4 a 4” v i "Lördagen den 23 eoptember 1901 — Det var då äjläcles fruk- - tansvärt en. sån | värk! ra "Anders Niklasson, drängen hos ”kyrkovärden i Bäckåsen, rullar "runt i bädden med händerna för pannan. "Det är. söndagsmorgon "och drängen. har en pinande hu- » vudvärk. När han riktigt få upp ögonen, ; märker han, , att: han ligger med kläderna gå, och så klarnar minnet en smula, men ”' bara så pass ännu, att han' kan erinra sig en del småsaker, Han ' kommer ihåg, ätt han varit på ">, ett hopaläggegille borta i grann byn, och haft roligt med' den andra” ungdomen." Först kaffe- kask i all oändlighet, så dans någon "timme,..sedan mer förtä- ring” och avslutning med kort- "spel och slagsmål. En öm ' bula "över éna ögat upplyser Anders om, ätt han säkert aktivt delta- git i kalasets final, Och så små- s ningom klarna dimbilderna ännu "mera i det bankande huvudet. "Jo" visst, flickorna '. hade skrikit och sprungit sin kos me- dan" slagsmälet pågick, det kom han ihåg. Sen, när flickorna: gått, hade "fiendeskapen. med ens ” tagit: slut. Pojkarna hade "blivit Ne Anders . fick" av "riggen och kröp i, mollskinsbyx- > örna och 'storstövlarna. Nu. hade 1 i ”vänner igen, när .de inte "hade kvinnfolk vatt kaxa upp. sig för, SIhon till. råga sv a "kom hsa Sa bonden ut:i vita söndagsskjort3]' ärmar: och bevittnade” spektals | let, . "> Sätt in hästarna "igen, "An: ders, ropade han, mor och jag ämnar oss till kyrkan i dag.. Anders skämdes duktigt. När han satt in hästarna, gick. han direkt in i drängkammaren igen och lade sig och, somnade ifrån hela : skammen. Han ' vaknade inté förrän husbondefolket kom- mit från kyrkan och pigan, Elsa, kom och kallade till mat. Under måltiden. skämtades . det friskt med honom, och "Elsa var. den mest skrattlystna. i - "En hel, lång och trist söndags= eftermiddag låg framför; honom, Dragspelet nere i drängkamma:z ren hånskrek åt honom när han försökte spela upp; en. melodi, och den smutsiga" kortleken”? öpå bordet låg där ensam och över: . [given sedan senaste; bondtolvary ra söd- med bypjkapi från £ ta vid korsvägarna brukade; man alltid träffa” på i någon: Där! låg den stora, så kallade. lyftstenen; som pojkarna "brukade" :foa. sig äta Re : vå en” stor, tung nd säkert en " kilometer för att tillslut ställa den, framför förstudö ren vid en — Ja, roligt Hade de haft, I men nu var det: lagom" roligt. Drän- gen gjorde € en nya ansats att före . söka tänka se : -— Iåt;se; "det vär ju: på Ke - ;” dagskvällen "dom haft "gillet, för "på. lördagen skulle det visst bli husförhör i-byn., "- Anders. "reste : sig upp: under smärtsamma ,grimaser och" fick . fram. sin" stora - silverrövå 'ur västfickan. Den visade på. halv nio. Han: mumlade. något . fult > om den rackarns pigan, som gott : kunde ' väckt honom 'i' tid.' Hon . hade , ju varit, med på: kalaset, fast hon väl 'gett sig : "de andra” flickorna,” är | slagsr målet började. ” ” hölgdäg- ” väl. husbonden”: redan” varit och «gett hästarna, och kanske kört . ut själv. Det var i början. av no: vember ' "och man höll på med | den sista : höstplöjningen : i det " rådande blidvädret..; vc —. En "sådan" .skåm Anders | '. Niklasson var minsann "inte den, M ; som misskötte sig i tjänsten. Han Ne var: : tjugofem” år .gammal" och stark som .en jätte. Därför hade .. också: kyrkovärden i. Bäskåsen " gett honom. bra lön, :Tvåhundra - kronor Om "äret kontant, och vis- .sa extra fördelar," : - Frukosten! gav. Anders Katten i-han' skulle för övrigt inte: kun? i nat få; ner "en, ; bit, så som, allt hi kväljde; honom... Tvärtom!:: Han ; stövlade ut till brunnén; : vevade upp en spann , vatten” "och. tog "några" djupa, klunkar; "Allt var : tyst och. lugot, på "gården. Dim= : man låg ännu tung och tät över ..byn och det droppade”; vemodigt, " från träd och tak. Så begav han ” sig åt stallet. — Nå, gudskelov, hästärna stod då där och" gnäggade, hungrigt i sina spiltor. Men nu fick" dom vänta : en . stund." "Anders: ville inte ha' den skammen över sig att ha försummat någon arbets- tid. "På med selarna och så ut på gården. . "Nos "Just som Anders hade spänt hästarna för vagnen och skule köra ut till fältet, uppenbarade ; Sig pigan på kökstrappan. Hon stod och tittade på.drängen en .' stund och så "ropade. hon åt ho- "nom: — Men va i all”sin dar ska du ta vägen, Anders? , Han kravlade sig upp "irhäcken 3 ra: kilo, gen, och” runt omkring: de; jorden svart. > och, -upptrar Dad. Stenen: var rund :och. glatt: och |. vägde väl så där omkring hund: Generationer,” 7 lopp. Det var egentligen den en; da. idrott,; go. mbestods.. : Under |! långa, trista "Pysöndagar, samla- des” man vid < korsvägarna.. och stod där och lyfte och: stånkas de, pratade, bjöd på snus O. S. Vv. för, att.s utligen gå hem var till sitt ellér enas som en. honidtolva frampå" kvällen.. Sör lagen :i byg var enahanda avlång och trist ; » 1-dag "var det--tomt” vi gamla. idrottsplatsen”: 'Novemberdagen hängde tung och dimvåt över de: gråa husen i byn" -Flicko; a "höll "sig "inne och vad: var ; det då. för id& för i pojkarna”, att gå "och. stryka 'om+: kring på den knaggiga byvägen. Anders spottade missnöjt på den gamla : lyftstenen.. och vandrade hemåt igen. - ; s , — Bäst gå och -lägga sig, och sova: bört: tristheten.; I. morgon började” en' lång. och” tung: ar. betsvecka, igen .: gift med Elsa. &edan lika många år tillbaka, har. vuxna barn och egen gård., Den: gamla: förändrat ' sig åtskilligt: fyrtio år. Nu skär en stor, d stråkväg fran mellan: gårdarna och" bilar Joch bussar ru har? hört; prfållan förmiddagen..." > pojken har ål i i väg ill Ä fot- : bollsmatch;- en. annan” skall med; verka.i iett program i bygdegår; den på. "kvällen, Flickorna har studerat” nöjes- och dansannon- serna "tidningen" och håller just på att göra sig fina, för kvällens utflykt. NV "Anders, "Niklasson. går in. än. sin hustru; som sitter, och: lyss- nar på radion, Ta FT Hör du mor; säger han, om tag och följa med bussen in till stan och gå på bio. Man behö- ver ju inte sitta hemma och ku- så bekvämt å komma ut, - "Mor Elsa, Anders' gamla i och blängde ilsket på Henne, +', .— Ta vägen, svarade han, ut: å plöja förstås. För resten kun- de du vatt så hygglig å väckt mej i tid, Elsa." Du vet. ju,: vatt ” Nn jag kom sent hem; na, . söndag i dag!t-, .s just inget att "invända mot för men är. frisk, frodig och: glad. I Plötsligt erinrar hon. sig” got. = en — Hör du "Anders, säger "hon kovärds — Men din tokdåre då, ropade! samma atia som nu unge hon; vet du inte att dä är skulle ge dej ut å plöja mitt på : blanka söndagsförmiddagen. Då. Anders stod kapprak i vagns- : var du allt bra veckvill. + - häcken och "stirrade fånigt vå. Anders stod och funderade” ett" . henne. Men vad nyttade att frå- tag, innar han svarade. ga mer, Flickan -skrattaäg fal I dagsbeslut eller överhuvud ger bara för att tiden skulle gå. Bor: |! ti sina krafter på den under. årens d AGENS IGÄVA ; dan som ' fridag är ”sön- n- stor . Gyds gåva" till do>x 0s$ människor. : : Söndagen, wvilodagen I har inte tillkommit. genom något: siks-] nom några mänskliga : åtgöran- den. .Den är en Guds'inrättning redan" från”: skapelsens” börj Visserligen: var det först genom Mose” som Gud förordnade: ” Sex dagar: skall du arbeta; men den sjunde " dagen: skall: du: ingen syssla förrätta, den: sjunde! då- gen, skall du vila” +: :Men före- bilden till wilodagen finns redan i Guds egen vila på sjunde dad gen. Tette de sex skapelsedagars Vi människor. behöver så väl 'en' regelbundet .återkornmande vilodag, : allrahelst, sedan synden I. | kom in i vår världsoch wi för! den skull måste arbeta för vånt ' livsuppehälle, äta vårt bröd i vårt: anletes svett”. Och. Gud unnar oss denna vila.” Ean har själv givit: oss den" genom. att göra; var sjunde dag till vilodag... Ty: söndagen "är en Guds. gåva : t ot Fb a fiksom den "stillhet; som då. brukar" "råda v ;skapår. "särskild bön” för Guds 'ord i: salinbok” "och ; andakts- hemma. Men” på : :sön= öppnas också överallt I I där, Gud -;vill möta oss och, där vi gemensamt kan få möta Gud; | c Visserligen kan 'och skall vi. Säv Kyikoherde BERTIL GUSTAFSSON, ' 1, 'Oskarströms församling, Götebors” stift. - Guds: 'prå och ån. Mon. 'sön- 53 lika / avlång som: Luthers .: "illa : | borta. vid korvägarna.. Jag var. hempredikan, tri : |Barr- som "lövskogsterräng. Den- vi skulle ta och slå oss lösa ett ra" en' söndagskväll; när det är mängder "på stubbar, även. den: tjänr plockas redan i maj och: ända in stekamiat hos ' kyrkovärdens; har i november om inte frosten sät-' slaget. Hon är över de sextio nu, Jo, nog minns jag - sade la. 2 svampvänner. FYE TYTEYYSTYTTN han, men så vac dä 'också andr tider” då... Då va en' söndag i bygd ungdomen visste inté å | katekes, å va dom: skulle” göra å 'sej: Ny går. man" inte och ;knekar' om= förssitt: nöjes skull; "Anders log litet. vämcdig mustascherna; och : så. kom” Chan] ihåg en sak till. ATEN Du /minns- «den: "gamla lyftstenen där härom” .dan-pch tittade efter den,;-men den wa: väck; Dä: ä då: minst hundra år: sen. bypoja käria började” lyfta "på" den ”& pröva sina krafter. om söndagar- na. Dä” va deras. :idrott på den” + | tiden. "Åsen fick ja, reda! "på att : Hdom- slagit; .sönder.; den gamla lyftstenen för sten ossen te den nya vägen, Den »börde” stått - på ett museum i. stället , kring 'med ” grindar på pä terna |: : — Dä" -va så sant, sade han | dagen bereder de" rikaste .möj- ligheterna : till att ' umgås" "med Gud” och Hans ord. Därför är söndagen inte ”räinst' som guds-' & nstdag en rik gåva från Gud, 3 "Är, söndagen. en ' gåvay så ställer den. också krav På os5, 4 Många "människor. använder .Isin lediga, söndag "till: a "roa sig :i”synden i stället" f söka sin glädje i Gud" Men söndagens frihet har viinte fått för att gå bort ifrån! Gud i synd utan för att komma: till. Gud i oden enskilda andakten "och den allmänna gudstjänsten, Vi har fått frihet inte till att Pför- akta, "predikan och; Guds; ord” utan till at ”Höra och lära” det”. Endast .så kan söndagen bli till har avsett med denna sin gåva, "Att använda söndagens : gåva så som Gud vill och menar. är ratt "då: deltaga i. och så själv vara med om att: förätta. för samlingens gudstjänst i sin kyr- ka. :Men att förrätta gudstjänst ärvockså något annat. och mer, Det är. att tjäna Gud): att göra Hans , vilja, både vardag . och - söndag Och Guds vilja är, satt Ida tänker" inte / bara "på : din ils. vila och ändra; att. du: älskar dina med- vänniskor:. som dig själv, är till | jÄrg der av ditt arbete :' under förhindrad" att då hälsa "på" en. sjuk, "så ”ohelgar" du inte vilodagen” genom att besöka ho- nom på. söndag, Evangeliet i dag visär” "hur: Jesus tog sig an de även på sabbaten. Men, förden- skull varken 'skall eller behöver du själv försumma "gudstjänsten eller - hindra. andra »gudstjänst- : ; deltagande,, Så; skulle du inte hjälpa: någon utan skada både dig själv och” "andra. Den största kärlek som" du kan bevisa en medmär iska är att. du tvätorå Möjliggör : och - underlättar och Bjälper henné an andalkts-"och siitghel erhet: ee: iv skogarna utmärkt, » och" tJag härvan ute, ctta i. .mar- kern ;:och. fångsten” har". blivit riklig: och; mycket ; varierande i år. Först kantarellerna," som "ju är.-av- alla välkända, men inga- lunda” den förnämsta. Jag skall presentera ” några "andra sorter, som jag alltid plockar under mi- na utflykter;'det är ju menings- löst. att bara plocka kantareller, när man är ute i markerna. : ä Jag” börjar: med ' Blåmussero- nen som" man ofta: hittar i såväl na svamp är utsökt läcker, blå- violett eller gråblå'och den åker? alltid i svampkorgen, så fort jag hittar. den, Så finner . man Förr , änderlig tofsskivling ofta i stora na svamp mycket god. Den kan rin allt för hårt. Vanlig blod- riska...sori man även. hittar: i [blandskogen är mycket omtyckt och Tätt" igenkänd: svamp. Färg orängegul med -tydliga -ringfor- ' made bälten av mörkare rödak- Flickan uppe på ”kökstrappan och knäpper av radion. Kom-' itig" färg,: den' kommer " även. i ” brast ut i ett klingande skratt' mer d r du ihåg en' söndag för fyr-' svampkorgen så fort jag finner , så det ekade mellan byggnader-? tio år sedan/då vi tjänade i kyr-'den; Mild. gulkremla är mycket allmän i'såväl barr som lövskog. Hatten är vackert smörblomsgul, smakar” påfallande söt och be- haglig, > nästan "- som . mandel. "Finns allmänt i fuktig terräng. : Karl Johansvampen är även i "regel välkänd och" plockas av al- En > soarlik nåt felaktigt, kallas Karl Johan," men utan betydelse" då: smaken är om ungofär Jika och » läckerheten även :samma. En svarnp. som är mycket ful och inte många ploc? kar är' den :fjälliga tickan; 'som utsökt "god. trots, sin. mindre tilltalande: skönhet. Det: är en stor .svamp,” mellan 40 "och : 60 em bred; ensidig," dekorerad med tilltryckta' "brunaktiga. fjäll på ljusare . botten. » Köttet. är. dock vitt, åtminstone hös yngre exem- plar; Den hittas mycket sällan i : | blandskögen.” Fårtickan är. även välkänd och behöver ingen när- mare .presentation.. : | Blek taggsvamp kan man Ho. na: i blandskogen, särskilt : på mossiga ställen, denna svamp är även ;'en ' delikatess och följer alltid" "med; hem ;efter , minå svamputflykter... En: "svamp, vars namn hörs egendomligt men in- te är annat än en "delikatess , är röksvampen." "Man skall natur- ligtvis ta dem -som unga exem: plar, 'irinan de fått rökkonsistenr sen inuti: Denna'svamp :påträf- fas ofta på ängs- och hågmark, betesmark, inne: i skogen såväl som .på vägkanterna.” Tämligen allmän från juni till november. - Ja, detta är vad jag brukar plocka under mina svampexkur- sioner! Annars finns ju även en hel del andra arter; som är verk- ligt koda, men då jag inte .är riktigt säker på dem,. låter jag dem stå. Det har hänt,: att jag fått med gallsopp i-svampkor- Thade'. gen och på så vis fördärvat hela svampskörden för den gången”, :' Gunnar Svensson, (forts) ne Viktor skakade ,midlidsamt på huvudet. . Men : när. han tänkte! rätt efter, ' kunde" han : nästan känna sig vacklande till mods; han: hade ju fått sedlarna sav mäster Kobb, och nu. efteråt förstod” han att de var ett- slågs lösepenning, hur ärligt han än förtjänat dem på ”repslagarbanan, Någon riktig välsignelse " hade det aldrig varit med dem, häxan lagt sitt ormbunksblad blånd dem, 'den ena, hälften. ha-, de han lämnat i en fångoell, och den andra ' hälften sökte han förgäves bli av med, Vore han fallen för vidskepelse, så. skulle han kanske bränna' upp dem. ; Ivar en genius med stora sköna : Men Tichon var inte den som", lämnade sina vänner i stiokekt, -och när allt. kom kring, han ' både . råd ; och hjälp 3 bringa. Han kände två schacker- judar, . beprövade och erfarna män; som många gånger - hjälpt. honom ur klämman och som; han många gånger - givit . ett gott. handtag, och "vilken natt som''; helst. kunde ' han '; vänta deras besök, ty han hade fått säkert bud från” dem,: de kom från Tyskland och var på väg: till Stockholm, 'och . senast hade de låtit höra av. sig. från Skättil- ljunga, , För : dem' kunde den sorgsne soldaten lägga” fram si- na. olyckssedlar, och vad" som stod i mänsklig visdoms makt att göra för att; komma undan trolldomen, det hade de reda på; på mynt led de ingen brist, ”Vi får väl se”,!sade Viktor, och stoppade 'de vita bladen tillba- ka i gömstället. rTattarhövdingen fick rätt; en av de sista dagarna i november blev det glädje: och fest i går- den, redan i skymningen sväng- de det in ett par kärror på, den smala skogsvägen, och senare 'på natten vältade två långväga re- sande sina väldiga varupackor av :ryggen inne i stugan —,;de fick inte läggas i förstugan,: ty de innehöll stora dyrbarheter, de båda « krokryggiga .schackrarna skulle” ständigt: ha - .dem -under ögonen. Viktor blev. kallad. upp från: brytestugan, där, han, lagt sig -att sova, ty han hade” inte > | haft "någon lust att vara med : | om tattarnas. 'släktgille, :där det blev skriket och drucket” "och skrutet och hyttat mera än 'vad han orkade” bevittna; han ' visste visserligen" att knivarna blixtrå- de" mera än de blodades i detta sällskap, men han blev ändå illa till "mods och brukade "längta därifrån till sin granbarkskoja på den öde Älla mosse, där den djupa tystnaden sällan bröts av : lett. fågelskrik. När han ' denna, [natt kom upp. i gården och in i i stugan, såg, han snart :att. det inte fanns mer "än tre personer, som vär nyktra där inne, näm- ligen de båda schäckrarna och hana själv; till och med kvin- + I norna och de /' halvvuxna var- ; druckna,' barnen hade, spärrats in i kammaren, där man hörde dem tjuta och hamra på dör: ;en, | utan att någon brydde sig om det. För Viktor fanns det intet annat val än hålla god min, -och i förbittringen tömde hän det ena kruset efter, det andra; det dröjde v inte länge , förrän han kände svetten” brista fram på panna. och hals, och det” hela |: stod för honom som i ett "töcken, Det" som" "harmade honom mest |. var” att: han inte var ”den ende utbölingen i'tattarlaget; den det lade skammen syntes . ; honom dubbel skam. Allra mest såg han sig rasande: på en fet och un? dersätsig karl, med pussiga kin- der och ' svällande buk, utståenr de blåa ögon och” en krans äv lockigt . hår. kring den skalliga hjässan; det var ', en. "klockare. hon, han hade: blivit avsatt, där" för att elaka människor beskyllt honom för att komma” berusad på : > orgelläkktaren: Han” 'drack sorn en hel karl, det måste män .också erkännå, och inte av den bruna "skummiga ”tattarbrygden, utan det blanka, klara brännvir- net; han sjöng” och orerade, lade armen ' om halsen på tattarnaä, klappade flickorna,” som kastde huvudet tillbaka" i ”hesa, gurg- lande skratt, disputerade om den kristna religionen” och" prästvälr det. med schackrarna, som upp: muntrade ' honom, medan-. de sinsemellan bytte" förstulna 1e- 'enden, ” och äntligen” föll hans simmiga ögon också på Viktor. När Kan upptäckte uniformen, ville han tvärt dricka brorsskål med "den. tappre. :soldaten; han reste sig vacklande och Körjade "hålla ett stort: tal om samhälls- F orättvisorna ”och mörkrets makt] VIKTOR LEJON och ljusets aryning och om poe- sien och idealerna, som slumra- "de si varje. människas bröst — han läste vers värre än kapten Krumbach, tyckte Viktor, och han 'var ännu ädlare än, mäster Kobb, och till slut brast han i strömmande gråt, prisade den gtore skalden Tegnér och dekla- merade + med . dallrande - tenor: ”Dröm ej. strax den ;vilsefördla, il stolte broder, med föra Icke vägde du den börda -— ödet på hans skuldra, Jagt”. Tattarna betraktade honom med . häpen beundran, och njöt av ordsvallet, schackrarna : nickade bekräftan- de och bedyrade,. att klockaren mesta blev likväl vötvälska, so som Viktor. inte förstod; men alla tattarna brast: ut 'i jubel. och ' skratt över' hans berättelser och ' härmade ' samtal, . :Tichon fick fram sin fiol och spelade melo- dier, som" varken hade , början eller" slut, och klockaren kom - och sökte omfamna Viktor; han ville spela krona och-klave med sin vän "den tappre soldaten; och ; att han inte ägde några mynt, - men "han lekte tankspritt med 'skillingarna — det -var just så- traktade prägeln på mynten, och > NN | "Av : F redrik. Bö öölke enn gåvor, men. Viktor 'såg hemlig ömkan i. deras”, mungipor . och fångade glimtar” av löje i deras blickar. sel Nu, började” Starke Fredrik i en sällsam sjungande ton berät- ta om: de prov på styrka och tapperhet, som han givit på allä marknader i Skåne, Halland och södra ' Småland, : och kvinnorna upprepade samfällt sluttiraderna i hans berättelse — det var som ett slags psalmsång, tyckte Vik- tor, Amandus steg upp. på en stol och prisade ”med virvlande då , han ' råkade vända ett av dem, lade han till sin förvåning ' märke till, att det visade klave , .på båda sidorna, Han granskade "det närmare och upptäckte, att "det var sammansatt av två halva ; mynt, som blivit lödda 'ihop.' 1 V samma sekund slöt sig kloskar. rens feta fingrar ängsligt om Viktors hand, och det sällsamma myntet, stoppades . snabbt ner i'- spänt, att. det tjockd skilling- : stycket 'gled ner.” Viktor slog upp . ögonen - och såg på klockaren, men :, denne undvek nu - hans hörn "av rummet för att spela : krona och klave med tattarpoj-'. karna. ”Så blev jag åtminstone av med honom”, tänkte Viktor. De" enda ' som / lagt märke till händelsen, var. schackrarna; de ' karen är: en genius med stora" gåvor, anmärkte de skrattande, ' : har na -Gorts)” z 'Ta en titt på det här horoskopet under den stjärnbild Ni är född utsäger för den närmaste tiden, " Stenbocken. 21 dec.—19 jan.: Framgångar kan komma från håll Ni minst anar. Det gäller. bara att ta för Er när chansen kommer. Det hela kan innebära en "förändring till det: bättre av hela :tillvaron. Ori det drar ihop sig till kärleks-. trassel är det ingen idé att Ni för- söker dra Er undan. Förr eller se- nare måste det ändå bli en uppgö- relse. Er ekonomi ser ut att; bli hastigt förbättrad. - Vattumannen 20 jan—19 febr.: - Var inte så förbålt nonchalant mot kärestan och vännerna. Försök att intressera Er för deras problem och bekymmer någon gång i stället för att bara vara upptagen "av Er själv. En plötslig resa kommer olägligt, men den är viktig och Ni måste genomföra den v vare sig Ni vill eller inte; so a Fiskarna 20 febr. —20 mars: 4 Ni gör Er alltför "mycket onödiga Ni inte bekymmer. Ni tycke a är uppskattad efter fört; sanningen att säga har Ni ingenting att vara ledsen för. Ni & är en sam- arbe nniska och en idog arbets- kraft och” nu får Ni verkligen be-- visa på här mycket kamrater och chefer gillar, Er. Även ekonomiskt går Ni mot. en, ljus period. Väduren 21 ”mars--20 aprik sm Med all rätt kan Ni vänta Er myc-, ket av de närmaste dagarna.” Det finns möjligheter att flera av Edra innersta önskningar går i uppfyl-' lelse; Men det gäller att inte gapa över; för smycket : på en gång." En, sak i taget, det. är modellen. Om, någon Ber om ett” råd” så försök fall att hålla "huvudet Upper Bröv- ningarna . släpper, . fortare' än Ni anar och i slutet av veckan får Ni det ovanligt lyckosamt. I én fråga, där" Ni, otåligt väntat, på syar, får Ni äntligen besked. Tvillingarna 21 maj—20 juni: För den som ; kan : koncentrera ' sig| på en sak i taget. blir "veckan vik på möjligheter. En dyker upp. och bidrar, . vilja är, Ni på å väg m ot "något. som Ni innerst inne ogillar. Tyvärr: går det inte” att Bryta tvärt av , "tunga" sin egen' fintlighet; det . Vad” stjärnorna spår | Aa Veckan. 22-30 september, MN. och Ni får veta vad 'stjärnona' för- |. | Lejonet 22 'juli-21 aug. - Andra människor är avundsjuka p på = lämna, det. Ni här intuition och fan” p uppifrån landet; förklarade "Tic |: ] i 1 Skytten 2 23 nov. —20' de =] Er . Självbehärskning k EI står för. dörren voch Ni inte ändan, enbart, genom satt förs. . > kastade + upp några skillingstyc- - ' ken på bordet. Viktor förklarade a fickan på "västen: den satt så .' blick - och drog sig bort i et. såg roade ut och blinkade. Kloce-:-- när tiden är mogen slutår allting IS av ” sig självt” Kräftan 21 juni-21 1 juli åtskilliga tråkigheter att genomlida försöka reda ut saken och' få den - ur "världen. Ni måste gallra; bättre. : bland nöjena. Som det nu är blir : Ni-bara. splittrad och inte ett dugg - lyckligare. Likaså borde” ND välja' är r inte så å förträffliga som n de” själva : Er. Bry Er inte om det. Att Ni: på Er egen ihärdighet och förmåga än på rena tillfälligheter. På tors- mi. Men fortfarande ä vändigt att spara.” Jungfrun 22 "äug22 sept: ng Visst kan det: vara tråkigt i den dagliga rutinen ibland. . Men gör det bästa av "situationen; när Ni. ändå inte tycks kunna" besluta Er ' inte. Vänta Er inte för mycket av . kärlekslivet. Ni blir bara besviken, En planerad resa blir både händel-. serik och givande ur andra - -syn- : Ta inte, ut' någonting" i "förskott, : Det” Ni ”bespetsat” Er på den Här” veckan blir inte alls så- . trevligt -: som Ni kanske hoppats, I' stället - | blir det en del besvikelser. Ta motgångarna med fattning; iy "snart. nog ljusnar « det vid horisonten och 1 a Skorpionen 5. okt.—22 nov. sn Bry. Er inte om vad ryktena säger. i Många av dem är grundlösa och många är betydligt överdimensio- ” nerade.” Skaffa. Er, klarhet i hur saker och ting verkligen” förhåller sig. "innan Ni; tar till storsläggån. För övrigt "skall. Ni akta Er för meningsutbyten den här. veckan. Ni är inte i den psykiska balans Ni borde vara för att segrande kanna: dra Er ur en. så an kamp. ställas - på ett generalprov. Försök ' hålla Er kall även om ilskan" sju der inom Er, Låt inte elaka män= ' än niskors förtal inverka på Ert fort= satta arbete. Ett viktigt, av. rande kommer ” söka (bunda. Fatta Ert' beslut och visa sedan att Ni är stark nog alt | De a Fonstkuens TRA, för detta. Det bästa är att. genast vännerna med större omsorg. Alla | har det. väl" förspänt - beror mera - för om Ni skall byta arbete eller ' Genom. en. oförsiktighet råkar Ni : lut för ett missförstånd och Ni får: dana han önskade sig. Han be- vö dag inleds en ny och gladare pe-. Na riod. Ni gör nya bekantskaper öch!': : får en avsevärd förbättrad ekono- : | ut
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.