ITF UFRPRETFTTFYTTTYFTTFTFEFTFEFrFFryrTv Vervrervöyr rrerverYrYvYvTTY YrTYTYTYYYFYYTTFFYTTPVYV FEFEYTTYTYTSVVTFEFYYETTEV YYverYYTYvYFIYYTYYYTYVYYTTTYFY TYP AN YrYreYoYYYYYYYYYTYYYFFYVYY : U.. N”, Som jag redan" sagt, rä | ker -tyvärr inte utrymmet till för några längre, teologiska diskussio- ner. Men dels' vill jag tacka. för räcker "Mal med detta > svaga - omnämnande. "Twisten här drab- bat . världen "och är en ännu . "våldsammare historia: än -roe- ken var: på: sin” tid: Den. mode- + dansen" väckte. stort uppseende kh "och "skakade : en. het. värld i, grundvalarna. Nu är' det alltså dags igen, Det är bara att hu-, ka sig "och: ta /emot de värsta "smällarna väl förberedd. - "Att, >> det. kan” ha ' sin risker wittnar ne åtskillig: votiser om, som be- rättar ätt 'doktorer över: hela, världen. har fått betydligt öka-” de antal fall när det gäller höft- " vrickningar, "knän. ur led "och sträckningar i största. allmänhet, : i FÖR EN: gångs" "skull. tittade : jag faktiskt på TV igår kväll, ” och fann, att det bjöds både på varierande och. trivsari 'under- hållning; . Jagom /uppblandad : smula ' " med en! allvar. ' Aktuellt har blivit en aning för gyttrigt ” och hog salnar man man Olle Björk- "lund. En "intressant historia 'i;' "holms observatorium i i Saltsjö- "-baden. Det: var. nästan”så ögon- ; . när Vingas så " karakteristisk > "fyrsiluett blev - synlig i rutan. Ett. intressant och ..rappt” reportage av Erik Bergsten. Anita Lindbloms” sex - skisser "var "en positiv. över- - ert :vänliga - och uppriktiga brev; dels känner jag att jag måste be- «vill Gud att vi ska bättra" oss, När vi "blir: medvetna om våra synder, Men nog tror jag ändå "att Hans barmhärtighet är så sto. att:han förlåter även 'den värsta syndare; till och med om denne inte ångrar "sig förrän i sitt livs sista ögonblick, betarna, -:som. fick. samma lön oav- sett hur: dags på dagen de hade N kommit. För att inte tala om Jesu underbara ord till rövaren: på kor- i set. Vi är-alla' fulla av: synd. .och skröplighet, : men Guds + Nåd. är » oändlig: Det: är. åtminstone min 'personliga . övertygelse, > utan . vil- ;, ken: livet "skulle kännas tomt : och N meningslöst, Till sist tror jag att vi bör se upp, så att vi inte förhäver. >' 085, Om vi befunne oss i lika olyck-' i liga omständigheter som de, vilka driver olyckliga människor till för- +, brytelser.— vem säger: att inte vi 'också skulle fela? : Med... » hjärtlig i hälsning. i — NA. Johan, kan du säga mig [vad "svenskarna sysselsatte : gig med under Karl "XIV:;Johans re- började 1814? — Med fredliga idrotter, N — Nå, på vad sätt då? .'. oc = = Folkmängden, ökades.» H raskning och man kan inte än- nat än strö rosor för henne. Ett |. mycket piggt bildskapande höj- de kvalitéten. ytterligare. a - Jimmy, > "Gömd sommar - Stilla dag om midvintern! Våt, ” nyfallen snö över gärden och sko-. "gar, över, åns" is över "tak - och halmstackar I de små byarna” intill slätten... ' Och -:en- Jtömörk, jämnmulen rymd, "+ : ce. Snön har fallit sent på nattén, - fram mot morgonen. Det finns inga spår i den. Den ligger som ett bårtäcke "över: jämnt, .diffuet vitt bårtäcke; som tycks vara ett insegel på att det endast . döljer död och "i evig för- - + intelse; roa ST Så är det ju nte alls iv te -. Under snön, på mark, på tuvor, på grenar sover 'sommaren, En del av sommaren, Där är embryot "> till blommor och gräs och löv. Där, sär puppodna, som gömmer ämnet . till brokiga vingar och snabba ben, Där är ,.de övervivtrande' färdig- «oc bildade insekterna - och de hop= = rullade larverna, som skall för- : " puppa sig först till våren; Där är slutligen 'de” djur, som inte skall : visa sig, förrän snön hfält un : jen dan, 5 öst: Flyttfåglarna Har” dragit till fjär-. ; 'o. ran länder: Men mycket” av .det,. som är sommaren för våra ögon, och öron, finns kvar här, gömt . under det diffust vita täcket, som ', ” felaktigt kan, föra tanken till ett bårtäcke, ; ök Sommaren : lever. 5 en jorden," Ett ' spred så sin söta. vanliljdoft — kom en fjäril" på Jånga mala,” oerhört” » starka "vingar 'susande in hit; till' den röda drivan av blomeld i ; skogsdunklet." Det varen snabel ""svärmare. En befruktad hona. Då den åter sökte sig tillbaka ut mot. ” fälten och trädgårdarna hade: den": utfört ' sin mission I” livet: den hade lagt sina ägg. - : De mörka hernprydda larverna, . som betade rågmjölkens blad, lig-, ger nu förpuppade nere i hyg- | gekantens jord. Jag vet inte be- stämt; men jag tror inte det sker - så mycket med'dem just nu, Det . inom de bruna pupphölstren, som : ätit och lagrat upp näring, bygg=" material av sommarens safter, so- . ver nog en lika djup och hän-, " delselös sömn som frön och grod-". . or. Fjärilen får inte vara. färdig ör tidigt, Det är våren, som sätter ' full fart på det underbara omvand- : lingsarbetet igen, (Tar man in; en ' puppa i rumsvärme, är. den snart ., ” kläckt.) Och "någon gång då kapri- :, ” foliet : slagit ut och nätterna är" sötmiga av: dofter, skall ett antal” färgstrålande 'svärmare: lyfta. ur ”"rågmjölkssnärjet, Här — på den=" na fläck — ligger möjligheter till al ; blomglöd och fjärilglöd gömda un- finns här, Då vi är ute, och strö=' s Var, trampar vi på den med våra - pjäxsulor. Men mycket av den är endast passiv tanke, är delar 1 en ” minutiös planritning, . som. inte ännu på länge skall rullas ut och : 7 bli till fullbordad verklighet. '. » Här invid hygget växte i som- fas ett snärje reslig rågmjölke, Den ' blommade en tid rött, &om . om en vådeld hölle på att flamma / ua upp bland "st, det torra riset i - Net skogskanten; Sedan när blommor- , na fallit bort, hade topparna på : stänglarna kvar en rödaktig skift- ning, som stod där och tonade till ' långt in i gråa ' höstdagar, En', / kväll i början av högrommaren » då kaprifollet I byarna änou': -— | överallt, där man i midvinterdagen krokar om- : kring och'trampar upp sår. 1, det ; ; fuktiga, inte riktigt. klart vita täc- "ket: so > teten ;." En'gång skall allt, som hör som- , maren till-— som skapar ,som='. marens'sinnesbilder för våra ögon '— vara infogat på sin plats igen, ' Det- dolda mönstret skall åter vara : lyftat i dagen. Blommor, gräs, löv « utsprunget. : Varje detalj 1 som- marens hoprullade planritning för-, verkligad,' Flyttfåglarna tillbaka, Grävling " och igelkott ' 'vaggande > inne faftnarnas, dunster, , fon . En gång. - : Men det äre en bit dit. De, El i " möta er:på en punkt. Visserligen. Tänk på liknelsen om Vvingårdsar=" PTT fallet gering, alltså: den fredsperiod som nog v-vjuades' cirka 2.500 hushåll ; ushåll" svarade :32 procent. att de'. ville. flytta. .I städerna. är. Hyttningsviljan '- större än” på: jandsbygden och störst i Stöck- Även, derina undersökning ' visa- "störst" de att viljan att flytta Pland 9 barnfamiljerna "MAJORITETEN VILLE Jå 3 TILL FLERFAMILJSHUS: "De :intenvjuade fick i också svara på frågan "till vilken hrs- typ de ville flytta. Av "dem »som ville flytta bodde 14 Proc, i en- familjshus, 12 proc, i tvåfamiljs- hus 'och 74 proc, i flerfamiljs- hus." Önskemålen fördelade" sig så att 35 proc... ville . flytta. till enfamiljshus eller : rad-:, och kedjehus medan 5 pro till tvålamiljshus och 56 proc. till" flerfamiljshus. : . Detta” skulle betyda” att' samtliga - hushåll : som bodde 4 så flerfamiljshus önskade 14 proc. flytta ' till småhus medan äv åamtliga”. hushåll. i smålus' proc: önskade sig till Berfamiljs- hus.-: Bostadsbeståndet "i 'hela landet: utgörs till 54 proc. av. Jar genheter'- i" flerfamiljshus'; till. 46 procent av lägenhet I i smålhus. "Budget-tips "7: Vid en bankett; försökte en gång den västtyske finansmannen Fritz Schäffer att förklara för sin bords- dam hur begreppet "budget? bäst kunde definieras, = > : — Att göra en' budget, min nå- diga, sa Schätfer, betyder att ge or- der åt sina pengar vart de skall gå i 'stället. för att. bli förvånad över vart i all sin dar. de kan ha tagit vägen, +, . 3v0 Öm "2 - EG inte av dej ytterklåderna — för du ska ner och hämta någre burkar k nserverl . : andarna Sagi ock. I skrivet. Meningafna '”orh vad bom & är ro- ligt och inte roligt är som' sagt " alltid "olika, och det finns bara ett' 'som är oomkullrunkeligt i sam= 'manhanget, nämligen. att ens: egen ' mening är den rätta. SÅ uten. "ytJo då, visst är han” en helgjä=' ten -: människa, - både duktig. och ul = =: .humor”;: Det är ett av; de effok : dera en medmänniska, som man + vill åt." : Nn ” i-Det är sånt som tar: Man kan N "anklaga en människa, för att salr= :na' mod) hederlighet, moral och . anständighet utan att den utpekas + de däri känner sitt an "de nämnvärt "skadat, men ankla= ; gar man honom för att sakna hu= » mor, så han man gjort sig skyldig - till "det nesligaste" förtal som. en | medmänniska kan utsättas för” (Cello! 1 Expressen) i Kultur är fi r faktta en ,' allmänt aktad: grupp I av ' Kulturkonsumenter,.: Typiska -""Plusgubbar, som till väsentlig del; «; får kostnaderna för sina kulturin= tressen betalda av” allmänna me=: del (studier, teater, boklån, kon= serter). Det bör dock ' noteras "att det inte är lika fint att vara kul= »turproducent.: Författare, "konst- + närer etc tillhör sålunda ofta Mi«; nusfolket; Så egendomligt kan det s ; Vara å vårt samhälle, ol Man beräknar att äta et trångbodda hushåll i . ..Uppgår till cirka 200. 000, eller ungefär 8 procent av samt- liga hushåll, Bostadsbyggna dsutredningen har fått fram denna siffra efter, en bearb etning av de intervjuer som för” ”Fetogs' i samband med 1960: 'års a baden Då: ;inter- > : Av > samtliga tillfrågade” 2500: "Flyttning holm, :- Göteborg ' och Malmö. ' . snäll och: "artig och genomheder=. : lig: — men' han har tyvärr ingen ' , "tivaste sätten att: andligen. likvi« > . Hör "kan: man | landet : över hela Jandet, skemilen | beträt- fande' hustyp skiljer - sig . dock avsevärt i olika” 'ortsgrupper. Medan bara 20 proc: av flyt- .tarna i de tre storstäderna och 30 procent i övriga städer ville » flytta: till" enfamiljshus ville. 57 proc. av flydtarna'i i landet i öv- Det" är: främför allt” barnfamil- rna 'som i större? ÖVER : — Den: "avsatte foongolesiske vice” premiärministern 'Antonie Gizenga har nu överförts från FN-hölgklvarteret på Hotel Roy- al till sin tidigare bostad i Léo- poldville. Nan fördes' dit under d avi eskort, av! FN-trupper, ' Enligt premiärminister "Aldoula kommer myndigheterna eventuellt ' att begära att Gizenga fråntas, sin parlamentariska .: imimunitet : i samband med den undersökning som ' nu har börjat av hans ti- digare' verksamhet.” . Oro i flyktinglägret. '— Bewakningen och patrulle« ringen inom det svensköverva- kade flyktinglägret i Elisabeths wille har måst ” ” skärpas "sedan oroligheter” uppstått. under. de senaste dagarna. Sju negrer har e 920 nya sjukhus. dos Storbritanniens nya ”sjukbus- byggen, ' alltför länge uppskjut- ha, skall äntligen komma i gång och enligt regeringens vitbok -i saken skall under de” närmaste tio åren 90 nya sjukhus omlbyg-> ån ” grunden, gas, | somliga Kostnaderna; miljarder kronor; i. Stor-London > |. får «omkring 40. nya sjukhus. . Nej till Kreml. - ”"Justitieministern obert: Ken- nedy, president Kennedys" Bror; tillkännagav. på : måndagen att han inte kunde acceptera den inbjudan han fått” att. besöka Sovjet-unionen ” i samband med sin Jorden punt-resa "nästa må- nad, ; ie e FN: S, géneralsokteterare' U Thant hade” 'på måndagskväl- len separata överläggningar med den : holländske 'FN-delegaten Schumann och idennes indone-; rigt | komma till ” ”enifamiljshus. | '] ga lika fort som. ett lokomotiv. Hu- cd själv 'är försökskanin siv sina” vec De bevingade varelserna i. Ät n har i vinter — hittills, är det kan "ske bäst att tillägga — inte haft, några egentliga, besvärligheter att utstå. ifråga om "kyla ' och is. Så odelat angenämt är det emellertid inte i Ätrans vatten ändå, menar de vackra, repr för 'svansläktet; som fotografen träf- fade på under en förmiddagsprome- nad i regnet i går. Parets uppfatt- ning var och är att'Ätrans våtten numera inte är vad 'det var:i den gamla, - goda tiden och vilket, de menade. framgick av den. solkig- het som behäftade deras annars vi- ta och vackra "skrud; :— Titta bara, snattrade svanen till vänster" och tog själv en titt på sitt bröst, "som inte föreföll ha haft beröring med vätten — rent vatten! — på länge. Ska man tala om rent 1 samband sena MöRt RN Vär TOR rent elände. Den saken var svans påret överens om, : oc Vi får väl” ge oss till tåls, både allmänheten och fåglarna i Ätran, i. vetskapen : om att det ska bli/ Da bättre . vatten vad det. lider, 'Från' Vv någonstans i det diffuså börjar sta= dens feningsverks konturer. alltmer + avteckna sig och en vacker dag är : det: Nerhlighet., Eja vore. vil därt För åtskilliga år sedan förklaras de en italiensk författare, han het- te visst Tosca, att han skulle'bi Ja äta stenkol för att kunna sprin> tuvida han någonsin :gjorde; det är emellertid obekant. ' .' a ; En som däremot gör "det är” en amerikanare ', vid "namn Frederic Hölzel, som är en av de mest fan- tastiska - gestalterna” i' amerikansk vetenskap, Ända sedan .1908 stude- rar han omsorgsfullt och systema- tiskt vad som sker med hans kropp och hans själ allt efter-vad han äter eller. om han alls gör det..I rent] vetenskapligt intresse har han' hit- tills ätit sänd, kis, stenkol; glaspärs lor, hår, nötskal, asbest, talkpuder, cellulosa och många andra ämnen. D har han anlagt -fas- tat 1.000 dagar. En gång fastade han hela' 41 dagar och tio timmar un=. "der vetenskaplig kontroll, toa > Hölzel, som är 67 år gammal, är häringsspecialist och -en av de största , vetenskapliga utforskarna av fastan och dess verkningar. Det märkliga nied: mannen, är, att han tenskapliga : fasteexperiment; och han har i hela fyrtio år varit före= mål för otaliga” undersökningar vid ett universitet i i Chicag", ” siske kollega Sukardjo om Nya ? Guinea-frågan. ; Sukardjo ' sade " efter. överläggningen med ge- : neralsekreteraren — till pressen, att. Indonesien inte kan frångå sitt krav ;att eventuella bilate- : rala förhandlingar mellan .Hol- land: och. Indonesien måste. fö-' regås av ett holländskt löfte att lämna sörvaltningen. av territo- et till Indonésien, i Lå AULUS” . Solen går upp kl. 8.31 och ned ja. 16.18;” T morgon. . i BOTILDA " Norr faser I Fred Olsens "flygbolag har be. slutat att lägga ned passagerar- trafiken, I samband därmed har 23 flygare.och 8 flygvärdinnor |". sagts upp. Bolagets: "kontorsper= .| växte upp i. Chicago 'under mycket | Körs rgiftning”: Genom sina långa fastcexperiment har , Hölzel skingrat många falska föreställningar om hungerns natur. Bland annat har han upptäckt, att brist. på äggvita slutligen leder till, latt magen smälter sig' själv: dä genom att den skapar bölder, - jh Den amerikanska ' ingsspecia" | te han en stegring av'"sitt kropps ett halvt glas mjölk, men långt ifrån att kärna sig starkare som han | / tänkt sig så kände han” sig "bara svagare. Inte heller fick . han. nå- gon -”normal. aptit”. Först här han började äta "ordentligt igen märk- liga och , själsliga" > välbefinnande, Detta" var' början till ett: helt livs experimenterande för ' Hölzek "Vad han framför allt önskade, få reda på; var, om de” välgö de verk- ; "Under denna rubrik besvarar. en ; svensk "legitimerad läkare k det: 3 ningarna fortfor. även vid en läng- ' re och. strängare fasta, Han börja= |: "> de därför se sig 'om'" efter. något icke närande ämne, som kunde un- derlätta' fastan; Detta ämne, mena- de han, "borde kunna ersätta magens krav på föda; Harr försöke först med | YRAR och - sänd dem. stenkol, och' benaska,” Sedan för- sökte han även med- sand, sjötång, svamp o s v. Tillsammans med en annän näringsexpert dr J A Carls- son underkastade sig Hölzel år 1916 en fasta på 15 dagar. Det viktigas- te resultatet. av denna fasta var, att Hölzel kunde bevisa, att huni gersammandragningarna - i; magen inställde sig .var fjärde timme un der hela fastan, medan tidigare ritt från läsekretsen. SR : Förse "frågorna med "lämplig - - signatu? och uppgiv helst ålder' : - och kön. Det är givet att envars. > anoniymitet obrottsligt bevaras. - Märk brever DOKTORN SVA= / - redak tonen, - 'Aide n moi”. Ni har sannolikt kom«= mit in i en period, där ni av någon anledning spänner er o. blir nervös så fort ni måste främträda i större : sammanhang t ex att läsa i. skolan. Ni - kanske kan ;tala dels med er : klassföreståndare'. 'om detta och få slippa högläsning en tid, dels genom samtal: med skolläkaren söka' reda ut --vad ; det :kar, vara. som gör er fasteexperter gjort gällande, att man inte hade någon” hungerkänsla ef-l-> ter två dagar. Genom : vidare un- dersökningår kom han slutligen till den uppfattningen, att Hungersam- mandragningarna i magen helt” eh kelt var magens uttömningsakter. Hölzel Kar ävén . gjort en del upp- täckter i fråga:om den tid på dagen, då olika persoher skall:intaga sina |: måltider, Om "man it ex vill. be: kämpa undernäring och nervositet derar' han att huvudmål? listen är av den mehingen, att alla våra kroppsliga och själsliga kraf- ter "röner inflytande av. näringen. Hans ? intresse "för; näringsfrågor väcktes hos honom redan som barn. Född i- Bayern 1889 kom han till Amerika vid tre års ålder, där han fattiga förhållanden; Som barn ha- de han mycket dålig aptit och han hade svårt för att smälta maten, En vacker dag fick han tag på en bok av 'Horace Fletcher, mannen”; som botade - en sjukdom ' hos. sig. själv genom att tugga maten så grund- "Higt, att den blev som en välling, I Fletchers arbete läste Hölzel ”själv- ” och > ämnesomsätt- ningsstörningar, ; Fletcher rekom- 'menderade därför, att festa, så län- ge, att man fick en ”normal aptit”. :Man skulle inte äta förrän det vatt- 'nades i. minnen n på. en, när. man såg födas . : Hölvel bedö jöt nu att "själv pröva : Fletchers' teorier, Under, fyra da- Fr åt han bara frukt och drack man äter' varannan eller var tred” je dag” till: 20 poicent kan, förlän- ga livet. > 2el. hur han ville, sammanfatta :re- sultatet "av sitt 50-åriga arbete fick följande svar: ”Jag tror mig på ett omåttligt. ätande skadar den kropps- liga. och” själsliva effektiviteten. En kontfoll av våra matvanor är det viktigaste. Men även. en ' viss in- sikt t hungerns, natur. är ”väsentr r tiden intas sent på dagen. Om; en människa "däremot - är för. korpu- lent eller lider av ; ämnesomsätt- ningssvårigheter” skall huvädmålet intagas tidigt på morgonen.” alt underkasta "sig 'fasta?. Hölzel, som intresserat sig för denna frå” ga sedan 1942, anser det vara möj- ligt. Genom" en serie. försök har han lyckats: visa, att man genom avbruten: fasta d v.s en fasta där v » En journalist. som” frågade Höl- övertygande: sätt ha ' visat, att ett Alarik Degerman . viskade: . > ! mitt hus? - spänd. --”Sömnlös /och rådlös”, I handeln inns numera ett mycket stort antal +. olika medel mot sömnlöshet, Flera -.: av. dessa! preparat ha sinsemellan helt olika - verkningsmekanism — sålunda ” är " några enbart insom= ningsmedel och utsöndras snabbt ur kroppen, andra åter” ge en djupare och mera långvarig -sömn, en tredj "typ har en i huvudsak lugnande och ävspännande inverkan etc, Vid or; ' dination av sömnmedel bör man så: Junda först känna till arten av pa= tientens sömnrubbning : för utskri- vande ' av lämplig typ av medicin, ” När det dessutom gäller patienter 1, ” högre åldrar: bör man ihågkomma - att en kopp kaffe på kvällen kan vara en bra hjälp vid insomnandet, . vidare måste alltid den ordinerande, doktorn ' känna till. patientens all= mäntillstånd i övrigt. Ni bör sålun=' da hellre göra ed besvär med ytter= ' ligare' en kontakt med den läkare som ! känner , er, 'än ' pröva olika ', sömnmedel vilka visserligen kanske hjälpt någon annan, men möjligen] ej passar er. : Ur: snigellivet: SR De båda dam-sniglarna sniglade > Ne sig kokett vägen fram. Den ena såg) + sig. om, puffade på. väninnan os a — Du, det kommer c en. herre baka | om osst i vr i on '— Oj, 'sa den andra, Hur sn NV Sn we soner, som alla har kunnat: be” redas >; sysselsättning” inom > »Ol- sens rederiverksamhet, : | Direktör Roald Rynning,. som på tisdagen. hade" ett samman sonal "reduceras 'med. åtta per-Jt saken, meddelar ; att, nedlägg- ningen är "tillfällig men, att «det finns, ytterst ' små "utsikter. till |; att situatio en I kommer att änd- Das. "ANNONSER - N YHETER : och dem finner Ni i LAHOLMS TIDNING
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.