. det faktum att ett högerengage- . gon annan näringsgren i landet, I RE Måndagen den 12 februari 1962" I debatten om vårt lands an- slutning till EEC hörs ibland Pes- « gimistiska . tongångar. Dessa har även utnyttjats politiskt i syfte att anklaga regeringen för passi- vitet. Kritikerna menar att endast fullt - medlemskap kan ge det Sverige och EEC Vårt land är till exempel en av Västtysklands 'bästa kunder i . Europa och vi köper mer där än vad England gör. Även med andra medlemsstater i EEC bar vi öm- de handelsutbyte. Vi kommer alltså inte tomhänta till till "fortsatt expansion på någorlunda a näri samma villkor som EEC-staterna. Vid ett framträdande inför ut- rikespolitiska föreningen i Upp sala på fredagskvällen tog utri- ”kesminister Undén : upp dessa spörsmål till fortsatt debatt. Hr . Undén erinrade därvid om att så- väl högern som folkpartiet ansåg ett svenskt nedlemskap uteslu- tet då frågan började debatteras för ett par, tre år sedan. Han ci- terade bl a folkpartiledaren Ohlin, som i en riksdagsdebatt i mars 1959 framhöll, att en svensk an- slutning - knappast skulle rimma med vår alliansfria utrikespolitik, Den oberoende ställning Sverige intar. i Utrikespolitiskt avseende kan förenas med deltagande i en : stormarknad, men svårligen med medlemskap i en ek och politisk union, där rader av ge- mensamma institutioner i tillta- gande grad fattar majoritetsbeslut” och 'fåstlägger' den politik ' som medlemsstaterna, måste föra, sa- de hr Ohlin vid detta tillfälle. . Sedan hr Undén erinrat om att folkparti daren stod på precis samma linje som. regeringen och centerpartiet den gången, men se-" dan kom' på andra" tankar, tog . han även upp och tillbakavisade den ' defsitism, som spritts "med - anledning av att vårt land inte ' anses kunna förena sin traditio- nella alliänsfrihet med medlem= skap i EEC, Visst skulle , rege-' ringen och . säkerligen även folkpartiet föredragit" att inte ha ställts inför ett.val mellan å -. ena sidan en rad internationella förpliktelser, övervakande av in- stitutioner - på handelspolitikens, . . ekonomins, etableringsrättens och socialpolitikens "områden och å - andra sidan den diskriminerande behandling / som - tullunionen för med sig för.stater utanför muren, ansåg utrikesministern. Men” så , ser de. reella ' förhållandena ut, " och då är associeringslinjen den ' . endå tänkbara för oss som neutral - och ålliansfri stat. ' Men Sverige kominer "inte som något nådehjon till förhandlingar- : har viktigare uppgifter att 'sköta - Är, avsikten att bättra på. ekono- -« även kan övervägas. . förhandli na med EEC och be- gär inte ensidiga fördelar, poäng- terade utrikesminister Undén. Det finns skäl erinra om dessa för- hållanden då den debatt om vårt lands anslutningsformer till EEC som 'pågick så livligt i fästas, men där högerns och folkpartiets krav på medlemskap plötsligt tystnade då neutralitetsspörymålen ställdes i brännpunkten genom den ryska noten till Finland, åter synes flamma upp. Vi kan inte köpslå om vår alliansfrihet, Det är majoriteten ' av Sveriges folk på det klara med, men det finns ' heller ingen anledning kasta yxan . i sjön därför att vi med anled- ning härav inte kan ingå i euro- -.pamarknaden . som . medlemsstat. - Men det vill till ett energiskt och ; skickligt arbete för att tillvarata de möjligheter som finns. Och i det syftet är samarbete mellan alla goda krafter bättre än kiv och splittring, t "Den'nya SJ-given med : 'spritservering eotle i tågens 'restaurangvagnar före- faller minst sagt tvivelaktig ur ' såväl” trafiksäkerhets- "och : triv- -selsynpunkter. Argumentet ” att det ändå ' är praktiskt omöjligt. för SJ att kontrollera så att smygs 5 supning inte förekommer är tilli- ka utomordentligt svagt för att legalisera spritförtäringen. Mer el-. ler mindre berusade tågresenärer "har aldrig och kommer aldrig att bli något trivselmoment. för med- passagerarna och : tågpersonalen : än att fungera som avkastare. Och hur skall de förresten kunna upp- - träda resolut mot berusade pascsa- gerare om SJ själv 'medverkar till att göra spriten lättåtkomlig under resorna, Det finns nämli-: " gen människor som uppträder siä- dat i sin vanliga miljö, men som anser det höra till | resglädjen att. supa, ec od ,' Bjuder SJ denna : nya giv i yt: "te att höja trivseln på tågen bz-. " gås troligen ett gruvligt misstag. min bör detta sägas klart ut så att : alternativet biljettprishöjning r En . sådan förefallér trots allt mer sympa- tisk. för de allra flesta -tågrese- närer, FANFANIS S K ÖPPNING åt vänster, avser .att' överbrygga mot- sättningarna mellan det kristligt- . Sociala partiet, som sedan krigsslu- tet ständigt varit i regeringsställ- ning, och: det ena av de verkligt starka arbetarpartierna, d v s Nen- nis socialister, skriver Dagens Ny- heter (fp) i en kommantar till dags- aktuella politiska situationen i Ita- lien:.:, ' Problemet för Fanfani blir un= der sådana förhållanden att få till - stånd ett stabilt samarbete med eft parti vars inrikespolitiska pro- gram." har blivit mer måttfullt, . men "vars, utrikespolitiska åsikter han måste ta avstånd från, Där- . till " kommer ' att det inom det kristligt-demokratiska partiet finns en högerfalang som med ovilja ser varje samarbete med socialisterna: Fanfani måste räk- na med hårt tryck från de lokala .-rarerna i kamp med folkdemokra- .terna under detta val vunnit rös-" ..ter från småfolket, särskilt i nor- ra Finland, Skulle icke dessa nya” väljare reagera mot en samverkan med högerpartiet? Vore det där för icke bättre med en centerre- gering bildad av agrarerna och svenska och finska folkpartier- na; möjligen med någon repre= sentant för organisationer och nä- ringsliv? Detta. argument kom- mer emellertid sannolikt att vä- gas mot :nackdelarna av en ny minoritetsregering, som måste sö- ka. sig fram under hänsynstagan- de till både vänster och höger Den passivitet som en sådan rege- "ring i många frågor måste visa -kunde i lärigden bli ganska farlig för agrarerna, Å andra sidan kun- de en borgerlig samlingsregering få sådana arbetsmöjligheter att det största partiet i koalitionen icke kunde undgå att dra 'avtta därav. Om så kunde ske borde dock naturligtvis även en sådan koalition helst. ha något inslag från den moderatta vänstern eller fackförbunden. : BEDRAGAS VILL VÄRLDEN, det har Ake Gullander i i Halländska Lantmannatid: så rätt i, skri- partior 801 ras och kontrolleras = av kyrkan. Slutligen är Italien ett land på frammarsch, men också ett: land i exceptionellt dålig balans: mot ett. utbrett välstånd i norr kontras- terar ett lika utbrett armod i sö- der. Fanfanis försök att bilda ny regering på ny grundval kan ses " - och välkomnas — som ett led i en strävan att föra det rika och det fattiga Italien närmare 'var- andra, EN BORGERLIG SAMLINGS- REGERING borde vara den - mest naturliga lösningen av Finlands re- geringsfråga, anser Svenska Dag- bladet (h), som inte vill acceptera mang i regeringen kan bli till be- i umgänget med Sovjet: +, " Den tvekan som inom agrarpar- .tiet kan tänkas råda inför en sam- "verkan ned högern är snarast rent ver 'Jordbrukarnas Föreningsblad. i en kommentar till dennes resone- mang om att det skulle ha' precis samma effekt om fabriken beslöt börja arbetet kl 7 i stället för- kl 8 och kontoret kl 8 i stället: för I som att införa sommartid i i vårt land: Logiken i Åke Gullanders re-, sonemang är det dock inte möj- ligt att komma åt. Man har för- resten använt precis samma ar+' gumentering beträffande jordbru« - ket: passar inte sommartiden, så varsågod och börja arbetet sena- - re allt efter önskan.' När man därmed sagt att varje företag har sin frihet att lägga arbetstiden efter behag, vad skall det då tjä- na till att göra våld på tiden? - Med hänsyn till kommunikatio- nerna är det ju dessutom till ab- solut fördel att. arbetsplatserna » har olika tider för arbetets början par Hitaktisk, Otvivelaktigt har ag- och slut, VAD: ÄR "MODERNÄRING? Ra- diolyssnarna fick häromsistens hö- ra. att verkstadsindustrin presente- rades som den nya modernäringen under motiveringen att den syssel- sätter större antal personer än nå- kuterades det berättigade häri av chefen för Tekniska Nomenklatur- centralen, . bibliotekarie Einar Se- lander: ' - Den hedrande b mo- pe 28 februari fyller Prins Bér- til Gustaf: Oskar . Eugen, Sve- riges arvfurste, Hertig av Halland, 50 år. Svenska folket gläds med kungahuset över att han ännu, när han "passerar ' halvsekelstrecket, med. full laglig rätt har i behåll alla sina kungliga prerogativ, däri framförallt inräknat arvsrätten till Kronan,, Vår monarki behöver ho- nom — en mångsidig, pålitlig, lugn, .pliktmedveten, kunnig och för sina officiella värv väl utbildad och er- faren man i sina bästa år, därtill med grundmurat gott nationellt och internationellt anseende, =... => "Det är ett' mångsidigt och krä- vände yrke” att” vara svensk "arv. furste. "Prins' Bertil behärskar" det-. ta "yrke; 'idet har," han '-redan "Vid flerfaldiga tillfällen: . bevisat; "Och han tycker om sitt yrke. Det har han ' själv ' förklarat. "Arv, miljö, uppfostran och ' erfarenhet har gjort honom till den han är. Vid 13 års ålder kom han till Lundsbergs sko- la, och började "redan där , bygga upp sitt anseende som ”idrottsprins”, vartill han genom sin kraftiga bygg- nad, smidiga och på den tiden även slänka kropp hade. goda förutsätt- ningar, Han deltog' med framgång i hopp och hastighetslöpning, allmär, idrott, fotboll. och korgboll. En av hans favoritidrotter under skolåren var även skridsko och han har vun- nit segrar ;så såväl 400 som 500 och 1.000 : meter, "Vid skolungdömens vinteridrottsfest 1928 satte. han bland ett 30-tal konkurrenter skol- rekord i skridsko 500 meter på en "tid. av 52,9 sekunder. På Lunds- berg vann han även segrar i bröst- sim 100 meter och fritt simsätt 100 meter, Hans specialitet var en smi- dig och vacker 4-taktserawl Na- turligtvis var han även skicklig gymnast och redan på den tiden uppstod dessutom hans intresse för motorsporten; ' som ju hållit i sig genom åren. Det var vid 35 års ål- der han gjorde sensation på Rom- mehed genom att med-sin Alfa Ro- meo köra varvet på 3,25 minuter, d v s med 'en medelhastighet av omkring 90 km i timmen, En an- nan idrottsgren som ' prinsen med intresse utövar är golf, Numera är Prins Bertil som bekant den sven- ska idrottens högste: chef och ord- förande i KAK, En : kunglig. prins skall av' tra” diton och för att väl kunna sitt värv när det gäller något så vik- tigt som rikets säkerhet även vara militär- Han är sedan februari 1952 överste i' Hallands regemente och kommendör 1 flottan.. I egenskap av sjöofficer: har han en verkligt gedigen utbildning och god erfaren- het från långvarig aktiv tjänst. 1931 blev han sjökadett och var som så- dan med på långtur med Fylgia. 1933 blev han flaggkorpral: och tog året därpå sjöofficersexamen!' Un- der mångsidig sjötjänst har han bl a varit eldare på Föda Havet i'65 . graders ' hetta, ' befäl på jagaren Ehrensköld och skicklig torped- po "> > DAGENS NTF-MANIHG : $y fast reflexband på barnens : kläder, Mörkertrofik -—- Fe " forlig trafilke Ce lig trafil j Prins Bertil utanför sin villa Sol backen på Djurgården Hallands hertig 50 är båtsförare. 1935 tjänstgjorde: han som biträdande marinattaché-i Pa- ris 'och har" senare. varit marinat- taché i London, Han är ordföran- de i Föreningen Sveriges Flotta och hedersledamot. i I Göteborgs Segel- sällskap, + > "Det räcker emellertid I inte för e en" modern svensk arvfurste” att vara ”idrottsprins”, ”sjömansprins” och militär. Inte minst näringslivet och de internationella affärsförbindel- ; serna har” också i allt' högre grad blivit angelägenheter som Kronans högsta representanter måste förstå och aktivt stödja genom; "personliga, insatser, Utan tvivel är Kungahu-; sets representanter vårt lands mest. betydelsefulla ”PR-män” - både ut- åt och inåt, När Prins Bertil 1935 slutade som 'aktiv officer vid 'flot-- tan; övergick han” inte". bara: av pliktkänsla utan även på grund av. direkt. intresse' för teknik och af-' färer till. verksamhet inom - dessa områden. Redan "tidigare hade han haft, kontakt ,med ' dessa områden som praktikant vid Thulinverken i Landskrona, Nu utbildade han sig ' vidare ””genocm "affärsstudier "och" tjänstgöring hos AB Elektrolux och SKF i Paris, där han satte sig in i den ötora kullagerindustrins” pro- blem. 1946 och 1947 stod han i spet=- sen för den svenska handelsdelega- tionen till Sydamerika, som stude- rade, det. industriella .och. ekono- miska läget i de latinamerikanska länderna, Slutligen" har han även haft tillfälle "sätta sig in i arbetet på internationellt «ledande. revi- sionsfirmor, . - Ala vi) tigåst 3 är dock de: kung- ; ligt representativa plikterna och uppgifterna som regent vid Konun- gens sjukdom . eller utrikes. resa. Vid mångfaldiga tillfällen har Prins Bertil fullgjort sådana värv och alltid . på ett utomordentligt. för- tjänstfullt sätt; Vid olika tillfällen har han ' represenrerat : Konungen vid officiella evenemang i Sverige och utlandet, Vidare var han exem- pelvis' chef för svenska delegatio- nen vid pionjärjubileet i Amerika med flera "liknande uppdrag "och därvid i hög grad bidragit till att öka vårt lands godwill. Härvid har han inte minst nytta av sina goda språkkunskaper, : Han . talar tyska, engelska och franska flytande samt spanska skapligt. Det är i hög grad berättigat att kalla Prins Bertil för "Prinsen med stor PR” — varvid. PR må tydas som den gängse för- kortningen av uttrycket public re- lations. I det privata är Prins Bertil känd som ”en ovanligt vanlig människa” mänsklig, med ett på samma gång lugnt, ledigt och samlat, energiskt sätt, . taktfull och med utpräglad smak, Han målar inte själv, men till sitt vackra hem, Villa Solbacken på . Djurgården i Stockholm, väljer han tavlor med stor sakkunskap. Han sätter sin moders, Kronprinsessan Margareta, tavlor på hedersplats, Det sägs att hon, om det gällt, kun- (nat försörja sig som. konstnärinna. På Rivieran, där Prins Bertil of-' ta vistas när han har tid för verk= lig vila och rekreation, uppskattar han i hög grad möjligheten att heit kunna leva som privatperson. : : Olov Carleson > Benämningen är ju kan man säga hedrande, då den för tanken till det ursprungliga, det livgivande, det vari man har att söka källan, och historiskt sett är det naturligt att man tänker på en enda ur- sprungsnäring, den'som gav ut- komst åt det stora flertalet... Visserligen finner 'man' redan ti- digt exempel på överföring av or- "| det modernäring till den viktigaste industrit hen, fast denna an- dernäring har i allmänt språkbruk Jordbrukarnas Föreningsblad dis- tillkommit jordbruket och det med rätta, skulle väl många vilja säga! vändning av. ordet kan förefalla FRE TFTEFETTITTTEN nästan djärv... , Den lantman som örde. på det ovannämnda inlägget l KANIRAN, AA Dn 7 i radio bör trots detta inte känna sig alltför slokörad: De, nämnda exemplen visar att ordet modernäring stundom har använts i betydelsen viktigt näring, den förnämsta näringen. Mest än- damålsenligt förefaller det emeller- tid- att vara att hålla kvar grund- betydelsen modernäring för jord- bruket (och dess binäringar) och använda uttrycket huvudnäring för den näringsgrén som i ett eller an- nat a de har en domi d ANMäAdod ställning landets ekonomiska liv, Försummad trakt vid M edelhaver får Liv. genom svenska insatser. Meda man i Sverige disk ar formerna för svensk hjälp un Tunisien har landets egen regering = | lagt fram ett förslag, som syftar Hill direkta praktiska insatser från svensk sida inom ett begränsat, un-+ derutvecklat område av den nord- afrikanska republiken. I Sverige har man resonerat om en yrkes- skola eller ett handelsgymnasium i Tunis, event bistånd i någon form på siukvårdens område. Det tu- nisiska regeringsförslaget är av helt annan art, Man vill att: Sverige skall hjälpa till att sätta fart på jordbruk, fiske, industri och hant- verk inom ett område, som är stort som Orust och som ligger vid Medelh strand. Försl lig- ger nu hos statsminister Erlander och i Tunisién väntar man med otålighet på vad Sverige skall Svara. — Vi vet att ni svenskar helst vill 'syssla med "reella ting; säger. den tunisiska finans- och utveck- lingsministern "Ben Salah, som i ' höstas besökte . Sverige och då överlämnade förslaget till hr Er- lander. Vårt förslag är att Sverige tar hand om den -underutvecklade delen av Cap Bon-halvön. Områ- det ligger centralt, bara en timmes bilresa. från Tunis. Det ligger vid ' havet kring fiskehamnen Keélibia och är utmärkt för européer ur klimatsynpunkt. Arliga medeltem- peraturen är 18 grader. Den första delen av vägen mot Kélibia går genom dignande åpel- sinlundar. Färden går raskt undan på den utmärkta kustvägen längs Cap Bon-halvöns östra sida. Land- skapet är. flackt. Endast i meter, ee "Den lilla föksbyn' Kélibia är en liten idyllisk plats, vars hamn skyd- das av en långt utskjutande pir. På en kulle' ovanför hamnen ligger en gammal fästning, som domine- rar trakten likt ett örnnäste, Den fjärran kan man skymta en låg höjdsträck- ning, vars högsta. punkt når 132 Jibia har stora utsikter att bli Tu. har legat där i århundraden, och före den låg på samma plats tem- pel från olika kulturer, I de gamla murarna kan man se romerska och puniska ” kolonner: i marmor, som använts som förstärkning. : Hela kustremsan är en enda lång plage. På några få- ställen har framsynta människor byggt 'sommarvillor. Ké- ti h För att råda bot på detta går pla= nerna ut på att bygga en ordent- lig trålarhamn samt kylrum. I så fall skulle man också kunna mo- dernisera och. utöka båtbeståndet. Tunisien har stora framtidsmöj- ligheter som turistland. Det finns redan: flera ypperliga turistorter, men med tanke på européernas sti- gande reslust finns en säker mark. nad för turistprojekt. Per flyg nås Tunisien lätt från ' Skandinavien med :KLM- via Amsterdam. Man bör - heller inte. glömma bort att avståndet mellan Sicilien och Ké- libia ä är bara 132 km, ' : Kélibiadistriktet kan rätt utbyggt | li 'en .var mans. semesterort. 'Se- tmesterbyar och". uthyrningsstugor ll låga priser är en av möjlig- eterna. Den gamla borgen kan för. små ' kostnader förvandlas" till en attraktiv restaurang. Som det nu är finns i hela distriktet. bara ett s drar alltjämt den tunisiske bondens primitiva plog. : . Reella insatser ger, snabba resultat . Vad kostar nu dessa fina pro= jekt att genomföra, Det är givet ' att det behövs en dél investeringar för att realisera samtliga förslag, och kanske framför. allt. ett bety= . dande mått av. organisation, Klart är dock :att. kostnaderna into ” behöver bli förfärande, då de flos= i till självhjälp och: kommer att: be= tala ' sig . själva, - Problemet är. att arbetet. Tunisierna själva har sina egna. få experter bundna på annat : håll för lång tid: framåt. Kélibia. är ett av många tunisiska problem, men därför inte mindre viktigt. en insats av bestående. värde, som inom rimlig tid kan” ge "ett påtag= ' ligt resultat 'och genom sin ränta= enda hotell, on Ulf Blamenberg'”. ut nisiens riviera. . "Stora utvécklingsmöjligheter > vr Det : underutvecklade distriktet mäter 390 kvkm, d vs är stort som Orust, Där bor 34.000 invå- nare, eller 77 personer per kvkm. Huvudnäringarna ' är” jordbruk, fis- ke, hantverk och industri, men bor- de också kunna inkludera. turisin. Stora möjligheter finns att utveck- la alla dessa näringsgrenar och det Vi Hlom13. vis är fråga om att återställa rör=- får T nu i radio utmärkta” pro- när det 1- Idcigars söriilitet Av Märta Leijon a Pe . är detta som Tunisien vill: att Sve- rige skall åta sig MR Jorden på dennå del av Cap Bon- halvön är starkt kalkhaltig på ytan. Säd, däribland majs, och grönsaker odlas på 10.000 hektar. Bruknin- gen är föråldrad och man saknär lämpliga gödningsämnen, vilket gör att jorden på intet sätt ger den avkastning den .borde kunna "ge. Andra ' komponenter i jordbruks- bilden är olivplanteringar, "med till- sammans omkring 135.000 träd, och fruktträdgårdar, . vars 110.000 träd ger skördar av' apelsiner, manda- riner; clementiner och citroner. Av- sevärda arealer upptas av vinodlin- gar, medan : däremot boskapssköt- seln är föga utvecklad, «+ = set '. Kélibiadistriktets industri, är in- te särskilt imponerande; Totalt be- står den av sju små fabriker. Två av: dessa tar hand- om paprika- skörden, två är snickerier och två gör läskedrycker.. Den sjunde är den , kända . tonfiskfabriken i, Sidi Daoud, vars. produkter huvudsak- ligen går på export. Enligt exper- tisen är 'det - önskvärt att detta fabriksbestånd utökas med en kon- servfabrik " för frukt och en för fisk i Kélibia, to Fiskeflottan består huvudsakligen av småbåtar. Några andra kan inte / finna skydd i Kélibias grunda vik. — Mamma, är det riktigt sant att vår Jferre ger oss vårt dagliga bröd? : — Ja visst, mitt barn!” — Vad ska vi äå egentligen me med pappa till? ons — Ska du inte raka dei innan dy individens livsintressen" och ska- .'parlust, Mina föräldrar" bodde på går till grevens? ST | friska gamla människor vägrar där- ligheten efter de hjärnblödningar som är allt. för vanliga i vår tid, inte bara bland gamla utan. också bland folk i ganska tidig medelål- der, Det är inte längre så hopplöst för den som, fått en förlamning. Det går att häva den i många fall, bara den rätta behandlingen sättes in i tid. Däremot verkar det som om man inte kunde göra så mycket mot de hjärnförändringar som le- der till senilitet; Denna beror långt ifrån: alltid på en” propp. Faktum är att det träd som inte växer det vissnar. Den hjärna som "inte an- vändes och ' frönas vissnar " också. Människor har 'i allmänhet ' den uppfattningen” att gammalt folk skall krympa sin. intressevärld, sitta och vila, tänka 'så lite .som möjligt på det omgivande livet och bereda sig för döden. Livet är ibland vänligt och "snällt mot den som blir gam- mal, jämfört med förr. Men ofta känner sig en gammal människa som den gamla kamelen som skiljes ur karavanen och lämnas efter ute i öknen därför att han inte orkar gå så fort eller bära så mycket som hans yngre fränder kan. När de unga tagit hand om politik, eko- nomi och arbetsliv vill de själva bestämma. De trivs inte med. att gammalt folk lägger sig i något. De gamla har sin arbetstid bakom sig, De unga regerar nu, Åtskilliga för att lämna ifrån sig sina.gårdar och platser i företagen. De behöver få vara med i livet för att kunna leva. Det är inte lockande att ligga som ett sterilt skelett vid vägen där det levande drar fram. Där ytterligheterna möts, där de unga kräver sin ensamrätt till allt och de gamla kräver att få behålla det de har blir det andligen förödan- de strider. Antingen flyr de unga eller också måste de gamla stympa sig själva och lägga sig overksam- må bredvid vägen för att 1ö. Or- saken till att de äldre så ofta skyr ålderdomshemmet är oftast att de- ras kropp och själ reser sig mot det andliga tvång som blir när en fri människa kommer i beroende- ställning och det lägges band på I gamla : "dar i den Killa stuga : där min morfar: bodde som . gammal, Han var en fri man, hade sin gam= la butik kvar så länge han levde och kände sig som människa. Mina föräldrar lämnade sin gård men far. hade sina musikelevér kvar, och grönsakerna i sitt trädgårds " land. Folk kom .och gick i stugan, . Barnen höll till där, de gamla kun- de stänga dörren :och vila sig en stund när de hade lust till 'det. Ingen befallde dem till något. Jag bru'zade berätta för dem om allt jag tänkte ta' mjg för med vår lilla gård och de" gillade det inte alltid, men kunde jag så rättade jag mig efter dem.' Vi var goda vänner. De blev mycket gamla men de var levande så länge de levde, hörda radio, läste' tidningar och böcker, följde med vad som skedde i byn ' och i socknen. Ungefär så hade gammalt folk det i våra trakter, De blev. gamla, de, var andligen vitala... Åldermännen gick riksmar= : Men det finns andra världar. Det är inte så lätt att inordna sig i-: anstaltsvård, hur finkänslig den än . är. Det innebär att ge upp något av det väsentligaste för människan att bli småbarn, att fråga om man får gå ut, att tvingas bo tillsam= . mans med någon.man inte trivs med. Det blir något instängt, något resignerat och : obrukat som ser inte kan brukas mer när kontakten med det fria livet bryts, Kvinnor kan hitta på en del saker. De stic- kar, de syr, de fyller sitt'- liv är värre för en man att bli gammal ' om han inte har en hobby eller - egna intressen... Någon sa nyligen, . " att det är därför män dör tidigare : overk het och tanket som gör att de torkar bort, De som får ha kvar umgänget med ' sin familj, med barnbarn och barn= barnsbarn behåller sin känsla av mänskligt värde, Det droppar in små glädjetilfällen som mild olja tryter .stannar maskinen. När man inte har något att göra eller att- vara glad åt och inte har rum åt sg bland de levande så dör man; Mycket av den levande döden bor« de både unga och gamla" kunna ” räddas ifrån. + > oo. - När det händer — alltid först i " - pt Ano: TIDNING” ARARAKAIIAAAANADA sena + 3 ASDA BARDIS ANAMDA DA, ta reformerna är av typen hjälp ', - finna folk. som kan'göra pionjär= > ' Här har Sverige möjlighet att göra"... bilitet lösa även. andra: problem, v mor hade blommorna kring stugan ” scherna tillsammans med de yngre. :: ' med intressen så gott de kan, Det os än kvinnor." De' tvingas in i en 2! i hjärnans maskineri ' När oljan , .. MORRA nr RAR ht RTR rr rer RR ah sett nn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.