: I' hans hem skulle" + grytan” sarnerligen 'inte' koka i' å . + tomning hädanefter. , vå -DÅ Johansson strövat orckring" "några" timmar, utan att.se:ens. ”skymten av hare, blev han hurg- . rig. Han. blev: törstig 'också, för den delen, men för det hade han. , :: säker bot i fältflaskan som brädd= . . full tyngde hans sida, 'Den inne= . höll en "blandning av-lika delar ; ”, Jägars och renat; brännvin: Enda 7 to St . godtagbara blandningen € | / vörklig ”hårding”, SR "> därifrån fann "han en stubbe i en . te han'sin fältfladkas bocbinhakor skruvade av proppen och: förde ”. : . smakade gott. Nu, sedan han de: . einficerat halsen, kunde han fort: d en smörgås "och. - suger, som bekant; och han fann att livåt. ibland hade sina goda” ” sidor, ' Efter. att ha : ätit halva mörgåsen,. fann 'han tiden ”inné; och började. skruva. 1058 .. den 7 gärgade körken, .. . i Johansson. hade inte mer än pre- tis fått av: "skruvkorken på flas- kan; då”en hare: kom med långa; skutt in” på ' gläntan.. Den: had "väckts upp” av en fystdrivande” att fly. undar, till: lugnare mar= kér, dö » deni i-meditationerna,. = = :«- i Johansson stirrade ett par se kunder i yrvaken ipnad på det hade svårt att få fram de rätta or" . den. ' Särskilt "svårt - var att säj er . komplimanger till'en dam, Och ' då ville han så gärna i..; En' gång fick han till. bor ' . ”sning om, eftersom' han varit” för ” blyg" att tala om det. Nu gällde det "att görg ett gott intryck, Hjärtat] - -bultade;. han" kunde inte; hitta påj' «+ Dågot att säga, satt bara" och "pe- tade 1-tallriken — och till slut Dröt bon tystnaden med; " Det gällde att ha gott om ams. munition, Ett patronbälte för: tju= ” nad av.sin moder, anträdde den=" he Nimrod' sin jaktstig, med 'sin=". furustam. » Ungefär tio möter + . Säkerligen måste ”Gammel<Erik” för ny decinficering av svalget "tet. Då han. känt. ,rekylen : och |. ' knallen av skottet hade förtonat, |. " hund, och hade? : ganskå bråttom. > "Hön vär blyg och. försagd; han ; » L fast det hade hon förstås inte en - "att inse, att” hade han den "första, av den långa raden harär hah tänkt sig "som -resultat av !. dagens jakt Han kastade vad han hade i händerna, — 'att flaskan 'saknade kork, hade han ej tid . att, befatta" sig med "nu — och slog. världsrekord i tresteg, med stående start, då han rusade bort . till furan där geväret stod.. Jo= hansson ryckte” till" sig geväret, "blundade :. och skö omkring ' två meter efter haren, -« "cn Hade inte haren förut” insett att brådska' var av nöden, Yick den ”tu'en ytterligare påminnelse därom, Han , lade : på ytterligare ”några kol”, 'och. satte upp -far- "ten, så grästussarna yrde v vid v var- S jea avspark. 2. - 1 t ; utbytte - na mot full; skott "i geväret, och med detta i hander: - återvände han till den alkoholpå- verkade stubben, vars 'rot blivit tamt tad " ippnade flaskan. i gjördé inte” åk på : att bli "ansedd "som gentleman, (Hade han” någon äregirighet så var det att. bli sedd som -jägare.). Å Orden'.i der” monolog han” höll |” sa. Däremot saknadé de inte kraft, ha' känt. sig "mycket med sig själv; hämm felaktiga konstruktion" dårar, bland AR Låt ni; Visserligen rdespå tion, äg- nat: den sista: "timmen: av: dagens usiåt ekorrjakt, Han upptäckte därvid att- dessa djur är ytterst - svårskjutna.. Han hade haft flera av dem i sikte.” Så hade han 'slu- t sina ögon och tryckt. av. skot. - öppnade -han sina ögon. 'och fann då att ekorren inte satt på sam- ' ma ställe som . förut.; Den fanns å längst uppe i "toppen på trä- det, och alltid på andra sidan om stammen; Då detta: inträffat ågra gånger, hade - Johansson ; vänt "åter mot” hemmet.' ”Hade dom ' bara suttit "stilla, kräken jag sköt 'på, ' skulle dor "ha : fått "se å annat”, tröstade han sig själ Is, i då-ve ligen säga är liten i matent 7 — Ja, suckade han' och rodnade, skulle: inte ”mista' 'aptiten när innä; till "Det; ser : dystert ut "iden forna tyska. huvudstaden.” "Men S humorn har -situationens allvar inte kunnat ta död på: Här” ett av. de” senaste NR | — Bara Otto kunde låta bli ati i särma frimärket snett och sätta ett ' kryss vid mitt nama — brevbärarn : vet snart allt om ossl' ca 2e ', | svata' eftersom" han inte har” någon 1C> klocka, ! . - " Vilket problem anser direk stvå män möts i ”Stalivt andre. beklagar "att: han, inte kan fönster: längs: allén i igen. Den klock- löse "säger glatt: sc. — Jo, nu vet jag vad klockan Den är hälv sju, för nu börjär ny- hetsutsändningarna' från "den väst- Stort problem vara det besvärligaste fö, dern affärsman? . + - .«— Problemet att hitta "e en Ted parkeringsplats. Nor Da gens rim I Kisses cbörtbprov sker ;; helt för: fredens skull, på- I står han. | ot , — Här ska” smälla super-boma eta . ber, > ökränar Krussé "där hän” står, N iJag har. held hekatomber : Jagrade sen flera år. H vet Freden liksom folkens hälsa | kräver att jag detta gör. >." Jag från krig. ska: folken. frälsa omiså varje mänska. dör! - Från "Novaja ”Sömljos stränder, s från Ural och Barents hav... fredens bomber. upp jag sänder sill dess TVäst” "har gått i kvav: Om så alla folk ska bäva > och vårt klot gå upp i rök : vill. för. fredens: sak jag ' stiäva medelst su er-bombsförsöl! : F örtroli ga stunder. Sonja , vi rhänniskor har ty= värr så lätt att försköna motiven till våra. handlingar, och hur" oftå för-/| blandas inte sensationslystnad med ”pliktkänsla” Det. är: inte alls ”er "pLlikt” att berätta för er väninnas many att hans fru var ute på en bil. tur :med', én: bekant' herre : medan maken” var: bortrést. Vad skulle ni | vinna med:det? Enbart att ni sådde split mellan. 'makarna med svartsju- kä och äppträden som följd. Och fö er egen del skulle konsekvensen trö- ligeny bli: den" att” bå d a makarna skulle : vända” sig "mot, er," när: de hade försonats igen! Ni kar j ju dess- utom påpekat för er väninna att'ni'| tror.ått hennes man "skulle mis: , | tycka .den..där utflykten.— det rä ker fullkomligt; Ville hon inte höra! på det örat, är. det hennes: privat sak: — det ju en gammal bekant” på till. fälligt; :besök, så varför överhuvu - taget måla en viss potentat på 'väg- gen?; Med; .hjärtli : skad”.' Just för en slyg ung”man "är en" " blomsterupp- vaktning € ett förtjusande sätt att ut-” trycka sin: beundran på. Jag skulle | tro att den kvinna inte är född som inte blir smickrad över: en "bukett å: födelsedagen —”även 'om vrigt inte besvarar avsä darens ., känslor. 7.Så 'skicka lugnt blommorna, + , många. hjärtan . har öppnats. just med en ros, Fycka till!) < ”Gallie” i. rmaddike, orm (da) Päls AA CN re jeg har ikke haft lejlig- hed til att komme. (da) ' jeg har bevisst ( dreng (COM s "| kamin, pejs (da) r-uerlante (da) v mark (50) ” > makk. (nynod) > M anledning « til 3 komme (50). .hgve (nyno) ' " medviten (nyno) peis (no) - nm poiteplante ino) jag har? inte haft; till-- 5 att komma (sve) ikke hatt. fel no): CN gutt” (no) : gut:-(nyno) == a be arm : erklere (da ..erklere" (no)" " > 'förklara (sve) flgjl (da) =; > ”flgeyl (no) sammet” (sve) ] fole (da) - fgle (no) n.rs | känna (sve) —, : - kjenne (nyno; INO tr gyse (da) 7 , " gregsse (no) ' rysa (sve) | hurtig (day: " "rask (no) snabb (svey i. '" Öppen :spis (sve) - I köret (da) + >: > "kjgretgy (no) fordon (sve) oe - kgyrety (nyno) fc vee utt N, läve (no) > lejon (sve) :-> maelkebstte (da, + lgvetann (no) ..; ' - maskros (sve) ” "overhaling tda) + ' forbikigring (no) :' omkörning" (sve) "kruk växt (are) ” "I kvinnfolk: framför: Er från spådomar. Medan råg- och ve- | tefältens skördar "mals till mjöl och bröd. i nådens” år. 1961, ;skall wvi:il' stället se'- tillbaka i århundradena och försöka, Jeta fram några ”glim- ; inte er! ;För övrigt gällde 3 ”Kattor i: barnvagn d 13 "där den 'ri Det ligget faktiskt'tv två små kisse; . missar. och slumrar i barnvagnen ', a härovan men det ena av: de två syskonen'har ojint nog lagt sig med” " borde ha" huvudet. Det kän våra" +.skönt ibland, att, sova även för små kissemissat och de två på "bilden. . te tog den. trinsta notis me den härgångne Det finns t ett' bröd: i dess doft och "smak, "årgång" 1961, sitt” gissel över representativa "gubbar 'med 7 och , köerna: av « hälsoaffärernäs avmagrihgsdiskar, : Sannolikt'; svin- gar han det förgäves såvitt nu inte en : mäktigare makt - kommer ' till hjälp. Det talas ju "om en. förestå- ende överbefollin: g av' jorden. och om inte reguljär emigranttrafik till - | Månen; -Maårs' och "Venus kommit igång år 2000 kan man "aldrig: veta. Rimmaren kommer, kanske en dag rent av att finna sig håde förstådd för "att" få veta. att det -ä just 'melllars' rubrikeng båda ord, Svält som his torien. mesta; "stora öelar” av vårt folk: verkligt kännbara" indragnin5 gen på svångremmar och livstycken |; Vå får, yi ' datera till åren. 1914-—1918.' I'::-likhet.s med "ett is gnaturen be- kant” små rukarpar,", som ' hade : tio barn att mätta under ”Krigsåren, var det säkert "många som när freden kom. kunde; konstatera att det: vär både dagar och”år sedan de sist fått äta” sig mätta på bröd. Om vi bort- väl knappast kunna: säga, att på- gon verklig svält" "existerat under det nittonde”år undradet, Tvärtom "frösseriet; som" suttit =i : högsätet. Möjligen avbrutet av' en smått häl- kur: under .: 1940-tar ärtonde- seklet: där= emot var' det många gånger ont om matbitarna trots att vi nu benäm- ner "derma stid ; den” "gamla, goda. Nödtorftigheten'; under > > detta år- hundrade ' var: dels beroende: av den "fredliga tidens. snabba befolk ningstillväxt, dels/av, de” ofta in- träffande” det' nu. gått Hundra år Sedan. den ännu .inte fullständigt bortglömda] nödtiden 1858-06: Då” hände : det att barkbröd användes för att stils Ja” hungern; "och vi: kan" läsa re- cept -på--hur bokollori;. hasselknop- par, . gräs: och ljung > användes -4i I stället" för mjöl! . Ja, det: kokades gröt”t 'o:nr av: sågspå rättas' också, om; 'hur vägarna fyll des! av folk "som Var ”på "jakt "efter arbete' som” > kunde ge" mat. ' "Några pengar "begärdes inte.” Från: .Hal- lands magra skogsbygder gick män- nen: ner: mot . Skåne,- där -man- un= serfrån denna krigsperiod lär man |” | der" vån kunna”livnära sig genom att tröska :| den säd: som vuxit till mognad på den feta jorden. Även kvinnorna gav sig ut. Det berättas om kvin>= nor: från mellersta Halland, som drog sig ärda-upp till de bohus- ländska. fiskelägena” i hopp om”att havets ; rikedomar" skulle räcka till för att” -uppehålla även " deras" liv. Er del "av. dessa' kvinnor kom väl tillbaka; andra gifte sig kanske' och stanhade kvar, några dukade under. I :en 'socken i falkenbergsbygden lever ännu berättelsen om hur man där.en nödvinter, då de enda 'det fanns gott om var snö, hittade en död kvirna med ett barn vid brös- tet. "Tydligen hade modern först dukat under, Barnet hade nämli- gen fortsatt att. söka livskraft" ur modersbröstet, NERE Om det, än” var räldrarna som mestadels. fick” både svälta "och vh skaffa fram ' mat till, barnen," var det:heller inger! ovanlig sytt att 4 un: garna sändes ut för att tigga. Från Dalarna har "följande berättats av en "person som själv var barn un- der. de 'svåra' åren 'på 1860- -talet.' " ”Tillsammars:" med min syster, som var ett par år' äldre än jag, var. jag under dessa sorgliga år of- -ta ute” på tiggarfärd. med ;skinn= säcken: på ” ryggen, - Vi gingo "gård in och: gård ut genom" byarna ': i 7] socknen och sträckte även ut. vår färd till de flesta byar i grarn- socknen. Jag: går och bess', :sade är ' jag kommit, inom dörren. ; Vanligen utan' att fråga . vad jag ville ha; tog husmodern "ned: från väggen den upphängda injöllådan, vari, även sleven låg, och jag betii kanten av "påsen och höll ut den med händerna -till en. trekantig öppning. " En slev: och . litet . på kanten a den andra - var vanlig giva. ML . förstå snålheten. Lik- som vi: också bör: förstå 'de kom- munala . protokoll från derna, tid, som : vi ofta ser. citerade, och" där det talas om' tiggares bryska av- visande från socknarna.. Var och en 'var sig själv närmast och :mes- tadels var det inte "långt till bott- nen iden egra mjölådan, > Sk "Men 'vi lämnar: 1800-talet och sö- ker oss in i det 17:e århundradet. Nöjer vi oss här med att. taga en titt 'endast på de kungliga. förord- ningar som utfärdades kommer man väl rärmast' in i den tankegången att detta sekel var det stora fros- sandets - och överflödets' tidevarv. slAv en. förordning från 1731 kan |” tas att kronans” ämbetsmän |; 7 förbjöds äta mer än tre rätter tilll. nämnas varje : mål, ' Vid festliga > tillfällen tilläts .dock : sex,” och" vid bröllop åtta "jämte - bakverk: och' konfekt. På detta lär det ha' gått att äta sig mätt, Förmyndarregeringen för. Gustav IV. Adolf säger sig-också ”icke .. utan - harm "och bekymmer kunnat erfara; :huru yppighet och överflöd ”tilltaga och” utsprida' sig i riket”. På grund härav inför man som bekant också kaffeförbud" och drängar med likställda" får inte an- värda sig vare av manchetter eller : Döktorn, sva ar c . Under denna rubrik besoarar” "en svensk tegitimerad läkare - kostnädsfritt ; : medicinska frågor. från läsekretsen!" "i... "<| Förse, frågorna "med lämplig . signatur och uppgiv helst ålder: ; -' och kön. "Det är givet att envars N "anonymitet öbrottsligt bevaras, - » Märk breven DOKTORN SVA- ” RAR och" sänd I dem till ,redakz ” Bonen, i d | " SOlycklig" 2 år”. Ir ert lån t | förefaller det som om ni ånga SIE inne på den tanken.att bakom era utorhordentligt starkt uttalade svå- righeter inom det sexuella samlivet kan ligga vissa psykiska moment, Ni föreslår själv att ni skulle söka | psykiater och då ni nu av gyne- kolog är förklarad helt fri från or- ganiska ” förändringar i underlivet, efter den katarr, ni tidigare haft, förefaller ert förslag vara" välbe tänkt och klokt, speciellt som vissa besvär fortfarande" kvarstår" oföre ”Atomér till hjälp för "> + väderleksrapporten ja . Atomistisk " våderleks- station - ogjogat Tysträ ar fer a ation.: a et Bleket. nr Man har tagit första steget på n till en-kedja av obemannade ' väderleksstationer, som ' dag: och rättade om situationen på väder-' fronten; På Martin Comp:s område, i Baltimore har den första 'automa-j ” tiska. våderlek ion, som får sin: ändrade. ! r lunda att kontakta psykiatriskt sko- lad läkare för att eventuellt under en serie samtal söka komma till rätta med eventuella bakomliggan- de' faktorer. till de aktuella besvär ren. ' + energi med tillhjälp av, atomkraft,' tagits. i bruk." Utan en enda man. Personal. tager denna. station ;luft- prov, ' uppmäter temperaturen" och gör en hel del andra saker,» Upp= gifterna sändes därefter direkt till! fickur före fyllda 21 1 är Detta sagt för att nämna' något. ”£n stor del av : 'sädesskörden ' användes - till brännvinsbränning 'och malt,' vilket även verkar låret. ifrån nödbetonat, Säkerligen fanns” det' likväl under 1700-talet folk som svalt öch blan- ”. dade bark i brödet. Det faktum att de sådda kornen vid denna tid säl- län lämnade mer än två, högst tre koriy efter ett i skörd gör att ett missväxtår måste få svåra följder. Läser vi den unika Hallands Lands beskrifning. 1729 lägger wvi även märke till att de där omtalade ”åboerne” för det mesta anges som i högsta grad ”fattige”; Sällan fonns det något att falla tillbaka på. Från 1700-talet bör vi emellertid notera att det var under detta. sekel po- tatisen infördes. De tidigare bruka- de" rovorha gav säkerligen betyd- ligt mindre både av mättnad och kraft; Särskilt i fattigmans ' kost blev "potatisen så småningom - (det tydelses + 3 ":1600- ät präglades av de krig ska. stormaktsväldet. uppoffringar, . vilka . säkert ”in- verka även på mathållningen. Vi vet att den salta och rökta ma- ten dominerade. Smöret saltades för att kurna hålla sig kanske i. ett par: år och var mestadels . grönt, när 'det serverades. Vetebröd. var denna tid en sällsynt läckerhet an- vänd som tilltugg till brännvin. Tyskt öl användes av de som hade råd, medan den stora .massan' fick brygd" vara, Åtta till tio liter pr dygn var ingen ovanlig ölkonsum- tion för ganska" vanligt folk; Vin importeades men var ingen. fattig- mansdryck. och som en kuriositet kan / nämnas 'att brännvinet av kvinnorna 'användes som parfym] antagligen i avsikt att bedåra 'män- ren, Till vardagskosten hörde gröt och välling av korn ellre råg samt rovor, Detta framgår av. len gam- — Kära mor min "steker" då Bröt? — Nej jag kokar rover, > os — Ja det gör delsamrmia för » söt bara jag får skovet För adeln som håde möj ghet att tillgodogöra sig något av: de -mån- gå ' gånger rika krigsbytena ' vår 1600-talet "säkert'. en god: tid och liga.” Inte" heller "yid den kungliga |: taffeln sparades det på 'mateii. Gus- tav II Adolfs vårdagsmiddagat | be- stod av: trettio rätter, vilka" serve- rades i omgångar med tio rätter! i varje. Under. en månad av: "Johan H:s regering gick det åt inte mind- re än 83 oxar, 298 får, 980 hönk,|- tog -sin Tunölen. tid). av. stor be- |” 'som skulle vidmakthålla, det sven- |. För > menigel'. - man" betydde "det helt. naturligt |-> släcka den av den myckna saltma= > ten oftast starka törsten med hem- |: « Gissa vem- han gifte, sig med! Wi till K. för” atomenergi, där” dessa ; uppgifter : mottagas och distribueras till, olika intresse "ade parter. ” "världens första atomistiska 'väder-"” leksstation enbart för experimen=: Itella ändamål, Man väntar sig emeél-- lertid att denna; station kommer at! bli den första i en lång rad av vä 4 den. Här skulle dylika stationer då' kunna vidarebefordra viktiga upp- gifter över "uppkomsten av och rö- relserna hos orkaner, flodvågor etc, Fördelen med detta system är. att det inte är dyrt och därför över- komligt för. diverse institutioner, Systemet: med .. den sbemannade automatiska väderleksstationen. hos ett radioaktivt stoff. Denna värme omsättes. i” elektricitet, och driver” stationen. " "En man stod som och "kvalet om vilken av två flickor han skulle gifta sig med. Till slut beslöt..han' sätta dem på proy. Han avtalade ' nom och rasade: — Du var natur- otrogen, "sv, v Den andra ringde och Bi var väl inte sjuk, älskling Nireman cs Yen hade möjlighet att leva kräse- JP. (Forts. på sista sid) tå FFrSTSTSTTV NYVTYTVETTF! måste 5 länen RR Än "så ' länge användes denna! : grundar sig på värmeutstrålningen] - vå så sätt får man den kraft, som: ligtvis ute.på annat håll och Var | | a natt kommer att hålla oss under=". " öv derleksstationer i obebodda områ-' i ett möte med båda två men ute-. i; blev själv, Den ena ringde upp ho- '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.