a Den sovjetryska noten till Fin? Kylie vindar. från öster ” "land "med begäran om omedel=- , bara förhandlingar i syfte att sät- "ta den finsk-ryska vänskapspak= ” ten”av. år -1948 i funktion kom: som en -obebaglig överraskning i "första hand för Finlands folk, som” i alla situationer bemödat sig om ett korrekt gränrförhållende till ' sin mäktige granne i öster, I and= 2. ra hand berör den oss svenskar, , illa, då direkt kritik riktas mot ” Sveriges kommersiella förbindel-' ser med Västtyskland, Och det är Västtyskland som utgör Sovjets främsta argument i pläderingen :' för att krigsfara skulle motivera ' att Sovjet nu anser sig behöva + &e om sitt hus och kanske even-= ./ bundsförvant. :- . tuellt skjuta fram sina försvars positioner till finskt territorium; ; Över hela världen försöker man En välmotiverad ' nu finna den verkliga orsaken till utvidgning. detta Sovjets steg. Även om Ber- linkrisen utgjort ett latent hot mot världsfreden under hela som- , . maren, kan inte gärna denna en- bart ha utlöst den ryska aktivite= > ten. En viss avspänning har näm- ligen präglat berlinfrågan' sedan ' : Chrusjtjov sagt att han kan bida [tiden där, och de stridsvagnsde- tioner som förek ithar ' . "åter tanken' på 'en svensk ' sam”, förmodligen utgör den även å tillgång för Finland i de komman=; "de säkerligen svåra förhandlingar na med Sovjet. : "I den inträdda situationen bär lingsregering framförts, Den fort. satta utvecklingen får väl visa om en sådan åtgärd kan anses påkal- . lad. Frågan lär "emellertid inte ha: dryftats då statsministern på tis dagen : sammanträffade med ledar na för de demokratiska partierna. - Någon anledning till panik. före> "ligger knappast utan lugn och be= sinning är säkert nu. såväl som i de flesta hastigt och oväntat upp=. . komna situationer en särskilt Xx av ramen för 8 k ”ackumulerad inkomst föreslås av en statlig ut+ redning,! som haft till uppgift. att , se över den nuvarande skattelag- stiftningen på detta, område. Hur snäva de nuvarande tillämpnings- . reglerna är, framgår bl a av att. den progressiva . beskattningen tillåtits slå igenom bl a i fall där stora inkomster hopats på ett be=" knappast haft någon allvarlig ka- " | raktär: Däremot förefaller de 1ys= ' nande exempel : finns till exempel ka ledarna ha tegit mycket: illa" I vid sig "protesterna, mot spräng= "utan "den skattskyl=; diges, egen" förskyllan, . Ett lik” från den 'stora' branden på Tön< nersjöheden, där skogsägare fick | ningeri av de fruk ärda su=> ) perbomberna vid Novaja Semlja i desamma, Det är inte heller otänkbart. att de disk och särskilt vårt lands deltagande . åndi t "förstört och ' till- Jand, Ach till studentexamen i seke i > braeus, Diakonistyrelsen. Haft, ++ 18:50, inb. 24.7 > Prosten i Orsa, Axel Hambracus, är en mycket uppskattad författa” re. Hans, böcker har tacksamma lä sare inte blott .i ige utan också > ANNÉLISSON. av Axel Ham-- inflyttning i oSdom att gå abe: 'fyllelse, den att hennes egen kropp skulle bli en minnesvård över hen- ne själv. Kampen mellan ont” och arför är barndomen en a tid som | den vuxna och den gamla män- niskan gärna vänder tillbaka till i sina tankar? Jag menar inte då den sentimentala, smått tårdränkta söm ser - allt gott, mellan Gud och: utomlands: Hans för tre år sedan utgivna” bok br Anneli Bergsmans- dotter”: som hade Få a stor framgång, har fått sin fortsättning i romanen ”Annelis son”. Här är det inte An- neli som står i mittpunkten ” utan hennes äldsté son Hans. ' . Genom de-tidiga barnaåren i en ber; gslagsstad,; genom de första skolåren, ' då musiken, Ad eg nor t vi of fångar honom i sit kifteta ås får vi följa Annelis Hans. ren i: Uppsala berättar boken också: om... Till djupet av: sitt in- nesta är Annelis Hans genomträngd av intresse” för musiken, men än- nu mäktigare upplever han mötet med: Kärleken; Man 'blir gripen av hans , djärva;.;långa och: uthålliga möda att få den kvinna som fasci- nerat honom, en kamp som kostar den! tid då händelsen ut- självbiografiska inslag öter,.i boken, vilka i hög. grad kommer att , bidraga till" att den blir 'en' best | gellers. ne kt Bilar sttfösb feadrs : si -VÄGEN;: TILL SODOM - av, Jean” Rees. EFS-förlaget. Häft: 16: a inibe 19:75,; beln, p. Skildringen av Abrahams liv : dömdes -lopp. Beskattningen för" 'dessa' blev mycket kännbar trots att de" genom branden berövats fortlö- 1 som förts kring. vårt lands när” | mande till europamarknaden väckt > misshag I Sovjet, .'- - I'den inträdda situationen före= ; faller regeringens klara och otve= tydiga uttaländen — understödda "| av centerpartiet — om att vår "| alliansfria 'och neutrala linje 'inte kan ifrågasättas vid eventuellt om «' pröva "hela .skatteutjämningspro- > | märknadsfrågorna, vara en tills : blemet, vilket” bör: observeras kommande förhandlingar" I i | gång. Finska tidningsledare under= strök även på tisdagen' Sveriges .. orubbliga fasthållande vid' den ', traditionellt alliansfria linjen och hare a AN ande ink från Uu- "ket. I liknande situationer skall försäkringsbelopp, betraktas , som ackumulerad inkomst och lättna= der i.den progressiva beskattnin> gen kunna erhållas, anser utred-' . ningen, Även vid försäljning av inventarier och varor vidgas den= na tillämpningsram, . .; 5. oc Utredningen | understryker att den inte haft till uppgift att om-, Men redan denna begränsade jus- tering kan 'bli. av. stor betydelse för - enskilda skattebetalare, vär- för en lagändring i antydd vikt- "ning bör. ske utan dröjsmål, : pe At läsa ANNONSERNA TT är r både Jönände; och, Toligt' de. berättelse, ett litterärt mästerverk, laddat av. ”dra- matiskt skeende. Att skriva en ro- lätt uppgift, allraminst" att. skriva om, Abrahams liv. Jean Rees, maka / om, framgångorik och uppskat- ta kunnare, har! i sin löol 5” "Vägen till: Sodom” lyckats förträffligt. i sin” skildring iv. Hennes bok vitt- inte blott är syn- en med 'sin Bibel, vväl hemma i både historia”: och arkelogi. : ”Friskt och sakligt. skildrår hon livet och kul- turen på Abrahams tid. Personteck- 'ningarna, är; så långt jag försrtår, fullträffar, Sära är huvudpersonen och : hon 'tecdknas i sin fulla :glans. Hon. var; ju 'så . underbart , vacker, att själva. Farao var beredd att | mörda Abraham för hennes skull, ett faktum som i allra högsta grad. retadt'den!fåfänga Ada;. Lots hust- | .zu., Genom ;'hennes'" intriger , föres Lot in i Sodom — hon, vill ha ho- ort från Abr |s man efterbibliska motiv” är ingen |: inflytan- | Hin jälarnas välrd går som en- inre dramatik genom I boken och gör den sy ligen se SR - BATFOLKET PA GULA” FLO- "DEN av Mona Monsen. Över- ” sättning från norskan av Jo- sef Stenlund. EFS-förlaget, 10 Pris kr. 6:— - En intressant och spännande skildring från Kina, En ung austra- lisk flicka har som artonåring fått en kallelse att gå till ett folk med vita turbaner. I tio år har hon ver- kat i Kina som missionär, men än- nu har hon inte träffat människor- na med: vita turbaner, ' Kallelsen förnyas. Och en dag får hor syn Tpå den — dat är båtfolket på Gula ” floden. En spännande tid börjar — hela missionsfärden blir. en 'låing rad av bönhörrelser. Man läser den med häpnad och känner. sig kus- ligt liten inför Guds makt och be- skydd. NS . ul : TREDJE ' MAKTEN av Josef Stenlund. ' EFS-förlaget. = .. ” Häft. kr. 8: inb. kr, 10 . Josef Stenlund har sin givna lä- alla "ungdomar mellan nio och nittio år, Det händer något "Ji Stenlunds "böcker. Det är fart och spänning,' till . bristningsgränsen är de laddade av äventyr. Denna boks händelser. är förlagda till” Negev- öknen. i södra: Israel. Köp och läst - DRABANTERNA, historisk ro- "> man-av K. G. Ossiannilsson, : > Bonriniers. Inb. :13:75. 7 = vs Efter. slaget vid : arva härjade Karl: XII. ganska så friskt i Polen loch det är under denna äventyrs- [fyllda tid som fyra studentkamra- ter från Lund, nu vordna” draban- ter,: jagar en farlig: spion. - Med hjälp av en. skön kvinna överlistar de spionen som ' dock åter, lyckas fly: Det hela har blivit "en rolig och spännande roman, just en så- dan äär eläsning, som ungdor men sill | SVÄRTA "HINGSTEN-MYSTE- > RIET av Walter Farley. a > Bonniers, Inb. 7:95, 5 2. Det tycks aldrig taga. slut med äventyr, som/ Svarta Hingsten och hans avkomma "råkar ut för — till stor glädje för ålla” beundrare av den granna hästen: Visst blir det. lité upprepningar; ibland. a men lika som "alla de andra är årets Svarta -bok "skriven rappt "och döm "Ada kommer”en siares spå- ttaläd' i”Ur. i Kaldeen just "genom: hennes toch 1 hennes. familjs: spännande och "kommer säkert'att få jen lika: :strykande” åtgång '« som »'de. tidigare. ;., Föock UR "wore > PRESSEN i pi | MAN RAN KONSTATERA att Rune , Joh föra att en ny kommunindelning skall bli frivillig uppfyllts till punkt. och pricka i den proposition som nu ligger på riksdagens bord, fram- håller Ny Tid (s): Det fanns i sakkunnigeförslaget ett enda moment, som: hade tvångskaraktär, nämligen kommu- nernas skyldighet att utse leda- möter I den obligatoriska samar- betsnämnden inom de föreslarna kommunblocken, Också det tvån- get har försvunnit 1 propositio- nen. Nu väntar man sig att ;am- arbetsnämnder skall bildas på mi- . Hativ av kommunerna själva eller av länsstyrelsen, Men någon skyl- dighet blir det inte fråga om. Kvar blir således inte stort mera än allmänna riktlinjer för den helt frivilliga kommunsamman- slagning, som man höppas skall komma till stånd. Som vi ser det är detta en res trätt, Måhända är den betingad av att xeformförslaget mött ett häftigt motstånd på Wissa håll Man kan emellertid befara, att de som rest detta motstånd och till det yttersta hävdat frivillighetens Princip, också blir att finna bland dem som i skydd av frivilligheten underlåter att göra någonting alls. Eller vidtar åtgärder alltför drö- Jande och sent, PROPOSITIONEN BETONAR än- 'nu starkare än utredningsförsla- "get att sammanslagningen skall ske frivilligt, påpekar även Dagens Ny- heter (fp): Förslaget c om obligatoriska sam- tas inte upp. Hr Johansson kräs ver inte lika strängt som utred. ningen att kommunerna skall ut- föra näringsgeografiska regioner. Han har med andra ord mjukat upp förslaget en del, och man frågar sig om det inte för honom själv börjar få smak av en halv. mesyr. Mot den bakgrunden får man kanske se hans förslag att riksdagen år 1967 skall pröva ”hu= ruvida åtgärderna visat sig till- fyllest”, Även om kommunerna finner ' sig att slås samman enligt riktlinjer- na i propositionen, kan man befara jatt reformen längre fram inte kom- sr att anses tillräckligt radikal. Det är en av svagheterna i för- 'slaget att man inte vet om det lö- ser problemet på H lång sikt, tilläg- ger DN, : are » räknas August Bondesons vis. bok med titeln ”Folkets visor så=" dana de .leva och sjungas ännu i 'vår tid”, Visboken omfattar två vo= Jymer och utkom första gången år '1903. Bondeson skriver, att han hål. lit på i 20 år att samla in materia-. let. Såsom titeln säger, innehåller visboken folkets levande sångskatt. »Av allt det insamlade materialet , kunde naturligtvis Bondeson bara: ” publicera ett urval. . En bland Bondesons medarbetare var Per Gunnarsson född i Rännes- löv i södra Halland. Han hade an= ställning som andre lärare vid Ka=- trinebergs folkhögskola åren 1892" —95. Under denna tid hjälpte han ibland kyrkoherde Hagstedt med att predika i Vessige och Askome . kyrkor. Pastor Per Gunnarsson ha- de stort intresse för folkdiktning och gamla visor. Det är därför inte . egendomligt att han blev god vän" med författaren August Bor ”eson, ” ' som hade sitt hem i Vessige. Från sin hemtrakt i södra. Hal- land skrev Per Gunnarsson en se- rie folklivsskildringar med titeln ”Pelle Wase i 10 avdelningar. Folk. livsbilder från Lagadalen med em- AE nejd”. Vidare skrev han en serie fri- stående folklivsskildringar och den mest kända av dem är ”Johannes på Vippentorpet”, ter och detta sände han till Bon- deson. Sina visor hade han upp- tecknat i Vippentorpet i Ysby och där hade systrarna Gerda och Ma- Tomma skålar — vi måste fylla dem Rädda Barnens Postgiro 900 100 ” 2 PN tilda Joh sjungit för honom. De var systrar till den kände riks- få spelmannen August Ysenius. Egentligen hade Per Gunnarsson samlat fler visor men Bondeson bha- de redan dessa i sin samling. Sko- makarevisan, som intogs i Bonde- sons visbok, brukade i södra Hal- land sjungas vid kalas och vid jula- gille, Den som sjöng demonstrerade hur en skomakare arbetade, samti- digt som han sjöng. ”Den utestäng- de älskaren” är en annan av visor- na Den sjöngs i skogsbygden och den har något av sägenstoff, ty det finns sägner med likartat innehåll. Bondeson blev Grycket, mycket glad över pastor Gunnarssons bi- drag till visboken. Det finner man av tackbrevet. Bondesons visbok kom att bidraga till att många folkvisor åter blev levande, Visboken häde både text DE "Fo Brev " Per Gunnarsson]; skrev ned. en del folkvisor med no- |; örsångare, I många hem i Halland utgjorde :Bondesons visbok en kär.. | och uppskattad ” sångsamling. På . kvällarna, då man kom samman, togs den fram 'och eftersom ,visbo- : ken vår mycket 'omfattande kunde ' den tillfredsställa "olika personers : smak och intressen. "Vi återger, här Bondesons ”tack- . sbrev. =. från ” författaren Augusis Bondeson = till folkhögskolläraren ' Peter Gunnarsson: =. Kd > Göteborg den 28. 8. a8 95. Heders Per! ” Du är den allra snällaste Per,” : som jag känner. Jag fick Dina vi- . ;. sor just nu-och har med stor gläd- je gått igenom dem, Kan Du skaf- fa fler av den sorten, så vill jag bara ' 'säga, att de äro mycket, mycket = välkomna; Samlingen | växer .undan för undan, men den | här den egenskapen att den aldrig ' kan bliva för stor. Vill Du skri- tva ut texten under. melodien samt tempot över, så blir jag Dig yt- terligare tacksam. Som jag kan förstå, skall Du i dagarna ' resa till Stockholm. I Falkenbergstidningen såg jag den . honnör, som' Vinbergsborna be- rett Dig, och den gladde mig av I hjärtat. Låt mig veta Din adress i & Stockholm, så får Du alt höra = av mig. Kanske kommer jag upp ie dit och hälsar på Dig vid tillfälle. Jag är betydligt friskare och ppt detta som skedde ”för länge sen” i -rosenrött. Nej, jag menar den känsla för barndomsupplevelserna som är som en klar älv, där man sitter med erinrans metspö och blir en liten unge igen, som väntar på napp — detta napp i livskänslan, som betyder att saker och ting och människor och händelser blir nya igen, sprittande som nyfiskad fisk Det är den känslan för livet som nånting nytt och friskt och späns= nande som barndomsminnen har i sig; fiskade opp på det viset blir de en härlig kost för. kropp- och själ. Den här minnesfisken jag ta- lar om har fosfor i sig precis som den vanliga fisken — och detta fos- for är bra för hjärncellerna, som bör vara som små glöttar, fulla av oskuld 'och jäklafora ' och "framför allt av upptäckariver, om livet ska ha kvar: den där metarkänslan vid barndomens älv. ”;: - Vad är det jag just i detta” ögon-. blick får 'se i min älv?. Jo, en gris. En livsl d is, | hö Walter: Dickson - blev mindre för det. Man hade ju öron, och mer behöver väl inte sä- gas i sammanhanget, . Ia ' När grisen så .var stuckan blev det mormors uppgift att ta hand om blodet. DÅ kom karlarna in i stugan, slaktekarlarna, som skulle styrka sig med kaffe och vad till kaffe hörer i nordanland, i all syn- nerhet "en häöstlig . slaktedag med förkänning av julehögtid. Då kom också slaktehistorierna på bordet, om nur det var den gången,':och minss du grisen som ”höppa ifrau oss”, och "den grisen ”som : ”låtte som länsmarnen. Och där kom å berättelsen om grisen som kom in i köket. Jag har då och då fått den historien med sin blodsvarta hal- ländska komik i tankarna och'ock- så haft planer på att göra en novell av den för en samling ”svarta hi- storier”. ” Berättelsen, som - den framfördes i Ålyckestugan med racj som- vidöppen lyssnare,” hade en chock i sig, så att man ofrivilligt tittade åt dörren till och tyckte sig skönja hur den sakta öppnades, så som den gjorde: i slaktehistorien, Situtationen var ' nämligen precis densamma ' som förefanns i den stund jag satt där och hörde på simmande där. Kors det är je den grisen som hoppade ur skållkaret hos Torstenssons en gång för länge sen och satte av ner mot ån för att få ett något svalare bad. Det finns. sfärta i det grisaminnet, för tänk, vad : det måtte ha svidit i skinnet . på grisen; . men ändå är situationen : inte ' utan sin komik. Så är :det "med mycken smärta i världen: i erinrans ljus och på väg till minnets älv blir också en hel del av våra bedrövelser sådana att de inte kommer undan komiken och humorn,. som är livets salt.> Där- med. menar jag inte att nyssnämn- da gris, också var saltad när den sprang ner. i ån :- och för. att skingra varje form av missförstånd angående ifrågavarande gris,' mås- te jag tillägga att här inte rör sig skuggan. av "en anmärkning” mot” den humana slaktningsmetoden på Torstensssons slakteri, :: Sanningen att säga" såg jag inte grisen, "hörde bara berättas om. den, så det. är mycket 'tänkbartv att det där om skållkaret har kommit till när gri- sen så att säga gick från mun till mun ledd av'den' s k berättartrå- den, Det troliga är väl att' grisen svid' blotta "anblicken av 'slakteriet” gjorde "sitt" heroiska” 'ryfnningeför sök ' och ' helt enkelt "hoppade. ur grisburen.. Men sådan är” ” berättel- sen — full i farmor, ,kunde man säga — så att den utrustar en grisl. 'med gapande , slaktesår och vatten över skinnet: innan den släpper: iväg den på rymmarstråt. Hur som helst blev en gris i bör- jan på: 30-talet eller var: det slu- tet på 20-talet ”hjälten” i en be- rättelse som 'förtalde om hur gri- "Isen simmande' tog sig nerför ån under brokaren och ut i hamnen. Om den sedan sam vidare till Ame- rika eller fiskades opp i Ätrans ut- lopp kommer jag inte riktigt ihåg. I alla fall är detta ett sådant där napp i barndomens minnesälv som spritter av liv. Nog sger den gri- sen i ån' ifrån sig känslor av vi- talitet, en uppträckariver och fri- hetshåg, som spränger den begrän. sade - grisaverkligheten. . Gack ni .J och gör sammalunda, skulle man vilja säga. till många människor — vidga era vyer och upptäck li- vets möjligheter utanför begräns- ningens värld, . - Julastaktens stora drama om annan historia om en ovan- lig gris tilldrog sig i Tröinge — bå- de historien. och händelsen som låg |” -| bakom. Jag hörde den berättas när jag var liten och själv var en trö- ingebo på Alyckebacken. Jag kan foga in den: grisen i mina egna i sbilder”. av --höstslakter, nå- ldeles revoluti de i en . fyraårig, amerikafödd pojkes upplevelsevärld. Den. dagen slak- taren kom till morfar för att ”hjäl- pa honom med grisen” blev luften fylld och liksom laddad med en hemsk, men ändå på något vis lockande spänning; Det var mycket hemslakt på den tiden, det ingick I tidens sedvänjor, som lät så myc-- skåll- |". slaktegubbarna vid deras kaffegö- kar. Två slaktekarlar satt' alltså 'se- dan grisen' var stucken och intog si- na välförtjänta styrketårar. Då hörs någon rumstera om i köket — men gå fort färdig med blodet var väl inte mor? : Sakta öppnades dörren till kammaren, och vem är där om inte" grisen? Jag vill spara still no- vellen att beskriva hur den nyss styckne grisen såg ut futelämnan- dets konst kan ju också har få gö- ra sin verkan). Slaktekarlarna i denna berättelse . hade verkligen skäl aft misstänka sin gökaglädje för att ha fört dem lite" för långt från det sansades och 7 troligas var- dagsvärld. De. såg på varandra: och frågan i” de bägge ögonparen var en och. densamma) Ser du också den slaktade | grisen? IA ! Att vara eller, icke vara... : "Det är i denna overklighetskän- slay denna drömska rädsla för att sinnena kommit;på glid, som den delsen har sin kusliga poäng. De bägge slaktekarlarna var. komna 3 en situation som har släktskap med .> den som Hamlet. befinner sig i när I han utsäger sin klassiska replik: Vara eller icke vara, det är frågan! ” Den. hallänska berättelsen för in till samma känsla av att livet är en tagne” karlarnas stirrande blickar är inte någon' shakespearsk död- skalle utan en gris,'som rätteligen : och .om all. mänsklig reson stämde - - borde legat slaktad och färdig för - styckning. - - Jag har som sagt. tänkt på den . där slaktehistorien, lite då och då — och till slut undrär jag om den inte helt enkelt är en slaktehisto« ria, frammanad åv för många kaf. fegökar. Man kan också mycket väl tänka sig att gubbarna blivit sit= tande lite för länge i sin ”kaffe= pusta”, så att kära mor tyckt det vara lämpligt "att spela .dem ett - spratt (gått in i köket och grymtat ” ” vid kammardörren och skämtat om ” att grisen nu inte ville. vänta längs " re) soc ara . Hur som helst. var. slaktedagen oförglömlig, Den betydde också att jag fick en leksak? grisablåsan, som togs ur och fick torka och sedan . den försetts med en pillrande ärta blev en ballong! En urtidsballong | har jag kallat den leksaken, de ge: julskinka, korv och pressyl= ' ta och 'rullsylta (å aen sölta) och ”kröpper”-. (blodplättar) och över all : denna julaglädje en ballong! Och .: så förstås den där slaktehistorien! - en gudasaga av höstslakten: my= . ten om Särimner, galten som kun= de slaktas och få liv igen för att & vande grisen. Det var 'den första : versionen av historien om käringen : som sa' om hushållsgrisen:' ”Lä en. > leva, vi ska ju ändau gris ha” . Det var Särimner : som "sprang ' i åen från Torstenssons "slakteri, ' slaktaren berättade" om den ' där slaktedagen på tidiga 20-talet. Det. var: den 'nordiska drömmen om” fläsk på fyra ben, den. eviga slak svarta berättelsen om grisauppstån- | tegrisen. er done. "som | är rann orkade ya "och en som är biologi: skt in- tresserad känner. till, att flad- dermöss. använder sig av. ett var t av rikt "gödni gcå och man hop=". pades ' få ,' dubbel nytta av 'flad= dermössen — dels skulle, de fånga deinsekterna och dels förbättra stem för att orientera sig och fånga sin föda, Detaljer -i detta system undersöker nu forskare :med hjälp av modern teknisk utrustning. : Kännedomen om fladdermössens ekolodning är inte, som man kan- ske skull2 vara benägen att tro, en produkt av moderna zoologiska un- jorden gerom sin: guano. Resulta= tet lär emellertid inte ha motsva= rat förväntningarna. « Under 2:a världskriget planera” ” de man i USA att använda sigrav fladdermöss, i krigstjänst. På Jju= |. ren skulle man fästa brandbomber som , vägde omkring '25 gr. Från) - dersökningsmetoder, "Redan " 1793 i flygplan skulle de sedan i tusen= konstatérade, den italienske biolo-|tal släppas utöver fiendéns in= gen Spall i att fladd har | dustriområde. Man . hoppades att de ? förmåga 'att "orientera sig i mörkret även sedan han bundit för ögonen på dem, Då han senare va- irerade försöken genom att med vax täppa tili hörselgångarna hos för- söksdjuren blev. de helt hjälplösa. « Försök som utförts under 1940- och 1950-talet har visat, att de to- ner "som fladdermössen utsänder har - svängningstal "som varierar mellan 30.000 och 100.000 svängnin- gar per. sekund (övre gränsen för hörsel är omkring 20.000 svängningar per sek.) : Desto kortare vågor, desto mindre föremål kan djuren upp- fatta, Vissa arter av fladdermöss kan lokalisera föremål med en dia- meter av 2/10 mm. I Carlshad- grottorna i New Mexico kan flera tusen : fladdermöss samtidigt flyga runt utan att kollidera, vilket mås- te innebära att de kan skilja de olika ljuden från varandra, ” - Fladdermössen övervintrar 1'ett dvalliknande tillstånd, som skiljer sig väsentligt från däggdjur krop atur kan ket som möjligt av livets väsent ligheter ske hemma, Man föddes hemma och man dog hemma. Vad var då naturligare än att julslak- tens stora drama skulle utspelas hemma. Det där lockande inne i slaktdagsstämni hemskhet tog 3 käckare än förut i sommar, tack 3 vare flitiga utflykier i det fria . på sista tiden, I september reser jag ner några dagar för att jaga i hembygden, Jag vill se på mina släktingars an- i ordningar därnere med bygge och : dylikt. Troligen köper morbror Nygren mormor hand om: hon helt enkelt tog méj i handen och förde mej in i stugan och sa att jag inte fick titta på. Hon menade väl, men det inte så säkert att dramatiken är : 7 ; son en , sällsynt forrmåga inspirera folk till att sjunga och berätta Bondeson var själv liksom en I Och så slut för denna gången! Hjärtligt tack, käre broder för all vänskap och prov på tillgivenhet, Din vän. LI August Bondeson. Ännu kan folk berätta om hur Bondeson var hos en del perso- ner i Ätradalen och tecknad och noter och då någon notkunnig , Person "fanns, "så kunde denne bli gamla visor, Ora någon var lite blyg och tög i början, så hade Bondes ' i Sjönevad Jö s gård, så att mor blir lä inna | skådesnel. hos honorr, ” e., Han, kunde demon- strera sina uppläsningar och sina sånger på ett oförlikneligt sätt, om- talar ännu gamla Vessige-bor. sjunka under 0 gr C. Hos som- liga arter har man uppmätt kropps- temperaturen till minus 5 gr C. Hur det är möjligt för dessa djur att överleva tycks vetenskapen än- nu ej kurna förklara, Ordningens namn — fladdermöss — kan lätt bli vilseledande. De är nämligen inga möss med flygför- måga. Fladdermössen är insektäta- re och inte gnagare som mössen, ' Då fladdermössen konsumerar stora mängder insekter, däribland en mängd skadeinsekter, gjorde man för en del år sedan försök i Amerika att utnyttja detta, Man lät uppföra höga torn ute på fälten i avsikt att få fladdermössen att samlas kring dessa. Deras avföring, guano, är ett synnerligen närings- djuren sedan skulle söka upp mör= .: ka prång i- byggnaderna där de tidsinstälida bomberna": skulle ut. lösas, Under försöken flydde någ- ra. djur på vilka man redan: fäst homber, De försvann in i en £lyg=, hangar och en stund senare deto- nerade . bomberna och byggnaden - brann ner. Något utnyttjande av. ' den något makabra anfallsmetoden blev emellertid inte aktuellt då ef= fektivare vapen kom till använd= ning, - fd De flesta människor känner i re- : gel en viss avsky för fladdesmöss, Orsaken = därtill är 'naturligtvis mycket svår att förklara, En bidra= gande orsak torde väl vara dju«= rens utseende. Den i södra Sveri= . ge vanliga långörade fladdermu= sen har oproportionerligt stora öron och som alla insektätare nålvassa tänder. I vissa fall kan orsaken tänkas vara en "förväxling mellan, fladdermöss och de blodsugande vampyrerna, Vanligt inom konsten har också varit att avbilda änglar med fågelvingar,' då däremot djä= velen och hans närmaste ofta av= bildats med fladdermusvingar, . ot "En av de stc:sta bränder sont setts i San Francisco på många år” rasade på söndagskvällen i Portero Hill-distriktet, där bland annat tre boningshus och en affär brann upp». Polisen . trodde att två tonåringar som springande setts lämna områ” det hade" tänt på. Skadorna UPP” gick till 500.000 dollar, (TT-R?4? ter) En betydande. smiggeltrafik 1jae Ppanska varor har avslöjats äv magar - kanska polisen. Fyra En s som gripits har erkänt att de 20000 lat in varor till ett värde av 4! dollar, Typiska Sala och klar - Ger itormadioopparater € oc pre (TT-AF é 2 CCC GANNONSERA LITE; 00 dröm, men: objektet för de ”bort= Tänk, vad den 'slaktegrisen kuns De Undra på att våra. förfäder gjorde :.. > det var Särimner: som morfar och "” Vv: åter slaktas och åter bli" den le. :': oi
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.