| ICEA AREA FARA t tenn ren TITYVYVYTVIVE VV Vs EYE vevreryyryvvyvveyy FrvyYv ee Y VVE TY YPFYY PEPE T EYE VFOS vv ” Det var skumt i den gamla me- 3 + lökt Al om till näckrosdamm, " deltidskyrkan, men apostlaraden ' på läktaren lyste fram i 'med bedrövligt resultat. Inte ett ljuset-från öppet fält är kvar, på våra ”tassé- ” ett åv de nya fönstren, Det var - marker”: ser man nu de magni- det, första ' jag kände- ” sist jag var här som liten skol- Pojk. för. nära fyrtio 'Sen' kom också de vaga minnena igen, sen ' fika silbuetterna av en splitterny -modern "storstad, - glittrande av glas, metall och välmåga. "too. år sedan ” .;- Byn? Den står kvar ungefär så ” fram :av 'de grova tvärbjälkarna . som ett gammalt visset träd står i taket, de skrovliga. väggarna, . kvar — lever inte. längre,' skall . stengolvet, . Men bäst mindes jag snart vara borta helt och hållet. ändå, i dag, den känsla av an-. .dakt, jag förnam då för längesen « när klassen var på besök och ”frö-' sa att vi inte fick röra vid . någonting. Redan då var den gam< ; la kyrkan med gin klockstapel" en relik, centrum i ett uråldrigt dera bland de sorgliga resterna bondesamhälle som numera är ut- : plånat; Men inte genom den om- : skrivna flykten från landsbygden" utan på" grund åv raka motsat- ' sen, nämligen storstadens inva, ken” gerade ännu byn som d århundraden, Det bodde bönder i vartenda hus utmed bygatan, de- "ras fält "sträckte sig utmed den mäktiga. .-kullen . ånda - varven vid älven och. ”tassemarkerna” » fäder gjort före dem, ; Jarna samlades ungdomen till le kar och spel vid planen nära = kyrkan, på vintrarna åkte de skrid= 2 'skor "på bydammen” ”Lissik” — vil" . ket namn! Från vår höjd kunde ” "vi Be fartygen komma : ; storstadens hamn, vi såg till och”, med: spårvagnarna äl mellan' "mit i centrum på. ett helt annat | . husen inne i-stan,, Me kunde vara roligt att ti , stund, men det var inget som an=' "gick oss, Vi hade inget med stan) i att göra. "NM från "skolan under ett När jag började I skolan, som - ; ligger på höjden intill kyrkan, fun : i väster. De kör= .;'de sina produkter med kärror in - Mot, . till staden, precis-som deräs för ". traktade : det. hela. "ungefär. som . "man numera ser på TV — det : Vår värld var den där korha drog rbi skolan medan 'dammet rök omkring dem, , där . grisar tjöt i. .stakteris vånda under mörka morg= . nar i november, ' där" bjälltorna : '; klirrade från seldonen under'.snö= «tiga vintrar; där vi gick .till och : "bör medge att 'det möjligen bara |” är minnena som är vackra, i i verk- |" "De flesta av de gåmla husen, var-' av en del är mycket gamla, står -ännu kvar i hägnet av murknande träd, och fran fortskrider från år till : För -en. museiman borde det vara mycket att stu — finns det förresten någon av. handling om' hur det går till när en gammal by dör, så att såga genom - övergödning? . Det . som "finns kvar av den gamia bygatan > år sig likt från förr — den ska -ju ändå. bort förmodligen, så det lönar sig inte att asfaltera. Kan man tänka sig en rad av häst- "spillning: i mitten, 'så kan man också tänka sig ur den såg ut ' när vi klafsade fram på den un= der regniga höstar.: + Det är bara den gamla kyrkan som tiden har farit skonsamt fram Den ligger som förr i sin exklusiva 'omfattning. De vackra gamla träden fäller varje höst si- na blad över gravarna från den "tid då byn var centrum i en rik . Jordbruksbygd,- över vårdarna av| "-”Landtbrukaren”, ' captenen”, ”yälborne" "den ”och dess hustru”... - Nu för tiden har kyrkan km. . en gjort i ned . mot bort mot På kvi och gå £ sätt: än förr. Den har figurerat i en. TV-gudstjänst och uppmärk- ; sammats " som. ett unikt minnes- n vi bes tta på en på sitt sätt vaf ännu mera unik var. det' knappt någon 'som tänkte VÅ..” ie Av den sammanlevnad den rep- "résenterade finns nu bara minnen "vid varje steg av min promenad I sanningens intresse kanske man valv av” ”öch höss" Tohet, ' var; det nog ' inte.'så « 1: grönska under för Uk tar och där det — sånt är väl" 4 preskriberat mr .— stals ” frukt! från "trädgårdarna . 1. obe='- + CC vakade ögonblick, Bevakade. ocka" > så förresten, = i Storstaden sträckte mn sta tentakel i den gamla en..busslinje > på «tjugotalet, men... -"dTbyn,ä ännu. Men industri A slök ett väldigt område o: : 1e sig alldeles intill vår gamla. ' "väl" att: sluka » ” barmhärtigare om. den. glupska ", sskola, och kommer! ; den helt och: hål Få de andra ”kenterna trängde > + hyreshusen fram, först mänsklig skala," sedan i . "skyskrapeliknande punkthus. Den ': | gamla "bydammen har man före =. 14 Allting > 2öhar - När Lombergska sällska gng: efter sekelskiftet gjorde en . längre sejour på "Storan" 1 Göte- "borg blev en tysk tenor Ritterhaus engagerad för några gästuppträ- + 'danden, En dag innan gästen ännu »'lätit höra av sig, mötte" direktör -Axel Engdal sällskapets «tenor och intervjuade denne: — Nå, vad tycker du om den tys- ko konkurri enten? Härlig hur? so Vet inte, har inte hort honom, svarade den ordinarie, Jag vet bara - att han är fMintskallig — han ser 'ut som en bljardboll i huv'et, — Gör han? Då ska a b Juckan, ” Skumalumini I Houston, Texas, har taklagsfest firats för världens första fabrik där skumaluminium . skall tillver- kas. Det nya byggnadsma' ett poröst aluminium, Det kommer att få mångsid!g användning, främst som isoleringsmaterial för rymd- raketer och som byggnadsmaterial för jetflygplan, men också som ma- terial för byggnader På marken, Skumaluminium kan spikas, sågas, klistras och lödas, men inte svet- sas. Den specifika vikten blir allt "efter kvalitéten 02 t o kubikcentinenter, . aluminiums specifika vi! till 259, Skumaluminiumets tryck- fasthet motsvarar 80—90 procent : &v vanlig aluminiumplåts ; — Det skall bli skönt gifta «a flie an, då behöver jag inte låisus WMuvssvrad av "ade ta för ig av markerna och) 'mer' som -kanske är bättr . änniskörna: Bönderna” flyttade en : fe efter en, "Det störa". bilindustrin alt publiken bildar Tä vid biljett- medan roligt att. bö i de där idylliska s en delt husen ens när de var som. bäst, : Med "trivseln "och 'sammanhåll- vo" bestämt "alltid, trots att det fanns sin före : gott om armbågsrum, Det är inte byn med :tu tal om att de nya invånarna de. välisina egna" samlevnadsfor- de lerna börer a gamla, ;: ch träng- nu” levde 'skulle "det nog 'vara acker "storstaden" ville 'mobilisera fram t ue "sina" bulldozers och mangla : bort de "sista resterna av den så snart i relativt ' "som. möjligt: Då . blir" det : bara form ”av ; minnet kvar, och det ligg inte i vägen för något, sig då Lilla Karin har det svårt. för pet någon sig i skolan att lära skrivtecknen. Fröken sitter bredvid henne, håller herines hand och söker hjälpa hen- ne tillrätta, Det går emellertid myc- ket trögt och hon är beredd att säga något häftigt" då flickan helt apropå säger: 'w Du, du va väl inte a här dum, då du va liten? oc v ” Lallebelle / - ordinarie röst, eller du få se, ium terialet är m 0.65 pr rent ikt uppgår cn 1301 — Han är verkligen den idealiske tedartypen — det är bara tråkigt att han inte kan dra jämnt med si- när vi blir - ”Coopverdi- 1” den och I ' märke från gamla tider, Att byn . kvar, minnen, som' väcks /till liv |. bland dess murkndnde kvårlévor: |- tingen var det heller inte så väl : -:1 de moderna,'skyskraporna”: har |- ' > det rubbade käappast livsstilen ,” det bättre," och efterhand skapar åg. den gamla byn medan den än- |. -| väl förstå, under flera år varit syn- Dagens rim Jag går kring markerna en ' 2 promenad ' och ser med vemod huru trädens . blad de "släpper taget med allt större iver... De dala skimrande i solexs Hus och bilde tiskt på markens gräs: : och grus vc! den matta ver vilken jag nu : kliver, . Nu singlar trädens underbara i prakt från trädens grenar, såsom här « är sagt, : i skogarna såväl som stadens : parker. >. sil Konstnären Höst förmärkes den=. na "dag, - man” ser hur han med breda . " penseldrag hi; drar, rigid och rött och gult på " alla marker. I Men vandrar man i fält och sko + oa > går kring ov. än in finna så många underbara ting: fast allt bär hös-" : tens" stämpel. Oktoberdagens spegelklara ljus,- att glädjas sus Lo rå ger ”andaktsstämning i naturens Under denna ”rubrik besvarar ” Jen'- - svensk legitimerad läkare . "Kostnadsfritt medicinska frågor läsekretsen: ” TS frågorna med lämplig 2 - signatur, och uppgiv helst ålder h kön. Det är givet att envars nönymitet obrottsligt bevaras. + Märk breven DOKTORN SVA- " > RÅR "och sänd dem till redak- . tioné : ; "PAgrar. Er situation har; kan jag nerligén bekymmersam på grund av de ständiga bölder ni. besväras av. Ni-tycks trots synnerligen noggrann hygien och upprepade behandlingar även av läkare ej kommit till 'rät- ta med den bakomliggande orsaken till” dessa ' bölder. Under sommaren synes det dock föreligga en förbätt- ring. Detta skulle kunna tyda på att solljuset har en god uttorkande inverkan, Sannolikt har redan de läkare ni tidigare kontaktat undersökt urinen för att därigenom utesluta möjlig- heten av att socker i urinen före- ligger. Dessa tillstånd är nämligen ofta förenade med en benägenhet för infektioner i huden. De varbild- ningar ni redan för många år se- dan behandlats för belägna i käk. cch pannhålor tyda på samma bak- teriella känslighet som de nu ak- tuella bölderna, För närvarande sy- nes -.den ' klokaste åtgärden vara, frånsett. lokal uttorkande behand- ling exempelvis genom solljusbe- strålning och salta bad — exempel- vis med hjälp äv solljuslampa och bergsalt i badvattnet -- att ni kon- taktar en hudspecialist för fortsatt . "Fru O K” Efter långvarigt bruk av laxermedel brukar tarmen visa tecken på viss tillvänjning, d v.s kräva allt större eller tätare doser av medlet i fråga för att samma resultat som . tidigare skall ernås. Signaturen har av, beskrivningen att döma använt laxermedel i syn- nerligen måttliga mängder, men besväras även av hämorroider. För-' utom dessa besvär ha emellertid visas andra tillstött på senare tid och det torde under dessa förhål- landen vara klokt om ni kontak- tade en invärtes läkare för under- sökning och kontroll. Blodet i sam- band med avföringen härrör — om det är ljusrött — sannolikt från hämorrdiderna, men även be- de tusen färger, västans. svala" . fr - tydligt i' grått och: brunt. Fan sit- fyra andra fåglar. tillsammans har "I färdats den” långa: vägen mot norr. dr. Men "ännu" är: han" ensam. Där "| byggde” har "och "hahs' ungar bo | förra" året; träffande denna fråga fås full klar- |: ö vid sjön. sitter taltrasten : och sjunger, Han sitter med näbben riktad .. uppåt . och "stjärten något lyftad.. Hans sång klingar vackert ut över. den stilla sjön, Mot gran- skogen" bakom avtecknar: han sig ter vänd rakt, mot. der uppstigan- de solen 'somi , belyser hans mörk- fläckiga strupe och bröst. Me ? : Han :har just under natten -an- länt från sitt vinterbesök i Franik- rike och vid Medelhavet.: Han och Där, han nu sitter och sjunger g kunnar han som ingen annan 'den svenska. vårens ankomst på allvar. nere” på . udden i'en granbuske :växte" deras ungar upp: Men n har (ensam. Hans maka föll offer för ett lömskt för- såt och" fastnade” i en snara," som människor” satt "ww där nere i sö- dern. » Ingen ”kan' sjung som” han i ihe- la trakten; Ingen: av de andra tal- trastarna kan. mäta sig med honom. Med sångens makt .skall han snart vinna sig”eh ny? iysledsagerska. Han är inte riktigt varm i kläderna än bara — och hungrig är han också, : därför sjunger han endast en 'kort' stund denna första. mor- gon, ty sjunga”. måste han i alla fall för att 'ge uttryck: åt sin fröjd över att åter vara- hemma. Snart | kastar han sig ned mot markén] och försvinner bland buskar och granar inåt.land. Där håller han sedan till; hela dagen. På marken hittar han en hel del ätbart — en mask här, en snigel ellér”larv' där. inte” längesedan" den sista snön gick: bort :men ' "marken" är mjuk "och : fuktig och" under. blad och ris finns det alltid en del smått och gott att hitta; På en äng intill, där han också gör ett besök, behö- ver han inte heller. leta förgäves, fastän han där får: sticka näbben djupare i marken efter byte. I lån- ga hopp förflyttar han sig hit och dit i gräset; lägger huvudet på sned som för 'att lyssna och sticker: se- dan -plötsligt näbben i grästuvan där han står — och halar fram en fet : mask, "Ibland håller han upp med sitt sökande, då han tycker sig höra eller märka något ovan- ligt i omgivningen och lir 'sittan- de och vickar och spänner 'stjär- ten utåt och uppåt. Besöket på än- gen slutar med att han skrämd av en "hund som gläfsande kommer springande på skogsvägen förbi än- gen, flyger upp och med ett gällt och skarpt smackande far in i den skyddande skogen igen. Då kväl- len sedan kommer sitter han åter i sin grantopp och sjunger, Så går dag efter dag. Men Han sjunger längre varje morgon och afton nu — och så -han sjunger! Han omväxlande ropar och kvittrar, flöjtar högt och smäktande, smac- kar ch härmar andra fåglar. På kvällarna kommer han särskilt i tagen. Långt sedan skymningen fal- lit sitter han där ensam och ropar toner flera kvällar å rad nu är cn "| övertog babyloniernas sju: vecko- vatten och naturen .omkring tycks stå tyst som för att lyssna Hill hans sång, 2 "En som "lyssnat till hans härliga | | ensam. hona. som : hållit. till ilen ungskogstätning mittöver sjön. En kväll kan hon inte styra sig läng- re utan far tvärsöver vattnet för att lyssna till: honom på' riktigt närå håll. Och då han den kvällen 'ef- ter slutad konsert dyker ned till markens buskar. och skymnings- värld träffas de två för första gånr gen. vd s - "Mera behövs inte. Det dröjer inte länge . förrän : en tät. unggran. har utvalts att hägna boet som nu skäll byggas. Hans fru vill först att de skall söka upp en 'stor och "pra en- buske inåt” land, "för "så "var: det brukligt i hennes” "familj. Men hur det nu 'är så blir det han som får bestämma, Men så' mycket: mera blir det heller . inte. Han tänker också -mest på 'sin sång. Och me- dan han' under den närmaste vec- kär framöver . sjunger. som : aldrig förr, bygger honen på" boet intill stammen: i unggranen; ' Hon drar >odi ka. . donerstag, latin Tövis : franska jeudi, ! : | ka - Freitag, latin Veneris dies, | (baddag), tyska samtag; ”Ratin sabr ä ; - - malsvenska. Liksom hos babyloni- ut'sin heta längtan över -.skog och Kul att veta -; Söndag, solens däg tyska” sonno tag — latin Solis dies men Sven Dominica (Herrens dag), vårav det franska dimanshe uppsiått. . : Måndag, månens dag, tyska mon- tag — latin Lunae, franska lundi. le Tisdag, tyska ((Mars dag) diens- tag, latin Martis dies, franska mar- Onsdag, Odens (Merkurius dag), tyska mittvoch'. (mittdag), latit Mercurii dies, franska mercridi. : Torsdag, Tors (Jupiters dag), tys- v dies, ta > Fredag, Friggs (Venus dag), fysi franska vendredi, ' " Lördag, fornsvenska ”lögardag te hbati dies, franska samedi,' i... ,- na "Veckans indelning :i dagar och miniter äro babyloniernas uppfin- ning, liksom våra dagars namn kan härröras från dem, då de' uppkalla- de 'veckans dagar efter de vand- rande himmelsljusen. När grekerna dagar - överflyttade de sina guda- namn på veckans dagar, och när våra". förfäder av romarna Jånade' -- dagar. För lördagen fanns dock in- gen germansk: gud varför man lå- nade" ordet : lögardag från fornis- ländskan, -dock, översatt till gam. erna hade seden att ha en vilodag överförts till - Israel; sedermera också till 085, " AN s - Den farliga apelsin- i sekten; >-- I Parispolisen. anhöll 38-årige i Spanien födde Alfrédo Belmonte som. kallade ' sig ”Il Montal” och I vår. ledaren! och profeten” av en sekt; ”Sökarna "efter iden goda vil-. jan'.- Sektledaren ' sainlade :under |: tre års verksarihet ett par hundra anhängare i: Paris. .De följde hö- nom i vått och torrt. De svalt ihjäl på ”Mentorns" « « befallning; Söktens medl av.B vid" fomlighotsflls ceremonier till ”riddare” och ”riddarinnor'; De av- | krävdes heliga löften att aldrig be-l2 söka läkare: eller ' hämta råd på sjukhus, De fick inte äta, annat än apelsiner. : De: lämnade självklart; dryga bidrag till 'Sökarnas”.mis- sionsverksamhet, Sektlédaren dis ponerade ensam över pengarna. Po- lisen uppmärk de verk h ee i ihop fina kvistar och niossa, gran- lav. och torra blad till stomme och kräns kring själva balen; som hoh formar djup och rund. För att få den riktigt fast och fin hämtar hon från en gammal aspstubbe murken ved som hon fuktar samt bestyrker väggar och bötten med, så. att de blir” släta, blanka och hårda. -Det är mycket. arbete, med allt. detta, men visst hjälper henne maken då och då också. EA Det är i maj och övträden: har börjat. klä sig i grönt, En dag ligger honen i i sitt fina 1;o och ru- var på fem vackert blågröna, glest mörkfläckiga ägg. Ruvningen får hön: sköta nästan, ensam. de fjor- ton dagarna den tar, endast ibland avlöser hanen - henne,. men 'han kommer då och då till henne med en matbit. Nog tycker hon att det är: lå t och-ansträ de att ligga där, men hon är inte gramse på sin herre och man för det. Un- der .de vackra | majkvällarna och majnätterna sjunger han så under- bart” vackert: för henne och :det är som han ansträngde sig att "under= hålla” och roa henne 'med "alla' sina rop” - och visslingar " och > lustiga härmningar av andra. fåglar, Och så långt fram på natten håller han på :att hans stämma. är. den. sista som hörs ljuda ut över vattnet och skogen. Men han är ändå på sin vakt. Kommer det en uggla i när- heten, 'eller en människa, en räv eller en katt, slår han genast larm med sitt gälla” varningsrop och störtar emot fienden, om denne trä- der boet för nära. Sd Så kommer den. dag då de fem äggen öppnar sig och ungarna först ser dagens ljus. Den dagen marke- rar begynnelsen på en period av ständigt arbete med att samla föda åt de små, både för han.n och ho- nan, Men värre är det ändå inte än att han fortfarande hinner sjun- 'Inya franc" (lika många kronor) pr månad; Profeten höll sig med enl . inte övergett sin skogsdunge och |. |' märks så mycket. Först då höstens |; .drar de bort och strövar från trakt | mager. 'som' ett skelett och svårt sjuk, avled i sin bostad utan att ha sökt läkarvård, En annan kvinar a lig sektmedlem hittades likaså 'död, ihjälsvulten i sitt hem" Hon”vägde 22 kilo' vid sin död.' Hon'levde enbart på apelsiner i två” och ett halvt år och var en välnärd 50-årig änka på' 70 kilo då hon anslöt sig till. apelsinsekten; Hon, bidrog till "Alfredo Belmontes kassa med. 600 I elegant sexrumsvåning och var vid häktningen mycket väln d, ”Kontorscheferi > kändé sig sjuk, och Fisaren ordinerade fullständig | vila. ' - ; Kontorschefens frå og emot ett sömnpulver och frågade: = ecocr' |: - — När skall jag ge honom det? | "— Ni skall ta det själv," svarade läkaren. et . Efter ett par ' veckor är de så stor egen hand hoppa” omkring "bland buskarna. Fortfarande måste de ha tillsyn. och matas ännu en tid, men sedan börjar de ströva omkring på egen hand och skaffa sin föda själ- va. Då är det redan högsommartid, Det blir på något sätt så tyst där vid sjön nu, Taltrasten har slu- | tat .att sjunga, Men han har ändå sin sjö. Åtminstone ett gott. stycke in i augusti stanna de båda kvarl. £ där, fastän de nu inte hörs och "ankomst börjar märkes i naturen till trakt långsamt. mot söder, Ännu finns det maskar och insekter i skog |- och på äng för dem, men också bär av olika slag, och dem låter trast- |- folket sig väl smaka. - En kväll i september .slutligen ga en hel del om kvällarna sedan barnen lagt sig. Och de växer fort. lyfter de vingarna och anträder sin långa villsamma färd mot södern, dagsmännen över. att partiledarna : pratar så mycket att ingen annan får en syl i vädret. : ledarna ' pratade ia "I längre och tjatigare än vad. s' bör vara tillåtet för marknadsta= lare i- allmänhet. : olustig och allmänt vig”, påpekas . . det, . som satt .-ock gnällde för körde" för fort. bruket med ' sju dagar använde dej" « > «| sina egna gudanamn på veckans människor vara oerhört påfrestände. Men försök ändå att inte bli ond på er granne, Nyfikenhet behöver inte bottna i elakhet, Ibland är den ett utslag av en sorts barnsligt men =": , iivänligt - människointresse ..— . som KR hos ämerikaner, Ibland bottnar - en hélt enkelt i kontaktsbehov hos en människa som inte har: förmåga : att nå kontakt med andra annat än: genom :: närgångna frågor," Umgås, » | man nästan dagligen: tar ju de van- '.» hligaste samtalsämnena till sist slut, ' - loch har man då inga mer objektiva a od intressen som; böcker,” film,. någon : I! obby etc, är det lätt att nyfikenhet blir en kompensation, Till sist kar apsten att ta reda på andras privat-' sam och utesluten och' undermed=' vetet får en kätisla av att höra till vägen” » Och: tänk vore! ännu värre 'om' hön dessutom [vore elak "ock skvalleraktig,- Men frågaändet.; Ett. utmärkt sätt: börja fråga själv! Det kan bli en nyttig tankeställare och:ni:ska se-att' er. någon gång men. svara också då och helt enkelt inte Kar tid eller orkar, ' |ten' då en fru Germaine Serrau, Skriv och tala :omi ifäll metoden hjälper. Med Kjärtlig L, läsekrets hjälpa till att lösa!" Hon här lavendelplantor , i sin trädgård. 0 sig 'åt att torka lavendel för. att sedan ack i Tinneskåpet, På för- om Jovisst!” Jag I är på bröllop sal jag körde en bil för långsamt. >, . - -— J 0, ägaren hann upp mig. ra att de kan. lämna, boet och på J' = 4" AR rr ri kan ju nästan skrivet" Och & så klagar de" ”vanliga” "riks va - Det är riksdagsman Hans Gus fsson . (s) som tycker att partis on ( Europamarknad ”Debatten var. ", or Och det går väl an med en de- a batt som är ovig, men när den fe: cv, nderar att bli evig också, så slu= tar det med att ella som lyssnar Messnar, och det är inte meningen. (Cell oi Expr) — : Det där nisslände ljudet från bakvagnen,..« kom, du underfund: med vad det var? "' — Ja, det var bara min man > oo, av jag rå + (Sahlon Ghalin i DN) avart sånja Visst kan ryfiknö liv bero på att man känrer hig en=' n gemenskap om mar: kömmer in: en annan människäs fämilj "fråge "också på ätt det. lå — vänligt men bestämt — att ni evigt probelm som jag ber; vår duktiga” ch vill gärna veta hur man. "bär hand ti F 3 — Men vad har du din frå” då? .. - Hon har varit i Löndon förut, > Han' hann upp — "Jag fick sex månader för att . ve -— Men det är väl inte Mmöjli, ömda fåglarna, man inte höra radion! - ZPRAraR fotboll, na underordnade, DE het först genom läkarundersökning. FLESTA OCH-B
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.