nea + Markaryds Bi Bio + + angränsande villa! För kort tid se- dan flyttade han” tillsammans med Tisdagen'”den 23 iaunati 1962: wYFFHYEYVYTYTVFTYOTTYT YT Yrevrerev vv TYr ver 4 LAHOLMS TIDNING -” rr MARKARY Laholms Tidnings Iokalredaktion: :Markaryg, Villagatan - Ne Bödaktör: Sven B. DS- BYGDEN. Jönsson. Tel. 0150 nsdag kl. 8 em: => JJÄLTEN FRÅN KALAPUR i «= Barnförbjuden. ' Pl ishbest. per tel, 10085 kr 17—19, + NV ”å M Markaryds SLU-avd. Bygdegårds- » ' förening har hållit årsmöte i Huneberg under ordförandeskap av Ragnar Svensson, Gällareböke. I styrelse? berättelsen. meddelades att bygde- gården varit uthyrd 20 gånger un- der året, Majenfors SK använder lokalerna för sitt ibordtennisspel. Under ' året .'har "föreningens sty- -relse' anordnat lotterier som läm- nat ett netto på 1.480 "kr." Kassan " har balanserat på 8.870 kr med en' behållning på: 205 kr. Antalet an- delar i föreningen var 886. : "Till ordförande : återvaldes Rag- <A Dar Svensson, Gällareböke' och i styrelsen ommaldes Arne Anders- son, Köphult' och: Sven Svensson, ;. Erikstorp. Kwarstående styrelse- ledamöter ; är Bertil ' Svensson, ">, Erikstorp' och Sten Jonsson, . Gös- hult. Styrelsésuppleanter: ' Nils Tudell, 'Tuthult och Åke Persson, Mark 2 larehöke och Gösta Svensson; Ext son, Göshult. Etter oavandlingarnas dut följ- de samlkväm. Söndagsskolofest I Timsfors 'Timsfors ; kyrkliga söndagsskola fors, ' sökares , hälsades wälkomna av koinminister Wiktor. Magnusson som därefter läste en jultext. Fru Tekla Magnusson höll lektion med barnen sedan den vackra julgra- nen Mbivit tänd. Efter den sed- vanliga pausen för kaffe och fö friskningar ledde stud. Ingrid Nil: son barnens jullekar. och, tablåer. Julfesten avslutades med. psalm: sång och bön och då barnen läm- nade skolan fick de mottaga tid- ningar, och Jgottepåsar. 2 Markaryds Bio : r' spelar i: morgon, ohsdag, ”Hjä ten från Kalapur”, » en spränglad- dad, äventyrsfilm ' från "Indiens oroliga hörn, I huvudrollerna med- verkar Kenneth More och Lauren Bacall, i Fin t "ryd! "Markaryds. Luth.” ” misstonshus Tis- > — Reviso dag kl. 19.15 Rudolf Nilsson. . pin CT MAS egalt, CR fRA nn Födelsedagar "Närmast : sörjande är barn och 85 år i barnbarn. ov ora. v' fyller i dag fru Emma Pålsson, s s » maka. till framlidne -lantbruka- ren Nils Pålsson, Göstorp,: Ve- » inge, Hon är: född :i Göstorp och - har bott där i' hela sitt liv. Ma- >. karna hade i många år ett lant- 4 , - bruk där och efter makens bort- ' gång bosatte sig fru Pålsson i » ett hus på gårdens mark där hon ensam sköter sig själv. Hon har "varit en duktig och arbetsam "kvinna och är alltjämt .synner- ; ligen pigg och kry. oc ; 80 år. fyller i dag £ 2 RE Anna Bentgsson. I lördags avled helt hastigt i sitt hem i Stockholm £ lärarinnan, fröken Anna Bengts- | son i en ålder av 71 år. Den bort- gångna, som var född i Nyby La-. "holm, sörjes närmast av. systern Nanny öch brodern, köpman. Karl | Bengtsson, : båda bosatta i Stock- holm, "samt. . svägerskan ' Linnéa Bengtsson, . änka :efter framlidne slaktaremästaren Birger Bengt Såghuset, Laholm, Bbrorsbarn, släkt och många vänner. Ester G f: 1 en ålder. av Alfred Persson, Alstorp, Ränneslöv.. Han är född i Ålstorp där han innehade en . gård, som han 1928 sålde. Han flyttade sedan in i en ” en son till Knäred. ”Jubilarens stora ” intresse har alltid varit biodling, Ett 70-tal bisamhällen 'har tagit det mesta av hans tidi i anspråk, 70 år 2 NT RNE + fyller i "morgon : stenkross- arbetaren Gustaf Erik Jonasson, : Misterhult, Timsfors: Jubilaren är född i Misterhult, Timsfors och efter slutad "skolgång inne- hade han diverse anställningar. Han kom till Timsfors pappers- bruk 1909 "och. var sedan an- "ställd" vid bruket i Närmare 25 år. Hiter några: års tjänst. vid möossarna i trakten började jubiz ; laren som: stenkrossarbetare och . Har därvid tjänstgjort vid Kwar- a naholm m, fl. platser. bä Dödsfall pirr Cea tå Gunnar Johansson, I en' ; ålder av endast 37 år avled i går ladu- + gårdsskötaren Gunnar. Johans- son,. Klägstorp, Vallberga, Han har varit sjuk i nära två. års tid ',, innan döden nu-.kom som :en befriare. Den bortgångne - :var "född i. Västraby, Emmeslövs förs. i Kristianstads län och kom tidigt ut i förvärvslivet. Han har tidigare varit anställd som ladugårdsförman på Aaädersfält men, kom 1957 till Klägstorps- — gården där han sedan dess varit anställd. Han var en- mycket duktig och: arbetsam "man, som " helt. ägnade sig' åt "sitt arbete. Han var "alltid gladlynt, hjälp- sam” och snäll, och hans' bort= gång är et svårt slag Lör hust- run och de'små barnen som nu står sörjande vid den 2 mänsk. ligt att döma — allt för tidigt bortgångne makens och faderns . bår. :Hans ljusa minne kommer > alltid att leva. , NR Närmast sörjande är makan "Maj-Britt, född Granström, bar- nen Eva och Lennart samt för- äldrar, syskon och svärföräldrar. . av fate ONS nå G.: , Johansson. "Kontorist G. Vv. Johansson; Eslöv; har avlidit |: & ' i"en ålder av 86 år, Han var född i EldsScrga, Efter 'anställning på hotell och gästgivaregårdar kom ,han 1907:1till Eslöv som biträde ; på kronofogdekontoret.' Under] ett par decennier -var han: där- efter, kontorsanställd i trävaru-1|- 61 år avled i lördags fr. Ester Gus- tafsson Tånneryd, Markaryd. Den bortgångna - var född i Tånneryd Lösen, " Uppväxtåren tillbringade hon i hemmet och därefter fort- satte hon att vara hemma och'pas- sa sina föräldrar. Under många år har fr Gustafsson varit sjuklig och bott hos en broder i Tånneryd. För omkring en månad sedan flyttade bon till en annan broder i Fägar- hult och i dennes-hem slutade hon sina dagar, Fr Gustafsson har varit en intresserad medlem i. EFFS:s missionsförsamling i Markaryd. Närmast sörjande är syskon, svåger och svägerskor. | , Begravning ” KRESEEran — I Markaryds kyrka' jord- fästes i lördags ' stoftet ' efter” f. maskinpassaren Einar Ek, Tims- fors. Prestaverande var maskin- förare Tobias Svensson, Tims-' fors och polisman Knut Bruhn, Bjärnum. Akten inleddes med att kantor Maja Appelkvist spe- lade" Preludium - av J. Fischer. Efter ps. 579: 1—2 ”höll kommi- nister Wiktor Magnusson grif- tetal ' och : förrättade jordfäst- ningen, Kantor Appelkvist sjöng ”Färdemannen ” " psalm” av L Hannikainen' "varpå ' följde . ps. 105: 3, ' begravningsmässan och slutligen ps: 331” Mt » Då kistan fördes ut till graven spelade kantor Appelkvist Lar- ghetto av Thure Ohlsson. ' Tal till den avlidnes minne hölls'av brödern, lantbr, Erik Ek, Löns- hult, Hinneryd och brodern 'käl- larmästare Axel Ek; Hässleholm. Dessutom ' talade fabriksarbetare Sven Ekström, maskinförare Tobias Svensson; fabriksarbetare Emil. Boklund och förrådsför- 31 ” Totberiföreståndaret Sten ' "Jons- har haft julfest i skolan i Tims- |: Omkring . 100-talet ; festbe- |" I på lördagen .en "högtidlig jord- Bedragare i i Halmstad «har häktats "Den: 27-årige halmstadsbo, | - som suttit anhållen som miss- tänkt för att ha bedrågit en fru |- i Ffalmstad "på" 3.000 kr:och hennes son på 1.000 kr, bekant- . skapskretsen kring en kvinnlig : Jur. stud! i' Lund på 2.500 kr och” "därjämte" mottagit" en' del smärre” händlån ” på ' olika - håll - förklarades på måndagen 'häk- tad "av rådhusrätten i Halm- "stad, frn per "Den" häktade ! hade gjort. be- käntskap”? med: halmstadsfrun på en kryssningsfärd till Helsingör. Han hade berättat att han'be- hövde pengar för sin firma och kvinnan lämnade honom nämn- da belopp. Även hennes son hade förmåtts' alt "gå med "på "ett lån men hän hade drabbats av efter- tankens kranka blekhet och anat ugglor i' mossen varför: han an- | mält lånaren för polisen. Så kom anmälningar även från . Lund, ; "mannen bl; a. ställt en på- risresa i'utsikt för” en , kvinnlig bekant. Resan; sträckte sig emel- lertid inte längre n till Kö en- hamn; " Pte :"Månner som tidigare ne bedrägligt ” förfarande" :' erkände nu" men: förklarade samtidigt att det inté-'varit' fråga" om sol-och- vår.”Åtal mot: honom skall 'vara väckt. senast "den '5 februari, + is. älv öv krockade mur i Sk. Fagerhult En otrolig tur hade natten till lördagen den långtradar- chaufför, sem på riksettan : i Skåres Fagerhult körde av vägbanan -och" totalkvaddade ' bil och släpvagn mot en sten- mur, medan” han "själv ' klarade sig helt utan skador; Olyckan, som- inträffade vid 23.30-tiden »« hördes vida 'omkring och loc- kade trots den 'seza timmen en massa åskådare, FN Hur; olyckan tillgått är-ännu inte utrett; men av någon an- ledning” har ekipaget” "dragit ut över gräskanten på vägens väns- tersida och vidare' över cykel- banan samt kolliderat med stöd- muren nedanför: AB Topis fas- tighet. strax före”södra'infarten till Fagerhults'; samhälle. " Ska- dorna på fordonet blev omfat- liga från Timsfors. Komminister Wiktor "Magnusson : Jyste ? frid över griften, += "| cc" I Markaryds kyrka ägde fästning rum ' då stoftet "efter änkefru "Alma "Jonasson; Flässe- ryd "Lösen "vigdes 'till "den eviga vilan. Prestaverande var f.; handl. Gustav - Svensson, '”Andsjöholm, Markaryd och affärsföreståndare Peter Jonasson, Östra Ljungby. Akten inleddes med' att kantor Maja Appelkvist spelade ”Jag längtar” av allt hjärta” av'J. S. Bach varpå följde ps. 579: 1—2, Officianten kyrkoherde Ingemar Lindstarn höll griftetal "och för- rättade jordfästningen.' Efter Fa- der vår sjöng kantor Appelkvist ”Kom stilla död” av J. 5. Bach varpå följde begravningsmässn och . därefter "ps, 51: 3—4, Tal hölls : inne i kyrkan av sonen frisörmästare ' Arvid) "Jonasson, Horred. : ” " Då kistan fördos ut äl graven spelade. kantor . Appelkvist 'Ada- glo av J.'S. Bach." Vid graven ölls tal. äv ”£ handl.. Gustav boandson "samt ” äv 'affärsmed- hjälpare Evert Svensson, Harred.' De närmast sörjandes' tack fram- fördes . av, f. lantbrevbäraren Karl Svensson, 'Markaryd och officianten Iyste frid: över r Brit valtare Eugen Sundberg samt- ten, ön eN a tor osar” firman c. E; Gösfalsan i Eslöv. " Nn såg finns nu med 2 svärdstyper. Den tysta, driftsäkra och smidiga Hus- qvarna-sågen kan NI nu få med antingen; helt svärd med stellittopp eller svärd med: topptrissa. Se Begär demonstration hos e fö ÄB CYKEL2 MOTOR Bagareliden 6 LAHOLM: Tel 19270. In Alret Halländskt vifiterlandskap | MS so "Av Walter Dickson Eu snöklält Halland är en be- dräglig brud. Nog står hon där i sin sidenvita klänning, nog skim- rar det i spetsmönstret, så att man känner sig förflyttad till, sagans "värld, Halland som sagoprinsessa, är inte det en talande bild? Plöts- ligt "förvandlad från askunge till prinsessa, Simsalabim, så är snö- skruden där; och vi tror inte vå- ra ögon när vi tittar ut genom ru- tan” Var är det gråa, 'sörjiga land- skap vi hade för ögonen i:går? Hur har allt med ens kunnat bli så vitskimrande annorlunda? |. «+ » Men lika: fort är bruden-prin- socsan förvandlad tillbaka 'till ask- unge igen, Gråsörjan: är: där åter när vi tittar ut genom fönstret. « Den växlingen är: Hallands kyn- ine och” lynne, Så är det vid värl- dens kuster. Man 'måste vänja sig vid svängningarna, blir - så : små- ningom inställd på ”edrägligheter- ras bedräglighet' i denna' värld. Men / man Jär sig också ta' det snö- ni istrande. ögonblicket ' i flykten och njuta? dess lycka. Snögubben, snjälyktan och snöfästningen i Hal- land är snabbt modellerade ' ögon- blicksvarelser, som” kan visa fram vinterskönheten den ena , stunden |ä och den andra ge en lika talande "bild av förgänglighetens ruin; Vil- ken tröstlöshetens: syn att se res- |terna av ' en : snögubbe : eller" snö- "lykta i ett avklätt' landskap, ; där jåkerfält och rabatt” har sorgens svarta färg. . " Men lika fort kan sagans troll- spö vara framme en natt och klä- da: allt i vitt. I denna 'växlingens rytm kan vintern bli en enda dag, kanske två, möjligtvis” en. vecka. Kustbor måste bli levnadskonstnä- rer, ha tålamodet 'att: härda ut med 'gråsörja och ”skädda” för att in- vänta det gyllene ögonblicket. Lik- som sommaren kan vara koncentre- rad: till några 'dagar,''så kan vin- tern det i detta lynnighetens land- skap; som har vissa likheter med en teaterscen, där man ger en pjäs som speglar livets : växling - och vansklighet. "Hur är det egentligen med" de : där. vintrarna "i minnet som' bara "var "fyllda (med kälk- backssnö? ' Var det riktigare. vint- sar på 20-' och: 30-talet? Var det inte perioder med midsommarväder i" vinterti? då som nu? Jag vill minnas det. Kommer så livslevan- de klart, ihåg hur jag gick en jul= dag på 20- -talet uppe på Östra Gär- det och kände spelkulemjuk väg- sörja under foten, 'och solen sken och det kvillrade små vårliga ränn- ilar i det halländska. landskapet. Man var ute för att prata om sina julklappar /—' och: visa :dem , som kunde visas — men inte”gick det att visa kälken (den stod som ett hån och ett fån i denna midvin- terns midsommarsol).' Och svänger vi k ögat över i tiden, så går det att få fram bilder. med potatisblasten svartfruson på mid- sommarnatten! Så inte förnekar sig Halland inte, >>. : Men det fanns också vintrar 3 som tog ett ordentligt tag om : den lynniga bruden ' Då det: knakade till 'i husknutarna och 'då Katte- gatt small av köldskott, Då det gick att vandra till fots ut till: Mar- sten. mö Då åen blev ett dansgolv a "Då blev. åen” ett dansgolv. 'Och finast » var ” dansgolvet " oppe : vid Ålyckan, mitt emot Rönnhagen. och gamla hälsokällan. Där' dansades skridskod och d. rop steg högt i den klara rymdsalen, Att på avstånd höra ungdomar som går. på 'skridskor är som att höra en sång om livet — mitt i köldens landskap, ' mitt i allt det stelfrus- na, stiger' skridskoåkarnas glättiga rop som en wienervals i en väldig balsal, vo "För en hallänning blir denna vin-= terglädje någonting alldeles särskilt underbart, Skridskorna hänger där som instrument som väntar att: bli spelade på. De nöts inte ut, de är ständigt nya, hur gamla de ' blir, Kanske finns : det några bland de lildre ' av. oss .. som ' minns: trä-ls Ida. Men: något .priggi kridst Ena d med stål- band. Det var den gammalnordiska skridskon, den verkliga släktingen till skidan och kälkmeden, : Den träskridskon' har trått gammelvals och. polka kring” flammande isabål, den har, burit .vinterglädiens leka- men. i norrskensland — "och den har fört "mången , yngling och hungmö samman i ett evigt förbund, som började på skridskoisen. Sen har vi de s k ”skidlöparna”, med glansperiod på 20-talet, Dessa skridskor "hade uppåtvända,'snirk- lade nosar och var vackra att skå- gav de icke, de:'inbjöd till svän- gandets, valsdansens åkning de gick inte att springa på: Sen kom ” ”spetsarna”.: Dessa be tecknade 'en' modernism ”i' över- gången 'mellan 20-tal och” 30-tal. Här antyddes en hårdare tidsålders start, en 'snabbstart påt åspetsarna. ”Spetsarna” hade inte wienermelo- di.i sig, de-ropade "ut ett, "snabbö tävling, en match, Efter "”spetsarna”, kom så” den stora drömmen om halv- 'och hel- rör. "Rörskridskön är redan framme och nösar. på sputnikåldern.' Den r ”vetenskapligt” konstruerad, den är liksom en liten maskin, en' proc jektil.att färdas--på. I skuggan av helrör framstår ”skidlöparna” som ”spisakrokar”; Och de där: fornnor- diska träskridskorna ska vi inte tar la om; Zu oc . Den "raka I jen; 'snåbbskrinna linjen,” matchlinjen "har - fullföljts i.den moderna skridskoutvecklin- gen, Den mjuka danskurvan är ett minne, man träffås inte på ”skrid- skoisen för att ”dansa” — man de- lar i lag och spelar ishockey.: Man vill' vara canadensare, inte wiener- valsare, Har inte spelet mellan kö- nen mistat en fin ritual med den- nå ””rörutveckling” - skridskor fronten? Pleso : ln PTE SE 2 EN karusell på isen : : På 20-talet "hade man" -kärusell- gla Iden i sig: man gjorde karusell på "isen; Från 'en "på iser - lät man en trästång slänga : en” kälke runt, runt '— det. blev! ; barnagläd- je av/sånt. '..v oc sv : Hur "många har inte "känt ilivs- glädjens snurra och dans på Lind- valls håla eller "nedanför Tullbron, | där åen förvandlar sig i Falkenbergs hamn, «Och strannafloen "är också ett "magiskt namn i det samman-' hanget, Hur många har inte barn- domens | solskimrande ' vinterdagar förvarade där som "ett ”outplånligt minne, Som en lysande åkslinga” i = Och tälkbackarnat För oss Östra- Gärd var Arvids-liden den stora vinterupplevelsen. Vem denne Arvid var som gett min barndoms kälkbacke 'dess namn, det vet jag inte. Nu 'är Arvidsliden jämnåd och | borta, men många är de som minns kälkbackskvällarna där, ropen och skriken,” skratten och ”se opp i backen”, Där kom hela ringlande ormar med kälke bunden vid kälke, och: så en :av storegrabbarna” sist, han som satté fart. Lyssna i minnet och hör det där brusande och su- sande ljudet, och så liksom ett dån från medarna mot det hårdmura-] de snögolvet, : "vinet utför backen och till sist den rutschande svän- "| gen, som slutade med. ett” skrik' vid bäckkanten. : ; Ute' på "Vallarna" var den väldiga kälkbacken, och der var mera som ett "Tivoli i Köpenhamn :' eller i ett Liseberg för oss 'östragärdesungar. Där var citystådens vinterstoj, där åktes ' oförglömliga ' vinterstunder fram. Sommarens 'flaggstånd där> uppe på toppen toppar också en gammal kälkbacke, som många bär med sig som det finaste vintermin- net'i barndomen, =, "Nr Det gällde att smida medan snön var kall, medan vintern var på be- sök. Nästa dag kunde den. vara borta, = ; ÅA, dessa is- och kälkbacksstuns der, ni är' söm : livets egen, dans- och rutschbana : — som det gäller att ' utnyttja "medan den .: roliga stunden bjuds. I morgon kan "denna lysande brud och isprinsessa till. igen, med bara minne och längtan kvar, - . snölandskap vara en grå anskunge |. Stöd SLU:s utlandsfond.. för ungdom i uni a TE bs Hu L ät utmärkt TV-reportage, ”Sys- ter" kommer, syster går” ”,;kunde man följa livet på en sjukhusav- delning och bilda sig en uppfatt- ning om det nära nog otroliga an= svar som vilar på våra sjuksköter- skor; Det” framhölls att varken USA:s "eller "Englands sjuksystrar äger så” stora ' maktbefogenheter 1 - lopp= en" hård bandymelodi; en i som: hos ' oss,' vilket säger-en del om ' svenska" , sjuksköterskekårens kvalifikationer... Desto underligare är det att: arbetet är så lågt av- lönat. 1.200 kronor . i månaden är inte "mycket när män "har en .13- 3 öch inte får nå- gon” ”,ersättning' för övertidsarbete. Inte ått: undra på att så” "många bköterskor föredrar att gifta sig och' stanna. hemma hos 'make och imanitet. och sjukvås jd = Av. Herbert "Connor "ne to gar över. de långa korridorerna. Det : finns, . påpekar docent Israel, 'just / nu med tanke” på Södersjukhuset, ett direkt samband mellan sjukhu- sets plantekniska utformning och den. psykologiska miljön, Många moderna sjukhus är så utformade att de. flesta vårdrummen vetter ' mot söder. Patienten," anser arkie ” tekterna, skall få så mycket sol - som möjligt, Men vad planritarna inte tänkt .på är att' den sortens planering för med sig att man får . långa : korridorer: och -därmed . ut= ” sträckta: gångvägar för. ' Persöna« vr len, Ju längres gångvägar, desto barn, : några ; glimtar från ett . I TV-programmet - visades. även danskt. sjukhus. I Danmark arbetar man i .treskift "och "tar vara på alla möjligheter. att få tillbaka de gif. ta sköterskoma genom att erbjuda a mot öster och nörr? +; mindre tid för patienten. Även här ,' gav "TV. reportaget syn för sägen. Vore det inte bättre med ökad kontakt mellan” personalen och på= "'. tienterna, även 'om detta innebar: tt en del:av vårdrummen ligger ve : På frågan: Kan ni ordning ka bestämmelser ” - dem ' precis' de deltidstjänster som är efterfrågade, . Önskar t ex: jen sköterska arbeta tre dagar i vec- kan. får hon det utan .vidare, och hon kan även själv bestämma vil- ka dagar' hon vill vara Jedig. Gi- vetvis får. hon pension / inom" ra” men "för det fasta 'avtalet.. ”Gjorde vi inte på:det sättet skulle vi in- te” få något folk alls”, framhöll en avdelningseköterska. Kanske är vi här i Sverige snart mogna för 'att "| följa det danska .exemplet och ruc= ka en smula på våra forgmalistis- land - de” krav, som från ' sjuk- . sköterskehåll. framfördes i TV lade "man, märke: till. daghem, för- lagda till sjukhusen, som /skulle 1 vara” öppna . även sön och helg- dagar." Man förstår ' mammorna till förskolebarn som 'inte- vill försumr Yr; betets "skull. Det är ett rimligt krav”att man tillmötesgår barnfa- miljerna ”och avlastar: de mödrar, vilkas samhällsinsats är av så stor betydelse. - Enligt den nyaste stati- stiken är f > av ca 41,500 tjänster för annan'sjukvårdspersonal än lä- kare 6.400, vakanta, Ay'11.600”sjuk- visningar till kunnighet och. ski! följd nämna de tre saker. som ni anser vara viktiga - för att en pa- tient: ska .ha. det bra på sjukhu«. set? svarade 41 proc att de ansåg att det viktigaste var hur persona= len "inklusive läkaren betedde sig: mot - patienten. :- På ' "andra ' plats :” nämndes av.:17 proc vården som; viktigaste faktor, medan den yttre . miljön > rummet, möblering m m'. T ansågs. iktigast (endast av. 8, prog.» +, . Docent israel - og även tjltallet i akt"att ta reda på” vilka för-. väntningar' patienten "har på si väl" läkaren” gom sköterskan. "Man skulle. vänta ' sig: att det domine=-. : i YrerrYv ande svaret skulle innebära hän- vn ghet. Men ' denna tycks vara lika . självklar -för" patienten - som den goda' vården. . Hälften av Patienter= MN na väntade sig i första hand emo-=" I .ma sina” småttingars vård" för. ar- | ionellt stöd från läkaren, De ville + att han "skulle 'vara 'vänlig, ömsint, trevlig, "I andra hand: ville man, att hän skulle” prata med patienten, si informera om" dennes tillstånd och vara ' villig att lyssna, Fö garna rörande' Jläkarens' skicklighet :- kom ”först på tredje platsen och: "| skötersketjänster är. närmare 2.60 vakanta; ' därav drygt 1.000 eller 8.7 proc utan: vikarie, Det är för- vånansvärt att först. en katastrof” | situation måste inträffa innan, mi beslutar sig för kräftåtgärder, SE I intervjuundersökning 7 på : dare för undersökningen var docen= dels blivit. refererade i ett radio- rådande sjukvårdskrisen.” De visar personliga erfarenheter ' artikelför fattaren redogjorde föl : V- och en' som någon gång 1e- fjol höst genomfördes en större | två sjukhus i Stockholm, Undersöknin- gens syfte vari att' klargöra hur patienten' bedömér' sjukvårdsperso- nalens uppgifter för att på detta sätt få fram” material som kunde vara av värde 'vid planeringen. av ett nytt undervisningssjukhus. Le- ten i sociologi. vid Stockholms uni- versitet Joachim Israel. Inalles ut- frågades 400 patienter, och att dö- ma "av de preliminära" "resultaten som, var dels synliga i fackpressen, program, är. patientsvaren av stort intresse mot bakgrunden "av den med stor klarhet att patienten mest av allt önskar kontakt, information, tillfällen att prata med läkare och personal, 'Vi har i en tidigare ar- tikel hävdat, att det moderna sjuk- huset. med" all sin högt :uppdrivna ock” specialiserade vård inte hinner sköta de. mänskliga : kontakterna så som, önskvärt "vore. ” Patientut- redninger . bekräftar 'till fullo de gat på Södersjukhuset. kan in- utgjorde endast 9 proc av alla svas ” + ren. Detta; kommenterar docent Is- : rael, "kan bero "på att många pa- tienter anser det /' vara. ' självklart att én läkare är. kunnig, Desto : viktigare är den emotionella kon= takten, som tydligen på ånga håll inte å är så väl tillgodosedd, . NE det gäller sjuliskötorskotna förväntningarna . rörande emotionellt stöd ännu mer. utpräg- lade, "och här kompletterar pafient=" utredningen: det aktuella 'TV-re= portaget på ett sätt som hos många lyssnare och tittare väcka blanda=-; de känslor, När en sköterska sä- ger att hon knappast längre vågar : visa sig'i patientens närhet ola - att hon aldrig har tid att prata" med "vederbörande," då tycker man att den s k.sjukhuskrisen' gått. för ' långt., Och vad som är minst lika” galet: enligt patientutredningen har. i vart-tredje fall läkaren" inte "tid: att presentera sig. Tre minuter per patient på :'én Kirurgpoliklint äö det vanliga. = :v : Vi får tydligen inte bara” bes Sn kämpa läkar= och sjuksköterske- bristen utan hela .den robotmen= + . talitet som i allt större utsträck= ning sätter sin prägel på | vår sjuk-". vård. I stället för sjukhusfabriker ' - vill vi "ha. tillbaka de' små: pavil= - jongetna kring en centralbyggnad; vilka, gör det möjligt för persona= - len . och ' patienten att känna ge= > menskap' och trevnad. Man till= frisknar lättard när man behandlas . " som 'människa och inte som ett tyga att pel gt :kla- Fa fordonet -'blev liggande. 1 fyrtio- fem graders vinkel. mot muren, Bärgningsarbotot . pågick: hela lörgagen.. Då bilens last utgjor- des av, transitgoda ätedda oms, tande. vid” sarimanstötningen lastningen under uppsikt '« av, med muren slets bilens främre | tullpersonal från Hälsingborg, hjulpar Joss från underredet öch | Bilen var på väg från Köpen- hamn till Stockholm...” 3 bröllop, A sär ' MAGNIFIQUE! — Jaså, på det sättet, sade frang— - En fransk reterare var bjuden till en engelsk. biskops silverbröllop. - Vad är egentligen ett "silver- frågade han « biskopens "Den: fylliga « damen; i Göteborg systerson, >. blev "alltid så arg på radion, när den varnade för tjöcka på väst- | levat; tillsammans i tjugofem år, vs T&Dhars får. kusten: .. SN Pl tE — Jo,' morbror och måster har förklarade. Bystersonen, + , 0 nu - gifter han 'sig med" henne? Magpäfiauet | 1 Uv så dallt så jag får "gåshud på kroppen! . ” — Naturligtvis min skatt, sade te frun, vattnet är. han. Vad för stas I hud skulle du :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.