trrvree tft VTT YE YI TYST FETYY rrere mt YrytteYvYTY TOY Yyrvyverrv YYTrYY YE TT TTR a ”Hembygds iv. + (Forts.fr. sid 1): ts jag war” omkring tre år, Då hade jag fått mina första byxor - och de skulle jag pröva. Utan- för "huset stod en stege och jag klättrade upp för denn aända upp till skorstenen där det >» dröjde en bra stund innan far "hittade "mig: : Men ban, vågade "inte skrika på mig utan smög sakta upp för stegen och tog hand om den ”upphöjde” sonen. ' - ORÄTTVIST I SKOLAN "'— Så gick jag i småskolan i Edenberga "där jag till lärarinna fick en: som hette Emma Nils- son. Herines enda" meriter var "att hon hade varit hushållerska hos prosten Dock och hon kun ” de inte räkna tvåsiffriga tal. — det fick min två år äldre syster Emma lära henne, Men psalmer och katekes fick. vi läsa från . morgon . till kväll. Lärarinnan hade inte. mycket betalt /mtan : fick mest leva på vad barnens föräldrar skickade henne. Men hon war. orättvis och de barn, som hade mest med sig till hen- , ne flyttades upp medan de fat- > tigare fick sitta kvar. Det finns : ingenting som barn reagerar så . mot som just orättvisor av det ' slaget och jag intresserade mig Ånte alls för småskolan. ' Men trots henne kom jag i, alla fall upp i storgkolan hos ' lärare Kronkvist, som just då hade kommit till Ränneslöv, och där » fick jag störe intresse och blev bland de bästa i klassen. ” — Hol kyrkoherde Zettergren "gick jag och läste och sedan var det tid att hjälpa far må : "jordbruket men redan: på den tiden då jag gick i' skola hade - lusten för att skriya börjat och redan då författade jag" dikter. : När jag sedan gick bakom häs- "tarna hade jag papper och pen- na med, och, kom jag 'på något, : skrov' jag ner detta när vi kom . "Hill vändtegarna. Jag fick också -hjälpa till att skära torv och "> det var både hårt och strärigt. .En gång hade jag fått tryck i handen, men” då for: jag: till "den bekanta läkekvinnan Ahla- Marjan ; 'och' hon botade: mig. Hon war. väldigt skicklig och "mycket anlitad." oc : VN Porn "EN RESA TILL: MARKARYD « u Na = När jag var 15 år gammal — det var 1896 — arbetade jag hos en morbror i Ålstorp och' en gång skulle wi köra' mjöl till - Markaryd för riksdagsman Aug. Ifvarsson I Ränneslöv, Vi lässte av en del på vägen hos hand- lare 1 Hishult, Norra Össjö, Björnhult och kom så småning- kyrkan "och 'stationshuset fanns inte ett enda hus och inte runt stationen heller — allt har vuxit upp sedan dess. På natten låg vi över. i: Örnafälla och jag minns hemfärden — det var den vackraste :rimfrostdag' som — Det' året hade jag 75 kr i lön och var fri varannan sön- dag men jag kunde likväl spara 50 kr. Sedan hjälpte'jag till dels hemma, dels borta och en sommar hackade jag betor på Dömestorp — för en krona om dagen och ingenting annat. Bön- derna i Edenberga hade då köpt en "mosse i' Älstorp' och där arbetade jag för 3 kr om da- gen :— det var förskräckligt mycket pengar på den tiden, De hade anlagt en torvströfabrik vid” Värestorps ” kvarn men 'wi "fick. köra fram torven på dagar- "na eller "också frakta balarna till" Vallberga - station” .och/ på kvällar 'och mätter fick wi mala "torven, Så -nog vär det jobbigt men roligt ändå. = 2 x . ce - 1 "CM: STORT TOFFELMÄKERI + — Exercisen gjorde jag vid Skånska husarerna i Ljungby- -hed just det året då värnplikten ökades från ' 90' till 135 dagar men jag blev fri/ innan, När jag så kom hem lärde jag mig att göra tofflor, som var en mycket stor: artikel på den tiden. Jag hade, då övertagit. ett+ ”toffel” makeri i Ränneslöv” där. jag hade fyra arbetare och vi sålde tofflor på 'marknaderha . runt om, i Laholm, 'Våxtorp,. Båstad m, fl. platser. Men så köpte jag ett ställe i Blankered, som jag hade ett par:år och sedan gifte jag mig 1014, Ft VVE fe > Då bosatte jag mig i Ve- inges där jag hade toffelmakeri | men det ;blev: besvärligt under krigsåren : att få . material; Så fick” jag : spanska :: sjukan 'itvå gånger men' klarade" niig 'me-. dän massör av andra människor dog. Så. småningom ' köpte: jag ett ställe i Edenberga 'intill- min bror; Då startade wi"också':en torvströfabrik :i Kornhult men tiderna blev. allt sämre och.1932 sålde jag gården och” flyttade | hit ' till. Skottorp,' där .jag' allt-' jämt bor”och trivs.. Men nu har jag lagt toffelmakeriet på hyl- HEMBYGDEN: DET =» STORA INTRESSET, : Så långt Gustav Jansson. Hans I stora och allt överskuggande in- tresse' har dock-varit hembyg- i den ' och ' hembygdsforskning, främst i: form 'av "uppteckning lav händelser och 'personer." Vi har redan berättat om hur ju- ”n ". "det synes på templet med slottet inbäddat Härute vid En visa" om: Karup” | wid Sköttorps Gatubelysningsförenings z vet den M-—18 juli, 1937 SS | Mel.: Bland skånska slott "och herresäten .,. | ">. Förfödernas händer satt spår i naturen, : När fejderna rasa kring rike och land, ; cv. det blivit bevarat från plundring och brand. . No 2 ” En sägen förtäljer att Rännenässläbten > " den skulle tillhört den Braheska” ätten, ' och enligt en gissning borgen den låg. '. " "ett femtiotal meter från Rännenäs såg. -- ” Vid flodernas stränder, där fordom var bete . ” — där växer nu frodigt vårt halländska vete,” . och var vi än tittar på Sydhallands slätt - . ses byar och gårdar, de ligga så tätt, VI gå att beträda historiska marker ' Det sägs att på Skottorp stod bruden så ung: och vigdes tillsammans med svearnas kung. " Så gör vi en vallfärd till skogen den gröna med vandring på åsen, den skall er belöna. Men innan vi visar er vida' ikring så skall ni få se Karups domarering. ' Bland lummiga bokar så färden vi ställa, smart äro vi framme invid Brantekälla, N Här måste vi stanna och se oss ikring, sk. kristallklara vattnet fås för ingenting. Vid foten av åsen, i grönskande kullen en sjäkonung vilar, långt nere i mullen,- En gång blotta namnet kring vidderna flög, och : vallfärder ställdes till Lugnarohö Nu färden går hemåt, ty tiden .den ilar, >. Vi gör ett besök där som Osbeck han vilar, lärjungen till Linné all heder är värd, ett minne är stenen, som var huvudgärd. . ee Vid Dömestorps ägor i roten på backen nu stenarna rasat där invid Klacken, ' men fordom där var genom åsen en gång, som sagan förtäljer var milsvida lång, = - Vi följas åt alla nu till stationen, bär NR kyla utav "ciceronen. . w) n, I fägring och praki ” naturen och mänskan har färgerna lagt. stranden vi ser alla glada, högsommarsol är det härligt att bada, vi därför lovprisa vår härliga strand, ni finner ej finare, fastare sand. sommarfest .- ox där innanom muren, : i lummiga parken; SN , + d Y rv > ög. el om till Markaryd. Men mellan! N lenses 4 | Tennisbredden . (Forts. frö sid 1) et 0 Willy Brandt”. : <" Forts. från sid. 173 > na” satt Einar Lindgren "som ordf.” och övriga ledamöter .wvar Erik Dock; Birger Larsson, Nan- ny Rönnberg och Elsa Johans- son' (gift Ekwall) och” i deräs händer lades nu klubbens fram- tida öden «5 Co. oo OCH KLUBBEN överlevde de första svåra åren och har' alltså i år nått upp till den respektabla åldern . av” 40. år. : Jubileument kommer naturligtvis inte et gå spårlöst. förbi." Långt därifrån. I morgon, . lördag, "anordnar, klubben, : med dess -nuvarande ordf. Erie Lundén i spetsen, en tennisdag "vars make. Laholm tidigare'. aldrig skådat. Mång- faldige svenske mästaren Sven Dawidsson kommer att. uppvis- ningsspela tillsammans med, la-. 'holmssonen" Ingemar Jngvarson, Kurt ” Davidson och Halmstads Gunnar Johansson. Klubben väntar en' mindre: invasion. av tennigälskare till denna uppvis> ning och för detta har man ord-' nat med omkring 200 sittplatser. Efter tennisgalan fortsätter jubi- leumsfestligheterna på ” Gröha. Hästen, "där bl. a. Sven "David- son kommer att fungera som prisutdelare, = ILiee ov . MEN VAD” HAR” 40-åringen uträttat under sina 40 år i var- dande? Någon. stor tennisklubb har aldrig LTK varit med stor menat att.man legat och kämpat i toppen, av 'den' svenska eliten. Nej, så stor-har man inte, varit. Längst har onekligen Ingemar Ingvarson nått: med sin andra-- placering i mixed-SM' 1960, sitt deltagande -i "Wimbledon i: år | och med 'sitt deltagande i lands= kampen mot bl. a. Finland. Men nu tillhör han inte längre La- holms 'Tennisklulbbb, «svär. KLUBBEN. HAR alltså "inga mängder : av: individuella. topp-: prestationer att falla tillbaka på; inga ” mängder -av > priser. på klubbens "prishylla att putsa och heller inga: minnen från många bilarens ”diktarådra och -skriv- intresse” vaknade redan"i skoll åren och det' har levat kvar un- | der sju decennier, Just nu hål- ler-han på med sin stora: själv- biografi. "Till denna och "mycket annat har han haft god hjälp av sonen, teol. dr. Bror Jansson på Katrinebergs folkhögskola. |]. Redan tidigt hade : Gustav Jansson börjat teckna upp gam- fick en stor. knuff framåt när sonen Bror kom till. Lunds uni-' versitet där professor von 'Sy- dow på: Folkminnesarkivet blev mycket intresserad av Janssons verk, Sedan var han ute minst . |.14 dagar varje sommar —'ibland längre — och pratade med: gam. malt" folk." Lättast "vär det att få tag på gamla seder och säg- ner' på herrgårdarna, uppe på Hallandsås och" i;skogsbygder- na. Där gick man förr ihop för ”binge”, alltså för att sticka och då berättades det om: händelser och ting som levat kvar i munt- lig tradition, :' == «> : » Även” för : folkmålsarkivet. i Lund. har: Gustav och .. Bror Jansson utfört en. stor kultur- gärning . genom upptecknandet av "er 'mängd folkmål" och we- teriskapen på dessa båda 'om- råden . har. mycket att tacka Gustav Jansson - för. Men inte 'enbart för de vetenskapliga in- stitutionerna har . han: verkat. Under" många år har Laholms Tidning i jubilaren haft en tro- gen vän och medarbetare vars intresse artiklar alltid lästs och ofta nog gömts av hembygds- intresserat folk. te ” Under många decennier har Gustav Jansson också varit en rimsmidare för bygdens . folk vid femtioårsdagar och andra tillfällen, Ett av hans bästa al- ster i denna genre är vidståen- de dikt, som wisserligen skrevs till något så I prosaiskt som i Skottorps gatubelysningsföre- j nings fest 1937 men som i själ- : va verket är en briljant ciceron i bunden form av Karups stor- kommun långt innan denna var påtänkt. ! | Gustav Jansson är en stilla och försynt man. som alltjämt kan glädja sig åt en god vigör. Han och hans trogna maka har "sex barn och alla dessa har haft goda förutsättningar och klarat sig fint i livet. På hans högtidsdag kommer de säkert att bringa sin hyllning och i den instämmer Laholms 'Tid- ning och tackar för år som va- rit och hoppas på många trev- : liga bidrag ännu, Cel. la händelser men hans intresse |" de denna tvåmiljonerstads hög- sta ämbete: En. ovanligt snabb karriär, ve oo0o0 vv 7 oe Nu väntade vi bara på att få se: den berömde och mångom- skrivne mannen och höra honom själv tala. ve on ; Willy Brandt: gjorde sin. entré i rådhussalen. En kraftig gestalt. Det mörka håret var. uppåtstru- ket, vilket ytterligare markera- de de djupa' vikarna ' vid: tin- ningarna. Han hälsade oss med ett varmt och charmerande le- ende, "Vid (detta tillfälle använ- de han sig 'av det norska språ- ket. Rösten var djup' och sträv. Vad han hade att säga oss var inte alltför : alarmerande, Hade någon "väntat sig avslöjandet; av storpolitiska - hemligheter; blev han skäligen besviken, Sådana uteblev nämligen helt I början 4 aldrig förmärkt "någon" kris i Berlin. Där var alltid lugnt och fridfullt: Det :var först när han var "uta och, reste som han fick höra" om sådant. Detta" var : för oss en överraskande inledning. Hos : lite: var 'vahn dén' tanken insteg att vi kanske inte ansågs mogna för, något 'större mått a och långa: tennisresor: Klubben der” svåra. förhållanden och-be- gränsade resurser. Det har varit och det, har ofta fordrats upp offrande arbete från” klubbmed- lemmarnas sida för att hålla det hela' flytande, "+ 2 INU NÄR "klubben 7” inträtt! i den gyllene medelåldern och”då tinningarna så smått börjar grå- na, kan klubbens initiativtagare och första medlemmar i alla fall dra en'lättnadens suck. ”Barnet” har "stadgat sig: och" kan i år stolt slå'sig för: bröstet och säga att. ”så utmärkt. som tennisin- treset-just nu är i Taholm har det. aldrig tidigare” varit”. Ung- domär; : 'som sk göra't — stormar: fram "på, bred kanske detta intresse frukt 'och vi kan” glädja" oss åt laholmska framgångar i: större : samman- I DM-sammanhang har LTK varit med och kämpat åtskilliga år, - men inte heller, där har man räfsat hem medaljens mång- fald.” Bäst gick det väl 1924, då klubben lade beslag 'på de tre första platserna i :singel-DM, som det året gick i Halmstad, och det wår Gösta Rönnberg, Gunnar Iverström, och Ivar Sö- derström 'som 'så' framgångsrikt över. nätet. - "NÅGOT "DM "här aldrig : varit i stånd -satt” ar rangera, då man som mest haft att förfoga över två. banor och då DM-spelarna samlas- fordras det minst tre för att det inte skall behöva. bli för utdraget. ” Laholm och låg där den ' gamla: dans- banan förr -legat. Banan var helt ett arbete av idoga klubb- medlemmar, "men glädjen över den banan blev" tyvärr inte långvarig. Redan efter något år flyttade den odränerade ler2 backen ovanför på sig och tog istället 'tenmisbanan”i besittning. Den gjordes emellertid iordning igen och än i dag hänger den med och är fullt spelduglig, åt- minstone : var det. 'gäller trä- ersattes av en ny, färdig för spel oc : MEN ÄNDÅ fattas det "en bana. Klubbens största jubi- bana bredvid den nya, plus en tennispaviljong. Laholms ' stad fordras det att man minst har så på allvar räkna med DM- tävlingar och andra ”större sa- ker” här i Laholm. för den synnerligen pigge 40- åringen, hurrar mångfaldigt och hoppas att han ”månde leva i hundrade år”. . Bison. av sitt anförande var: överborg-' mästaren "i stället något ironise-! ger det sista decenniet samt be- rande "och sade. bl.” a, att "han. rättar om den -”nålstingspolitik” ebb och, flod i medlemsstocken "det är de”som skall: ” "front och om; några: år bär |." lyckades med: sitt ”bollyftande” Första "banan kom :redan 1921: sätt gav då överborgmästaren en bild av det aktuella läget i Väst- berlin och tecknade därvid även perade var kanske inte så myc- ket innehållet i hans änförande, varav det mesta var bekant från tidigare” publicefade ' pressutta= landen av honom, utan fastmer intrycket av en ovanligt vilje- stark person,-..som genom sin kända självständighet, rivande förmågan att tänka kallt i kri- tiska situationer, alltmer vunnit folkets förtroende. =" ”MIN VÄG TILL 0 00 . I sin numera på svenska ut- "komna memoarsamling ”Min väg "till Berlin” -ger' Brandt — för- ”utom nyckeln till sin intressanta personlighet — glimtar och håg- komster från sin uppväxttid i tjugo> och trettiotalens oroliga Tyskland, ' en initierad inblick i ' det krigshärjade Berlins -ekono- miska o. sociala utveckling un- + + a = som ' under 'samma . tid ' åömsel. i ” | sidor: förts mellan öst och. väst och mycket annat. I bokens sis- ta kapitel lägger så Brandt framl- Isin ' politiska :trosbekännelse.” " ' > Av. särskilt intresse, för skan- inaver är det avsnitt, som. be- handlar - Brandts . flykt .-undan "Hitler först "till : Norge: och' se- "sa "år,: under vilka Brandt fick ; känna på landsflyktens alla be- - a: "svärligheter, men' även upplevde lett rikt. mått. avspänning blev här bedrivit sin: verksamhet un- | av största. betydelse för. hans utveckling.” Redan . från : början | undvek . han" konsekvent" flyk- tingkotterierna, -då han ville, slå lärde "sig : dessa länders språk, var en flitig artikelförfattare och deltog ' livligt i konspirationerna mot” hitlerdömet. Så småningom "erhöll han norskt medborgar- « skap. Särskilt starkt intryck har "Brandt tagit av de nordiska ' de- mokratiernas ' föredömliga sätt att arbeta” Deras fria" val, ytt- ”randefrihet och fria press är en- «ligt Brandt'tre faktorer som ga- . ranterar ' att:; de ' skandinaviska länderna /får: precis det styre som folket. vill ha: : 2 CYBRANDT FÖDD, "' POLITIKER... |” Brandt: är, .. sådan i, man” lär känna : honom i hans bok; den |: " födde .poktikern. Han har un- "der sitt växlingsrika liv -mång- i faldiga” gånger" inför "besvärliga situationer 'som ' satt hans” smi- Tdighet på prov. Han strävan har ; hela tiden:' varit att. värna den | enskildes ' frihet. : Erfarenheten i från två diktaturer, som”på kort ttid. drabbat ” det "tyska : folket, : har säkerligeti varit avgörande : för denna: hans inställning. ' På Brandts frihetspatos misstar man !sig ej. Den följer hans fram- : ställning som en röd tråd. Också år nog' hans bok i väsentliga sammanhang betraktas som ”'en Frihetens Höga Visa.. ”Den frå- ga som efter mina erfarenheter upptager mig”, skriver han; ”är hur individuell frihet kan vär- nas mot det politiska, ekonomis- ka och andliga våldet, Hur kan det försvaras mot totalitära: re- gimer och ” byråkratiskt 'för- , tryck”? På den -slitna invänd- tningen att människan inte” kan ; leva av. frihet, brukar Brandt : svara att fisken ju inte lever av : vatten utan i vatten. ”Männi- skan sålunda lever inte av fri- ; het men kan Bara leva i frihet. Utan friheten kväves männi- skan i'teknikens .själlösa ”ma- ' skiner 'i och blir 'en myra i en ' här av myror”. Som botemedel : häremot rekommenderar Brandt . ven ordning "enligt vilken ett allt G ningsspel. « 1930. fick klubben större : antal medborgare skall! medtävlare till Adenauer om ytterligare en bana, vilken 1960. inte bara vara formellt berätti-'kanslerposten torde framgå av somX år blev: gade att taga del i utformningen , de redan på ett tidigt stadium av gemensamma angelägenheter jutan även genom en allt breda- "re upplysningsverksamhet väc- , sättas i stånd att sköta. den. Brandt har även såsom chef en ny tysk socialdemokrati. Det- "SPD till ett modernt socialre- formatoriskt - folkparti; Som mönster härför har. i stor:>ut- iMED DETTA bugar. vi oss sträckning broderpartierna = i slutpunkt på sin "Norden fått tjäna, och det nya programmet bär i alla väsentli- ga drag Brandts signatur. Ut-- märkande för honom som poli- »tiker är just hans praktiska in- dess bakgrund. Vad som. frap-|: ambition, sitt säkra omdöme, och ermera även till Sverige. Des-' ”naryd, 14. Ssk Timsfors ot: i den nya grunden, Brandt! Laholm 10 hgm m nvg kadj en. - Skogaby 13.30 hgm kadj Palmgren. Veinge 10 hgm kh Ljung, 11.15 ssk. rjärby 13 hgm kh Ljung 1115 ssk, Mestocka -10 hgm km Nyqvist, Hishult 10 bgm kh Gustafson. - Norra Össjö skola 14 gdtj kh Gus- Ränneslöv 13.30 hgm past. Burman, Ysby 9.30 hgm m skrm o nvg past Hasslöv 9.30 hgm kh Hallind. : Våxtorp 13.30 hgm kh Hallind. Ö. Karup 10.30 ssk (skolbil); . 13 hgm m nvg kh Ljungman (kyrk- Palm- bil). . . :| Skummeslöv 10 hgm kh Ljungman, månd, 15 arbetskretsen i Med- ” borgarhuset. TN a Eldsberga 13.30 hgm, 14.45 ssk kh » Ädahl. . on Tönnersjö 10 hgm, 1115 ssk kh - Adahl. H RS Båstad "ll 'skrm m hgm 9 nvg. Tysk .'gdtj 13 kh Girolstein. "Lörd 16 i "> förs-hemmet samtal m barn, ljus- - bilder. Månd 19.30 i förs-hemmet » kvällssyföreningen, Onsd . 15: i förs-h t kyrkl retsen, Hov 14 hgm. Tisd 14.30 försam- lingskr i förs-hemmet, ' : Hinneryd 9.30 ssk, . 11 hgm kh B Andersson.” Pred ;hos hem-äg Adina Johansson, Vivhult 15 kh B And . Kontraktshelg i Agunnaryd. Onsd 19 Kyrkobrö- "dernas årsmöte hos hem-äg Folke - Engqvist, Tannsjö. Bibelstud. Da- mernä: inbjudes, . Nya medlemmar. : välkomna. Yeo Markaryd 11 hgm mskrm HHN, De gamlas dag.' Offer -till Sama- - rithemmet, Kontraktsdag i Agun- 9,45. I Å Markaryd EFS missionskapell Torsd 17.15. blåsgruppens övn., 19 sy- möte, hos fru Birgit: Pålsson, | fred : 19 ' juniorgruppens start- möte, lörd 18 off. avskedshögtid för missionär Lisa Svensson och "miss : Ingvar + Nilsson, pred. V. Brandt, J.; Westin 0 sångarna - medv, sönd "945 ssk i kapellet 0 Intäppan. ' 2 ooh Ekeryd Betania. 11 ssk; 14 fält- ; missionsmöte past Josef Bothzén, Lund. Koll. Pred.. 17.30 junior- möte. svor . sol Knäred Betel 10.30 ssk, 17 'fält- missionsmöte, past Josef Bothzén, "WLund.” Köll. Torsd 17.30 junior- möte. H CO ot Luth, -missi Sönd 14 pred Henning Pålsson. . - Laholm Sion Sönd. 9.30 ssk, 18 » bön, "19 "off möte, 'P.' Carlsson Vallberga missionshemmet .9.30 ssk. Knäred Sion'(Godtemplarelokalen) sönd 15 off "avskedsmöte för fam ”P Carlsson. fe 1 Knäred ' Ekernahults "skola " Tisd «:19.30 off... avskedsmöte ' för - P. ta Carlsson:- Sång av»-sångarna och : Isaksson « ova 6 - ars Laholm Salemky! ykan Sönd-M gdtj .. Walter - Andréen : talar, /sjunger. riktning och-avsaknad av dog- matiskal ' utopier. - Läsaren vav hans' bok. torde .i denna" knap- past kunna finna något som inte kan godtagas' av ett liberalt bor- gerligt. partis. "cv. . . ' Åt den regerande. borgmästa- förtrotts förvaltningen av en stor . stad, Eftersom ” Berlin. ju som . bekant tillika är delstat i förbundsrepubliken har: Brandt även en ministerpresidents plik. ter och befogenheter; - Dessutom måste ' han'.i "det. nuvarande världspolitiska läget syssla ined utrikespolitik i långt högte grad än vad som. skulle vara erfor- derligt i normala tider... Som ett led häri har ingått världsomfat- tande resor, bl. a. till Amerika, där han försökt — och säkerli- gen även lyckats — övertyga amerikanarna om nödvändighe- ten att gå i borgen för Berlins frihet om de inte längre fram vill dö för New York eller Chi- cago, Ke » BLIVANDE . . . FÖRBUNDSKANSLER? Willy Brandt är nu på väg ut i rikspolitiken och har, nomi- ;nerats' som sitt partis ,kansler- , kandidat i höstens . val Att Brandt betraktas som en stark insatta kraftiga angreppen på det rent personliga planet från ; CDU-kretsarna. — Särskilt har leumsönskan är' ytterligare en kag till intresse för saken och man därvid sökt misstänkliggö- 'ra Brandts år i landsflykt och velat göra gällande bl. a. att har halvt om halvt lovat sträcka för SPD-ledningens förbindelse- han under denna tid burit va- en ekonomiskt hjälpande hand ställe i Berlin och förbunds- pen mot tyska folket, Brandt och skall det stora intresset för . dagsledamot tagit aktiv del i det har med skärpa tillbakavisat tennis kunna hållas vid liv, så programmatiska utformandet av” beskyllningarna och erb; kyll judit sig att inför domstol rentvå sig från en bana till att förfoga över. ta arbete har som bekant inför desamma. Troligt är att dylika Inte bara det att klubbens med- ' höstens val resulterat i ett offi- slag under bältet ej kan rubb lemmar kan beredas ökade spel- "ciellt avståndstagande fr. marx- det : grundmurade a möjligheter, utan man kan ock- ismen och en omorientering av Brandt förvärvat i förtroende dt vida kretsar framför allt genom sin heroiska kamp för . Västberlins j Chanserna för. honom att sh snabba och vinna kanslerg. stora, Skulle så "märkliga karriär värdigheten är bli fallet, är gott val "ove i ren i Berlin har inte bara an-|. många övertygade |' om att Västtyskland son de . kyrkobröder: Knäreds -kyrkobrödrakår har hållit årsmöte, som öppnades av ordföranden Gunnar Ström, La- gered, vilken också ledde för- handlingarna. Sekreteraren AS- sar Landén, Knäred, rapportera- de från det gångna verksamhets-. året, Till ledamot i kårrådet om- valdes Gunnar Ström. Nyvalda blev, Bertil Persson, Tirmmer: - hult, och Sven Rubensson, Knä- red." Självskriven ' ledamot. är kontraktsprost "Sven Eriksson. Kårrådet ' jämte 'suppleanterna ' Assar Landén, Erie. Storchen- feldt och Sigfrid Carlsson avtac-- kades »för - mångårigt ledamot-' stiftskonventet - i-'-Tjörn . valdes Agard "Johansson”'o. Assar Län- 10 kr.:/Kontraktsprost Eriksson höll som avslutning en bibelför kläringie.2 SE "0 sl för Kr Välförsedd + cykeltjuv / «> cykeltjuv : sr sta . "| 22 1 Halmsta > En ”25-årig stockholmare som" sedan i maj uppehållit sig och ar- betat i Halmstad togs häromdagen "av halmstadspolisen för ' fylleri. Vid tillfället färdades han på en damcykel, vars åtkomst han had: "svårt "att -redovisa för. När han nyktrat' till hölls" han; kvar för förhör och erkände då' att han stulit”. cykeln. ' Också "en . tidigare cykelstöld fann han för gott att erkänna... Nos - enl I mannen baga ganska egendomlig utrustning: bl a' i kraftig hemmagjord batong plus en lindad cykelkedja — också det'sist>' nämnda ett utomordentligt slags- målsredskap. ::.. a - "Mannen; som är ' alkoholiserad, har" tidigare" flera” gånger - dömts för stölder. "Han har begärts hi tad... - Nytt vägbolag Byggfackförbunden o. Sven- ” "ska Vägarbetareförbundet star- tar den 1 oktober 1961 ett eget ” bolag inom ,väg- ningsbranschen.' "+. laget Vanab:har vid starten ett aktiekåpital. av kronor 590.000. "Till verkställande direktör har Stockholm, f.n, anställd hos AB » Bergendahl och Höckert. = vo, Bolaget kommer att utföra al- la elag sav arbeten inom denna . sektor äv byggnadsverksamhe- ten. De anläggningstekniska;och ekonomiska problem, som måste lösas i samband med 'totalpro- jektering É kommer att ägnas speciell upp- märksamhet, ee cirkel, torsd 17.30 G Hishults missionshus Sönd 11 'ssk. Hishult Betania Sönd 16 (obs. tid) off möte, Walter Andréen, ta Sång, insaml till SSBM, ” i] GK, 19:30 bibelcirkel. : Veinge Tabernaklet Sönd 9.30, ssk, 19.30 off möte," Walter "Andréen talar, /sjunger. Insaml till. SSBM. Månd 17.30 GK, 1930. symöte. Insaml till SSBM, onsd 15 bibel- -119.30 > bibelcirkel, Pojkklubben. Trånget Saron Sön mast Erik Orre, arkaryd Luth missionshu: Or "19.15 Ungdomsmöte, Sönd, 10 0 Betel Väre Persson. - : . etel Våxtorp Sönd 14 ; Eri Orre 0 Alma” Borg. Sång I mm yålk. Off £ missionsskolan, . anäs Våxtorp Lörd 1930 Alma Borg, Daj i t strängm fe 0 Axel Vigelsbo' samt musik v sjö Filadelfia Örkell; 19 p Erik O en - Fred 17,30 : d 16 off möte” Tre, Alma Borg, Vi- - Zelsbo 0 "strängmusiken. Off för ' : Issionsskolan, :Onsd 19.30 Alma Org, Vigelsbo, strängmusik. brrmn EI 4 N ge påträffades en i och ånlägg-=" utsetts .'civ. ing: 'Kjeld Paus, :- av .' bostadsområden, ' - -pröagen den 15 september 1961 | | |. Årsmöte med ” oo. "Knäredsi >< hade han i sin ägö en stor: och > Väg- och Anläggningsalktiebo- a é ox skall fungera som programråd, '. ' skap av' kårrådet.-Till ombud vid — dén. ' Årsavgiften fastställdes till ov. ”. häk- . va ön oy kelljunga,- Horn- . I ga Sönd 10 ssk, , tisd 17.30, > y Onsd 17.30 Flickklubben..:Torsd '-- ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.