YVWV nerv er FOOT veveyeeev vr YyYyve vv Yr ee president Kennedy till k YrerrvervyYvTertYeETYEYTTT Verve TvYTYTEtYDEYVVYYTYFYT YtereevevttTtYFYTteYTTYtYTTYvPPEvYYT vvrvV + —=LT: - Kennedys jordbruksprograt Den 186 mars 1961 överlämnade - DEN: 19 SEPTEMBER 1961. LT = =>" I fogenheter med dem som före- tagaror och fackför- sen ' ett "budskap, vari skisserades ” eningar har inom andra näringar. Födelsedagar 75 år ot >fyller i morgon + byggnads- målsättningarna och huvudlinjerna Han ansåg inte 'att det var möj-- i ett nytt jordbruksprogram. Ny- = ligt att direkt svåra på frågan ligen har han $£ anslutning till huruvida” det nya programmet > detta program för ' kongressen: framlagt ett omfattande” lagför- glag. ' 4 Presidenten fäster” särskilt stor vikt vid sitt nya jordbrukspro= " gram och detta har han under«-- ” strukit i skrivelser till kongres-" ” sens talmän, till vilka han hem- ställt om kongressens stöd.. Lag- förslaget syftar enligt presidenten. - till att försäkra jordbrukarna en inkomst, som skall motsvara in- komsten hos andra näringsgrup- per med jämförbara investerin> gar f arbete och kapital. Det för=-"' tjänar noteras, att detta uttalanr ö "remål för 8 k ”hearings” inför de strängt taget innebär samma” -skulle' komma att medföra höj- ” ningar av livsmedelspriserna. Han framhöll dock att om sådana böj- ” ningar inträffar blir. de i varje . fall obetydliga. Vidare under- : ströks att konsumenterna f n in- tar en mycket gynnsam position, om man jämför livsmedelspriser- na med det allmänna inkomstlä- get. Ifråga om administrationen skulle det nya programmet inte. behöva medföra några' ökade: kostnader. Den skulle tvärtom kosta mindre än sina föregångare . inom jordbrukspolitiken, Det nya förslaget har varit fö- jordbruksut= målsättning som för den k jordbrukspolitiken, : Presidenten understryker även" . att " konsumenternas : intressen samtidigt skulle väl tillgodoses,” enligt den framlagda planen. Han menar att lagförslaget genomfört skulle leda till gynnsamma verk> ningar. på förhållandet ; H både "inom tordbruk och i tri. skott. 1 detta sammanhang har" . jordbruksministern haft tillfälle « att försvara” förslaget :mot den kritik som redan tidigare kommit | "till uttryck. En republikansk 1e- damot. riktade därvid en särskilt . skarp "attack mot "förslaget ' och : förklarade ” att” detta stred" "mot ' Han hävdad vin, - Det nya lagförslaget kan ': sägas. ge jordbruksministern både öka- de befogenheter och ökat an--. svar, Han skall genomföra ett del- program för varje jordbrukspro- . dukt i[ samarbete med särskilda kommittéer. Dessa skall bestå av ” to. Härvid kom utskottets demo-= : "kratiska ordförande, Harold Col- dare, att kongressen berövats en del. av sin lagstiftningsmakt. och endast förbehölls rätten till ve- ly, med ett starkt försvar för för- slaget och förklarade utt jord- . "repr för prod br nu i samråd med 1 ; + av den ifrågavarande prod sr rd . jordbr skall; na” samt en' konsumentrepresentant, - . Utan kongressens hörande : skall fordbr i till med de olika” produktkommitté- erna kunna besluta om prisstöd, som skall utgå till jordbrukare för att täcka skillnaden mellan :' marknadspris och det pris som er-. fordras för skällg ink "Jord= utarbeta konstruktionsprogram ; : för olika jordbruksvaror — pro- gram som verkligen toge hänsyn : till : : marknadsförhållandena. Han” sade" sig vidare inte kunna förstå, : "att lagförslaget" kunde betecknas ”. som 'diktatoriskt, 'då detta tillät” : jordbrukarna att medverka vid" utforn av jordbrukspoliti- : Tkaminic "och 'k sak : br . skall även kunna besluta om er= sättning för arealer, som ej läng-" .re brukas samt em olika: typer: "av Jån till jordbrukare, + + 7 Den 'svenskättade jordbruksmi«". ; nistern ' Orville" Freeman redo=: + glorde för en tid sedan för den ' nya Jordbruksgiven i ett anföran- de Inför Nationella pressklubben.!' Han jämförde därvid de planera=" de produktionskommittéernas be=: Nr Uppåt” |. Ganska. uppåt kommer ' han 'hém från ett tivoli. och restaurangbesök, i — Hej, Amalia! Jag .har vunnit en levande gris på tombolan, En gris? Det är ju en gås, . ' — Ja, så ta mig fadringen är det ken på ett sätt,. som de tidigare: "aldrig haft möjlighet till. Han un- ". derströk :vidare, att jordbruks: . » nistern inte skulle. få någon ext raordinär makt och 'att kongres-' sens auktoritet ingalunda skulle - "försvagas, - > 'Tvivelsutan, . kommer” "det nya! fordbruksprogrammet att bli"e; mycket ' "omdebatterad och” koh troversiell fråga + "detta ” inte”, " minst eftersom den mäktiga jords : bruksor; i >” "America Farm "Bureau Federation t ligger bakom en del kongressledamös "ters ställningstagande, Den nämn, da jordbruksorganisatiorien har t. ex betecknat lagförslaget som 'ett sktstycke avsett att' koncentrera "en "obegränsad makt över det: amerikanska jordbruket hos Jorå= fate en gås. Och jag som undrat hes | bruksmini . och” ra a tiden varför grisen ville' flyga, 3 | tionen." i | | H ATOMER FÖR Centerpar tiet . VÄDERLEKSRAPPORTEN vann. citravalet | Eg - vi hade kommunalval på tre '-platser I söndags. Resultatet av dessa. val kan givetvis intel: "tjäna som någon -absolut mä- tare på om valvinden har för- ändrat sin riktning från senast föregående val, Men det utgör dock I viss mån en kartlägg=- ning av den tendens som kan Körekomma. — Det blev” rätt varierande siffror på de olika platserna, om man ser par- tiornas. röstetal Å söndags 'i förhållande - till ” röstsiffrorna vid senaste ordinarie kommu- nalval, Några större förskjut- . ningar av väljarna de olika Partierna emellan förekom inte. Dock kan man peka på :'en + nedgång för socialdemokrater- na på samtliga tre platser och en klar framgång för center- partiet också på alla tre orter- na, Högern och folkpartiet har ökning på något håll men ock- så minskning, och som sam- manfattning får sägas, att det är entern, som står som deta extravals segerherre. ua FÖRUT En skåning är på sitt första be- sök I Stockholm och träffar helt plötsligt på en gammal bekant, som frågar: — Vad i all sin dar gör du bär? e -— Ja ä på bröllopsresa. — Jaså, men var är din fru då? -— Ah, hon har vatt här förut, - — Tycker du inte min fästman har en tjusig mustasch! -— Jo, så mjuk sen! : N JAG SITTER OCH FUNDERAR... Det händer ganska ofta, att per- soner med en viss färg 'på håret hånas. Jag förstår ej varför de skall hånas. De personerna rår ju ej för färgen på håret. Och de människorna är ju ej sämre än andra, Låt människorna med den TT. rn Nod ATLANTEN sen . Newark 0 Atomisti Väcer fela station + o Washington >: SCHEMA ÖVER SYSTEMET Bagjoaktig Automatisk . . väderleksstation : Värme taträl ar I ARA denna [clan] "Man har tagit första steget på vägen till en kedja” av obeman- nade väderleksstationer, som dag och natt kommer att hålla oss underrättade om situationer på, väderfronten. På Martin Comp:s område i Baltimore har den för- sta automatiska väderleksstation som får sin energi med tillhjälp av atomkraft, tagits i bruk. Utan n enda man personal tager den-< na station luftprov, uppmäter temperaturen och gör en hel del andra saker, Uppgifterna sändes därefter direkt till ' Washington, till K. issi för at gi, där dessa uppgifter mottagas och distribueras till olika intres- serade parter, Än så länge användes denna världens första atomistiska.vä- derleksstation enbart för experi- mentella ändamål. Man väntar snickaren Carl. A.- Svensson, Sperlingsholm 33," Halmstad. Född i Tjärby tillbringade han uppväxttiden i hemförsamlingen, där han arbetade som snickare och lantarbetare. År 1912 kom han till Halmstad som. lantarbe- tare men övergick efter några år till. att bli. byggnadssnickere och med detta yrke sysslade 4 nan i ett 40-tal år,. varvid han nade anställning hos olika arbetsgiva- re, därav ca tio. år hos! Ernst Carlsson! : . 50 år . V'. se : fyller i morgon herfmansägare Mander Johansson; . Norrlida, Knäred. . På 'jubilarens "önskan inskränker wi oss till" detta korta meddelande,” . i " : fyller 4 morgon fru Ruth. Fri: berg, maka till vävfabrikör Tor- sten Friberg, "Tönnersjö. Fru Friberg är född i Långaryd men I kom i .unga år till Halland. För många "är hon. mest känd. som innehavarinna : av Strömvikens populära väteservering, He Ye i Lysning : : —1I Veinge för byggnadssnic- kare Tuve Karlsson, Nya Mölla, Bölarp, och fröken; Inga-Britt Johansson, .., Alhult, ”. Mestocka; dotter till lantbrukare Sven Jo= hansson,. 'och hans, maka. . Vigsel - AS I Markaryds kyrka i | lördags mel- lan ' ;hemmånsägaren ' Nils = 'Bert Bengtsson, Vankiva,'; och kont.; ken: Siv: Larsson, dotter ti I tidne köpman Josef Larsson. och hans efterlämnade maka, ”Hanna- bad, "Markaryd. CN "Då brudföljet tågade; in i kyckan : spelade : kantor Adolf jAdgård ”In= troduktion” av . Brosset. + Vigseln förrättades av komminister . Wiktor Magnusson." Kantor 'Adgård sjöng : ”Bethovens Lovsång” och då brud- paret lämnade kyrkan spelade ”kan- torn ”Ou ertyr” av Händel; a a "Efter; gseln gav' b dens "moder middag på: pensionat Höstsol, Mar- karyd för: ett stort' antal inbjudna. Ett-,stort "antal :telegram' anlände 0, ”ortsbefolkningen hyllade > med utropningar 'och leverop. .: oc i —:' på ' Ulfsbäcks prästgård i lör- dags mellan ingenjör” Lars-Erik Olsson, Malmö, och fröken Kerstin Gullvi Margareta Kronkvist, Tims- fors. Vigselförrättare var kommi- nister, Wiktor Magnusson. : Dödsfall RÖN Helga Johansson. Fru Helga Johansson;” Eldsberga, : "maka till Vägarbetare Gunnar. Johansson, avled: på måndagen på-Halm- |stads lasarett i en ålder av 53 år. Hon Var född i Edenberga. "År: 1945 ingick :hon äktenskap, och makarna bosatte sig då i Eldsberga. : Närmast: sörjande är maken, en son, en dotter, åldrig moder, nio syskon” samt svågrar och svägerskor, " Wilhelmina Jonasson. Ie en ål- der av 93 år avled i lördags Markaryds församlings.äldsta in- vånare, änkefru Augusta Wil- helmina Jonasson, Tuthult,: 'Mar- karyd. Den bortgångna var bör- dig. från Västergötland och född i Backgården, Edsvära försam- ling, där fadern var lantbrukare. Under ungdomsåren vistades hon i hemmet men emigrerade vid 21 års ålder: till Amerika, där hon erhöll plats på en matservering i Ridway, Pennsylvania. 'Här mötte hon sin blivande make, reséhandlanden Sven: Jonasson från Tuthult i Markaryd. Vid 22 års ålder ingick hon äktenskap och 1892 satte de unga makarna kurs tillbaka till fäderneslandet, där Jonasson : redan året före hemkomsten inköpt gården Präst boda i 'Tuthult och där bosatte | sig makarna. Efter” heinkomsten till . Sverige . fortsatte maken med sin gårdfarihandel, I början for han ut som vävskedsknalle och senare "gjorde han även af- färer med- fjäder.. I många år fick fru' Jonasson sköta "gården och klara barnen som.så små- ningom blev; åtta stycken, , av vilka numera endast tre är i li- vet, Änka 'sedari 1937 sörjes hon nu ay: tre. barn, sågverksägare Karl Svensson, Prästboda,' Mar- karyd, samt döttrarna. Maria, bosatt i Amerika, och Ida, maka till byggnadssnickare Boje An- dersson, Ljungby. I sorgen del- tager "dessutom barnbarn och barnbarnsbarn, övrig : släkt: och många vänner, | : 4 . SIGNE NYBERG -. SIN MEMORIAM barndomsväninna. ,; | Kära sn kunde” jag väl ana 'att det Kulle bliva ' sista gången vi möttes, och talade med varandra när jag en dag i våras mötte dig vid postkon- De Hammarskjöld tillträdde pos-' ten som Förenta hationernas generalsekreterare i "april 1953. Han + . efterträdde "norr ge kongolesiska regeringen all den militära hjälp som erfordrades, . o öljd äv sina medhjälpare och 300 29 juli 1905 iJö fil SE redan 21925, fil lie 1928, jur kand 1930, docent i hätional= k i vid Stockholms högskola ' -Tryggve Lie, som i ett par 'år har de april 1958 omvaldes han enhälligt för en ny femårsperiod. os . Hammarskjölds långa serie av fredsresor började tidigt 1955 ' då han begav sig till Peking för att hos Kommunistkinas premiärminis- ter Chou En-Lai söka utverka att elva amerikanska flygare som till- fångatagits ” under :Korea-kriget skulle friges. De elva som: ankla- gats för spioneri frigavs tack 4 vare Hammarskjölds insatser, >: -o. Den : första stora: krisen under Hammaskjölds tid efter Korea-kri- sen blev Suez-konflikten som bröt ut. i ' oktober :1956. FN inskred snabbt. Mindre än 48 timmar ef- ter ' ordern om eld-upphör ' lade Hammarskjöld ': fram detaljerade förslag för att upprätta en: FN- styrka . med - uppgift ' att bevaka gränsen mellan Israel och Egyp- ten och skapa .lugn i Mellersta Östern. Han flög. senare själv till Kairo för överläggningar med pre- sident Nasser och lade i general- församlingen : fram en rapport om toret. Din ljusa blick jag ännu, när du såg på mig. När så budet ' nådde mig, att du lämnat detta jordiska liv, satt jag länge tyst framför mitt fönster och blic- kade ut. Ute”var en sådan vacker dag. Hänryckningens tid. var nu inne.” Pingsten närmade sig. Den späda grönskan, fruktträd och sy- rener blommade. Allt stod nu i sitt flor. Sommaren skulle göra sitt in- tåg, Och i denna vackra tid skulle du glida ner i din tysta grav. Nu kära > barndomsväninna - har - du kämpat ut, efter din svåra och lån- ga sjukdom som du burit med ett nästan ' omänskligt stort tålamod. Jag kunde inte följa dig på din sista färd då jag själv är märkt av sjukdom. Men -jag gläntade på mitt fönster, - och - lyssnade till : kyrk- klockornas klang, när de ringde för dig på. din sista jordefärd. Mina tankar gick-ut till din tysta 'grav där du snårt: skulle glida ner och få vila ut efter all jordisk smärta och få "möta. dina kära, mor och far "och syskon många, som räckte dig sin hand. Mina tankar går till- baka till. vår lyckliga: barndomstid, då vi ” under : lek "och skratt -och ibland kiv. och ..gråt härjade om- kring i vår lilla idylliska födelse- stad, som vi för alltid blev trogna. Vi plockade kabbolök vid det mör- ka vattnet vid Lagans kant,” styv- morsviol och tussilago på den grö- na ängen, där nu Blomstérvägen och Rosenvägen går. "fram. Nog minnes jag alla de- gånger år efter år. Det var i början. på en januari- dag . och "ett" nytt "år" hade: börjat sin kretsgång. Med ljusa förhopp- ningar tänkte vi på vår framtid och vad den kunde bära i sitt sköte. Inte anade vi då, att sjukdom 'skul- le bryta ner: oss båda en-.gång i framtiden. Men så blev:det dock, Just en sådan januari dag i början på ett nytt år ska jag mången gång stått framför ett fönster -i mitt hem, och blickat ut på gatan där snö- driver låg vid båda sidor om trot- toaren eller regnet silade ner, Jag väntade någon som skulle komma. Det var min födelsedag Du,-kära barndomsväninna ” uteblev . aldrig När du då dök upp framför fönst- ret, och vinkade mot mig, med ett glatt leende ropade jag till Mor, nu kommer Signe. Snart var du bland oss och våra gemensamma vänner. Under : armen bar. du en hyacint väl insvept i papper. Ännu tycker jag mig känna doften, från denna blomma fast såvmånga år försvun- net sedan dess. Det är minnen, som aldrig förbleknar för mig, Jag tän- ker på alla de gånger jag varit] gäst i ditt. vackra föräldrahem, den vackra Nybergska 'villan, väl in- bäddad med doftande rosor, och mycket grönska. Jag har mången gång stått på liden och beundrat den så mycket. Även de doftande koprafolium, samt klängrosorna i skära och mörkare röda färger, som växte uppåt gaveln på villan be- undrade jag. Stamrosorna,. kantade : ena sidan av gångstigen upp till den vackra villan och de väl inhägnade rosorna i rabatten med väl klippta låga boxbom häc- kar omkring. Allt har jag så väl i minnet från' en svunnen tid. Och drivhuset med alla de många blå druvklasor, som hängde i långa ra- der." Allt vad din käre far rörde vid frodades -och blommade rikt. Han var den store trädgårdsmästa- ren, Ja, det var en stor ögonfägnad att stå och se på allt detta vackra i denna trädgård och -tjusas av i sommartid. I detta vackra hem fick du växa upp öch tillbringa din barndoms och ungdomstid. Men re- dan i unga år blev du märkt av sjukdom. En dag följde vi dina vänner dig till tåget då du skulle följa med din syster Emma ut till det soliga Californien för att söka bot för den svåra värk. Fem år de du där ute, men återvän- lång rad av väderleksstationer i obebodda områden. Här skulle dylika stationer då kunna vida- rebefordra viktiga uppgifter över uppkomsten av och rörelserna hos orkaner, flodvågor etc. För- delen med detta system är att det inte är dyrt och därför över- komligt för diverse institutioner. Systemet med den obemannade automatiska väderleksstationen grundar sig på värmeutstrålnin- gen hos ett radioaktivt stoff. hårfärgen vara då fred! te Heren, sig emellertid att denna station kommer att bli den första I en Denna värme omsättes i elek- tricitet, och på så sätt får man -den kraft, som dfäiver stationen. . , de till din kära födelsestad. En dag mötte vi dig igen vid tåget, glada att återse dig. Så var du hos oss igen. Din värk blev ej mycket bättre fast du var i ett solbadande land, det sköna Californien. Men ännu värre sjukdom drabbades du av de senare åren. Men du kämpa- de emot med stark viljekraft ändå tills döden kom som en befriare för dig. Signe, du var en god' män- niska, som gick din väg stilla och tyst genom livet. Jag skänker frid över ditt vackra och ljusa minne. Din bild står alltid framför mig. Kära barndomsväninna. Vila i frid, och frid över griften. En gång skall vi NA igen. Till dess farväl. Vila Dina barndomsväninna OLGA. som ]' röjningen av Suez-kanalen som un- der striderna gjorts obrukbar. y i SUEZ OCH UNGERN Samtidigt med. Suez-krisen - kom folkresningen i Ungern. ” Ryska trupper . vällde in>i landet, kros- sade . revolten : och stängde grän- serna. FN : hann inte komma -. till hjälp.. Hammarskjöld. vände sig till Kadar-regeringen med en begäran att: få sända FN-observatörer . till Ungern.ANär. han, fick. avslag : på denna begäran tillsatte han en kom- mission som reste omkring. och iin= samlade uppgifter: från flyktingar. Rapporten lades fram för; irlden och. blev; en förkastelsed, dade Ham- marskjöld utan intermezzon i Eli- I] sabethville, huvudstad i Katanga- Provinsen som brutit 'sig loss från Kongo. Hammarskjöld hade över- 1933 och fil dr 1934. Hol i Innan: han blev FN:s general- sekreterare var han i många år knuten till den svenska statsför=. skjöld och — OM arran; de belgiska styrkorna. ” Relationen; starka stöd, På Hammarskjölds bej kallades ; säkerhetsrådet cgäran at unionen gick ti Lu läggningar där” Tshembe — som först motsatt sig att FN-trupper sändes till landet gemang för att ersätta med... president a mellan Hammar valtningen, Han var sekreterare i arbetslöshetsutredningen "192034 och var åren 1936-45 statssekre- terare i finansdepartementet. Ord= förande i bankofullmäktige var ban va 1921—48 och kom -1946 till utri- - v ännu mer för: olesiske I Ppresidenien ivubu - avskedade Lu- m: fått Sovjet som envoye och snabbt. Lumumba anklagade > ho- nom för att misstolkat och- förverkat all generalsekreteraren, Situationen ble virrad då kong Joseph Kasa mumba, so; sin uppgift | t förtroende för > finans 1949 blev han ka- ;. binettssekreterare och två år sena=. re konsultativt statsråd. - 1947—48 var Hammarskjöld de- legat vid .Paris-konferensen 'och ' 1948—53 huvuddelegat vid OEEC samt 1948-49 vice ordförande. in och Sovjet- Il nya angrepp mot honom, angrepp som skulle kom= ma att dolpucifieras allt mer. - Omedelbart: . efteråt ' ankla Chrusjtjov Hammarskjöld klagade ha tagit kolonialisternas.” parti” i Kongo och krävde att generalsek. reteraren skulle ' avskedas och er- sättas med ett tremannaråd. ' - . Hammarskjöld svarade värdigt, att han hellre skulle se.att nans ämbete skulle stupa på: ett strikt fasthållande vid principerna obe- roende, opartiskhet och objektivi-. tet än ' vila. på . kömpromissens grundvalar. Kort efter det att Hammarskjöld gjort sitt uppskjutna besök i Syd- afrika "dödades Patrice / Lumumba. Sovjetunionen förnyade sina an- grepp och krävde att'generalsek- reteraren avskedades "som deltak- tig i mordet”. Hammarskjöld för- svarade sig mot de orimliga be- na det ryska ingripandet, : . + År 1958 kom nästa allvarlig in- ternationella kris. Efter ett revolt- försök 'i' Libanon anklagade. Liba- nons -regering' Förenade ; Arabre- publiken för” att ha "blandat sig i landets inre- angelägenheter. Ham- marskjöld bemyndigades: att sända en. grupp FN-observatörer:' dit - för att undersöka förhållandena. 5 ><; " Kort efteråt "utbröt 'en< revolt :i Irak. Kung : Feisal'"mördades' och en tepublikansk regim utropades. Det föll på Hammarskjölds lott att återställa lugnet, - " KONGOEPOKEN BÖRJAR . Mot slutet av 1958 företog. Ham- marskjöld. en: resa: genom 'Östafri- ka och besökte våren 1959 Sydöst- Asien och Sovjetunionen," där han sammanträffade - med . ryska” rege- ringschefen Nikita Chrusjtjov... » På. hösten 1959 anklagade ' rys- sarna: honom för första gången för att använda sitt ämbete till att för- söka främja. västmakternas ' intres- sen. Det var när han besökte Laos i :samband med. landets svårighe- ter. méd det kommunistiska Nord- Vietnam. '. - - Kort efter det att Kongo-krisen utbröt förra året kom ryssarna igen med ' dessa" angrepp. De anklagade Hammarskjöld : för . delaktighet . i mordet på Patrice Lumumba, Kon- | bara som, ämbetsman . på " Akade- skyllni och intog samma hållning som förut, Me H EN SVENSK - : KULTURPERSONLIGHET " 3 Dag Hammarskjöld invaldes 1954 i Svenska Akademien och after- trädde. där 'på stol nr. XVII "sin far, f statsministern mm Hjalmar Hammarskjöld, som” vid sitt från- fälle .1953 var: akademiens äldsta ledamot. Han hade invalts 1918. Dag Hammarskjöld höll. sitt inträdestal över fadern, : ba Dag Hammarskjöld” invaldes inte miens speciella ämbetsstol, han var också i hög grad en man som äls- kade litteratur och i synnerhet ly- ,riken,. Denna a litterära d dragning, kan ha varit ett arv på moderns sida -—' "hon: var. sondotter till Carl Jonas. Love. Almqvists . halvbror. Några diktsamlingar” av egen hand gav han aldrig ut. men om ett ly- riskt sinne vittnade flera ”uppsat- ser i antologien. Svensk natur för dess exekuti ) < H; kjöld blev styret: mot i Svenska Turistföreningen 1940 och dess. vice ordförande 1950 : Samt var ordförande i Svenska” FjäNklubben 1946-51, (TT) > Sök vs Sva 'En fristad > i ST "för det fria ordet". I vår. byråkratiska tid med allt = - större tendenser till centraldirige- H ring är tidningarnas insändarspal= oe ter en frisk gren" 'på demokra- tiens, träd; De är en omistlig till" massan tillfälle att debattera skilda; spörsmål. En del av stort allmänt - intresse, en del mer lokalt. beto- nat. Många gånger-leder. också en insändare till att vissa missförhål- landen rättas till, många gånger är det som att så på hälleherget. Men debatten, som annars stryps, kom- mer igång och' därmed är ur de=" mokratisk synpunkt mycket vuhnet, Intresset -för samhället, dess" seder och bruk, sprides i vida kretsar. T- n glädje. och gagn för samhällsmed- . borgaren, om också någon toppfigur eller någon” grupp. -vantrivselspr.- dande enskilda känner sig amp de på tårna. >, NV. Insändarna . är "desto mer vändiga ' nu . eftersom författarna, med få undantag; inte debatterar" samhällsproblemen, :Världslitteratu=".: ren har 'inte” längre 'n'gön:' Zola skrev Röda rummet och Det nya: riket, >. . Insändarna är ingen uppfinnl g för dagen, utan har”gamla anor. Sjuttonhundratalets pamflettskriva- re, med Voltaire i spetsen, .var på sitt sätt insändarskribenternas före- Även de: förkånaädes' deras. skriverier försökte ” stävjas, ' finns ingen Bastilj, fastän det fi före=. . svävar i önsketänkandet. . Det skall villigt erkännas att dez- batten' på insändarspalterna många > gång, emedan de ger den. stora vy." och det är länge sedan Strindberg då" som "nu, - Skillnaden! är, att" nu . - ityngande vilken han på sin:tid var redak- tör jämte 'Sten "Selander och Carl- Julius Anrick. Sedan han invalts i Akademien visade han —. trots. den alltmer i » FN:s arbetsbördan i z0os förste premiärminister, och för att ha: ställt sig på ”kolonialister- nas” sida, ' Håmmarskjöld var på väg” til | Sydafrika, när krisen i Kongo bröt ut :i juli 1960. Lumumba vädjade till FN om hjäl 2 " Hammarskjöld återvände del siva amerik bart till New York, sammanträf- fade "med representanter för nio afrikanska stater och meddelade att han. beslutat upprätta en kommis- sion för tekniskt bistånd i Leo- poldville. e - Säkerhetsrådet. uppmanade Bel- gien att dra tillbaka sina styrkor "och bemyndigade Hammarskjöld att tjänst — mera direkt sina litterära ambitioner.” Detta kom främst till synes först i en/' översättning av 1960 års nobelpristagare Saint-John Perses ”Chronique” till svenska; en översättning som vann allmän beundran. vr Ännu en mörklig översättning utförde han då han tillsammans med ' Dramaten-chefen . Karl . Rag- nar Gierow. överförde den exklu- författarinnan Djuna Barnes ”Växelsången” .(”The Antiphon”) till svenskt språk in- för uruppförandet på den svenska nationalscenen i februari i år. Bå- da dessa svårtillgängliga Jitterära alster vittnar om den komplicerade inriktning Dag Hammarskjölds lit- terZra intressen hade. - ' Dag Hammarskjöld föddes den Bröder emellan... Yo a Yr svd "= Du också i luften, käre brurk . gånger hålls på en.”låg "nivå, be= roende delvis på tidningsredaktio- det fria ordet. Det fria ord som vi här i landet med rätta är så stolta över. Därför kommer någon gårig - sådant på pränt som" saklöst kunde ' i” amna i papperskorgen. Men å and- ra sidan håller inte heller insändar-= motståndarna, för sin del, debatten på ett allt för högt plan, de tram- par många gånger . allt för tungt i klaveret, Visst heter det ”att man skall tala med lärda män på latin” och med bönder på bönders vis”, men därför skall man inte söka unz- derträffa en' olärd mans uttrycks sätt, i . I vårt samhälle, som demokratien' till trots, tenderar till maktkoncen-' tration på några få händer, är en- fri debatt absolut nödvändig för att ' hålla demokratiens idéer levande, : Gemene' man får' det. allt svårare att göra sin röst hörd och gällande, Vi håller alla på att bli nummer= — karlar, att bli enbart j Ja-sägare, Pa< , fad, håller alltmer på att utbreda sig, bland annat genom gemene rnah$å = ' 1 i debatteringsl t. Kris tikrätten hålles i nom rädslan. för repressalier, genom fiskandet efter poster och ämbeten, En besvärlig "människa måste hål- las utanför. När nu den fria debat- ten är beskärd av olika omständig- heter, i de forum där den borde vara härskande, är det tacknämligt = att den kan äga rum”i tidningarnas : ' insändarspalter. Må den gärna kal= ' las gatans parlament, förhånas och ses över axeln, men utan debatt in-". get framåtskridande, ingen kaämp mot mannamån och orättvisor och inget hyvsande av seder och bruk. Det är "också ostridigt att de in-.” stängda i elfenbenstornet' förnim= mer mumlet i massorna, med vilka ' de annars har ringa kontakt. En". och annan fråga tas upp till genom” gång och en och annan gång görs en rättelse till båtnad för medbor- garnas trivsel och trevnad. of "En insändare är inte alltid "ett utslag av'skrivklåda och allmän. kverulans, Den kan: vara baserad på känsla för demokrati och med- | borgarrätt samt kärlek till den eg- na bygden och en viss förhoppning om gehör hos vederbörande,'! trots att deras arbetsro störes. G Gustafsson | | es - | - En LT-unnons läser alla es nernas aktningsvärda . respekt. för tronusrätten, som vi trodde avskaf« " strama tyglar: ges. i. ” TRA SN !
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.