” LAHOLMS TIDNING s Måndagen den 1 12 fobruäri 1962 1962 vrtv w "per ve ww - . BRIDGEKLUBB i | makten AM Ramar, Wiev-Masterskivor F tävl uten |. 5 SS H ” t bymevaftinen vom 3 Vass: VC SREALISERAS. 0 oftn fyra gånger om HP:s nyuppsai SET än ade) > LAHOLMS: FOTO , mandaj - kl 1300. EE 8 7 0. Östertullsgatan 24 — Tel. 10650 Al. uppvaktning 20009 22 på "min 'stundande högtidsdag L I-V.D J U R S undanbedes vänligt men : sbe- |: i Mae es - ” stämt, cc af . Gustaf Börjesson, ' Mil 6) . . Skråmered. : - ”N U 1å Ti Oo N : "All uppvaktning | "+ mamnstad fredagen den 16: februari: 1962, kl. 10.00 . CE på min förestående bögtidsdag fi auktionen: är anmält: : "> undanbedes.” ' 73 gyltor . : Anna. Truedsson, 12 fargaltar ” - > 2 avelstjurar (1 äg) | fv. uppvaktning | > 31 kor (9 låg.) > > Ev Pp p g 65 kvigor (35 lågl). på min födelsedag undanbedes] >- 17 tjurar o. stutar, lämpliga "för fortsatt gödning. "> Alfhild Agardt. , a Till salu. Mä startakter :.AStort:arbete” .'.. Freie st (Forts, "från föreg. sida).: "< | - (Forts. från föreg. sida). Bostadsfastighet sta Iyften. och missade en del, vävd och hemarbetad, kan utan wi- om tre rum; .kök och förstuga, men hans "speciella ' form - av dare. påstås, men därmed är inte ekonomibyggnad ' inrymmande | koncentration ' hjälpte, så att|sagt, att den förlorat på detta. En vedbod och div." utrymmen. | han galant klarade sista stöten, | säregen: stilrenhet finnes. ”, Den Byggnaderna under hårda tak. | därmed åstadkormmande ett'nytt mörkgröna ärmlösa klänningen av ' Tomt 5000 m”, beläget ca 5 km | halländskt "rekord. Åke Gus- | vadmal och räfsesärken av: linne, » "från. Laholm, "| | tavsson, Jönköping, |: Måndag: "Makaronpud ing . gon, ' : Jordområde - öm . 814 - tnid "åker, beläget : i Skummeslövs socken," till salu för 16.000 kronor, 7 > Te 2129 " Bost. 504 10 nt Bön. 2012 "Önskas hyra Exp. Labolm : i forså klIGIA Bosi. 18089. 2fömslägonhet. önskas hyra i i Laholm” eller” dess närhet... Tel 701 78. 12—16 febr Tisdag: . Grönsaksgryta Onsdag: Stekt fisk.. Torsdag!” Kötlrätt, ” freda: 7 ir sä in. pengarna | LAHOLMS SPARBANK . "Ränta 44 NOEN ÅT Rädda Barnen”, Laholm ; "har: arbetsmöte i morgon tis- dag kl. 14.30 hos fru Barbro "Nilsson, Skolgränd 7. > Laholms Löttakår ' " börjar sina arbetsaftnar | i mor- tisdag, i 'Hemvärnsgården. Styrelsen sammanträder innan. Se sannons i lördagstidningen, ' [ANNONSER] -eftér kl. 18.00 Tel: 107 30 Laholms Tidning | Smedjegatan 2, Laholm. Dagligt nyhets- o annonsorgan för Laholms stad och södra Hal- land, Markaryd samt angrän- sande delar av sydvästra Små- land och nordvästra Skåne, Redaktör: Arvid Andersson Annonschef: Brita Magnusson Redaktionen ... na Kassakontoret ..... 11241 31 Annonskontoret ........ 24 «| Prenumerationskontoret . 11241 Annonser och meddelan- 10300 de efter kl. 18 .5...... 10730 Vardagar 06.30—18.00 Lördagar 06.30—12.00 Övriga tider tel. 20739, 110241, 11240. : | Postgiro 1757 58, | görsklubben. ;Eleiko 'i--Knäred och adesssibåda: främsta ; ledare, ganska "originell stil: Han böjde sig så mycket. bakåt, när han skulle, pressa «upp stången, att det werkade som: om han- höll den. rakt framåt” "med "sträckta armar. S. O. Magnusson, Jön> köping, presenterades som "rätt ny som lyftare, men han visade upp. en ordentlig : "styrka ' och inte så lite teknik, Med bättre (s avslipning aw. denna, bör : "det kunna - bli- riktigt - ordentliga tyngder som åker i höjden: En fin lyftare var: också” lättvikta- ren Åke Edvardsson, Jönköping som med 290 kg sammanlagt gjorde. .en grann +, prestation; Hemmalyftaren Uno: Johnsson kom här en god bit efter. trots bra. Tyft; : . ffävlingarna inleddes med ett par ungdomsklässer, där delta- garna - fick vara högst'd7" år. Här blev. det, halländska :ung-, domsrekord "både i lättvilt,' där | Larg-G. Eriksson lyfte 190 kg, och £, mellanvikt, som” "Christer Kagg tog hem "mt Bengt” Björkman; S hetyget mycket. förmäraliga och det bör ges-en:eloge till arran- Holger och "Tore Johansson, för denna” för wård breddgrader nyå | | sport! som bör "kunna samla än från även andra de ödra ' Halland. "Holger okansson. ledde hela tävlingen, och war dessutom. .huvuddomare, Tore Johansson presenterade -de olika ' gästerna ' bland lyftarna på ett bra sätt” Till segrarna i de olika 'klasserna:: utdelades priser, som var skänkta : av' fir- ma Eleiko i Halmstad. ol Resultaten i de olika klasser- na var följande -(inom "parentes anges resultat i-press, ryck och stöt): Lättvikt: 12) Åke Edvardsson, Jönköping "290 kg (82,5, 92,5, 115), 2) Uno Johnsson Knäred 245 kg. or Mellanvikt: 1) Göte Edvards- son, Jönköping 352,5 kg (110, 107,5, 135), 2) Åke. Gustavsson, Jönköping 325 kg, 3) P. G. Ro- sén, Linköping 325 kg. ” Lätt tungvikt: 1) Edvin An- delin, Jönköping -320 kg (100, 100, 120), 2) Assar Karlberg, Linköping 310 kg, 3) Tore Jo- hansson, Knäred 292,5 kg, ' Mellantungvikt: - 1) SS. OO. Magnusson, - Jönköping 340 kg (107,5, 102,5, 1130), 2) Per Jo- hansson, Knäred 322,5 kg. Ungdomsklasser, Lättvikt: 1) Lars-G. Eriksson, Knäred 190 kg (50, 60, 80), 2) Lars-Åke Hellsten, Knäred 167,5 kg. Mellanvikt: 1) Christer Kagg, Knäred 210 kg-(65, 60, 85), 2) Arne. Svensson, Knäred 202, 5 "Det kan här v vara av intresse att citera ett. par sockenstämmoproto- koll.: I' det första; daterat Hishults kyrka den 21 juli 1793, ha socken- männen'tagit del av Kong. . Maijts Nådigåste" fpefallning om' ”att in- och hema et inritat tärande hos begge könen blandt allmogen, bestående . uti. "Sidentyg och.;: sådan flyktig granlåt” . och Vistället.. antaga och förmå sig om en n viss” klädedrägt af egne tilverk- inig, hwilket kunde Jeda til” deras den, 27 juli 1817, kan man läsa, hur församlingen angående" ett nytt på- bud från” Kong. Maijt. också detta gällande. sparsamhet, ' svarat ;”att deras: böjelse; alla" "tider warit för allwarsamhet i Kläder, för spar- samhetzuti- »derås hushållning och / deras fallenhet ické” warit för nå- got öfwerflöd samt : deras ..villkor icke" fhedgifwit bruket” af! I Främ- mande ”Warör hittils, så kunna de rmoda, att: de hädanefter rändra sin' böjelse till .en- kethet, uti lefnadssättet, utan wilja kläda.i sig med de tyger, som deras egna, händer kunna tillwerka, a det som -allstras af och Vexer på inhämsk jord, samt lefwa åf de för döämnen; som Försyn täckes skän- ka ”dem"från deras, egit Land”. I dfortsältningen kommer man Så in på en "utförlig beskrivning på själva dräkten där man också kom- mer in. på , brudklädsel. Dräkten bars för första gången i Hishults kyrka i fjol och de allra flesta orgi- nalplaggen" finns nu i Gammelgår- den i Hishult, ME Y273222 2 AO Va tt hoten [I . ” s 2 Halv revansch : .. . (Forts, från föreg, sida). - Andersson. ' Bfter . ”Affe” Nils- tdns förlust mot Sahlgren, vann Janne "Jönsson . mot: Christer Vivessori, "Men därefter började det gå bakåt för Serve. Förlust i” dubbeln, förlist för, Jolbäck mot Sahlgren och förlust för Jönsson. "mot Andersson. Och därmed "försvann . också den hägrande” seriesegern. ”Affe” Nilsson: räddade 'halva . äran, genom att i sista matchen över Vivesson, Resultat med hemmaspelarna först: Kjell Nilsson--Bertil An- dersson 20—22, 14—21, Bo Jol- bäck—Christer Vivesson 17—21, 21-—7, 21—6, Jan Jönsson—Gert Sahlgren 21—18, 15-—21, 21-18, Ju olbäck—-Andersson” 21—12, 21— 23, 22—20, Nilsson—Sahlgren 18 —21, 921, Jönsson—Vivesson 21—17, 21—11, Jönsson/Jolbäck kg. SN Våldsam... . (Forts. från föreg. sida), ' [AS x miljoner uppkommit. Lands- tinget har i sin presentation av byggnadsprogrammet inför. all- mänheten och statsmakterna i de officiella handlingarna gett intryck av att det verkligen legat ordentliga undersökningar och analyser bakom, då det snarare + -| förefaller ha rört sig om anta- ganden på en höft. De olika projekten verkar flyta omkring litet Kur som helst. > — Driver landstinget med "staten och skattebetalarna, frå- gar tidskriften bistert, och krä- ver att 1951 års principprogram revideras i ett sammanhang. Det understryks att det stän- diga ändrandet inte kan få fortgå hur länge som helst — också regering och riksdag bör finna det angeläget att dra ur landstinget en ordentlig plan. : Av Martin... re hette Hans Petter, (Forts, från föreg, sida). — AAA kommer ännu, ihåg en tilldra- gelse från småskolan. Strax in- till skolan låg en gård vars-äga- och över. dess ägor före liter bäck; På middagsrasten om” sommaren sprang vi gärna dit och gick och plaskade, Vi tog. tofflor, träs skor och strumpor av oss då en av pojkarna. i, ett... obevakat : ögonblick kastade. en av? mina tofflor i bäcken... ., Då bjällran ringde "måste > vi skynda till skolan, och jag skul- le ju leta efter min toffla så jag blev: efter,. och Mathilda, , lära- rinnan frågade barnen var jag blivit av,. De. svarade alla. med en mun, att jag gick och letadé efter min toffla, som jag kastat ji bäcken; Då jag senare infann mig, frågade hon mig vårför jag var sen. Jag sade en pojke vid namn Sigfrid, hade, kastat min toffla i bäcken och 'den flutit iväg och jag "kunde, ej. finna'den: Lärarinnan" gav, mig en: riktig uppsträckning . och hotade med att ge: mig stryk ty, hon trodde att jag ljög. När jag ;kom hem fick jag 'mera bannor och stryk för att jag: förlorat 'min' toffla, Jag fick. även. gå . barfota,: fast vädret vär. ofta regnigt, . tills nå- gon. vecka senare. då jag efter ideligt sökande" fann min toffla, Den hade som genom, ett under- verk” fastnat, i en. buske i. bäc- ken, om. 2 hade den snart flu- tit. ut i ån och sedan; till havs, :. Uniderliga är människans öden här i: världen, och. det. låter som en saga,. men det är dock sant, Då jag med familj återkom från Amerika 1924 var. 'denna' gård. i Ålstorp, på .vars:ägor. den, om- talade bäcken! flöt fram,. bill sa- Iu. Jag beslutade att köpa den? samma. Det var högsommar, och allt, stod i sin. grönskande prakt. Gården var, en, av: 'de. största i bynj' därtill hade den”; ett. här? ligt läge med. en välskött träd: gård... Växande "gröda" alla. djur och :' 'yttre : : inventarier; ”. följde 'med i köpet. som. ordnades. på bästa sätt av M. Mattsson i La- Holm. Även tjänstefolket skulle stanna pv gården: "Allt syntes till:en börjän” gå 'oss väl i hän? der. Jag ' såväl som min hustru sönd Iöudttupp'ock gått i skola X tillsammans, voro, sedan. barn- domen”. vana. vid jordbrök. En dag på: -hösten råkade en av vå- ra små" söner ut för en olycks- händelse med - dödlig , utgång, vilket : gjorde att: nin. hustru aldrig trivdes i Sverige mera, Vi sålde gården året därpå, öch for tillbaka till landet i väster. Nog kändes det vemodigt att 'skiljas från hembygden där man tram- "pat ut sina barnaskior.:. > återge . några: exempel. på . hur fattiga, ålderstigna och orkeslö- så människor' drog sig fram 'på den tiden,: som jag ännu har i friskt minne, Det var i slutet av förra århundradet. ; Visst hade vi våra fattighus samt fattig- gårdar, men fattigstackarna, bä- vade inför tanken att komma dit ty, de hade hört det skulle vara något ' fasansvärt :att' behöva komma till dessa pinoställen. Många av dessa backstugesit- tare bodde i fallfärdiga hus med några små tegar jord, ljungbe- vuxen, stenbunden och mager, så den ej' kunde föda en ko. På sommaren försörjde de sig mes- tadels med att hjälpa bönderna i byn för en ringa penning. För ett karla-dagsverke betalades i regel 75 öre eller möjligen en krona, ett fruntimmers-dags- verke 50 öre. Det var hårt och slitsamt arbete ty det fanns knappast några maskiner skördearbete och allt måste. ske för hand. Ej heller var 'det åtta timmars dag på den tiden — den räckte från soluppgång till dess nedan och Jångt ' efter ibland. På vintern fick de män som orkade gå omkring och slagtröska, andra försörjde sig med hemslöjd och tillfällighets- arbete... Ett av dessa gamla orginal minns jag ännu så väl, som med sin gamla -gubba bodde i en gammal kåk, var Knispes Pelle. De hade en liten ko, men fodret ville aldrig räcka till varför han på senvintern och våren måste ut att tigga foder åt kon. En bunta halm eller möjligen en —Sahlgren/Andersson' . 1421, 10—21, Jolbäck—Sahlgren 11— , 21, 17—21, Jönsson—Andersson 113-21, 22-24, Nilsson--Vives- son 161, 21—13, 21—20. : " Bison. "land vanh med sv mot 324. nypa . hö. Många gånger blev | han nekad och då sade han helt erikelt: ”Mej kvittar de, men det blir värst för. den. stackars" kon”. a Jag skall nu berätta om en annan rörande historia, som på ett tydligt sätt bevisar hur hår- da och grymma somliga rika och välmående kunde vara mot då ' arma fattiga. I ett gammalt ruc- kel bodde en ålderstigen gum- mä; . Som : försörjde sig - mer bindslöjd, com var mycket då- ligt. betalt på den tiden. Men godbjärtiga människor. bar, dit hette, Cecilia, men ”gick . under. namnet, ”Sissla”, Hon var myc- ket god och snäll, och hade ta- sig an -en föräldralös gosse då han var mycket liten, som hette Elof, och som hon. fostrade upp i största armod. Framme i byn bodde på er, av.de större går- darna. en rik bonde med - fa): milj. NN . i Vi skall ej nämna a hans namn; ty han hade ej själv något att säga , till..om; hans namn var sällan hört, det var hans hustru som, styrde och ställde med allt. Vad hennes namn var efter alla vi kan: ju. kalla henne .”Lena”, Hon. var, till den' grad så' girig och snål .så det kan knappast beskrivas... Hon hade, svårt : att få. tjänstefolk, den. usla födan han bestod var den närmaste or- saken, Det sades bland annat att då det slaktades till. jul tog hon och. spädde ut blodet med ;vat- ten tills det, blev ;så tunnt som vatten, . rörde. sedan - rågmjöl i och bakade blodpalt i en, sådan mängd att det. skulle räcka ett par. månader, Dessa hårda pal- tar. ”serveraldes .. till ;.frukost : åt tjänarna ' i; stället; f bröd; då hon: själv” och :den : övriga far miljen,., ÅS ; matsalen :serverades något 'som, bättre var, En” gång, på ; vintern sände Sissla ..sin lille: fosterson ; Elof med en, tjugofemöring att köpa en kaka" rågbröd, myntet höll han krampaktigt i sin lilla hand. Lenas gård var kringbyggd, som de flesta gårdar var. på den ti- den, "och. för. att, komma in på gållden måste man gå genom en port. ” Låset 'satt ganska ' högt upp och Elof "måste :använda båda sina händer för att få upp det," varför' han stoppade tjugo- femöringen ' i munnen. . Under hans: strävan abt få upp porten slant myntet ned i halsen. Han försökte gråtande förklara för Lena var: myntet ' tagit. "vägen men ' det var. lönlöst. Han fick gå hungrig därifrån och han så- väl: som 'Sissla fidk : väl. svälta sig 'fram . tills myntet ' vandrat genom ”'den: - stackars ' pojkens mage. Jag kommer, så väl ihåg gamla" Sissla, jag "var med på Åh "b vning men då ha- Nu skall jag få be. ofa att ERE STA g gå de ' Elof vuxit upp och någon hade ' hjälpt . honom Tväg Hill Amerika. '. 3 .En annan tilldragelse som jag har i friskt: minne, var insam- lingen till de nödlidande i Norr- land. Jag tror det var i början av detta århundradet... Skörden hade slagit. alldeles fel, jag an- tar frosten. kommit ovanligt ti- digt det året, och ett påbud ha- de utgått till alla' delar i landet |: om. en insamling av. pengar' för foder och. spannmål. Min far- bror hade fått i uppdrag att in- samla médel, inom den .roten Han bodde i. Särskilda listor ha- de utskrivits,: vari det stod hur mycket var och en borde skän- ka. Som jag var lite lättare på foten än farbror, fick jag i upp- drag att inkassera, Jag var ju ganska liten och gick ju fort- farande i skolan, men 'jag var mäkta stolt av att blivit anför- trodd ett så högt uppdrag, där jäg vandrade omkring från var- je hus och gård med listan och flera. hundra kronor i min pen- ningbörs. Martin Bengtson. Sydhalland ..... (Forts. från föreg. sida). dä —K. G. Joh 0-1, Carl-Göran Andreasson—Bruno Karlsson, remi,' Tage Hägerström — Bengt Elfström remi, Knut Johans- son—Tuve Karlsson remi, Elvir s Törnblom 1—0, Lars Larsson—Sture Fredriksson 1-0, Gunnar Eriksson-—Julius Jo- hansson 0—1, Erik Nilsson--Arthur Karlsson 1—0,- Uno Oskarsson— Per Karlsson 1—0 och Ebbe Lind- berg—Arne Karlsson 1—0.' Slut- resultatet blev alltså att Sydhal- » sysselsättning vid den alltmer ex- lite mat till henne ibland. Hon," dessa år, gör ju detsamma men |: ” på. Medel till detta progrånr är Hur Jon i Slättbults by gick sitt öde tillmötes Långt innan Iantbröksnörmnderna kom till och började sin verksam- het har mindre jordbruk lagts ner eller slagite ihop: med andra. De ledigblivna människorna har fått panderande industrien eller andra förvärvsarbeten. Främst har det va- nit det uppväxande. släktet,” som "övergivit de små jordbruken. Så länge föräldrarna levat och kunnat klara : skötseln av. stället har allt förblivit som förut och" den illa "gården har som flera andra med- verkat till att befolkningssiffran' in- "te gått alltför kraftigt tillbaka. Men i och med de. gamlas frånfälle; har det i många fall slutat. med att det Jilla', ställets öde avgjorts. på så sätt, att antingen har det lagts ihop med en, granngård eller för- ” sålts till en "iobbare. Det : senare fallet var i regel förhållandet in- nan jordförvärvslagen trädde i kraft 1948. Skogen skövlades mer. eller mindre och husen fick förfalla, .: . I fråga om skogens skötsel har en avsevärd förbättring inträtt och . numera sköts skogarna i regel väl på sådana fastigheter . som över- gått. till andra än jordbrukare. Men det har inte alltid varit så, Det hände även att skogen blev.” ”ren- rakad” och sedan denna var borta "var, det största värdet även för- svunnet ur de forna små jordbru- ken. En by som så å gott som helt för- svunnit, var bebyggelse och jord- bruksdrift beträffar, är Slätthult i Krogsereds socken. Ar 1925 då Ri- ”kets ' allmänna kartverk upprätta- de beskrivning , till kartan över Krogsereds socken fanns i Slätt- hults by sex brukningsdelar med sammanlagt 17,6. har. odlad jord. Som synes är den odlade jorden av mindre omfattning. Den 'störs- ta åkerarealen på de sex gårdarna finns på Slätthult 2:2. och omfat- tar 4,1 har. Den produktiva skogs- marken är däremot så mycket stör= re. Slätthult 1:4 har sålunda 46 har. Den sammanlagda arealen produk- tiv skogsmark, i byn uppgår till 197 har, «.. Av alla de förutvarande sex 'går- darna är det endast en, den allra minsta, som äges av enskild person. Den är f ö inköpt för en tid se- dån från en jordbrukstjänsterhan' i Uddevalla, : som ' haft gården som sommarnöje, under ett. antal år. Åbyggnaderna finns kvar, men är i sämre 'skick; varför de nu kom- mer att upprustas: Det kan f ö näm- nas, att. den -lilla. gården —;i dag- ligt tal kallad Enestugan -- med en åkerareal av endast 2:3 hektar vid tiden för sekelsikftet födde en familj på mer än dussinet perso- ner. De övriga fem.gårdarna, var- av en bland dem :är den riksbe- kan la Jons i. Slätthult, äges nu- mera av Städernas allmänna för- säkringsbolag. På en av gårdarna finns ännu boningshus och ladu- gård "kvar och utarrenderas den till" en familj om tre. personer. Dessa är nu de enda som befolkar Slätthults forna folkrika by, aom för endast ett 50-tal år sedan upp- gick till omkring 40 personer, Här kan man alltså med fog tala. om Jandsbygdens avfolkning. - I början av denna artikel frain- hölls, hur jobbare passade på till: ier med skog. mt typiskt exem- pel på jobberi med fastigheter kan anföras från. just 5 Slätthult. Ägaren till en av gårdaris där: sålde: 1938 sin gård till en trävaruhandlare för en summa av 12.200 kr. I tjugo år" innehade trävaruhandlanden. går-. den dch under fiden avverkade han den icke” obetydliga . skogen , som under krigstiden var, ganska "vär- defull. . Enligt uppgift inbringade skogen miist 60.000 kr. 1958 var trävaruhandlaren färdig. att försäl-. ja gården. Det blev. så Städernas allmänna försäkringsbolag som kom att förvärva den och priset blev 55.000 kr. Läsaren kan själv räk- na ut hur stor förtjänsten på den affären blev, en - Man frågar sig om inte jordför- värvslagen borde kommit ett .,25- . tal år innan den äntligen kom, Den hade: "nog haft en uppgift att + fylla, redan då. . Det skall inte dröja många är till innan skogen har återerövrat den åkerjord som fäderna i Slätt- hult under svett och möda odlade för att få sin nödtorftiga bärgning. Men resterna efter skorstensmurar= na och de många :odlingsrösena skall dock i åtskilliga år ännu min- na om forna tiders bebyggelse och verksamma livi byn Slättbult. Jen. sjätton procent - "av länsborna är ' LO-organiserade STOCKHOLM (PRE). I runt tal var femte svensk, eller närmare bestämt 19,8 peocent av landets invånare, var vid förra års-' skiftet anslutna till något av LO:s : fackförbund. Det framgår av LO:s nu föreliggande medlemsstatistik för årsskiftet 1960/61 — som bekant publiceras 'dylik statistik vart fem- te år, Om man, vilket man "bör, bort- sger från Stockholms stad och Stock- holms län, finns den relativt sett största LO-anslutningen i Söder- manlands län (23,2 proc) och Mal- . möhus län (23,0 proc) medan nä- tet. av. fackföreningar synes vara glesast i Gotlands. län (11,3 proc) och Jämtlands län (13,0 proc). På papperet är visserligen Stockholms stad värst med hela 24,7 proc me- dan Stockholms ' län : kommer på sladden med den mycket låga. siff- ran 8,1. proc. Nu ligger det: emel- lertid "så till att 'de' anställda vid en rad storå industrier utanför: Stock- holms stads gränser är orgariserade i fackföreningar med säte i själva huvudstaden, Därav följer att den för Stockholms län redovisade siff- holms stad för hög. Men även om kan man konstatera att anslutnings- län är bland de lägsta, årsskiftet 204 fackföreningar med ' 29.204 medlemmar, d v s 17,2 proc av länsborna var LO-organiserade, I Älvsborgs län fanns vid: förra årsskiftet . 385 . fackföreningar - med 75.193. medlemmar, . d v s 29 proc av. länsborgarna var . LO- -organisen. fället att inköpa iordbruksfastighe- TaRT. 8700 flyktingar i ilägeri il Europa |! vid årsskiftet Antalet "flyktingar i eurö- Karup: Våglöreningarna. Regeringen har ogillat de besvär R. & W. Holmbergs AB, AB Eskils- torps Strand, "Klitterskogens , AB, M. Lindahl, G. Sdhuback och IIng- var Emond anfört över länsstyrel- sens beslut angåeride bildande av peiska läger hade vid av 1961 sjunkit till 8700 från 15.000 vid årsskiftet: 1960—61. . missarie Felix Schnyder. Hans organisation har under: årets lopp Iyckats placera 7.000 han: dikappade flyktingar som levt utanför lägren. bärs . 100.000 dollars har sålunda un der året använts till olika for- mer av hjälp till. Angola-flyk- tingarna i Kongo och. 10.000 till flyktingarna i Kambodja. Dessa belopp har utbetalats ur den nödhjälpsfond på 560.000 dollars som ftflyktingkommissariet har till sitt förfogande för oförut- sedda händelser. I Fjärran östern har man hjälpt över 2.000 europeiska flyktingar från Kina att skapa sig en ny tillvaro,dvs över dubbelt så många som under 1960. I Nordafrika arbetar flyk- tingkommissariatet tillsämmans med internationella Röda Kor- set för närvarande med ett bi- ståndsprojekt omfattande 300.000 algeriska -flyktingar- i. Marocko och Tunisien. Flyktingarna kan tack vare denna hjälp uppehålla livet tills de åter kan vända hem. : = Flyktingkorimissåriatet hop= pas under innevarande å år kunna tömma de sista "lägren i Euro: . meddelar FN:s ; flyktingkom- |, för . grupper. komma att kosta 4,300.000 di Eskilstorps och H lövs ' väg- förening för delar av. Eskilstorps och Hemmeslövs "byar i Östra, Ka- rups socken." De hade yrkat att inté mu intagna i vägföreningen. ., sh "Veinge Veingeherderi avgår. den 1 oktober. Domkapitlet tillstyrker att kyrko- herde Sven Ljung, "Veinge, erhåller begärt avsked med pension ; ;från den 1 oktober. : a : Veinge Södra jaktvårdsområde ordnade på söndagen klappjakt på räv, Jakten blev mycket lyckad och 4 rävar sköts. En god anslut- ning av säkra skyttar noterades, tryggade. Samtidigt är det me- ningen att göra en extrainsats för sjuka flyktingar. och invali- der utanför lägren, bl.a. genom” appelera till enskilda stater : om "ökade — invandringsmöjligheter just . dessa: - Svårplacerade Arbetet under 1962" beräknas ol- Jars, vari ingår utgifterna för uppskattningsvis 42.000 ännu in- : te placerade flyktingar, söm in- ' te. hör till de: kategorier ,som omfattas” av flyktingkommissa- "riatets biståndsprogram.. 'Bud- geten för hjälparbetet' bland 'de algeriska flyktingarna i Matoc- ko och Tunisien har beräknats om rag hn till 8.331. 500 'doHars: FO a AR Rek ven ran är för låg och den för Stock- ' man tar hänsyn till denna felkälla : procenten i Stockholm tillhör de högre medan'den för Stockholms | , Å I Hallands län fanns vid förra
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.