"LAHOLMS TIDNING —: Onsdagen den 21 februari 19627 Arr 2 nd ve Hallänningar. . ; « |Helårs... vv vc. |Fattenledning es ofFortsifr. sid 1)... 7 | "Forts. från sid. 1. (Forts. fr. sid 1) är det bästa: Direktör Östling framhöll att Halmstads flygfält | är bland de sämst utrustade för civilt flyg i vårt ”land. Sålunda finns. nu t. ex. bara en "enda, inflygningsfyr mot önskvärda tre-fyra. Dex som nu finns står i Eketånga i . södra ändan av fältet, och det som nu främst behövs är två infygningsfyrar norrifrån, Dess- utom finzs det inga höginten- siva inflygningsljus mer än ut- med Iandni 12 Sådana ljus är önskvärda även på passarde avstånd på inflyg- ningsbanan. Det bästa vore, om det gick att få ett fullständigt intrumentlandningssystem, ILC, som skulle underlätta och för- bättra ' landningsmöjligheter::a avsevärt. Ett sådant system finns f. n. oanvänt i Jönköping . Och vår förhoppning är, sade dir, Östling, att Luftfartsverket går med på våra öcskemål att placera det vid Halmstads flyg- fält, Men i första hand vill vi ha inflygningsljus och fyrar, då blir det en avsevärd' förbätt- ring. Som det nu är får inte piloterna gå ned med planen, om molnhöjderr är lägre än 150 -.. meter, Med bättre ljus och fy- . rar skulle vi kunna sänka den- na säkerketsgräns till 90 meter, . och det betyder oerhört i detta sammanhang. Med ILC skulle sedan : denna gräns troligen kumma sänkas med ytterligare något tiotal meter. - >". , NY STATIONSBYGGNAD PLANERAS | - : Så kom dir. Östling, som i sitt sällskap hade stationschef Tom- my. Johansson, in på stations> byggnaden . vid "Halmstads flyg-] plats och framhöll, att det är ett synnerligen aktuellt önskemål och . én” nödvändighet att få en . ny och betydligt större stations- : byggnad, Som det nu är "får ibland inte ”, ens samtliga passagerare plats i väntsalen, och då' mårga av dessa tr bekanta med sig, som]. skall vinka av, blir det åtskil- liga som får uppehålla'sig i det fria, En. byggnad, där vänthal- len kan ta emot omkring 75—|. 100 personer samtidigt, är vårt önskemål, och vi skall hoppas |' på en snar lösring "här. 0 Dir. Östling hoppades, att det inte bara skulle- vara Halmstäds stad som skulle vara, intresserad av flygplatsen och de! "åtgär som erfordras för en förbät av densamma och av förbi serna. Han menade, att:— som t. ex. fallet är kring Ängelholm — et rätt betydande antal .kring-- liggande kommuner också skulle vara intresserad av dessa frågor. Uuutagningsområdet för Halm- stadsfältet sträcker sig ända från Båstad och upp kring Varberg samt givetvis inåt Halland i öv. rigt. Inte minst från Falkenberg kommer mycket resenärer, fram- höll stationschef. Johansson, och "han nämnde vidare, att planer fanns på. att kanske ordna' en billinje mellan denna stad och flygplatsen i anslutning till pla- nens avgång. På en direkt fråga om det före- låg någon risk för att fältet i Halm- stad, om det åter blev aktuellt med " militärt ' flyg där, skulle upphöra som fält för reguljärt passagerar- flyg, framhöll dir. Östling att om- kring hälften av de fält. som för - närvarande används för flygtrafi- ken inom landet utgörs av militära fält, där det 'samtdigt - förekommer militärflyg. De militära myndighe- terna är mycket , hjälpsamma, när det gäller det civila flyget — hade de inte varit det, hade detta inte kunnat "nå ' sådan omfattning så snabbt. , . FÖRBÄTTRADE et SOMMARFÖRBINDELSER.' Som det nu är finns det en för- bindelse i varje riktning per dag » mellan Halmstad . och Stockholm frånsett att det är en extratur om lördagarna;. Till Stockholm går nu planet på morgonen "och hit kan man åka på kvällen. Linjen går från. Ängelholm och mellanlandar i Halmstad och vice versa, på åter- resan. Planerna för sommaren med- för vissa förändringar och sanno- | likt även förbättringar, "Sommar- turlistar, som" gäller tiden 21 juni —3 sept., upptar främst Metropoli- tan-plan, som tar 52 passagerare mot DC 3:ans omkring 30. Det stör- re planet är rymligare och bättre i skilda avseenden och går även nå- got snabbare. Ordinarie turer kom- mer att gå på samma sätt som nu, upp på 'morgonen och ner på kväl- "Jen, men under högsommaren och , tillfälliga vistelseorten. Det kan vara en naturlig utveck- ling som man inte skall stop- pa och i det fallet tänker jag inte "enbart på 'strändernas bebyggelse utan lika mycket på - de bostadsområden, som Halland och på andra håll. — Det jag här skisserat är absolut ingen utopi — det finns massor av göteborgare som re- dan har ordnat det på så sätt för sig, på Onsalahalvön. Med bilen kommer man lätt fram och åter till arbete och skola för barnen att få wistas i na- turen i stället för att sitta inne i 'stadsvåningar eller slå dank på gatorna. Det är en utveck- ling som ur många synpunkter bör hälsas med tillfredsställelse — redan nu finns det massor av sommarbostäder, som vinterbo- nas. Då skall man inte sätta stopp för bekvämligheterna utan i stället möta invånarna på hal va vägen. Med den stigande levnadsstandarden blir det ing- en konst att finansiera det he- la. . rs :— Till sist skulle jag vilja framhålla, > förklarar. ingenjör Bäckman ”att innan man- 'släp- per en sådan bebyggelse" lös, så skall. det hela planeras or- dentligt. "Man skall' undersöka områdets tekniska 'möjligheter, om man kan tillhandahålla vat-' ten och om man kan ta hand om. den flytande. orenligheten. Detta: skall inte göras i detalj utan. endast i "stora drag s. k. principutredning. Men man skall inte göra som det allt för ofta har”, gjorts, på måfå slå upp några" hus så att. det” rätt wad det.-är! växer wupp en tätorts- bildning på 'ett' olämpligt ställe. Nu hänger. allt detta :till största delen' på kommunerna och mest aktuella 'i det fallet är Karup och Laholms landskommun" där det finns niycket bra och. för- stående folk i ledningen; > veckosluten. blir det” extrature, erforderlig tsträcknin De" ordinarie turerna ko att "utgår" från" Halmstad och inte som nu från Ängelholm, men pla- nen få, istället Jönköping som mellanlandningsstation.; Denna om- disponering är en följd av att det sommartid behövs så pass stor ka- pacitet””på " både ' Halmstad och [SE = dj Ängelholm, att. dessa två städer -inile kan klara" sig med ett ge: :mensamt plan, "Däremot beräknas "inte Jönköping behöva någon be- ”tydande mängd platser i planet från Halmstad, utan huvudparten av dem bör kunna i beläggas i i Hal- land, . Nu frågar sig kanske någon, om "hallänningarna bara flyger till Stockholm, Här framhöll dir, Öst- ling att det är mycket goda för- bindelser rmellan olika delar av landet sedan planbyte sker i Stock- holm, Sålunda kan man nå hela Norrland med flyg, man kan 't. o. m, åka från Halmstad 'på morgonen och -vara uppe i Kiruna 'strax "på eftermiddagen och sedan' vara i Halmstad igen på kvällen, om man nu vill göra en sådan tur, ör NU FÖRMÄNLIGA - ns BILJETTPRISER. Priset på flygbiljetterna är givet- vis en. rätt avgörande faktor, när man tar ställning till, om man skall flyga eller. använda annat trafik- medel. Nu ' under: vinterhalvåret tillämpas vissa specialpriser, som gör flyget billigt. Det är nämligen så att man under onsdagar, tors- dagar, lördagar och söndagar kan åka tur och retur på enkel biljett mellan : vilka inrikesplatser . som helst. Dessutom finns möjligheten att åka. enkel resa Halmstad— Stockholm . eller. omvänt för halvt enkelpris. De ordinarie priserna nu är 139:— för enkel tur och 209:— för tur och retur. Tur och retur- priset utgör en kostnad av 23,7 öre per åkt kolimeter, och 'dess ”höjd- läge i förhållande till andra tra- fikmedels avgifter må läsarna här slutligt själv få bedöma, ' : MIRAKEL. Fån Frankrike körde'ett par bi- lister in i Spanien. Den vaksamme ' tullmannen hittade i bilen två flas- - kor med en klar vätska. — Det är vatten från Lourdes, sa bilisterna. Vi kommer just däri- rån, "Tullmarinen öppnade den . ena flaskan, stack den under näsan. — Men det är ju alkohol! utbrast han förtörnad. Varvid en av män- Arr RR AA RI ER KR nen räckte händerna i vädret och ' utbrast: — Ett mirakel! i - kan skapas i skogarna i södra! och tänk så, trevligt det. blir| Mr AA FAR RAMEN ww kan ' bli besvärligt är Hallands | belägenhet mellan de två stora ”vattenregionerna”, Göteborg och Skåne; där i det senare fal- let" givetvis .framskymtar den j blivande ”Örestad”, vars lösning av -vattenförsörjningsfrågorna blir" utslagsgivande" för på vad sätt man kan lösa vattenproble- met... såsom tänkt. ' Jag skulle vilja säga; att detta inte är två olika problem utan ett enda som kan lösas gemensamt. . "— För Hallands del har vi tagit initiativet till en regional utredning, där .vi av statsmedel fått en'halv miljon till att börja med. 'Men för Hallands del, där folktätheten inte är så stor, bju- der vattenproblemen inte så stora 'svårigheter. "Vi kommer |dock in'i bilden i samband med | utredningar. som. berör. de båda stora, ' Det gäller dock att man inte ' skall bygga ut.vattenför- sörjningen med sikte på år 2.000 som tidigare nämnts i pressen, utan på en långt vidare framtid. Det gäller därför, att vi redan nu på "ett ' vettigt. sätt planerar den » halländska '-vattenförsörj- ningen” så, att man inte gör fel- investeringar, som: kommer” att visa Big; allt för dyrbara i det långa loppet. ” —- Vad man nu siktar på är het, fortsätter "ingenjör utan "det 'skisserades «av. dåvarande vat- tenverkschefen i Göteborg och bygger helt enkelt 'på en led- ning från Göta Älv genom Hal- land "och "ned till: Skåne" .och därifrån, ev. till Själland. Frågan hade : redan tidigare varit före- mål för diskussion' i. Göteborg. Det ..sades' ,1943 ätt” ”förslaget ligger. / så. fjärran att det kan anses vara framtiden" själv” som talat”; Men” samtidigt sade vat: tenverkschefen vid ett: föredrag i ämnet att hans åhördre-.1943, som finge uppleva sista delen av detta 'århundrade; kanske” finge se det genomfört. Och det är väl en sak, som "ligger: inom . möjlig- heternas ram. ” öta £ älv är vättenproducent men det gäller att vara rädd om den "och inte smutsa. ned .den allt för mycket 0. då dommer vi in på industri- lokaliseringsproblemen.' Ur vat- tenvårdssynpunkt anser vi att vattenvägarna böra ersättas med landsvägar där så är möjligt," — Orsaken till att frågan i sin helhet nu aktualiser ats är att Göteborg har ' begärt att få'ta vatten ur sjön Lygnern vid Fjär- ås, ett projekt som enbart i an- läggningskostnader skulle draga en kostnad av: c:a. 100 miljoner. Det ' är. detta som aktualiserat frågan om en regional utredning för Hallarid.' . ”"— Det har” Under årens lopp |: gjorts många vattenförsörjnings- utredningar för: . västkusten ” och "i: Skåne” och därvid har. man ofta kastat sina ögon .. på Vättern, som. har ut- märkt. vatten. Redan har. ju tre städer + på” västgötslätten slagit sig: samman om 'en' gemensam ledning från Vättern med myc- ket gott resultat och även Gö- teborgs" stad har varit inne på frågan. En ledning från Vättern till Göteborg skulle dra en kost- nad av c:a 210 milj. kr, -— Bland andra lösningar, som har förekommit ' främst för Skå- nes del är Lagan: och:kanske i främsta rummet Bolmen. Skulle det sedan, visa. sig att Bolmen inte "räcker till. kan man där- jämte "utnyttja. Vättern. S Flicktrafik ;ver RE från Norge "Med bekymmer ser polisen .i Halden på den ”internatio- . nella flicktrafiken” som på se- naste : tiden visat allvarliga " ökningstendenser. fen Huvudsakligen tar de sig till Göteborg - och - Malmö, och 'det hör nära' nog till haldenpoli- sens dagliga rutin att vid Swi- -nesundsbron: få ta "emot unga "rymmarflickor, -som . utvisats från Sverige. IE Den lilla, gränsstaden . innan- ; för norska riksettan har ' på ' detta. sättet blivit, en central i denna Arista. trafik; som också blivit ett "ekonomiskt problem med rymlingarnas dyrbara hem- i ooF vår "största . Världen 3 runt: ON fordpolen. Ett Ärktis helt utan is är en idé som sysselsatt många fantaster inte minst ryska. Och det har un- der årens lopp framlagts de mest märkligaste förslag till lämpliga metoder för att nå därhän. År 1926 kom sålunda den sov- jetryska kaptenen Gernet på tan- ken att man skulle börja med att sopa bort snön från Grönlands jök- lar. Gjordes detta regelbundet skulle den underliggande isen smälta bort efterhand, trodde han. På senare år har det också före- "slagits att man skulle strö ut pulv- Äserat kol över isvidderna. Tanken var den att den svarta ytan skulle ta upp värmen från solen — den vita snön återkastar solstrålarna — och att avsmältningen därmed automatiskt "skulle komma igång, Det - senaste förslaget kommer från " den sovjetryske ingenjören Pjotr Borisov. Han tycker att man skall bygga. en damm över Berings sund och därefter pumpa 'in varmt vatten från Stilla "havet till Norra Ishavet. '. Förslaget har emellertid motta- gits med åtskillig skepsis, Inpump- ning av varmt vatten i mrordpols- området skulle visserligen medfö- ra ' klimatiska ” förändringar '. där. Men det kunde- medföra” försäm- rade förhållanden för ' jördbruks- områdena i Sibirien och' Central al . LEG "1 . | drig isfril därmed försvinna i rymden. Beräk- ningar som gjorts tyde> dock på att endast ett mindre antal försvin- ner och att det är tänkbart att en centimetertjock isskorpa kan ligga - kvar på kraterbottnen under mil- jarder år, Mar kan givetvis inte se en så- dan isekorpa från jorden men den skulle kunna utforskas med hjälp av raketer, Sovjetrycka forskare anser det heller. inte" otroligt att det kan finnas is på planeten Merkurius, nämligen på den sida av planeten som alltid är vänd från solen, Resfeber hos amerikanska kalvar En av de farligaste sjukdomar," som amerikanska nötkreatur råkat ut för under det senaste halvsek- let har varit ”resfebern”| Det är en infektion i andningsorganen som drabbar djuren under mycket lån- ga ' transporter. ' Sjukdomen har krävt fler offer bland kalvarna än någon annan ' kreaturssjukdom, Vad. som orsakar ”resfebern” vet man inte men den brukar uppträ- da omkring 10 dagar efter det dju- ret nått bestämmelseorten, ' Nu har emellertid dr 8 F Bea- con, som är chef för den cariaden- siska . jordbruksförsök ionen -i Människan skulle kunna leva i 1400 år om vi kunde lösa pro- blemet med vinterdvalan, fram- håller National Geographie Society i ' Washington. Fladder-möss som går i vinterdvala, lever mycket rik- tigt 20 gånger längre i än. däggdiur av samma storlek som är aktiva året runt. Tjugo människoliv blir -1400å år — omkring! ' Några tyska forskare vid insti- tutet "i Heidelberg trodde sig ha Melsfort påvisat att man kan före- bygga ” ”resfebern”, som till sina asien, Sovjetuni grafis- ka institut påpekar att isens för- svinnande från Arktis skulle med- föra en utjämning av temperaturen mellan Arktis och omkringliggande områden, Emellertid minskas sam- tidigt. värmetillförseln genom luft- och : havsströmmar, - Det. gör. att temperaturhöjningen i. norr "inte blir bestående varför Åstäcket åter- uppstår på nytt." - 1 vid månens poler? .. a Det har väl allmänt ansetts att |. det' inte finns så "mycket som en droppe vatten" "på" månen. "Men en del sovjetryska” vetenskapsmän hy- ser, en. helt annan. åsikt. Det kan, menar” de, finnas” evig is på bott- nen av kratrarna "eller" ringbergen vid månens "poler, Och är, det rik- tigt .kanske- de: kosmonauter, som i framtiden landar: på : månen inte skulle behöva tå råed | sig vatten: De ket mer "vetenskaplig > apparatur. Det "skulle onekligen 7 framtida rymdfärder, "vt. n Den här isteorin' grundas på föl- jande rekonemalil: -Vid månens" po- ler står. solen så lågt att den. aldrig når. kratrarnas': :botten: Temperatu- rén ” där” nere måste” följaktligen vara mycket låg, Man vet att tem- peraturen vid månens ekvator un- der ratten kan gå: ned till minus 0 ' gr... Det kan. vidare, säger de i finnas örtunnad . vattenånga ' på as botten, Dess . molekyl- ghet "uppgår, inte till mer -än 400 nr i'sekunden: Den hästigheten är, inte tillräckligt stor för att mo- ; lekylerna omedelbart. skall ge sig av från månen men dock så stor att de kan nå över kraterranden och "där "träffas - av solljuset. och Den största bankbyggnaden i värl- den ligger naturligtvis i New York och den togs i bruk för cirka ett halvår sedan. Banken är inrymd i "den 60 våningar höga skyskrapan, som ses på bilden. "Det är f'ö den högsta 'som byggts .i staden under de senaste 25 åren. Inte mindre än 15.000 personer arbetar här. | kände i stället ta” ”med sig så myc-' ptom påminner om människans ' influensa.- Det:går' till så att man ger djuren intill.500 mg anreomys cin varje: dag "fyra. dagar "innen transporten påbörjas och fyra da«' gar efter djuren kommit fram, Där- på minskar man doserna efter hand, Den här sjukdomen är inte känd i. Skandinavien! Skall man tran- sportera nötkreatur "längre sträc- kor brukar man: dock ge dem lug- nande medel. att de flesta olyckorna under ar-« betet i USA inträffar omkring kl 11? Varje människa - har: en ' visa ”rytm'4' och ; den » får. normalt: sin första vågdal omkring kl.11. Och enligt amerikanska läkares utsago kommer, därtill. att många männi- skor äter för lite om morgonen, så att de blir oupplagda och mindre vak fram på förmidd Ville posta sig själv som . paket Mrs: Gertrude Wood är missnöjd med brittiska postverket, Proteste-- rande, mot postmännens bristfälliga pålitlighet textade hon en adress- skylt till postminister Reginald Be- vins, hängde skylten" runt om hal- sen,' och gick till ett postkontor i London, där ' hon krävde - att :bli mottagen som paketförsändelse och skickas till Hennes Majestät rege- ring..Mrs Wood misslyckades, men. gav sig inte. Hon har ni hos parla- mentet anhållit om, rättsligt utslag i saken. Den stridbara damen anser att det inte föreligger laglig grund för att vägra en människa att in- lämna sig själv som paket, för vi- darebefordran till adressaten.. Hon åberopar sig därvid på «en bestäm-. melse, gällande ända t o m andra | världskrigets utbrott år 1939: Den som så ville befordrades då som pa- ket av postverket, mot vanlig av- gift, allt efter vikten. Det Bick i ”den gamla goda tiden” så till, att en brevbärare slog följe med ”pa- ketet” och avlämnade det på upp- given adress. Det skall nu återin- föras; tycker mrs Wood: sådana "hemtranspofter ” pr år. av rymmarflickor från praktiskt heim "och neråt. Framför- allt är det: Göteborg, som "löckar dessa flickor i åldern 15 till 18 år, och som liftare i personbi- lar och långtradare reser de ut på "vad de inbillar 'sig vara äventyr. Bilisterna. tycks. inte ha något emot:'att. hålla ' den tråkiga trafiken igång. Flickor- na får gärna följa med. Och så slutar det med att de ham>- nar i ' Uddevalla, Göteborg el- ler Malmö utan "ett. öre, ofta grymt; besvikna på: sitt även- tyr och "utan möjlighet att ta sig hem igen. Då får polis och barnavårdsmyndighet = ingripa transporter . med : tåg, bil och flyg.” - Aer RR RR AR och a: till-xtt ungdomarna kom- mer tillbaka till sitt hemland, AX ik Det rör, sig” "om a hundrätalet |. RR Men agn gt a tt FOR RR AA RET NT SAKNAD. > En dam stiger in i rälsbussen och säger till föraren: . '— Jag tror att'det är tre år sen taget hela Norge — från Trond-- - jag reste på järnvägen. Min bil är på reparation och översyn. Rälsbussföraren klipper biljetten och svarar: : . — Ni har ingen aning om hur vi har saknat er. TÄNKTE EFTER. Det var inte twist -utan en äldre stillsammare sak och mitt ute på dansgolvet stack han fram håven: — Jag är väl den fulaste grabb du dansat-med? . Hon sa inget. - ' "Han frågade: — Varför säger du inget? Hon: — Jag tänker efter, : UNIVERSALMEDLET. « Lille Magnus, 4 år, är mycket in- tresserad av ”blåsandet”, dvs. hur det kommer sig att när man blå- ser på något, meningen omväxlan- de är .den att det skall bli kallt eller varmt. a or löst probl t. Genom ett helt nytt preparat påstår de sig ha funnit "ett medel som försätter patienten i en dvala, vilken påminner om den som flera djurarter försänks i un- der vinterperioden. Och preparatet påstås vara helt oskadligt och ej ha "något 'med våra vanliga sömnme- del att göra, Men inget nytt under solen! En insianstam i Sydamerika praktise- rar. sedan länge en metod som ger dem en långvarig sömn. En orki- déjägare berättar att han en gång påträffade människor, som: under ånader sov en dvallil de sömn. Det "var. sommaren 1948, som han under sina resor i de stora savann- och djungelområdena kring Orino- ”cofloden i Sydamerika helt plöts- ligt stötte på en stor' cauriindian- by, som tycktes fullkomligt utdöd, Efter att noga ha undersökt om- givningen cauriindianerna är kända för att vara mycket, lömska och söker ofta från bakhåll plund- ra sina fiender-—' gick' han med sina män in i den "ytterst liggande hyddan. Här rådde fullkomlig döds- NEN SS Om vi kunde Sova” hela vintern | - kanske till och med 150 år. Något recept på långt liv har vetenska= pen dock ännu ej, Frågar" man: en pigg åldring hur han kunnat - bli så gammal får man ofta rent förbluf= fande svar. En 'gammål : georgier ' uppgav en gång att han under hela sitt liv inte så mycket som sett åt en kvinna 'och han hade aldrig gi- vit sig in i heta dispyter, vadan han alltid behållit sinnets jämvikt. En 95-årig man påstod htt han' les vat som vegetarian de sista 50 ären av sitt liv, han hade aldrig” känt några magbesvär och alltid halt en' lugn och god sömn, Men vad sägs ' om denna gravskrift på. en skotsk gravsten: ”Under denna sten vilar Brown, som tack vare mycket och golt öl fick uppleva sill 120:e år”, Världens äldsta, en kvinna från Kaukasus, avled för några år sedan vid 180 års ålder, Märkligt, måsto man säga, och man kan nog undra om det inte förelegat något fel i folkbokföringen? Än .mer "förund=- rad måste man bli inför många av : bibelns åldersuppgifter, Där finner man förutom den längst Jevande Methusalem sex andra av vilka en sägs ha lovi I 900, en i nära 800 och en över 700 år, Och som vi vet födde Sara en son vid 99 åra: ålder. » Även :vår egen "tid kan uppvisa verkligt: långlivade exemplar > av kosläktet IE vis ame- rikanskan Lizzie Devers från Ok- lahoma, död 1946, som själv kallade sig den mest seglivade kvinnan i världen, - Hon hade' holländskt och Årländskt' påbrå och" levde till: 115 tystnad. Då hans ögon vant sig vid mörkret upptäckte han emellertid i ett hörn ett halvt dussin männi- -skor liggande.o om. vårandra härs och & tvärs på golvet, till ;synes fullkom ligt livlösa. Deras kroppar. var näs- tan falla, 6 och de andades ytterst svagt.: "Orkid ägaren och hans följe « var själva totalt slut efter 'en längre tids kringflackaride i djungeln; var- na: i hyddan 'si väl: smaka samt gick till vila i närheten av byn. Under: natten utbröt ett fruktans- värt. oväder med åska: och -regn, Men :morgonen därpå, vilken över- raskning! Byns invånare stapplade skälvande ut ur sina tält, dödshle- ka och uthungrade: Nästan ut'stånd att stå på benen kröp de ned till floden, :som nu' åter var fylld med vatten, och 'drack begärligt. Cau- riindianderna- berättade sedan att de just vaknat upp ur en nära två månader 'lång sömn. då främlin- garna kom. - ” Alla djur lämnar. djungeln, då hetten börjar bli för stark, savan- nen är då uttorkad och brunbränd och - allt som djur och människor har till föda vissnar ned eller för- svinner, Vid denna tid färtär india- nerna "en. blåaktig bark, som de får av ett träd, vilket allmänt före- kommer vid flodstränderna.. Däref- ter faller de i en djup dvalliknan- de sömn, som räcker sex veckor, ibland ända till två månader. De väcks av det oväder, som alltid fö- regår regntidens inträdande. i Detta fenomen har iakttagits även på andra ställen i Sydamerika. Det berättas att man i magsäcken på en liten vessla påträffat ett ämne, "som har den egenskapen,: att. det förlamar magmusklerna och där- med ' hela matsmältningsprocessen. Möjligen har indianerna av' djuren lärt knepet att värja sig mot svält- döden under den lånza torrtiden. Kort efter sitt uppvaknande ' äter Cayriindianerna ett avkok av någ-' ra rötte — detta befriar magen från konserveringsmedlet och -tivet torkan på nytt sätter in... Från Schweiz berättades att man där ”tagit vintersömnen” i- brufs | - för behandling av för tidigt födda barn. En schweizisk tidskrift om- talar till: och med fall, där man först sänkt moderns kroppstempe- ratär, därpå företagit kejsarsnitt och sålunda bringat den nyföd- de till världen ”i ett tillstånd av vintersörn”. ön M= låt oss återgå till den ur- sprungliga frågan. Ryska veten- skapsmän har nyligen förklarat att det. skulle vara möjligt att höja människans medellivslängd till 100 för, de lät de få ätbara. matvaror. års "ålder, trots” att hon blev över körd 'av "bil, en" gång biten aven . galen hund och sex gånger av gifa tiga ormar tr, sämf varit gilt nio gån= I sitt inticssahta arbete "Bli gåm« mal och förbli ung” skriver doktor Venzmer om den yttre -miljöns in= flytande på livslängden bl a föl- jande: "Prästen med sin regelbund= , na, och för skadliga inflytelser "föå ga' utsatta livsföring blir i genom snilt rätt 'gammal”. Enligt ent England nyligen verkställd under = sökning omfattande tre år ligger genomsnittsdödligheten för präster mellan 25 och 65 år vid 53, pro- mille, , Därnäst . kommer ; -lantbru= kare och lärare med 60,' konstnärer 78, ”advokater 82, mjölnare 84, bu= e 86,. kontor tällda "och smeder ,91, bagare, skomakare, 'sa= delmakare 92, gruvarbetare, ' apuie= kare 93, skräddare 99, murare 100, frisörer och slaktare 10, bryggeri= arbetare 143, hotellvärdar och ;ser= vitörer '166 och slutligen k kma= kare 171. 0 sn aes . Förmågan att utföra stordåd” vid hög ålder vill man nästan betrakta ” som ett 'under.': Men: Cervantes skrev vid 67 år sin världsberömda roman ”Dori Quixote”, Kant var 67 år när han skrev sin djupsinniga avhandling: ”Till sedernas metafy= sik”. Den italienske: målaren Tin= toretto skapade som '74-åring sin. 25x10 meter stora målning ”Paradi= set”, Michelangelo arbetade som 89—- åring på sina berömda fresker och Tizian skapade vid 93 års ålder "dsin tavla ”Törnekröningens myste= rium”, som är ett av hans största verk samt vid 97 år ”Sjöslaget vid Leoanto”. Och 'sist men inte minst Arturo Toscanini som vid en å1l- der av långt över de 80 ännu stod i främsta ledet av vår tids dirigen= ” r. - a det ”könske det glödande ine kan åter gå sin vanliga gång tills : tresset för sin konst som likt vitaz mininjektioner stärkt livsåndarna hos 'dessa gamla rnästare och 'givit dem ' oanade krafter till sina stor= dåd. 0005 . |: -Händig - I Silkus-Lars, gammal skogsarbes tare, råkade vid ett tillfälle hugga sig i den kroppsdel, han annars bru= kade sitta på. Liggande på magen blev. han forslad ur skogen med en släde; Vägen gick förbi en handels- bod, där handlanden kom' ut och förhörde sig om olyckan. — Men hur i all världen kunde - du hugga dej på" ett så svåråtkoms 2 ligt ställe, Lars? frågade” han.” -— Dä va fell inte hela" vala fö händi kär, svarade Lars. rönt "En dag kommer Magnus rödögd och Btet hickande och visar mam- ma på ett skrubbsår på knäet: — Slå : på varmluften mamma, ber han bönfallande. - Kung och folk stöder Dean insamlingen SVERIGE HJÄLPER . Postgiro 90 1961, RRD Fry BSR RR Fe
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.