"Torsdagen den 25 januart 1962 SS 'att: så bröd”. till. att äta Och "nu säger Han, att så skall det ock vara med ordet: som utgår ur min mun: det skall icke : vända tillbaka: till fåfäng mutan att hava verkat, vad jag vill, och mutfört'det, vartill jag hade sänt ut det; Jesaja 55: 11. - Ordet söm utgår av Herrens mun. Såsom Han är Livet självt så är Hans ord ett levande ord, som giver liv och leder till liv. Den som på allvar. har ställts inför det Ordet 'och släppt till sig helt för det, han får också erfara dess 'förunderliga kraft och verkan. Det är något helt . nytt," som har kommit in, med .' de mest vittgående följder. Där blir frukt, god frukt och utsä- .de med, så att det också kom- mer andra'i sig själva uthung- rade till del, så att de går äta och ordets säd föras vidare. Ic- ” ke människoord utan Guds ord, det är redan det en borgen för, att det. aldrig blir fåfängt, där det kommer. ”Verkat vad Gud vill”: Gutl3. vilja skall det inte vara något: tvivelsmål om, ”Gud " vill, att alla människor. skola bliva frälsta "och komma till .. kunskap om sanningen. , +: ”. ”Allä" de' många profeterna i hela "G:a Test:ts tid, det war sitt /eget .. ord, Gud hade sänt : bt med: dem, "Och när Ordet, - Du Hi som Vär hos' Gud och vdr Gud, blev kött och tog sin 'boning ibland oss, när Gud i Kristus blev mänöiska, ”det'.var Ordet direkt ur Guds egen mun. Det var Guds. kärleksvilja tydligast tänkbart uttalad, och den rätta bekännelsen : från : lärjungarna om” Jésus:« blev > också denna: : "det. eviga livets bord Och vi . | är Guds: Helige”! Aldrig hade någon människa” så talat,; som den” mänten vtalade. Han” gav ju i fullaste bemärkelse liv:åt de döda, Efter kall och ofrukt- bar winter blev -det' med Guds .. rikes ankomst'' både ', vår och ' sommar: och .skördetid.. Och så- som deri:istore:-Såningsmannen Jesus har sina särskilda: tjäna” re, som, här Hans särskilda kall lelse, och, som Han sänt ut med "> sitt ords:ädla säd; så:vill Han, LÅ ämnet för, denna - min första att var och en; som fått del av frälsningens word, också skall bli ett. Hans. vittne ' och. visa andra vägen: till'Hononi' Och predikan, här: blir r' den ' store 1) Den store Såningsmannen "är Jesus,'.och. Han -vill- så ut: sin go- da säd hos 'alla, så. att där. blir livets frukt. Möts 'Törne öch tistel 'skall hon bä- ra, En :för syndens skull förban- nad jord.-Du 'skall 'äta ditt bröd i ditt ”anletes "svett, till dess ' du vändér åter till jorden. Fåfängligt — förgängligt. En sådd i köttets åker, varav man skördar förgäng- else. Frukt men dödens frukt, Ja, ” så såg det ut, när människan i olydnad och trots mot Gud styrt? och ställt. Men Jesus kommer och vill göra wår "sak. till: sin... Han skall ställa tillrätta, vad vi ställt . så gruvligt illa. Människan var ju > ,dock 'ämnad vill salighet och" liv. s Dy or 4 ä Och Jesus får skörda, vad vi ha- de sått, för ätt: så bereda, oss frälsning; Han måste skaffa .en god säd, , som bär god frukt. Och Hån både förvärvar oss frälsningen och giver. oss frälsningens ord. 'När Han gick omkring härnere, be- hövde Han bara' säga ett ord. Det visade sin kraft, och det blev så. Dit ordet kom, där det fick ingång, där blev det liv.” -- Det förvissnade blev friskt och kunde "blomstra av hälsa. Den av sjukdom fullständigt bundne blev helt fri öck kunde gå. Den lekam- > ligen döde : kunde stå upp, bli « löst och återskänkt till livet. Den, ”. som varit död i överträdelser och A skinnat” andra, så att synder, alltsammans 'det . gamla blir förgånget, och allt har, blivit nytt, Jesus går sig trött av vand- ringen, bara Han kan: få så sin säd, är det än'en 'enda människo- själ, det 'gäller.. Det är för Jesus ” inte något .”bara”. Ty "en enda ” mä jäl har ett: så: oändligt värde, Och det verkligt stora är ju också detta, att ingen enda är för usel, ingen är för djupt sjun- ken, ingen ' synd för gammal eller för svår; inte för många synder. » ”Jesus tär emot syndare och äter med dem”;” ”Han . går »in' för ; att gästa hos syndare”, . on En kwvinna, ja, när det gäller frälsningssaken: samma - ställning »inför Gud. Eh kvinna av ett av- skytt folk, som man: inte skulle befatta sig med, för Jesus. föränd- rar det inte alls saken. En i synd och skar djupt sjunken kvinna — ”det är intende friska som behöva » läkare utan .de sjuka”. ”Jesus har inte kommit för att. kalla rättfär- diga utan. för att kalla syndare”. Sackeus;. som i sin girighet mest 2. |] hundrafaltt: + i ånger och botfärdighet ge fyra-. mer utsädet till dem, skall det dubbelt ' igen. Och ' frälsning ve-| också där bära frukt! ” derfares " både. honom och - hela] 3) I den store' Såningsmannens hans hus, 'så att där blir både tjänst. är.jag tagen, ' och' Herren ett'nytt hjärta och ett nytt hem, | har sänt mig hit till folket i den- Synderskan, som låg vid Jesu föt- | na stad,-, . 2 ter, och som en egenrättfärdig Si- mon inte har något till övers för, Jesus gör, att hon kan få ett gott betyg. Äktenskapsbryterskan, and- ra har bara stenar till övers för henne, och hon skulle ju rätteli- gen döden dö, men genom Jesus blir det livet. Den samaritiska kvinnan kommer som en beryktad synderska, och hon går ifrån Je- sus som en evangelii budbärerska, Petrus, som sjunkit så fruktans- värt djupt, så att de svarta vå- säga gandlig, präst, en som" väl er men inte gör, en ' präst, som predikar Hk men själv rta vid provet, ord, vackra ord, men ändå barat ord och ingen täckning bakom orden — Gud bevare mig för detta! Her- ren här ju dock tagit mig i sin tjänst och också nu, trots allt, funnit mig vara förtronde värd. Jag tackar att Han ännu vill använda. mig och att jag har r fått komma hit. Jag ber, att min gorna syntes mot detta” inte vre-| tjänst måtte bli inte något halvt da och stygga, allt är wäl förtviv- och fjumt utan en helhjärtad lat för honom? Nej, när han nu ! tjänst, att jag själv inte måtte gå möter Jesus, när han nu riktigt , miste om Guds nåd, att jag måtte har sett, vad han själv har gjort, ' ge Herren inget mindre än 100 9. men också vad: Jesus, de natt- Jag hälsar er alla, kära försam- svarta syndernas fullkomliga För- Yingsbor i Laholm! Mitt budskap sonare har gjort, när Jesus ger till er, mitt ärende 'till er, det sin fallne lärjunge ' en mot den som min predikan och 'mitt arbe- svåra förnekelsen svarande upp- j te kommer att röra sig om gå ut rättelse, det börjar ett nytt liv, på är” just detta: en och ja, först nu ett verkligt li el sen! — en man, som är Messias, Rövaren på korset — så mycket Kristus, Jesus! Det gäller ju både ”ovock UR PRESS DEN AMERIKANSKA fackföre- ningsrörelsens : tillväxt håller på långt när inte jämna steg med ar- betskraftens ökning. Under 15-års- Perioden 1945—609 ökade arbetsstyr- kan med 12,9 miljoner, och av des- sa lyckades organisationerna endast & 2,9 miljoner som medlemmar, Samtal med Rousseau och andra. | > > Åv f folkhögskollärare Nils Palm. . + 105 od , Via sidan'av Darwin och Kropot- kin framträdde' omkring sista sekelskiftet ur ett dittills obeaktat förgånget den geniale österrikiske munken Gregor Mendel. Darwin och Kropotkin står som talesmän för tron på miljöns betydelse för st; TCO-tidni "och hänvisar till AFL-CIO:s; tidning The American Federationist: Flera orsaker medverkar natur- ligtvis. till den nuvarande situa- tionen. Den främsta" synes emel- lertid vara att tjänstemannagrup- perna ökat och att de amerikan- . ska organisationerna hittills. inte lyckats bli attraktiva för dem; År 1900 utgjorde arbetarna 60 pro- cent av arbetskraften och tjäns- temännen 28, 60 år senare var fördelni "följande: arbetarna genomstyggt, det hade kommit först och sist er frälsni ik, och upp och fram hos :honom, han här får det inte vara fråga om var väl nu mogen för den Ondes Något annat än ”Jesus, Kristus, rike! Nej,.inte ens i elvte tim-|9ch Honom såsom korsfäst”, men behöver . det - vara förlorat, | Till Jesus skall du komma, till om Jesus kommer med, för 'Jesus tro på Honom, den sanna och 1le- är räddningen, Inte blott vänlig Vande tron, mer än. försanthål- åtanke, Benådning, hel och 'full landet, den tro, som innebär det- benådning, och han kan samma ta, att du. själv 'hör, själv ser, dag omplanteras i paradis, Jesus själv veti och leve i vwvissheten gick, sa 'vi, den långa vägen, Han Om att Jesu är din och hela värl- glömde sig själv helt, försaka bå- dens Frälsare, - Det kommer att de mat'och wila bara föratt få betyda en radikal förändring ' av bli en människosjäl till hjälp, Och alltsammans" ditt, i: ditt 'eget, i Han går så: långt, att Han själv din syn på och ditt förhållande stupat och tycks helt duka un- till andra. Det ena nödvändiga blir der.. Han ger'sig ut helt för att för dig det ena' nödvändiga, och för oss bli' ”livets bröd”, Han tör- där du går ibland andra, det skall star och får törsta för att kunna Också där: märkas, att du är ge oss ”livets vatten”. Jesus måste. Ute i angeläget ärende. Men "det fullborda det verk, Hans, Fader, är alltså till Jesus, du själv be- givit Honom att utföra, Det blev, höver komma och komma ständigt fullbordat, och det visade sig full- ..Det betyder, att det inte får va- bordat. ”Åv den vedermöda, Hans rå ett. från ' och till, ' när det gäl- själ har utstått, skall Han &e frukt ler Guds ord,- utan du behöver och . så bliva mättad”, så hade, regelbundet Tomma och hålla till också profeten långt i förväg för- > vara under ordets verkan, om utsagt. Jesus uppstod och upp- det skall.bli,:inte bara en god ståndelsens frukter är saliga fruk-' början utan ' också" en ,god fort. - 40 och "tjänstemännen 46 procent. Tjänstemännen : är = följaktligen idag den största gruppen och man - behöver inte fundera mycket på det här problemet för att inse, att. det är något av ett livsvill- kor för den amerikanska fackliga rörelsen : att, organisera tjänste- männen — om den skall undgå en. farlig stagnation. Problemet . existerar för övrigt inte endast i Amerika. 'I flera industriländer — med undantag för främst Nor- den '— utgör de växande grup- perna av oorganiserade tjänste- .. män ett betydande problem, Frå- gan har också på initiativ av TCO diskuterats i Fria fackförenings- internationalens regi och den krä- ver verkligen > uppmärksamhet, För en lösning är. det emellertid . inte tillfyllest. att göra allmänna av ett mä om vi nu håller oss enbart till det mänskligas sfär, Mendels forsknir- gar gav ett oväntat stöd åt tron på arvet som grund för ett människo- livs utveckling åt det ena eller andra hållet. Så vitt jag vet, har inte Mendel framlagt sin mening om för- hållandet mellan arv och miljö såsom ödesdigra faktorer i en män- niskas levnadsekvation, men så myc- ket mera har åsikterna i denna fråga brutit sig efter hans tid. De ofrånkomliga resultat, som Mendel och hans lärjungar kommit till på ärftlighetsforskningens område, har tidvis drivit tänkare och pedagoger till den "meningen, att det i stort sett inte är . mycket att göra åt en människas öde. Det blir sådant som det måste bli med de' arvs- anlag, som var och en av oss har att bära på. Arvet är en gåva eller en börda, olika för olika människor, och vårt liva utformning bestämmes av detta arv, alldeles. som andra naturliga företeelser bestämmes av sina givna och naturliga: orsaker Detta överbetonande av arvets be- tydelse har. väl tidvis försvagats, men alltid, när fråga blir om män- niskans innersta art, när spörsmålet om ans möjlighet k . uttalanden. Istället krävs kraft- .fulia insatser och att;man” går "till verket utan fördomar, därest - man vill ha framgång, För såväl tjänstemännen själva som för :de "> löntagargrupper som redan är or- : 'ganiserade måste väl ändå det allt Så j + ov Honom, Hans: ord lika levande och kraf- ten, den personliga kontakten, som tigt den då : ar «Vi var och en behöver få och ha an dag, som i dag är. Där. med Jesus, om' där skall bli man är under ordets verkan och' ip; liv och livets frukt. Men | MN es y 3 mt om tta venkan, jär Snar ; verket är Herrens med Ordet, med Vv 2 ge Tur. göm . IT nådens medel, som Han.i sin kyr- varat, : där. sker? ingenting mindre: ka' och församling, detta. Guds” ri. än Livets: under. pär 801 kes : åkerfält, arbetar . med, : Och Där blir hp eftersom" verket är Herrens, så är uds ivike' bärgad ända Ord: det. aldrig "fåfängt. . Han" svarar e 'hirnmelskä ladonna "Skörd, själv för. växten. Det. är . högst je och jubel.på-:den” st höppfullt, det är löftesrikt om nå- ] Jubel pa: den.-stora ”got»Det 'ärtförmer- än något an- at att få del av det, 2. dens "dag; " Det är. ofattbart stont att få va" vill Jesus j alltså » så i ut "hos r alla mom ga Så gäners det, om ra ra i. Herrens tjänst. ”Fälten -vit- tt: så säden faller väl också vig Pade till skörd”, Jag har all an- vä Miri a CSA VIC. Jedning att se ljust på arbetet här, gen, på stengrunden, bland törn. tt vänta stora ting. Här" bör ne : och + tistel, ' Men :; hjärteåkern kunna -bli 'väckelsetider, : när: vi kan,: båra Jesus får. den. om hand” är - betrodda -med Guds” Ör vI gon, fär bearbeta den, bli den goda "kraftiga: ord.. Om jag får se:re- Pndeltajet act Där —- Upp tilllsyltat, god skörd, så är detta'in-- - "sl té tack. vare mig — ”andra'hae tens. va: arbetat" och jag har: fått gå in som själv i deras arbete”! — och om något ere ++ blir uträttat genom ' mig, så' kan- 52) T'den”store Såningsmann tjänst vill den gå ut, har, tagit emot, «=== =; > : En: Jeremia "övertalas -och :låter 'ske. frukten' kommer ' fram ' först sig; övertalas,, Herren griper 'ho-" en gång, när mitt arbete är. slu- nom och bliver . honom . övermäk- ' tat. Alltså” all anledning , för mig tig. ”Gå. åstad vart: jag. än sän- till frimodighet men - inte till hög- der dig och tala, vad jag än bju- modiga tankar! ”Fälten vitnade till der dig”! Uppdraget "är givet, vä? skörd”, —' inte: tack vare budbära- gen blir den:väg, Herren anvisar, ren —'stanna" inte 'med att lyss- icke lust till syndares 'död, utan så att det stannar med en tro' för att de omvänder sig och får leva”. hans'"ords” skull utan ' gå; som Och den samaritiska kvinnan, hon.' du behöver;' längre! Kom själv glömmer: det,' hon förut varit så: till Jesus och se och ta emot 'or- upptagen av och så helt. upptagen det'direkt'-ur Hans mun; ' såsom av. Hon skyndar, måste skynda in' Herrens 'ord,: så att du kommer i staden. Otrogna stadsinvånare, ända fram till Jesus, blir och för- men det är ju inte möjligt annat, blir Jesw egen, Något mindre för- än att, om de bara kommer, de slår: inte. Men . då skall det, om själva' måste: se och tro. Själv ta vi gör så, bli frukt, hos dig. och emot, Ja, detta är ju nödvändigt ' hos mig och /hos alltfler. Det blir både för ens egen del, och om skörd, en;god skörd, och vi får man skall ' kunna bli: till. någon ' tillsammans en" gång i. den him- -verklig hjälp och välsignelse för melska staden :för evigt skörda andra. Det får. lov. att werkligen : med jubel! Bullar Net vara någonting bakom orden. Man | > AMEN! iu behöver. själv vara den levande! ' Psalmer: 411, 500: 230, 425: 3—6, predikan, Det måste märkas, att 239: 2-5; ct CL. det av en Salulus har blivit enl > : Paulus, Cocos | Fn De andra, de, som är därutanför, 100 IiInvanare behöver ju komma till" detta, attj + oket 7 : också de ”skulle vilja se Jesus”, | : ; få se, att det är Kristi kärlek, som tvingar mig. ”En man, som har sagt mig allt, vad jag har gjort”. Man måste ha låtit sig ställas in- för. Herrens 'skarpa, skoningslösa ljus, fått alltsammans helt avslö- jat, ingalunda lätt men samtidigt så befriade, en salig befrielse; Det måste bli en'uppriktig ånger och botfärdighet, om jag rätt. skall hna få se, vad Jesus har gjort för. måg. Denna den saliga upp- täckten,. att för den överflödande synden finns den än mer överflö- dande nåden. Kan Han, som mö- ter mig med. den, vara någon” an- nan än ' Messias, den" levande Gu- dens Son, som ; a jvärlden för: att frälsa syndare, också den främste ibland syndåre! Det, är "det fasta ordet, väl värt att "mottagas”, = vrak MT Och där det fått verka tro — som evangeli ord gör, där man Öppnar sig för det, för. det har sädens, fröets ; inneboende kraft, som spränger, spirar .och växer — där måste man ut, skynda med glädjebudbärarens fotsteg, 'så 'att också de andra får del av evan- gelium, se ”hur mycket. gott, vi hava i Kristus”. Där blir något av den. nitälskan, . som riktigt kan I ; i>Hjärnarp : Lo : .- 0 mer än' 75. år . STOCKHOLM. (PRK) Vv '- 'I Samband med 1960 års folk- däkning ' infordrades ' uppgifter om könsfördelningen inom de o- lika . åldersgrupperna på” rikets landsbygd. » Av "detta material som nu sammanställts och publi- cerats av statistiska :centralby- rån framgår att i Hjärnarpsg för- sämling var inom åldrarna under 5 år 41 invånare av manligt och 45 av kvinnligt kön. Motsvaran- de siffror var för åldersgruppen 5—9 år 68 och 58, för 10—14 år 84 'och 78, för 15—19 år 72 och 79, för 20—24 år, 56 och 41, för 25—329 år 42 och 36, för 30—34 år 42 och 31, för 35—39 år 43 och 54, för 40—44 år 56 och 47, för 45—49 år 58 och.58, för 50— 54 år 60 och '61, för 55—59 år 65 och 34, för 60—64 år. 43 och 49, för 65—69 år 35 och 42, för "helst ville slippa, att ha med den mannen ”att göra, och som skulle : skördat, vad. han i sin orättfär- dighet har utstått, han får förlå- » telse och ställt tillrätta, . > Jesus sår sin goda sä dan gror och spirar, od ' Den re- " Sackeus kanlikaväl de få träffa" Jesus!” Kom= 70—74 år 31 och 34 samt för åldrarna över 75 år 43 och 57. Av församlingens totala" folk- mängd på 1643 invånare var förtära "en. "Barnen, de unga, de äldre, vilken ålder, stånd och vill- kor, det gäller, det är ju lika an= geläget för dem atla, invånare här "öppna armar. ut till .människorna.. Ty ”Gud har Na till hans ord, håns predikan,| - ter. ”Frid vare med "eder"! Frid. Sättning och en härlig fullbordan. > översku För ; Vara, Fr - i med , Gud, syndaförlåtel frid, Männi r är välredskap, får vara ” fackligt medvet: - me evigt liv och fullkomlig salighet,” Johannesfingret,” som -. visar till AR Dk : i STA som ”bonttager : världens | «SITUATIONEN :- KAN ...- tyckas idealisk för: en progressiv skolmi- nisters” expansiva planering, skri- ver: Tidning för Sveriges Läroverk apropå 'statsverkspropositionen.' Allt flera. förboppningsfulla ' ungdomar ställer. sig i kö utanför hans sko-: lor; näringslivet tar emot:den spe- rialutbildade ': arbetskraften ” "med Men -denna. i och för sig Jov- värda "utveckling. ställer .samhäl- lets på i ksamheét på svå- "| Det' är visserligen /sant, att när på tal, så måste problemet om ar- vet "prövas, om det. också / aldrig kan lösas, + Sadia reg : En diktares framställning av idé- eller mindre skymmande "dis möter våra ögon, « Egendomligt är det att de tre teologernas meningar i den: fråga, som nu behandlas, frågan. om män- niskans natur, på en gång visar påfallande skiftningar och»en för- underlig likhet inbördes. Gemen- sam för de tre är den djupa och klara pessimism, som de hyser i fråga om människans väsen. Men påfallande är också att denitia pes- simism växer allt efter deras fram- trädande i tiden, Luther bygger på de bägge andra, liksom Augustinus bygger på Paulus, men ingen 'av de båda tidigare når upp till Lut- hers skärpa i omdömet, Paulus ser klart och beskriver lika klart syn- den och ondskan i den nuvarande tidsåldern, vilken han menar ligga i det ondas våld, Augustinus har drabbande -: ord om männisch vanmakt, hennes träldom under det onda, men båda se också med för- tröstan fram, den ene mot ”den kommande eonen”, den andre mot den ”Guds stat", om vilken han skrivit ett stort arbete, Luther är väl inte blind för Guds makt och för frälsningens möjlighet, om vil- ka ting han skrivit fl de och N ' tt vilket han just på' grund av sin miljöns, omgivningens verkan på ett människoöde får stöd av Dar- wins teorier, fast denne inte så - mycket uttalat sig om just mänsk= liga förhållanden. Än tydligare rå Rousseaus sida står Kropotkin. Hans ord om den inbördes hjälpen som 'en livsfrämjande faktor skule av Rousseau ha tolkats som hopp= givande, när det gäller att med <tt vettigt samhälles hjälp dana mäån= niskor av annan art än de som vi. i vanliga fall möter omkring oss. Mot . detta sista står: dock många psykologers och :samhällsforskaves mening, att förutsättningen för ett bättre samhälle är bättre människor. Mot hoppet om detta reser Men= dels ord om arvets dominans en barriär, som av andra byggts upp på hans forskningsresultat. Rydberg blir med stigande ålder och ökad erfarenhet allt' mindre trygg i sin tro på mänskligt framåtskridande 1 riktning mot godhetens seger över ondska och gemenhet. Hans slutord i Kantaten av år 1877 riktar våra blickar utöver den tillvaro, 'där vi inspirerade ord. Men han 'fick allt 'svårare att i en vrång och galen värld hålla sitt hopp vid liv. Om ett protokoll över detta sam- tal uppsättes,-så får det ungefär följande innehåll. Ämnet för över- läggningen kan i få ord formuleras så: an av människ nu . Han talar om ett ”fa= dershem”, och det kan vara även- tyrligt "att avgöra, var han: vill lägga detta mänsklighetens slutmål om i denna tillvaron eller i en annan. Samma syn på vårt problem skymtar i slutorden i Prometleus och Ahasverus, där han låter Mes- sias välsigna titanen efter dennes : möjlig? Mot Rousseaus optimism och mot ' hans tal om människans naturliga godhet står många iaktta- gares bestämda erfarenhet av egois- långa och hårda kamp med Ahasve« . rus. De glimtar av en bättre jor= disk och tidlig framtid, som Ryd- berg låter lysa fram, släckes I den kampen. mellan Darwins, Mendel och Kropotkins "anhängare ' möter vi i Viktor Rydbergs väldiga tan- Rousseau ' ville "göra "till ett för ännisk "utmärkande grundfak- kedikt' Pr och ' Al us. Rydberg skrev -detta sitt verk, hade han inte gjort bekantskap med Krao- potkins arbete Inbördes hjälp, som kom ut år 1902, alltså åtskilliga år efter Rydbergs död. Men de tankar, som Kropotkin framlägger, hade gi- vetvis existerat långt före hans tid, och de hade säkert levat i Ryd- bergs sinne, om de också inte fått tum. Rousseaus klankande på sam- hället kan av hans belackare åter- föras. på hans egen -oförmåga att men, h lösheten, av j , | djupa p » som kristend habegäret, såsom hos iskan ti- | mens tre vapendragare i vårt samtal digt framträdande symp på en|ger uttryck åt. För dem är allt ord=- helt annan natur än den, som |nande om uppfostran och samhälls= reformer och människoförbättring genom 'enbart” mänskliga åtgöran-. den ett meningslöst tal, Gud allena, ' tron : allena, ny födelse, omvändel= inordna - sig i det samhälle, mot se. frälsning, se, där nyckelorden I deras inlägg. +, . It par den filosofiska och natur liga begrundning; som den store £rys- sen skänkte. dem.. De. djupa.' mot-. sättni 3" som-i+ Rydbergs: dikt "ra prövA Ett; problem är att” allt- ”-för många ungdomar får stå kvar > i kön utanför 'skolornai" 20: pro- >» eent : av de, sökande . avvisades : höstterminen 1960 vid allmänbil- . dande gymnasier, '40 procent. vid de . tekniska, nära : varannan” vid |7 " handelsgymnasierna, drygt varan- " nan vid yrkesskolor och spärrade i fackhögskolor. "Trots "målmed na insatser från inte minst skol- ' överstyrelsens. sida: har antalet gymnasieplatser inte ökat i takt i med den:snabbt: växande : efter- - frågan. Alla hittills gjorda prog- .aoser på detta område har över- :”Gymnasieutvecklingen : har trots kraftig expansion alltså på visst sätt hittills hållits tillbaka, - , 1 inv » Detta har betingats dels av otill-- > räckliga . materiella : och ", perso- nella resurser, dels av myndighe- ternas förklarliga motvilja mot att släppa lös en ohä d gymna- vet= a -. sng Far av 2 É skymtar 'på "olika ' områden, 'kan sammanföras "i några motsat lör. snart ett'par tusen år, varen etiopisk. hovman på, re- sa från Jerusalem till sitt.hemland. Darwin och Mendel mot Kropot- kin, det .som' är mot det som bör vara, underkastelse mot frihet, våra dagars öster mot väster, arv mot mil ö, inbördes . kamp mot 'inbördes hjälp, resignation mot tro och hopp. Rydberg anses ju som diktare 'vara av. romantisk 'observans;” men ' den meningen : får : inte. 'något 'stöd i denna dikt, där hans oförvillade och realistiska" blick på värld och liv starkt kommer :till synes. Jag har en ' känsla av att Ahasverus'mäk- tiga och . innehållsrika ord tidvis tar andan från den bundne, titanen, där. :han ligger. och ' kämpar , 'sin kamp ”för det som borde vara; mot allt. det. svek,:i den lögn, den nöd som är”,. Till sist går ' det läsaren så att det för honom ' blir: en tem-' k att avgöra, vilken av " sieexpansion i ett skede; då den . varit ensidigt inriktad, Efter nand som ' fackgymnasierna - byggs ; ut ;: blir det lättare att ”balansera',ut- bildningsväsendets > hastiga ' ut- veckling”. Genom de nya. fack- skolorna ökas ytterligare möjlig- heterna att tillgodose detta behov. --Ett på detta” sätt. rikt .nyan- serat ”gy åldersstadium” de bägge gestalterna som skall få segerkransen i den hårda ordstriden.” Det. blir en' fråga om trö, -huru-: vida "vi, anser ” uppfostran” möjlig, huruvida vi. vågar” hoppas på en ”utveckling” i samarbetets, männi-. skokärlekens,: 'godheteris ' "riktning, eller 'om' vi.av- förfäktarna av ar- vets. domi drivas in'i resigna-' « Mar bättre förutsättningar. att ta emot den snabbt växande ström-' men av utbildningssökande från realskolestadiet och grundskol :: Snåla svenskar :: Av alla turister i Norge är sven- skarna de som lever billigast.' Den norska hotell. och turistföreningen konstaterar faktum i undersökning. Nära 16.000 utlänningar som-besökt Norge' som. turister har redogjort för hur mycket pengar .de gjort slut på under den tid de vistats i landet. Icke européer, bortsett från USA- medborgare, är den bästa affären för norrmännen, De som flygvägen lämnade Fornebu (Norges Bromma) |- avslöjade att de gjort slut på 100 kronor varje dygn. Flygpassagerar- na från Danmark hade dock inte spenderat mer”än 28 kronor dygnet, Bilturisterna . hade ' haft. de: lägsta dygnsk na. Här ärsvensk ha de vanligaste. > De flesta tältar och stannar endast tre dygn. Kost- nad: 18 kronor dygnet. De franska bilturisterna lyckades dock göra av med femtiolappen jämnt varje dygn under sin norgesemester. "En herre, kommer in i ekipe? ringsaffären: i SD — Går det an att”få prova den där randiga kostymen i skyltfönst- ret? bs | Biträdet: . Mr — Jaha — men vi har faktiskt särskilda provrum också... tion” och hopplöshet.- Till osäkerhe= ten och förvirringen i diskussionen hör: onekligen att: Prometeus tycks hämta : sina "argument från "samme Darwin, « som ' gent '. emot Mendel gav rum” åt. tanken "på lighet ten av förändring och därmed möj- ligheten av frihet. från den 'hårda bundenheten vid arvet. Eller vågar vi tro, att om Rydberg "hade känt Mendels forskningar, han skulle hos denne ha hämtat vapen att sätta i händerna på Ahasverus, i stället för att, som fallet blev, låta Dar-| wins ord om kampen för tillvaron bli den vandrande judens b wudar- gument. oe Ännu några deltagare i'detta sam- tal -'anmäler" sig till sista; Det är I kristend Han färdad $ lå t. Orsaken var den att han hade en bokrulle i sitt knä. Han häde”' gjort. 'detsamma söker ett större samhälle. Han hade var begripligt för en främling. Is- raels profeter talade inte bara ijuv- ligt till Jerusalem, De: gick också till storms mot den synd och skam som frodades i världen då som nu. Hovmannen förstod inte allt han läste men bibeln berättar att apos- teln, Filippus ! mötte '"hovmannens ekipage och såg hans villrådighet. Han frågade:. Förstår du vad du läser? . Sen följde han hovmannen ett stycke och förklarade för honom profeten Jesajas bok, « = 2: on. "I vår tid och i vårt Jand har vi gott om böcker. Alla av dem, är inte i stil med profeten Jesajas bak. När boken 'blev så billig att det svenska folket hade' råd att skaf fa sig den fanns. det bildningsin- tresserade som läste dét värdeful- la. Men det utgavs också billig- hetsböcker som bara avsåg tillfäl- lig förströelse. När man köpte tju- gofemöresböckerna var det mån- ga som först tittade i slutet av bo- alt 2: Av-Märta Le som många av oss gör när vi be- skaffat sig en ny bok, Böcker var inte 'gottköpsvara på den tiden, Al- la kunde inte skaffa sig en egen bok. Pergamentrullen i hovman- nens knä var profeten Jesajas bok och den innehöll mycket. som inte nde att veta att vårt folkhem” ini te, är. äldre. ä tär och att sen vi: alltid trott ätt 'den. var. Moberg var/ inne på samma” linje när -han skrev' sin bok, Rid i nätt; Salje har också. varit inne på, samma sak 1 fått 'studiepläner ”orå -hur. det är I planer har gått så profetiskt djupt denna. Våra fäder har inte haft nås. got lätt liv. ' Det man så' schablon> mässigt kallar den goda tiden var... inte någon god tid, inte för -alla.. Det är säkert nyttigt att vi ser till- baka på, det som varit, Då förstår vi kanske vilket arbete det vårit för alla 'dem som 'var med i' kam= tonhundratalsrike till det välfärds- sverige det är i dag :Det finns mycket än att bättra och bota men det finns också mycket att: tacka för och föra vidare. För den som". verkligen vill veta något mer än bara hur det går i slutet av böc=" kerna, om dom fick varandra, mås- " intresse och leda till mycket och in= : tressant arbete ute i de svenska | bygderna. "> : esset: Studieplanen " heter alltså: När - Sverige var ett underutvecklat land. Den är utgiven äv Nykterhetsfol- kets bildningsverksamhet 'och kan. tider ildni: den ken för att se om kb d er- na fick varandra. Boken lästes så som veckotidningar nu. Man kan nog säga att det var först när de folkliga — bildningsorganisationerna började intressera sig för hur folk läste som boken fick verklig bety- delse som bildningsfaktor för all- mänheten. Nu har de flesta bild- ningsförbund flera studieplaner som lär folk att läsa så att det blir behållning av läsandet. Helt nyli- gen fick jag en studieplan som ut- Bildning ihet.:- Den bygger repr för. ki Paulus, . Augustinus - och - Luther. Det. må frågas, varför jag. lämnar Jesus utanför. Det är av det rent yttre skälet, att det som vi verk- ligen vet om hans mening angåen- de de ting, som nu diskuteras, är så sprött, så anfäktat av kritiken, så blandat :med stoff från skilda håll, att "det är Svårt att få en” klar föreställning om Jesu verkliga me- ning, De tre nämnda: utläggarna av vad kristendomen verkligen är och av vad den lär, framstår för vår blick robusta, bastanta, deras ord är skriftfästa och odisputabla till sin - ordalydelse, hur "de sedan må tolkas, långt mer än de ord åv Jesus, som i evangeliernas mer dels på tre skönlitterära böcker av den halländska författarinnan Ast- rid Pettersson och dels på .Grim- berg, Hylten-Cavallius, Albert Sandklef och C M Bergstrand. Ast- rid Pettersson behandlar närmast förhållandena i sitt eget landskap. Bakom hennes böcker som heter Ingri Vallpiga, Börta Tvåstyvra och Smederna och -har utkommit på studier av ortsarkiv och handlin- gar. Studieplanen har stort intres- så för-dem som själva önskar sätta i gång studier 'om hur det var i deras egen hembygd under den tid då Sverige också , var ett underut- LT:s förlag ligger.:samvetsgranna] de brukar tillhöra och ligga ;som grund för forskningsarbete - och bildningsarbete om den egna byg- den i vilket landskap som helst. Astrid Pettersson är en mycket saklig skribent, : kunnig och Kraftig flinga kommit genom . Nykterhetsfolkets A man givit den här vita engelska: tjuren av korthornsras, som erövrat : flera pris på lantbruksutställningar: vecklat land. Det är rätt' chocke- . å sitt hemland, eller där. De, behöver ju allesam- mans få köra det De” behöver ju alltså 839 av manligt och 8 fav kvinnligt kön, + , a 04 G — det effektiva annonso RN S of : , FVECTYTTVTYTTYVTYTTT I rganet Cd FEFIFUEPPESVN frihet vi -brukar tala om i, det äv gamla Sverige inte var'så stor som ' sina senare, böcker, ' Vi har också” - främmande länders vardag. Men få" antagligen rekvireras genom vilken. Snöflinga är det poetiska namn som - natur ständigt. befann sig på krigs= >" stigen, . Hans : starka betonande:'av X a med "allt. utan. skönmålningar som :- : i pen att förvandla vårt gamla sjut= '. te 'denna studieplan ge mycket av -- in
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.