BRA RR Sr a ooo or FYTTYYVT - , BAROLMS TIDNING 3 "rrverrvv "YYVr FY VeT FY roYTEFFeT YFTE EYYTYTYY TY TOO TV YFEEPE YEO dsk "Konflikten om ”Hollä DEN 23 JANUARI 1962. Sukarno "och Västirian | Nya ' LIT = 2 ik 'Subandri Guineå, som nu även lett till en; väpnad "sammanstötning till sjöss - har, många , "paradoxala . drag. För -höllåndarna har området in- . neburit en ekonomisk belastning och - regeringen i Haag har. för- s klaratv sig: villig 'att . underställa , . det: FN:s förvaltning, Indonesiska "> regeringenh å sin sida' hävdar att befrielseverket inte är fullbordat -. förtär denna sista del av det gam= Ja: "holländska " kolonialväldet kommit i; dess ägo men samti- digt ställer. den inga krav på den av Australien förvaltade östra de- len "av ön, trots att åberopandet av samhöri med pap na borde ha samma giltighet där- vidläg. ” "En! kompromiss av något. - slag borde ligga närmast till hands ” men president Sukarno tycks in= > kravet på självstyrelse för Ppapu- | as fe vilja nöja sig med mindre än” -.en. -holländsk -- kapitulation "och räknat med att den' antikoloniala ' a konjunkturen skall hjälpa honom :' lingarnas 'målsättning. 'De Quay: ; aft nå målet' genom utpressning. Holländska Nya Guinea eller: andra intresserade makter. Under; ”Irfan, Barat? (Väst-Irian) för. att använda det namn som Sukarno givit" den till ämnade ; pr + ” rade Sukarno den 30 november | tryckningar modifierade utrikes". och ö över=. befälhavaren Nasution besökt Moskva och fick krediter som i : det närmaste skulie fördubbla den "indonesiska — krigsmaktens stag kraft. | : När FN:s generalförsamling för fjärde gången bordlagt Indonesi-" ens krav på Nya Guinea förkla - att avgörandet stod för dörren ' och den 19 december gav han or! der "om nationell - 'mobilisering..” .Sukarno sade att Indonesien in- "te var intresserat av överlägg-i" "ningar. och krävde att. Holland "skulle "avträda sin del, av Nya! ' Guinea. Efter en debatt i hol: ländska parlamentet förklatade! : . konseljpresident de Quay att re- ,geringen var. beredd till förhand-|. lingar utan: villkor. Man uppgavi ” anerna ' som "grundval för över= . läggningar men. höll fast vid att | "detta ' ändå borde vara förhand-!' ” förordade ' också medverkan av - inflytande ” av . amerikanska på! > Syhand io - Ind innefattades inte i avtalet av de-' » cember:- 1949 om : överlåtelse av. -' den" holländska "suveräniteten till" republiken” Indonesien. Parterna ' enades I i ”stället” om att söka Tösa tvisten genom förhandlingar inom - "de. ett år. Dessa ledde emellertid in- te: till något rtesultat. och sedan "Indonesien 1956 sagt upp runda= bordsöverenskormelsen och bruz: tit- unionen med” Holland ansåg handlingsbordet . sig Holländska regeringen ha' fria | händer | på” Nya. Guinea. Hollands obenägénhet att uppta förhand- lingar och; bakslagen för uppre-' pade- indonesiska, framställningar till. FN> underblåste de nationa-: - listiska stämningarna i Indone- - möjliga som överlåtelse av - för. -: medarbetare antydde att det kun-i . Holland och Australien som 'bå. vari: ståndpunkt. Förhandlingar ” ,valtningen — inte suveräniteten. som tidigare" —' och Sukarnos” bli fråga " om' gemensam " kolländsk-indonesisk förvaltning '. under en övergångsperio”, » Ameril H danden att få parterna till f dikteras . inte” " främst av hänsyn till Förenta"sta= ternas (ekonomiska intressen ilns donesien ' utan mer av önskan att' ”. hindra att Indonesien alltmér dras . in i östblockets intressesfär, Fi a da har försvarsavtal med Fören tat tone! ta bär Washi te n. har. många gånger . » utnyttjats ; av president Sukarno t för: inrikespolitiska syften. Presi- ”denten har visat föga präktisk / för att. ösa” ökat.rtfycket:: :har Sukarno alltid inre problemén. Även idag är. den. indonesiska. ekonomin' mycket d lig och det politiska livet förlamat partiernäs handlingsfrihet och -in=.,” förde” "den ”styrda demokratin”. - Dét är .signifikativt att'han' efter | 2 uppror. och: oppositionen: 4 suveränitet: p på östra Nya Guinea. : hållning en stor besvikelse, 1957:- hade Australien och Holland offi-' ciellt deklarerat sin intressege-! -menskap på Nya Guinea' men: « .1959 förklarade "premiärminister. - "Menzies att' Australien inte hade! något emot en uppgörelse mellan! Holland och Indonesien mot Iöf|:' I 4te”om att våld inte skulle till-"7 ipasi Under den pågående kri- . sen” har ' Australien anklagat In- donesien för löftesbrott, och fått. : om” att Australiens, skall respekteras. Det är emeller-: id. uppenbårt -att-Australien utan > nia sig "säkert "utan fruktar att vid nästa” kris” särskilt: om " det : Eommunistiska"” inflytandet i In- donesien tar överhanden, ” . LÄven.i Indonesien har kommu- nistfaran en återhållande verkan. ” "Särskilt" militären med :den anti- - : kommunistiske general Nasution- i spetsen är medveten om att en "långvarig militär "konflikt skulle sjödrabt in en sett 'sig' föranlåt att arrestera de ledande' männen inom vadet. . muh; edansk ”M ipartiet och 'sociali et, vilka var inblandade i revolt 2 - rörelserna 1958 'och upplöstes två” . . årsenare, cs ccv ' : De. holländsk-indonesiska ”rela-. rsämrades påtagligt i: början ” av 1961: ' Haagregeringen ' som satt som sitt mål att på läng="” re sikt ge Papuanerna självstyrel= " Sukarno ' se lät på våren efter mycket be- ” gränsade 'val upprätta ett. lag- stiftande råd i huvudstaden fol- landia, som ett första steg i den- na riktning, I Djakarta 'uppfatta- des det emellertid som ett för- sök att. mobilisera papuanerna” mot "Indonesien som nu även bröt a de indirekta relationerna med; med .honom "på lördagen: avser | Holland,: Från och med nu inrik- tades alla krafter på upprustnin- gen .som inletts i isnuari då ut- ! kulär åtgärd bör det ligga i hans L spela I na i händerna. "Det är därför angeläget att en '. militär aktion "kan genomföras snabbt och förutsättningar härför anses inte föreligga ännu på ett -- år. I insikt om detta tog indone- siska regeringen upp. underhands-= kontakter > med - Haagregerin- gen men dessa torde ha' brutits / efter sjödrabbningen. Även om efter: prestigeförluster frestas att tillgripa någon spekta- intresse att avveckla krisen. U: 'Thant har med sina vädjanden till Djakarta och Haag att avstå från våld tagit initiativet och pre- .sident Kennedys sammanträffande aft ge. generalsekreteraren ett de=..: . monstrativt stöd i hans: strävan-" "den, :. : oa i Bostadsbyggandet | sjunker i Göteborg: I Göteborg sjönk bostads- byggandet 1951 med inte min- med året före, 4.201 lägenheter . färdigställdes 1961, 5 .030 år d ngen . töppsiffra -Å bostoddovesasd 1962. > Hur många som kan färdigställas un- der. året vet, ännu ingen .men . siffran. lär. knappast: bli högre än den för fjolåret, Inte "heller ' i förorterna syns någön. ljusning. I Stor-' -Göteborg «är nuv färre..lågenhter "under byggnad & än i fjol vid samma tid. Den .-verkligt stora, nedgången inregistreras i Mölndal, Vid överläggningar för något år sedan sattes en ökad bostads- produktion. på minst 1, 000 bostä-rimlig tid, .- Skandinavien .och Holland ' använder mest fett. + Om man använder smör eller margarin på smörgåsen är inte eridast en smalkfråga utan givet- vis "också en prisfråga. Att det emellertid inte endast är priset som lr, avgörande visar t, ex. den synnerligen låga . smörför- brukningen i USA, där för öv- rigt margarinförbrukningen ock= så är mycket låg. Aw de i sta- tistiken här upptagna länderna hör ' också -USA till Idem;, som har den minsta tfettförbruknin- gen, eftersom man Idär aw allt att döma föredrar. en mindre fettrik diet. I Skandinavien dä- der som mål. Det programmet sprack, > I dag går byggnadsfolk ärbets- lösa! 100 murare, 860 grovarbe- tare och 40 träarbetare, Indu- strierna fordrar, folk men bostä- der, kan inte erbjudas / inom - | Samtal med: Rousseau och: andra Av f. folkhögskollärare Nils Palm Se | , I. Peel et började inte alls med Rous- 7 seau. Det:började med en liten pojke, tre, fyra år, som kom emot mig på en trottoar, här i Falken- . berg, Han räckte ut handen mot mig och” sade, att han ville klappa mig på Kinden, Varför det? frågade jag. Jo, jag tycker om dig. Jag hade” aldrig sett honom förr, : så jag Vvisste”inte anledningen till hans vänliga ord, ' Vi växlade klappar "och skildes åt. Samma scen upp- ”repades' några gånger senare, Jag tänkte 'inte just då på, att Rousseau av "dessa ” episoder "skulle" ha. fått stöd: för'sin tro på människans na- turliga” godhet." Jag kom i stället in på skeptiska och bittra tankar. Om en tid skulle den lille grab-|” ben ha lärt sig att tjuta med ul- "varna, | Hans vänliga hand skulle "möta" något. annat än en annan människas kind, kanske en knuten näve, kanske en hånfull min, kan- ske" en spottklyscha från en kam- rat "på gatan, Jag slapp att upple- vä "dessa tänkta tråkigheter, men efter någor tid hade pojkens ”atti- «tyd mot, mig förvandlats, till ett vårdslöst hej.. Om det är just in- ”genting att säga. Det är kända och " banala ting, ESA 2 okt co På ”samma trottoar såg jag en "dag ett litet gäng av. glin,' pojkar ;och flickor, trätande om ett hopp- "rep. En av: flickorna, som väl äg- de ”repét, villa ha det för sig, En "pojke: ryckte i det för att. få det åt sig,' utan framgång. I förargel- sen'' kastade .han' repet: i: ansiktet "på kamraten och. visade henne:en "extra" vänlighet, med orden: 4 Din "jabbla sketonge. An '”'Det var då jag började tänka på Rousseau. Jag ville. ha frågat ho- nom, vad han här såg av männi- skans naturliga godhet, av den”mil day” primitiva vilden, som han fan- tiserade' "öm. -Jag fick ” omgående hans'svar. Kan du vänta. annat än det, som du nu har' sett, när barn får "växa upp” bland redan ' vuxna människor, kring vilka avund och ovänlighet; ”;' hänsynslöshet .: och hätskhet) fräckhet och fränhet, ond- ska” och: gemenhet 'skapar: én ' at- mosfär; där godheten kväves,.vän- ligheten:-får: allt svårare att andas, hänsynsfullheten kippar)efter luft. Kan du'vänta andra takter hos det växande: släktet, när de unga från barrisben..lever .i:-ofrid .och : vänjes vid-ått. betrakta strid. mellan: en- skilda och 'krig mellan: folken: som det -självklara ;i en: värld, där" de utar:: egen.” förskyllan har. fått" sitt tillhåll...Kan. du! vänta "annat än det du klagar över, från barn .som tidigt får i sig,' att samhället på sin höjd, är till för deras bekväm- lighet, deras nöje, deras karriär, ett samhälle där annars allas strid mot alla är högsta lag, där den gode och , hänsynsfulle trampas ner, i - bästa, fall skuffas undan "eller hå- nas som. en velig 'stackare. Nej, min. sats, att om människan lämnas i fred, r växa fritt, får vara ett med den Natur, varav hon dock är en, del, så förblir hon så god, som hon 'av denna sin natur är danad. Men hon' ödelägges av ett sam- hälle, som falskeligen utger sig för att vara hennes skydd men i stället blir hennes fördärv. ; Än st : : tittat inien ladugård. . ” " Rousseaus välkända tankar, har i min. formulering kanske inta. fått sin bästa. utformning, men de kom mig i alla fall att tänka: på min bortgångne: vän Knut Nilsson, av åtskilliga" bland "mina läsare känd från hans många år på Katrine- 1 berg, Jag vet inte, att han någon- sin i ord uttryckte sin mening om' människans natur, : antingen - han ansåg den ond eller god, men jag minns att han som den kärve rea- list han var, ibland påminde om hur det står till i en ladugård eller i' en ”svinstia,, Hans tankar skulle ;ha kurnat uttryckas så, alt ” vi människor i all vår s k andlighet » i all: vår kulturella förnämhet är . obönhörligt: inlemmade i den verk- ” lighet; som. också kan kallas natur, visserligen av annan sort än 'den som ”Bousseau prisade såsom god- " hetens källa och surbrunn, Vid en > titt in 7 ”en ladugård eller i en "stia kan" man se, "hur ”naturens barn” i kornas och: griskultingar- , na "gestalter bär sig åt, inte alltid, ' ty' också i dessa kretsar finns det variationer; Inte är det mycket av "hänsyn "och godhet som!kon visar, när . hon 'med hjälp av horn och mule rafsar åt sig så mycket hon kan. av högivorna till grannarna på var sida om hennes' bås, Det, gäller] h - att 'samila. ihop 'allt hon kan, om också" själva - ätandet - försummas. ” Griskultingarnas skrik vid spenarna på suggan eller 'vid foderhon ger alls inget intryck av rwaturlig 'god- het, Inför dessa syner i ladugård och -svinhus kan Rousseau inte tala om att. samhället har -fördärvat det 'unnväxande. elfktet, : Hagalenskap och savundsjuka och hänsynslöshet Ad och annat av samma Sort är inga moraliska: kategorier utan" hör allt levandes innersta ”natur” till, hål- ler livet vid makt. Till denna na=' tur, detta liv, hör.vi människor som en del, en viktig del, en i vis- sa fall' högtstående del; stigande över hart när alla mått i naturen för övrigt. Men. vi är dock 'med .i denna natur, i' detta: liv, och vi får finna oss i att vi djupast”nere har våra rötter i samma gronings- grunt 'som allt annat naturligt och levande, Detta sätt att se på oss människor utesluter inte tron: på möjligheten av en sorts höjning för vårt släkte över naturen, men den= na: tro blir rätt begränsad; le ”Samarbetet för tillvaron lr Rousseau” fick alltså inte något medhåll hos min gamle "vän, men mer än ett lugnt och nyktert kon- staterande av fakta: kostade" denne ” inte. på. problemet om natur och samhälle, Han hörde: till de peda=- goger, ,som utan att bekymra sig om "uppfostringsteorier menade,- att | klara och kärva besked 'om fakta av sig själva skulle bririga de unga, till besinning av, att det vid sidan av kampen för tillvaron också finns ett samarbete för tillvaron. Jag är tacksam för att tidigt. under min. egen lärareverksamhet ha fått blic> ken ; öppen för: detta, Utan namns nämnande kom-.vi: på den. vägen fram till både Darwin och Kropot- kin, Jag har ibland undrat om inte denna ' väg. är dea . riktiga, från” fakta till. funderingar, Det är: åt > minstone. en yettig ordning, Fakta för till funderingar, 'men det kan. hända, och har Känt, att funderingar” kan" ändra fakta. Folken stå upp till. förvandling; de orden av Tegnér, i: Det eviga innehåller, en djup san- ning, som visat 'sitt innehåll både före och efter den tid 'då de skrevs: Det” är, inte bara” ”Fealisten Napo= leon som rfara; att "drömmare och tänka vad 'han och hans: gelikar har" irott sig 'skapa med: maktens: och våldets inlägg. i, det. samfäl, som r. inte alls. frågan om: hurudan människan är innerst inne" taget inga; : morali Han' "håller 'sig "inte! Sens enbart eller huvudsakligen "till mänviskans . värld, 'han vidgar” betraktelsen fill: | det levande erhuvudtaget. Han vill ge en.p naturvetenskapliga fakta grundad , förklaring till: den: 1 företeelse, "som långt före "Könom uppdagats av andra, den mm fått : :namnet utvecklingen, teorien" om "att under ' årmiljonernas igång : förändringar 'skett” med de levande. varelsernas' yttre' och. inre "status. Förändringarna. har .i somliga : fall lett därhän, att hela arter och 'släk=: ten 'av levande varelser" försvun=. : nit, stundom lämnande spår efter sig i jord och berg, I andra fall" har förändringarna lämnat ; arter och” "släkten kvar på jorden, . men mer: ellr mindre starkt avvikande” från :'skapnaden ' hos gångna gene- rationer, sådan som denna skapnad ännu kan beträktas' i: form av: ef-"' terlämnade: :''kvarlevor:":" Dårwins åsikt kan pressas in i' den beröms" da: satsen om den starkaste över. +: ;lévande genom naturligt urval iun«=> -| der: kampen för tillvaron. Med den starkaste .menas i denna -sats den art,'det släkte, rent av den individ; som haft. eller . har de .'inre eller” yttre egenskaper, som är eller va=. rit lämpligast under de förhållan= . den av olika 'slag, som arten, släk- tet, individen ifråga, halt. som sin miljö . EEE : ; Den naturliga godheten et + och livskampen i Av de "olika" leden i denna Dar- wins "sats har framför allt orden: kampen för tillvaron väckt filoso=, fers, politikers, / samhällsfors skares och" historikers intresse, " Darwin själv” torde ha sett på. "problemet enbart som naturfotelkare. - Rous=" seau kan' hämta stöd för sina me- ningar i den satsen, Den av Kisrom antagna naturliga godheten hos den” primitiva och unga'människan får” inte hjälp i den fördärvliga miljö, där ' livskampen 'rasar, där avund och hänsynslöshet" frodas, i detta samhälle, som är och förblir en tummelplatå : för - "inbördes : kamp. om utrymme; ljus, näring och fort=' plantningsmöjligheter. : : Kropotkin, en.man som shör till vår egen tid — han gick bort år 1920 :— kan också få' stöd. hos Darwin så till vida” att denne tycks: vilja erkänna, ligheter av en "utveckling" en” förändring, som betingas inte bara av kampen för tillvaron, utan ock så av det som för Kropotkin blev "en hjärtesak, samavbetet för tillvr=- tron, . För. sammanhållningens > och gemenskapens betydelse hade Dar= win klar blick, men hän ansåg des- sa företeelsegs roll (vara vida obs= tydligare, än den han. menade att kampen för. tillvarun spelade,” v + Bilden överst visar en ”skokänga i. sälski n med. skönt värmande ha foder: och-mittsnörning samt refflad gummisula. Undre bilden visar > Vintern är inte slut I på flera må- nader ännu;' även -om-vii av en- i staka solskensdagar frestas tro. att i sig själv; om hon är ond eller Y. våren -väntar "på entré. Nej, ännu | Utomlands kan. man få 'se dem i god.” Han . behandlar, över" ”hävud : ' får vi "dras med: kyla och :snöslask | guldskinn eller leopard. Även bro- a. kategorier. ; och bekymmer, om”vad vi:skall ha |'derade stövlar förekommer. Så å ötterna ör att hålla dem var- "Överst en" promenadsko med hög IN och bli; fram samt läderklack och perforerings- > stickningar. på . ovanlädret. Därun- - der den" höga nya stöveln i slätt skinn med teddyfoder och övervikt klädsam: kant i samma materiel, Denna är i nävervitt med gummi- sula i svart över mellansula i läder, sen n känga med högt skaft och ”skärp” som är ställbart, Köngan har. 4 ”imellansula i läder och rejflad gummisula, n ma. ”Högstå mode ifråga 'om dara stövlar är de höga: typerna,” som sannolikt inspirerats från Ryssland, sinniga får” vi: dock: inte vara här, utan "vi. håller oss helst -till släta skinn” med ”en ö + gång mellan stövel och ben.” - Material " med narv- och” ibland. hela kängor av sälskinn kan. man se' i: enstaka fall; Oftast- är ovan- . lädren ,släta" både när "det gäller de: ryskinspirerade stövlarna och Det vill' en hel det ingredienser: till för den här maträtten, men lita'. på att det blir en omtyckt söndags-. sen middag om ni lagar PrAå - ” . Fläsknavarin (4 pers,'. N 1/2 kg fläskbog, salt, peppar, ma! Jen paprika, 2 purjolökar, 4 moröt> ter, 2 gula lökar, 2 msk tomatpuré, 2 bitar saffran, 2 al vitt vin, : Fläskboken skärs i jämna, .ej för. stora bitar, kryddas med 'salt och. . peppar och. en smula paprika. Köla, tet brynes tills färgen, blir ljus: och" :. vacker och: förs över till en .eld>. FI: fast gryta. En halv liter buljong i (ev på tärning) hälls i så att:den I täcker köttet. Grönsakerna skärs i strimlor och läggs i grytan, Där läggs "också tomatpurén och de två saff-". + ransbitarna samt vinet, En' ytter- ligare smaksättning "med vitlökssalt "Passar bra om man så vill Rätten .- Serveras med potatispuré.' Vill man! göra sig ytterligare besvär kan mnan'. j; blanda m litet finskuren grä slök I ” samt bacon i små tärningar. . En god lunch- eller vickningsrätb Skinkbananer. med ostsås ' a på "4 fasta bananer, senap, 4 tunna ” + skivor kokt skinka, 1 1/2 msk” smör : eller margarin. - Ostsås: 1 1/2 msk smör eller mar | garin, 2 1/2 dl mjölk, 1 1/2 msk vetemjöl, JA dl Mäliagrad riven. H ost, ne vv Bred skinkskivorna” med ett tunt > ' j-lager senap, Skala bananerna, och rulla in dem 'i skinkskivorna' med - . Senapssidan inåt. Pensla banantop= Parna , med smält smör och lägg ' rullarna på ett smort eldfast få ÖOstsåsen: ' Fräs smör” och "mjöl, ” späd med" mjölken, litet 'i sänder; och vispa såsen: slät ' och jämn. Till: sätt den. rivna' osten och låt. smälta i.såsen över svag värme, Häll , ostsåsen . över. 'skinkbananrullarna ;- och låt rälten stå i medelvarin u 200 grader, c:a 20. min elle; bananerna - känns mjuka och såsen fått vacker färg, Servera' rä ten nylagad' och sbjud grönsallad yInögret ti till, - : det faldtiskt v vår: skyldi het att: bjuda hit -dem -en - kväll, a ger utan att. ha bjudit igen”; Känns Va tongångarna igen? Men kan man... verkligen-.tala om rättigheter och, skyldigheter i de” här de nyare promenadskotyperna” med sin höga silhuett. : > Knäppning både framtill och bak- till förekommer på promenadtypen, .Knäppning med sleif och spänne är en annan lösning' på ”tillslutnings- problemet”. ” . De nya skokängorna — booties - " med hög silhuett finns både med något ' högre ”läderklack och med låg ”flickklack”: Högsta höjd rör ' sig om 30—40 'mm och trampytan "är väl tilltagen, De flesta modeller- > därför säger det sig självt att man inte bör gå med dem inomhus, Det " finns heller ingen: garanti, för vatt de. inte färgar av sig på mattor och golv. Förresten kan det inte an- ses välklätt att använda så : pass rustika 'skor inomhus. Och nog; vill vi väl vara välklädda! > För att. vi skall känna c OSS rika tigt varma : om fötterna är dessa stövlar och. booties fodrade antin- gen med fårskinn, filt- eller teddy- foder. För att ytterligare förhöja värmen finns en sula av Väder i in- nan gummisulan tar vid. i -Länssko nämnden” behandlar åter. bögstadiefrågan : Frågan, om. organisationen av en- hetsskolans högstadium i större des Jen av Hallands län var uppe. i fredagskonseljen. : slöt återförvisning . till : länsskol- nämnden för ny prövning. Klago- mål över den av nämnden tidigare beslutade indelningen hade hos re- geringen "anförts av Våxtorps, Ves- sigebro, Morups, "Fjärås, ' Himleda- Jens, ” Karups, i Ränneslö S, Sim= långsdalens, Veddige, Värö, Årstadå, Låholms, Hishults, : och : Veinge landskommuner samt Laholms stad. "Besvären har gällt förläggningen 'av : högstadieskolorna och, högsta- dieområdenas geografiska omfatt- ning, Länsskolnämnden hade själv begärt undanröjande av nämndens "beslut av den 22 februari 1960 om indelning och Åh stadieortér för att 'kunna ta upp” ä endet. till nv be- ”bandling, = te så Regeringen be- Fl” . lingarna i lä gen? "Inte "har - vi: väl bjudit våra vänner bara för att/själva bli bjud- na? Även om det' är 'roligt att'få en .inbjudan och gå bort en 'kväll!; på kaffe, bridge 'eller dans ' eller vi väl inte redan när vi går be=." ' höva känna plikten av en returin- vitation? ». : I dessa Postadsbristens. och irånge” - boddhetens dagar kan det för mån. ga vara svårt att se. sina” vänher hemma." Man har kanske'småbarn” eller > gamla föräldrar att' ta hän= ": syn till eller kanske. är man inne-: boende hos någon som inte "gärna ser" att iman tar upp vänner; på : « tuationen en' annan. Den som var inneboende har -: gift sig 'och fått lägenhet, en annan .kanske lyckats” ” byta till, en större lägenhet och en” tredje har byggt villa.” Då "passar ”:- det säkert bättre att ”bjuda igen”. : Till dess kan' vi väl vara. glada bara åt varandras sällskap och gläd= = ja oss åt de trevliga stunder vi har .- tillsammans” Hos vem det, är man . . Kar trevligt spelar väl mindre roll ; ”Dalmus”. tävlar för USA.i VM” NEW YORK : -Det svenska Taget till VM- tävlingen På skidor är ännu in- - te uttaget, men säkert är att Karl Bohlin, född i Skattung- > byn i Dalarna, kommer att stå på startlinjen, Man han stäl- : ler upp för att försvara Unele Sam färger, . Karl Bohlin har nämligen bott i Förenta Staterna sedan ' tar var ang pojke och hemadres- sen är nu” Minneapolis, ' Han ' . Var med i det amerikanska la- : get också i Squaw Valley, men åkte där bara stafetten. lingarna som hölls i Lake Placid i början 'av januari placerade sig Bohlin på andra plats sammanlagt, efter 19-årige Michael Elliot från Colorado., John Bower från Maine tar upp kampen med de nordiska specialisterna i kombinerat, Amerikas framgångar I VM-täv- I de amerikanska uttagningstäv- |. AN ne oe a rat och backhoppning blir kanske zu begränsade, men däremot tycks ut- sikterna vara goda för att ameri-= kanska utförsåkare skall kunna - ”Iplacera sig. Linda Meyers från Ca= lifornien besegrade nyligen i Grinz ' delwald en stor del av den euro= ' peiska dameliten i storslalom, me=" +" dan Joan-Hannah från New Hamp- shire kom tvåa, likaledes i stör- slalom, i Courchevel, Frankrike, Där visade också Bud Werner från Colorado lovande form .och slog 74 ' konkurrenter från . 11 nationer. '. Werner skadade sig som bekant under träningen före olympiaden i ”Squaw Valley och kunde: inte" delta, men rycker .nu tydligen fram som en 'av favoriterna i årets VM: KÖRDUGLIG dlöpning, a i 4 remot”a är förbrukningen, av både smör öch margarin så hög, att dessa "länder toppar statistiken, ”under det att t, 'ex. Holland, som svarar för” 810. 76 av. hela N sor ot världens :smörhandel, själv hör till ide lägsta -smörförbrukarna i wärlden. När idet- gäller mar= garin ligger detta Jand emeller- fid i toppen, endast överträlfat |”: YT av Norge. Det "är buvudsäkli- gen. den stora : prisskillnaden mellan smör 'och margarin, som |: är orsaken härtill. Det verkliga 'smörlandet” är däremot Fia- [0 avseendet, | vånare, toppar statistiken' i de vv land, som "med en "årlig. före) + >. brukning av c:a 15 kg, per in- — sade filosofen — med (kvinnor, t som ilovar sina män 'att ”förlåta minner. dem om: det;. Hd Mattips” N- en pratstund i all enkelhet, så skall... - Sh 'glömma” är att de alltid pås. | Le. Nu har vi varit hos dem flera gåne sd 7 rummet. Om några år är kanske si- + - . Ar DET OBEIAGLIGA - + sn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.