NE vw ve LAHOLMS TIDNING TT TEYX HIT ASTA SIGN NA TE TIEANEN - mp EV rer YvYyvrTrerrevrev vev Lördagen den 23 september 1961 - Mystörier med I sölglasögonen : IN is ene som nu i solgl ” Aldrig har man väl scott så” mycket folk skrudade | i. — vare sig soleh strålat el; ligen har blivit ' Pp Jer. "regnet ”strilat... U : tera-om man gör ett besök i" : raskande "därför. att.wi will vara anonymå war. det. första svaret jag fick "på min Eråga om modets”. myst. terium. io "Jag känner mig. mer obe- : : .svärad, förklarade en "ung dam! a : Jag kän titta vart jag vill” utan : att känna mig generad" eller, ges" nera någon annan.. -- Blyghet, -alltså — 'ellér kanske” "koketteri oo Nå, ja, den, sistsa I nämnda” motiveringen « kan ju” vara så god som en ann och ut-: gör. kanske den mest allmängil- tiga förklaringen till solglasögon? ,hens "popularitet; " tv : Bland, ”ögonläkarna Et ningarna. något delade” beträff. ande” behovet av färgade glas; ” , några anser” solglasögon i i de fle- - sta.” fall. + onödiga medan . andra - "hävdar att det finns åtskilliga .- . personer; ”som inte: tål visst jus ' ” ögon; Vilkå dock allmänt "med- ' ges våra "nödvändiga i stark sol vid badstränder" och på sjön, där "Men. 1 CM betyder Täkarnås åsika : > ter. gentemot det. outgrundliga hemlighetsfulla" diktat? + TS "at solglasögonen | blivit"så' popuä-. "lära är-säkerligen helt enkelt att . "de' är dekorativa; säger” en" ex-" "pert' Då "området," som Sveriges ” na "Urmakare" 0. Optikerförbund va- , > rit. i- kontakt. med. — och därmed ;'torde- man sträffa” huvudet på ” a förgställningar och- ven tonade : ” väckande mängd” mer” "ellers min- "dre fantasifulla "påhitt (se bil- . den)” men: "också verkligt tilltå- "så fall vara solglasögor . mönster för gossen och - för herrn? och” frun." AM ".Jer sina Sollasögor efter; DARE na och bryr sig föga om det vik- ” tigaste: t'glasén,” ger experten | "vidare men . fler väljer: c C : slipade glas. «> . Det ' finns” ju i varuhus öch " enklare butiker s.'k,"solglas- I ögon, "där ”glasen” helt” enkelt är celluloid eller liknande eller glas av billigaste slag med o- jämn yta, som tröttar' ögonen och kan vålla yrsel och illamå- -» ende. Mer och mer. vänder man " sig "dock till fackaffärer för att "få sakkunnig rådgivning — och - färgade : glas finns numera att "få även med ”styrka”, dv. s. plus- eller minusglas . allt efter " bärarens synbehov. : . Vilken glasfärg 'är den van- re I. de flesta fall väljer man - brun- eller? grönaktiga färgto- . ner, men ”rök- "och "konjaksfär- gade glas. vinner terräng. Å ka >: Bilister och sol glasögon.” | Huvudsaken är' att iman får omsorgsfullt tillverkade "glas, som inte förvränger "de naturliga | .' färgerna och som är utan de- fekter.i glaset. Hur. mörka eller .:-ljusa. glasen skall vara är en be- ' 'dömningsfråga, som f£. ö. är sär- skilt viktig för bilister, . "'— Bättre att "använda solskyd- den ovanför vindrutan, säger den ene bilisten :-medan den” andre pekar på faran av reflexer från : motorhuven och :andra' delar på ” bilen, | särskilt när man kör i - motljus. X I varje fall bör det vara rik tiga” . solglasögon, ' helst med '"polariserat. glas. För kvällskör- ning är solglasögon absolut ö- . verflödiga och t.'o. m. till .hin- $: ett mode i den: stora 'stilen. Detta kan man bl. a. konsta- " meslövsstrand eller ännu bättre i Båstad. Varför? Ja, vem "kan förklara modets mysterier. Vår medarbetare Sunman : försökte reda ut mysteriet med solglasögonen och frågade : " folk lite varstans. Av solglasögonbärarna fick han över- ånga svar för. vilka redogörs nedan; vs Fler och : Eg ;olgl; Mellbystrand 'eller' Skum- : oskydd. skiljer sig. starkt från de”övriga fantasi- fulla modellerna: i två. versioner, vidare ”Havsvå- gorna”; ”Djävulsmasken” med, strassdekor, > huvud taget. st det finns ju en del gott folk ”jazzkretsar,. som: med ö fkfärgade :: :glasögon |. i "dubbel ' bemärkelse" skumma. ij Men det är ja "inte sådant det är fråga o om en n solig sommär, med .specialkonstrucrad kaross 'och :] jämförbara säkerhetsdetaljer 'utan | de två stolarna i framsätet som er- : häftiga kollisioner. Till stolarna hör "| brandspruta i. miniatyr, söm 'ut- skumma Ickaler. — = ” Sunman.- " Boston) spec, En ny säkerhetsbil far ”utveck- lats. av, ett amerikanskt försäk«= ringsbolag: Det är en något modi- ”fierad:; fyradörrars , standardvagn, som har :utrustats. med en rad fi- ”nesser” för att anord "LOCK UR TRA, PRESSEN N SPRÄNG SKOLPORTARNA vid lantbrukets undervisningsanstalter, uppmanar RIF-tidningen, som på- pekar att det är kö framför nästan alla skolpontar utom just vid lant-|' mannaskolor. Trots att lantbrukets skolväsende är klart "underdimen- minska Personskadorna vid olyc- kor, Säkerhetsbilens” upphovsman "är. Frank Crandell, chefsingenjör |= vid, Eförsäkringsbolaget Liberty ”Mutual i Boston, Massachusetts, '' i Liberty, . Mutual presenterade re- dan 1957..en bil som ansågs mer eller mindre kollisionssäker, : Det rörde Be. den 'gången om en bil Inbyggda '” ' säkerhetsanordningar. Den. nya "säkerhetsbilen är ' avsedd att visa hur 'det är möjligt att för- se en fabrikstillverkad ' bil med att man för den skull måste företa radikala ; | ändringar i: ; bilmodellen som sådan, "' . Det : ligger åtta års forskning bakom ' konstruktionen av de båda säkerhetsbilarna. "Resultaten - av forskningarna visade: klart att de flesta svåra skador vid bilolyckor kan förhindras eller lindras genom att passagerarna hålls kvar i sino säteri kollisionsögonblicket. Ingenjör Crandell har: utrustat den nya bilen med 24 olika säker- i hetsdetaljer.» Mest iögonfallande är sätter den konventionella sitsen, Stolarna; som . har. höga ryggstöd, är monterade så att de inte skall rubbas ur sitt läge ens vid en fron- talktock med en: hastighet av 50 km i timmen, De klarar också 'en | .= häftig påkörning från : sidan eller bakifrån; 1 en vanlig bil slits fråm- sätet ofta” loss även. vid: mindre ryggselar. och säkerhetsbälten. AS ”ELASTISK RATT. I Betydshde” 'säkerheisanordningar har också” "byggts in i bilens 'styr- mekanism. ' Bl; "a. ger 'rattstången efter om den utsätts för tryck ”och förhindrar därmed att föraren spét- a Eri övrigt monterad : : på "en tele- skopliknande anordning som auto- ' De ”hydraliska" bromsarna ? kom- pletteras, med ett .Teservsysten, som kraft om något fel skulle nyttjar koldioxid, finns monterad i. motorn. och -utlöses automatiskt då en brand” uppstår, Vindrutorna är. förstärkta för att ”mötstå sten- skott 'och "behandlade. med ett'ma- terial 5 som; eliminerar 95 procent av j alla. detaljer som är av- | sedda ”att”skydda föraren och hans it. 1 förhållande till det teore- tiskt tänkbara elevmaterialet, har det visat sig svårt eller |omöjligt att fylla alla dess elevplatser: Detta är beklagligt, anser tidningen: ' — Det är och förblir en ytterst]. kortsynt politik att. försumma yr- kesutbildningen i de mottagliga år|' kring 20-årsåldern, då man har lätt för ätt och bör vara tillräck= ligt mogen för att inse värdet av gedigna ' yrkeskunskaper, Särskilt för dem som i egenskap av företa- gare som jordbruket, med dess ständiga och stora nyheter och dess allmänt komplicerade natur, är det 'en svår | : black om foten att inte besitta sådana viktiga elementära kunska- per, som delges i'en 'Tantmanna- skolas teoretiska undervisning. Un- dersökningar: har. också bekräftat det näraliggande antagandet att ” jordbrukare med lantmannaskole- |' utbildning varit mera framgångs- 5 rika i sin yrkesutövning än de som saknat denna eller Iknande utbild- ättre investering” för jord- bruksnäringens framtid än att med- verka' till en 'större tillsbrömning till lantmannaskolorna . kan . inte göras, summerar RLF-tidningen, senare en ,”Stoffeli? i ett brev. Det är en populär souvenir, ber händig såväl i. format som pris. Härifrån ' är. steget långt till | forna "tiders . näsdukar... Så här inför. den” stora höstsnuveperio- den kan det vara trösterikt att veta. "att redan de gamla egyp- terna; ävenså deras drottningar” sånt +, ex; Cleopatra och. Nefer? näsduk, — av: ett tyg framställt : av :vsävt "från Nilens > stränder. Om" romarinnorna förmäler hi- gtofien att de winkade' till" sina idolgladiatorer med en i nenäsduk. - TT "Låt oss bläddra vidare i. näs dukens” annaler, Under medel- tiden var den en exklusiv mode- detalj för förnäma kvinnor. De hade: gott, om tid och försåg dem 'med rika broderier. Litte- rärt berömd är Desdemonas näs- duk 1 3 ;: [Shakespeares »'Othello, som” gav upphov till'så mycket missförstånd, ; svartsjuka och et lände; >< 1 passagerare ' har bilen försetts med Konstverk på” Det > är inte. bara kvalitetsur som kommer från Schweiz. ziskt, är bedårande små hand- fållade "- batistfyrkanter 'med tryckta "motiv, . som 'seweizarna själva benämner ”Stoffeli” efter fabriken i”SA' Gallen som gör dem, "Antagligen. tycker: de att ordet näsduk är för robust för dessa nätta - tingestar: De är ”.. ders för säker körning — 'lik- heller inte avsedda. att vara an- Schweisisk näsduk > | men Cleopatra. snöt sig i. säv. Bland mycket annat äktschwei-' en smidig, "rundad motorhuv” damer, ;-möjligen- till ” att. vifta" sig om - näsan med. : ” ner stor. omsorg, . uppfinningsrikedom . på": :sina litet konstverk” med t.ex; en' graciöst tecknad rosenknopp, en hästhuvud .'.. Har man wänner i Schweiz kommer.det förr eller förvärvade. den; i >en : ot ex, På 1830-talet började mi . stoppa "en "näsduk i bröstfickan. --Det. modet . består som ; bekant : fortfarande, nat än en kokett accessoir för - i Firman: i S:t Gallen: lägger | kärlek och - ”Stoffeli”. Varje näsduk är ett," fjäril; ett: sirligt herdepar, ett - - Vid Katharina av Medic? s hov |: d blev broderade och parfymerade |" ". näsdukar- populärt :mode.. Det ; var en dyrbar lyx, som de enk- da borgarna var 7 att använda. lag Förbjudna | På 1700-talet sc samverkade snu- sets införande och bättre tryck- metoder: till att näsduken. blev var..mans 'egendom. Kvinnorna speciell ficka bland sina många under- kjolar. 'På muséer finns dyrgri- par: med tryck som föreställer "Napoleons ' fältslag och Benjamin Franklins död. en skall ägna sig åt en näring : «> kriget på västfronten... Nedan t > tåla utan att tippa” över ända. > Det började” en måndag, den sjunde januari 1856 för att va-'! . ra exakt." Londonborna kunde Iden dagen se ett högt skram- lande ekipage, draget av två ; hästar: Det var London Ge- "neral. Company som 'satte in sin första dubbeldäckade buss "i trafik. En av tjugo som ini "nan årets slut. skulle ha ut- : ökats till 600. >. Då :började traditionen med Londons: säregna 'busstyp. .De första kunde ta 22 passagerare, : därav: 10 stycken på taket där : passagerarna" satt utsatta för väder. och vind: efter. att ha klättrat upp för en skranglig -stege.r-Den detaljen ' förbättra- des dock snart. till en öppen spiraltrappa.” . I bönjan: "väckte de ; änderliga fordonen en het del: förargelse och Londonpresserr var full av klagomål "över. ”bussterrorn” dessa; ' långsamma ' bussar . och kappkörande bussar, det fasans- fulla i att fösa samman en mas- sa folk 1; ett fordon och — ikon- | stigt nog redan för” hundra år sedan — bussarnas våldsamma [slitage på vägarna. : ; . De ””fruktansvärda” kommu- mikationsmedlen > röjde "sig för- resten. inte 'bara med tatt. frak- ta folk: från en del av London ” Schwotzisk | batistnäsduk. « "med fint” todmat hästhuvud - -föd hästsport ens väninnor.” till en annan, De intet ont anan- de passagerarna fick ibland fin- na 'sig i att deltaga i kappkör- ning med en annan buss, En- skakande upplevelse mutan tvi- vel. Allmänheten började dock snart inse : fördelanna med de reguljära busslinjerna och buss- åkerierna blev lönande företag. Efter evt år hade man 450 bussar som gick i daglig trafik och de' körde en. sammantagd sträcka av hela 38,624 km wil- ket skulla betyda 87 km per buss och dag, Konstigt nog fö- rekom ingen olycka förrän ef- ter 10 års trafik. Under den ti- den hade man ”fraktat. 40 mil- lioner passagerare. . Vid sekelskiftet började häs- taunia få stryka på föten för del: motoriserade "bussarna och :re- dan 1914 hade AEC (idag till- verkare av tunga last- och pas- sagevavfordon) byggt och leve- rerat 3.000 bensindrivna bussar av typ B: till "London: General Omnibus Company, 4 B-typen war resultatet av de erfarenheter man fått. från 32 föregående typer. Det skall för- stås i sanningens namn lerkän- nas att hos fler av” dessa' war motor-: eller: andra mekaniska fel en -vardaglig åkomma och allmänheten . hade lindrigt sagt tröttnat på stink-stånkorna. 1913 hade 'man emeflertid 2.500 B- bussar i trafik och "de hade vi- sat sig motstå förväntningarna. : Busstypen skilde sig inte myc- ket från de hästdragna - kolle- gerna. Övre. däck var fortfaran- de” öppet : för” väder "och vind liksom = 'spiraltrappan - balctill "I Bussarna 'wisade sig dock . mara hawt när outslitliga, . flera av dem skeppades mnder dörsta världskriget till slagfälten mid Flandern och gjorde tjänst som trupptransportfondon med, den! äran. En bättre -testbarna för mo- torfordonj fick" man leta efter, Den sista hästbussen körde genom Londons gator 1916 och under tiden ' utvecklades «den motoriserade bussen i snabb takt. 1925 kom Tuftgummihjulet, Passagerarna på övre däck tick tak över huvudet och trappan dit upp blev inbyggd samtidigt som passageraranitalet ökades till 34, Vissa" lägbestämmrelser dräd- |de ikraft som t. ex. den att . bussarna "inte: fick köra fortare än'19. mo och att .de skulle lutningsprov med en Routemäster. sämma- busstyp i, trafiken. -med. Big Bel Denna lutning: skall bussen i bakgrunden, ana | ha tydliga skyltar fram Och bak som "angav "destinationen "plus nummer . på: den linje bussen trafikerade. : Inom” parentes kan nämnas "att den första ”lagen bröts det friskt mot. Hästtidens- kappkörningsraseri hade väl ö än- nu inte lagt sig helt. : fe «Tekniken fortsatte att göra. nya framsteg som: satte” spår i transportmedlens utveckling. De olika fbussbolagen sammanslogs under : benämningei Tramsport och första året efter ' sammenslagningen . togs ”diesel-" bussen i bruk. 1938 hadé ibus- sarna ..hos London: Transport sådana" finesser. som :hydvaulisk koppling, . växellåda. med. för- väljning och: tuftbromsar... <. I hundra års tid har systemet med dubbel kade bussar ..visät sig vara ideallösningen när. det gäller att dransportera stora an- | tal passagerare genom Londons hårt trafikerade gator och. det är" intressant att se hur: origi- nalbussens form levt kvar näs- - ban oförändrad sedan. de" häst- dragna bussarnas tid. je VAEC som. byggt bussar” sedan motorismen "gjorde sitt intåg i- Londons trafik, har, idag «sitt märke på över hälften av Lon- don ”Transports . 7.000 bussar. - Den senaste modellen, : Route= master, som företaget "Konsiru- erat har självbärande kaross. Längden är 8,5 m.; bredder: 2,4 m och höjden 4,3 m. ” Bussen har helautomatisk kvaftöverfö- ring: och till finessernia hör "att > vissa deltar av karossen görs i Elasfiberanmerad plast. ; sl de prov som görs med London Transports nya standardbuss in= "> går även att luta: bussen .i:32 graders mine, Kondonresenärer : kan alltså mana lugna för att bussen inte tippar över, ända i en skarp kurva. « ::v " Det. är. emellertid inte. bara ” AEC "sot. står. för Londonbus- sarna, - Leyland är. också ett namn som varit knutet till Lon= dom Transport sedan början av seklet och är även idag med i bilden. Flera av de nya Route- malster-bussarna . kommer tatt : vara utrustade med Teylands 9,8 liters dieselmotorer. ''. "Mycket tack vare Lonidonbus- sarnas grundmunrade rykte värl. den 'runt' hittar man nu dessa "spridda. över hela. wmänlden ' vy Lioridon SE 2 NM
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.