Måndagen den 12 februari 1962 [ OLAHOLMS..TIDNING "> rv 8 = ue : vv MARKARYDS-BYCDEN Laholms Tidnings lokalredaktion: Markaryd, 'Villagatan Ttedaktör: Sven B. Jönsson. Tel. 10150 ” N ”-Markaryds folkbibliotek har nu avgivit sin redogörelse " över 1961'års verksamhet. Av den- na framgår att biblioteket varit or- .- ganiserat med ett huvudbibliotek i aryd och ett filialobliotex i . sers. Till huvudbiblioteket hör st et mirdre läsrum försert med re- ferensliltaratur — och . tidskrifter. "" Vandringzbibliotck ” är utplacerade hos Kärl Hane, Ekhult; Carla Larz- = gon; -Hannabad, Oskar Johansson, Boda, .Bo Hellström, Koddeböke « och Folke Augustsson, Norta Hag- .. hult.. Dessutom har en boklåda va- rit placerad på vårdhemmet Tall- backa. ” Bolbeståndet utgjorde vid årets "början 5.009 band. Under året har ” biblioteket tillförts 502 band under '$ det'att 47 har avskrivits. Vid årets : slut" var alltså bokbeståndet 5.404 i .995 boklån och av facklitteratur -:1302 lån. Lånen till barn och. ung- "7; dom cmbesörjes huvudsakligen ge- = nom 'skolbiblioteken, Vid Folkbib- | 7 lioteket var utlåningen till denna "kategori "låntagare 630 lån, Sam- «: inanlagda antalet lån 5.667 MHäctill - "kommer :54. lån . förmedlade . från skönlitteratur har Jämmats ! Centralbiblioteket har = saratidigt haft 18 boklådor med 693 böcker utlånade till biblioteket. Antalet vuxna låntagare har va- sammans 487. Bibliotekets kassa har haft en omslutning på 14.828 kr. Bland inkomsterna märkes köpin- gens kostnad på 7187 kr och stats- bidrag på 6.860 kr. Böckers och bindningar har dragit en kostnad av 7.348 kr... .voa . a Amerikanskt- måleri under 1909- talet presenterades vid årets första konstträff i Markaryd. Inbijudare till träffen var Sydvästra Smålands konstförening . och dess ordförande kantor ' Adolf Adgård hälsade väl- kommen. Konstnär. L. Lennart Lindberg gav. en snabbskics över konstens utveckling och i anslut- ning därtill visades en utsökt fransk konstfilm. Rektor' Sven Lindqvist presenterade ovan omtalad> vand- ringsprisutställning som bastod av ett 15-tal färgreproduktioner repre- senterande de olika, teridenserna inom amerikansk konst. ! Konstträffern avslutades med sed- vanligt kaffesamlväm och . diskus- sion. Så rit 365, barn och ungdora 122 till-]- NÄR DET GÄLLER . . DET-"LÖNAR SIG . - Tel. 035/153.41 . - Parkettgolv ' Linoleum . oa Plastfiltmatta = . «et Vinylplattor ,:> su pu hb Tel. 15341; Hantvergsg. 25 HALMSTAD - . , sw , d : : Avskedstankar Från «tider som flyktat jaj minnes i kyrkan så bitande als H hur ofta man skrämdes i sinnet om icke man levt som man skall, Då vänta de eviga straffen. Jag kröp hårt till ryggen på far. Och fasorna syntes på taket - som var över läktarens rand där människolivet gick naket omvärvt utav lågorna brand. : Och dem som att fyrarna skötte i predikan ofta gavs namn, - Men tiden kan' allting forcera — Vårt liv, och vår ära också — Förkunnelsen därav nu mera blir" icke att skrämma de små, Nu fri vågor sig välva «Stifts. och landsbiblioteket i Växjö. "Födelsedagar: ul 85 år fyller i morgon fi: lok- föraren Fritz . Oskar' Lindberg, Snapphanestigen 3,' Markaryd; > Jubilaren är född i Vedby, och efter 'slutad skolgång kom' han 'smedlära i hemtrakten. Som 17-åring :kom' hr Lindberg" till . Markaryd, där han fick anställ. ring. hos :smedmästare .Malm- « gren, Efter några år tog jubila- >. ren anställning på pappersbruket ':' i Timsfors men återvände efter någon tid till sitt gamla yrke.: "" Vid 27 års ålder blev hr Lind- berg lokeldare på järnvägslinjen Hässleholm-—Markzgryd och blev sedermera "lokförare, I samband med att'SJ övertog bandelen och elektrifierade "densamma, '' fick + på lördagen stoftet efter £. lant- Vallberga, frambar de sörjandes tack för hedersbevisningen. Uni- sont sjöngs ”När jag slutar mina dagar”. Många vackra blommor prydde båren, - 1 Våxtorps kyrka jordfästes brukare Gottfrid 'Nilsson,' Pers-' hult.' Prestaverande var lant- brukarna David Jönsson, Floalt, och Anton Svensson, Pershult. Kyrkoherde Arvid Hallind höll ett griftetal samt förrättade jord- fästningen och utförde begrav- ningsmässan, När kistan utbars spelade kantor Edith Möller stilla 'orgelmusik: 'Vid graven talade lantbrukare Arvid Karls: son, Eglan, som även frambar de sörjandes tack för hedersbevis- ningen. Gemensamt sjöngs ps. 396: 5; En' rik: och vacker blorå tergärd hade sänts till båren." ' »— På lördagen jordfästes i Tjärby kyrka: stoftet efter fru Anna Johansson, Daggarp. Pre- staverande var hrr Hugo Axholt, Kattarp, och Anton Fredriksson, Tjärby. Som inledning spelade musikdirektör: - Zaid ' > Bjurek ”Trio” 'av Krebs... Komminister Gustav "Nyqvist förrättade jord- fästningen:, - Begravningsmässan inramades 'av psalmsång, och när di fredags stoftet efter 'f.. murar- som giva den längtande ro. Ja tiden sig mycket förändrar Nu prästen med folket är ett. Tråkigt att 'oss Gustafson” lämnar som 0ss mycken glädje berett. Vår socken sig nedsatt får känna då Hishult ej mera blir ett.: Hans hustru vi mycket uppskatta. Hon växt sig i menighet in, =. Och har som att alla wi fatta .. - ett gott och ett kärleksfullt sinn”. Hon kommer att saknas av många då hon måste Jämna vår ort. Må lyckan mr följa till Kinna då Ni nu där kasta ankar. Jag hoppas Ni Hishult skall. minna och mest utav ljuvliga tankar, Vårt tack skall Er följa på vägen. Jag välkomna åter får. ba "0 bortgångnas” make Arthur Jo- hansson, .Dagganp, samt entre- prenör , Erik" Johansson, Malmö. Komminister Nyqvist förrättade bön och frambar även de sörjan- des" tack för hedersbevisningen. Unisont . sjöngs till sist ”När; Herre,, du 'oss ' väcker”, En rik och vacker. blomstergärd hade ägnats den bortgångnas minne. mästare Nils 'Bengtsson- Wenner- berg, Tallbacka, Markaryd... : Högtidligheten inleddes' med ps. 371:1—3 varefter officianten kom- minister Wiktor Magnusson. höll griftetal 'med texten ' hämtad ur Uppenhbarelseboken 7:14 "samt, för- rätlade jordfästningen. Efter Fader vår - sjöngs ',unisont.. ps. > 568:4—5 varpå följde begravningsmässan och som avslutning ps. 592:8—9. Sedan den "avlidnes två .systrar' framfört kistan 'utbars .- spelades -”Min vilotimma ” ljuder” ' "av Albert Runbäck. Vid graven talade den sina sista hälsningar - fördes. kistan till Hörja för gravsättning. .' Bästa lösningen: .. både traktor och. häst i: skogarna STOCKH( YLM (TTspet) ” "Man har känsla "av att de många maskinfirmornas reklam för sina 'varor. har givit en felaktig bilda. v transportproblemen ' i sko- gen, menar tidskriften Hästen. Det är för dem' en ekonomisk nödvän- dighet och prestigesak att framhål- la sina maskiners stora fördelar i skogen, hur överlägsna de är så- väl gentemot andra maskiner som ifråga om deti levande dragkraften hästen" Nackdelarna talar man gi- vetvis tyst om; ee Finns det inte plats för både ma- Kanal- bro- tunnel TUNNI LAR I ATLANTEN I skiner och hästar i skogsbruket? Även företrädarna för hästkörning torde vid närmare eftertanke väl- signa ' den maskinella. dragkraften — där denna är praktiskt och eko- nomiskt överlägsen. Därigenom fri- ställs den levande dragkraften häs- ten för sådana trakt i Jandet där den är oumbärlig. . Men hur vet man då att den är oumbärlig? Det kan ofta bara er- farenheten' utvisa. Det finns emel- lertid otaliga" fall ' där det går att använda traktorer även om detta är ekonomiskt oförmånligt. Hur lätt kan inte en skicklig reklam få en mindre jordbrukare, somi i stor ut- sträckning livnär sig på skogskör- ning,. att sälja hästen och köpa sig en traktor, ofta för att finna att det ekonomiska nettot blir sämre. När väl hästen är borta, då först inser "man ' sanningen i devisen: ”Hästen är inte' bara 'en utmärkt medhjälpare, : den: ger därtill åt skogsarbetet en prägel av levande liv och gemenskap”, Men då är det så dags! + Hästens egenskaper och reaktio- ner kan i många fall sättas som ett gott och efterföljansvärt föredö- me för människan, Bara hästen blir väl och rätt skött och ompysslad har han inga behov att hävda sig. Han är totalt fri från prestigekom- plex. Han har i årtusenden på olika sätt tjänat människan och kommer fortfarande att göra det så långt hans krafter räcker till. och där hans tjänster kan vara människan till nytta. 5 non : Människan måste leva i i "nuet! och på ett förnuftigt sätt utnyttja de tekniska hjälpmedel som står henne till. buds. I detta speciella fall mås- te det bli ett ”både-och”. Både häs- ten och maskinen alltså. ; ; Dräp vinterhöken. en ful kanalje!: z "STOCKHOLM (TTspec) Den övervintrande duvhöken är ett gissel i marker där det finns småvilt. ' Mot snön avtecknar sig bytet lätt för den hungriga rov- fågeln, som tar så länge det finns något att slå, « erinrar riksjaktvårds- 4 Svenska jä- ;"preförbundet, , öreningsblad. Fasanen är ett: van- "igt byte för duvhöken i syd-' och mellansvenska -- marker” men den "vill och med tjäder: och orre inne i "skogarna faller offer för vinter- höken, ” me "Numera 'är duvhöken fridlyst i un? hestiä se som givetvis skall res- PAR NYTT SVENSKT LOK KLARAR . 00 0 BÅDE LIK- OCH VÄXELSTRÖM ”nekteras. Den har bidragit till att 'mindre vanlig — åter. blivit ofta tillgång, "Där" "stannar. den av: be- kvämlighetsskäl kvar så länge" det i. Jordbrukarnas! tar också rapphöns och harar,' ja, der sommarhalvåret i vårt land, en | Juvhöken — på sina håll alltjämt | "synlig i "marker med hygglig vilt ]r . Bron får 3.000 pelare..', ” En av världens största färjeför- bindelser kommer att försvinna för att ge plats åt världens . längsta bro-tunnel-förbindelse. Det är en vik av Atlanten i den amerikanska staten Virginia, som kommer att få denna förnäma trafikled i stäl- let för de sju stora färjor som hit- tills skött om överfarten: Man tän- ker tillämpa ett system av broar och tunnlar, vilka sammanlagt: får en längd av ca 30 km: .Om drygt två -år räknar: -man ' med att ha detta bygge klart, för vilket man har sina modiga 700 miljoner kr till sitt förfogande. Bron kommer att vila på 3.000 pelare och den sam- manlagda längden av de två tunn- larna blir nära 4 km.” Bron kom- mer att ligga 9 m ovanför havsytan och skall kunna stå emot de kraf- tigaste orkaner. Tunnlarna kommer att ligga' på” oceanens . botten, f och när de tages i bruk för trafiken kommer det att kosta .ca 30.000 kr årligen enbart för ventilation .och ljus i tunnlarna, Man räknar med att ca 5.000 bilister per dag kom- mer att använda sig av denna nya förbindelse, ' Körtiden över : denna när muskelk . Djurlivet på jorden har utveck- lats från Be allra enklaste till allt-' mer k 4 [ former. Det har sett under en tid-' rymd som' omfattar miljontals år. Och nu har utvecklingen nåt fram till de varmblodiga' däggdjuren, nå- got som vi från mänsklig synpunkt sett gärna vill betrakta som .en höjdpunkt. Men det är ett betrak- telsesätt som säkert influeras av att vi själva står högst bland dägg- djuren. " " Naturen har dock mycket "rikare" möjligheter än vi skulle tro, Vem' vet om inet däggdjuren redan' nått så långt som deras utvecklingsmöj- ligheter tillåter, och om inte livet efter miljoner år på andra utveck- lingslinjer når fram till höjder, var- om vi i dag inte kan göra oss nå- gon, föreställning. Vad kan t ex 2, Sad a '] ske med insekterna? Deras mång sidighet är nästa otrolig, deras sin- nesorgan är oerhört känsliga och de har en livsenergi, som är hart när ofattbar, . Men ännu märkligare är det väl att man inom så enkla livsformer som . blötdjuren kan finna början till en hög utveckling, De iaktta- gelser man gjort ifråga om bläck- fiskarna ger således anledning till eftertanke, Bläckfisken visar ett så livligt temperament och en sådan förmåga att reagera att man här skulle vara frestad att i brist på bättre ord tala om intelligens. Och bläckfisken har ögon med en syn- förmåga som man endast finner hos egna elemantet är förbluffande stor. han kan blekna eller rodna av ilska, Vid det amerikanska havsforsk- två biologer, dr:a P B Taylor och ME «+ Pilson, undersökt de 'me- för att fånga sitt byte : Många bläckfiskar kan jaga på olika vat- samma metod som professor . Pic- bro-tunnel-kombination . beräknas till ca 25 min. for tive Tr De. medeltida: gudsdomarna kvarlever. Eden ' var - det vanligaste" Bevis- medlet inför de nordiska tingen un- der äldre medeltiden. Om edgärds- män, i regel tolv stycken,. "ansåg den avlagda” eden i lig, sva ännu i Afrika' sedan föll årligen” hundratals; kanske . t tal friades den anklagade; Ibland åla- des han att fria' sig genom guds- dom, som var ett vädjande till Guds egen dom. Den vanligaste gudsdo- men, var järnbörden, och'den an- klagade skulle då bevisa sin 'oskuld antingen genom : att "med blottade händer bära, ett :gl5dande' r steg, eller på” tolv stegs. avstånd kasta” -ett "glödande järn i"ett träg. Visade händerna" inga' skador ; tre dagar "efter frikändes han; ty Jå hade Gud visat att han var osk. 1 dig,i motsatt fall fälldes han. er Järnbörden accepterades av kyr- komöten under "äldre medeltiden, och å följdes av kyrkliga ceremo" nier. Den avvisades dock snart av flera. påvar, : som betraktade "den som "bedrägeri, och den” stigande hjärtgifter som nyttjades, ett "antal ' kalabarbönor, F allt e och : virveldjuren. Hans rörlighet i det Han kan krypa eller simma och han kan rusa fram genom vattnet som en torped genom att spruta ut vatten enligt jet-principen. Och | ningsinstitutet Scripps Institute har toder som . bäckfiskarna använder tendjup.. De anpassar sig då, efter vattentrycket och | det sker efter card använde när han gick ned «till flera tusens meters djup i sin be-| römda djuphavskula; Hans | apparat. roll- i de indiska och europeiska” gudsdomarna, I men så "mycket "mer! i da afrikanska. Ännu för ett sekel EN negrer offer" för! gudsdomar, och : det var: särskilt Den beryktade; starkt ' giftiga ka, labarbönan hämtades från en balj-| växt, som växer som en ända: till tolv meter hög lian "vid :Kalabar- floden. Medicinmännen . avkunnade gudsdomar med dessa bönor ända till européerna gjorde 'slut på ofo- get för några decennier sedan. Den anklagade: fördes fram till gudabil-' derna " och , 'befalldes " där / att äta "samt att | därefter gå fram" och. tillbaka fram- för bilderna," Kräkte han upp bö- norna under promenaden förklara- des han oskyldig. Kastade han in- te upp dem, började hans hjärta slå Bläckfisken tär till' gift raften tryter rymde blaen ”ballastvätska" » som var lättare än vattnet, och :-som sörjde för att apparaten 1 fall av nödläge skulle stiga mot ytan. Ef- tersom vätskor inte kan ”Pressas samman ens av det oerhörda trycket. På stora djup var professorn alltid säker på att kunna återvända till havsytan, På samma sätt har. en del arter av bläckfiskar behållare: i. sin kropp, som är fyllda med en vita ska, vilken är lättare än vatten... Det gör det möjligt för dem att dyka ned och leta efter musslor även på stora djup, , Den berömde grekiske flossten Aristoteles, som var fri inom många vetenskaper, påstod bl a att bläckfiskarna öppnar muss=, lornas skal genom att först suga sig, fast på skalen och sedan slita och, dra till dess musslorna ger efter; Så fort skalen öppnats. slukar bläckfisken det läckra musselköt« tet. För den som själv någon gång försökt att öppna en mussla före= faller 'kraftprestationen ganska ima Ponerande för att inte säga osan- sak Hur bär sig aå Bläckfisken Redan för åtskilliga år seden föra te j: ka forskare heten på att det kunde iakttas någo ra ytterligt små hål på sådana mus= selskal som bläckfiskar tömt på deras innehåll, Och nu har de bå- -da' "amerikanska ' forskarna ' vid . Scripps' Institute "fubnit” lösningen på gåtan. När en 'bläckfisk ängri=> per en mussla börjar han' verkli=: gen med att sätta fast sugskålarna- på musselskalet. Sedan börjar : seg= . dragningen, Men om motståndet är. för stort ändrar han strax taktik. Han känner alltså till flera sätt att nå sitt mål.' Men så är bläck. fisken också utrustad med en ovan=' ligt' stor hjärna, Den ligger som ett särskilt organ, väl inneslutet i ett skal av brosk, > > fra När musslan gör hårdnackat mot«= stånd och håller ihop sitt skal börs jar bläckfisken att med tungspet- sen borra ett hål genom kalkska-. let." Tungspetsen är utrustad med små, vassa tänder, Hålet mäter inte mer än bråkdelen av' en millimeter |i genomskärning men' det är 'till= räckligt 7 stort för alt bläckfisken: skall :kunna” ge” musslan” er "giftin=: sprutning.' Och. den är, så ;kraftig, att” musslang muskler - förlamas.. Bläckfisken har nämligen små-gift- körtlar .och de mynnar ut i närhe-" | ten av tungspetsen. På samma sätt : | bär sig bläckfisken åt när den ja- gar krabbor, ' "> I ett av akvarlerna vid Scripps» Institute hade en bläckfisk' vid. ett. tillfälle sugit sig fast vid en ;»havs= snäcka, 'som i sin fur sög sig fast vid bottnen. När man befriade snäc=+ ' kan från bläckfiskens grepp visade det sig att den var förlamad, Till'en: början kunde" den inte röra sig alls, Först efter flera dagar släppte för- lamningen, > > « Man har således fått bekräftat att- bläckfisken "tillgriper gift när hans byte gör alltför kraftigt motstånd, Trots att bläckfisken tillhör ett så" relativt lågt stående djursläkte som . blötdjuren har den alltså en myc=. : ket' högt - utvecklad jaktteknik, en. teknik. som "leder -till målet även tåend försvårades alltmera,' tills döden i sådana fall där den rena muskel- kraften inte längre än' tillräcklig, jubilaren lära sig köra elektriska . rå torsdagen gjorde” ett nytt SJ.ok. sin: premiärtur, finns” något att äta, ;. Vinterhöken | oviljan rmot den bland Europas, al- | slutligen inträdde. Medicinmännen > Dr Helmuth Gottschalk 3 lok,' och han trafikerade under nämligen från Ludvika ' till Stockholm. Den stora nyheten | kan också vara en långt norrut|la folk förde till) att den" uttryck- hade precis reda på hur många bö-| : ..”..- d detta lok, är att det är utrustat med: kisellikriktare . ande fågel, som stannat över ligen förbjöds 1215 åv laterankon-|nor som behövdes för att framkal= | 500 . . många år bandelen Hässleholm med detta , vintern under. in flyttning, söder- siliet. .1 Danmark och/' Norge av-|la kräkning, och kunde alltså ef” Astronomiskt [ ; Veinge. 1908 köpte hr Lind- " berg den fastighet som han fort- "> farande äger och bebor, och han - får på -gamla dagar en kärleks- - full vård av sina barn och då i -. första: hand av ' en "dotter; som ” sköter hemmet” för honom. fen I Begravning . . — Stoftet efter fi lantbrukare .. Alfred Hansson, Vallberga, vig- - des: på 'lördagen' till den sista « vilan i Ränneslövs kyrka. Vid "kistan, vilken i förväg placerats i koret; prestaverade f. lantbru- kare Oskar Jönsson, Lögnäs och lantbrukare John Nilsson, Vall- berga. Som inledning spelades Fuga” av A, Scarlatti. Kon- traktsprost Sven Eriksson för- rättade jordfästningen samt höll vidare konstruerats för att Det nya loket har betecknin- gen Rb-1. SJ-har beställt en serie .på sex provlok och effek- ten för dem är 4500 hk och högsta hastigheten 120 km/tim: Huvudleverantör är ASEA som svarar för all elektrisk utrust- ning, medan den mekaniska de- len levereras av tre firmor med två lok från vardera, I'de två första provloken har den me- kaniska delen konstruerats och tillverkats av AB Svenska Järn-' vägsverkstäderna "vid deras fa- briker i Falun, dock med. bog- gier tillverkade av Kockums i Malmö enligt ASEA:s konstruk- - som gör att det kan anpassas" för . alla 'kraftförsörjnings-. system, oberoende av frekvens och spänning. Det kan ocks" så användas både i snälltågs- och godstågstjänst : och "har kräva ett. minimalt underhåll, ” försetts med torrlikriktare ” av kiseltyp och traktionsmotorer av: likströmsutförande, detta för att få driftserfarenheter — den elektriska svenska järnvägsdrifz ten grundas på växelström: Det. ta system - förekommer ' också” utomlands ',inen > där " tillämpas även. likströmssystem.", Rb 1- loket: bör alltså: vara : mycket användbart och det har därtill utformats så att det med hän- syn till lastprofilen kan passera de flesta "banor i Europa med spårvidd 1435. mm. Övriga 4 provlok för en mera. konven- tionell el-utrustning med wäxel. mt : Eftersom” "duvhöken Jovlig att döda under vintern bör det ligga i varje viltvårdares och jägares in= fresse att skydda sina ofta med mö- da och omsorg uppbyggda ” små viltstammar reot rovfågelns härjnin- 3ar, Får: en huserande' vinterhök härja , fritt blir det förr. eller se- pare tomt på småvilt i markerna, "Det finns många metoder att fån- skaffades "den "i "mitten av 1200- talet, men i Sverige först 1320, Ef- tersom ingen människa kan hålla i glödande järn "utan att få. svåra brännskador, har prästerna: tydli- gen haft något fuffens för: sigty i litteraturen omtalas ofta "att per- soner som underkastats' provet, kla- Gudsdomen är betydligt Idre än ga duvhöker och de kan läras ut på platsen av jaktvårdskonsulenten eller länsjaktvårdaren,' som ' kom- mer så fort deras tid medger om de blott får -bud. 'Ett sätt är att], fånga höken i s k slagnät med bete. 'Den fångas levande och kan sedan” "avlivas. En annan "metod är att ta' den levande i en 'bur med lockbete. I båda fallen finns'ett vill- kor för "att lyckas: fångstmedlet måste placeras i terrängen just på den” riktiga platsen. Den platsen grekerna och romarna, ' och ;enligt den romerske historieskrivaren Ta- citus (55-120) spelade de en stor r Nordtyskland "praktiserades för- kri och började. först praktiseras i Indien, där man ansåg att om Gud ville visa' att. klagad ” var oskyldig, så lå denne . ej" skadas . av” eld. Över kaukasien kom kä 3. klagade. vi den vetenskapliga medicinens tjänst. Dess isolerade, giftiga alkaloid or- dineras nämligen i form av > fysor ter behag fria elter fölla den an= ”Kalabarbönan är i våra dagar 3 — Min bil ”dricker” för myc- ket, hörs ofta klagande bilägare säga; Om han fick den bränsle- mängd som ett rymdskepp förbru= kar under en enda minut,'skulle det säkert bli slut på klagomålen, licylat mot & i maximaldos av 0,001 granm: : : I Guinea betjänade sig dici 4 för . då kunde han köra 270.000 timmar! - männen av gudsdomsträdet, Eryth- rophlosum guineeuse, som i barken har ett starkt hjärtgift,, Pulvriserad bark utrördes i en vattenfylld bä- gare, ; som -den . anklagade: måste tömma : stående. Hade han -mutat dici lade denne om indiska .gudsdomarna till roll hos dessa folk, Genom romarna blev de "kända norr 'om Alperna. utom järnbörden även järngåendet ett kräkmedel i bägaren, med på- följd att den anklagade snart kräk- tes, och därmed förklarades oskyvl- dig. I motsatt fall började synstör- | ningar uppträda hos den anklagade, han begynte våldsamt darra, kände, svindel. som vid. 'svår berusning samt föll omkull! öch därmed förkla- lade kräkmedel bland fröna till den, som han önskade fria. Om den an= klagade fick den dödliga dosen, av= led -han hastigt genom lungförlam— ning. Franska regeringen på Mada= - gaskar lyckades utrota trädet som växte "uteslutande på denna ö, men . nu lär man i stället använda en Strychnos-art vid gudsdomarna. ” : 'Det är "den hos infödingarna obetingade tron på gudsdomarnas övernaturliga makt som gjort, att de afrikanska medicinmännen kun= nat så länge fortsätta med sitt be- . även ett griftetal. Begravnings- ".. mässan inramades'av ps. 336:1 "2, 324:1—5 och 297:3. När kistan utbars utförde musikdi- ”rektör Peter .Pålsson ”Gammal känner. jaktvårdstjänstemannen till. Vad nyttar det jägaren och vilt- vårdaren att spara vilt under jakt- säsongen om vinterhöken sedan tar det? Vintern har nog rred:besvär- strömsmotorer, ; : rades han skyldig. . drägeri, "Trots ”ett strängt straff po- Ett tredje beryktat gudsdomsgift tar .dem, fortsätter de ännu I våra hämtades från det på Madagaskar'| dagar med ”gudsdomarna"; särskilt. växande Tanghiniaträdet, vars at-'|i'Sydafrika där de använder achu- omordentligt giftiga frön nyttjades jagiftet, som framkallar svära and; — den anklagade. tvingades att. gå med; bara : fötter över glödande plogbillar. Tr Nordfrankrike använ- de man sig 'med förkärlek av ko- kände ” vatten ” — "den anklagade tion, - a De båda första provloken har ; Falakoral” av Gösta Lundborg. Vid graven tog de närmast sörjande. ett sista farväl av den bortgårigne .och dottern, fröken a de. Lanitbr, "Albert Bergman, pris ligheter ändå för vårt småvilt. måste hålla handen några minuter i kokande vatten eller hämta upp en sten eller en ring ur en kittel med koXande vatten.” både till giftmord. och gudsdom. Även här kunde medicinmarninen bestämma en god eller dålig utgång ty han hade precis reda på den "Gifter" har aldrig spelat ”pågon dödliga dosens storlek, och stauss-- ningsstörningar och ' kramp. samt "Somalia, där de med adeniumgi- tet framkallar andnöd och 'kol- lapa. er Nils Ilevse ' Tantbruk : SMÅGRISNOTERING. Sveriges slakteriförbunds riks- - överstigande 20 kg kr. 2:25 per kg. För smågrisar klass II avdrag med kr. 3:— per st. För små- grisar klass II avdrag med kr. 13:— per st. : Omsättningen är god "och fort- köpare till grisar "under 25 ; ke varför: noteringsbasen ändras: Basnoteringen är böjd till: kr. 3:60. per kg. Noteringarana i|. Skåne, Blekinge och Halland är fem öre högre per kg till. följd s - ! | - Knäred Knäreds folkpartiavdelning. Styrelsen för Knäreds folkparti- avdelning -har 'konstituerat sig på följande sätt: "ordförande Assar Landén, vice ordförande Sven Gus | F ', Linnea Hansson, Vallberga, tala- notering den 12/2 .och t. v. för oa klass 1 premiegrisar i kullar med kr -— 20 Hanen. Jupg till 20 kgs medelvikt per - sitt, Fidal. : gris kr. 3:60 per kg. För vikter. a t a . : sa farande gäller /' att. efterfrågan främst är inriktad på. stora gri- sar, I vissa områden finns dock tavssoh, kassör Agard ;Johansson av underskott i detta område. | | : och sekreterare Axel Johansson, ' . fa hem ett RA extra oe 8 v 2 [ TOP SAAM
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.