; "Fredagen.-den 6 april 1962 | ” FAEOLMS TIDNING "= Faa ammar! HE Att jubilera är ju alltid en särskild högtid. När det gäller det i år 150-åriga Hallands läns ' ” : hushållningssällskap, kommer det också att bli ett verkligt förnämligt firande :av denna : stora milstolpe. Inte mindre än tre jubileumsutställningar kommer nämligen att anordnas, vilket Laholms Tidning tidigare omnämnt. De förläggs till skilda delar av vårt avlånga län, "i Tönnersa den 29 juni — 1 juli, i Morup den 6-8 juli och slutligen i Rossared 'den 13-15 gra betydande avstånd för ha llänningarna, när, -juli. Följaktligen kommer det inte att bli nå :de vill besöka någon av utställnin garna. . . . Varför det blir tre utställningar i stället för en stor länsutställning fick den talländska pressen jämte repre- sentanter för riks- och facktidningar redogörelse för i tis- dags, då sällskapet gav en p ressvisning. Denna visning blev inte bara en muntiiv sådan, utan sam Ce'tarare i den fick vara med om ca held as, C d genomåktes från söder till norr. " Det är lokala förhållan den och svårigheter att i någon av de större städerna få lämpligt utställningsområde - av tillräcklig omfattning på för sällskapet villkor som gjort att utställningen blir fördelad på tre platser, omtalade sällskapets direktör Nils Ch. Månsson, - när han gav en utförlig skildring av uppläggningen av ar- rängemangen. Vi valde då att 'anlita sällskapets egna för- söksgårdar som utställningsplatser. Det kan också ha sina fördelar att ha utställningen fördelad på tre platser — inte minst för alla djurutställarna är det värdefullt att inte ha för långa transporter. Utställningarna får sålunda inte betraktas som tre mindre lokala lantbruksmöten utan som en mycket stor länsutställning, fördelad på tre platser, sa- tillfredsställande - de dir. Månsson vidare. Av ”införmalionerna i övrigt fick vi bla. veta att maskinut- ställningarna delas upp på olika ” maskinslag på varje plats, på 'Tönnersa visas sålunda maski- ner för jordbearbetning, pota- tis- och rotfruktsodling, utgöds- ling och gödselhantering, konst- gödselspridning; dikning, mjölk- ning och . mjölkhantering. På Morup visas maskiner för sådd, spannmålsskörd, ” spannmålshan- tering," lagring, "torkning . och malning;--- foderblandning ' > och fodertransporter ; och slutligen på Rossared blir, det maskiner . för skörd,: hantering och . ut-' fodring” av . hör ensilage, och . halm, :; bevattning ''och " skogs-, . skötsel sam kommer att utstäl- nas, På samtliga platser kom- mer givetvis traktorer att vara En; alldelés'' extra blik- dragande'; sak ;bör” den” :stora sammandragning av: hästar bli, som kommer att ske på alla tre platserna. Inte, mindre än totalt 500 hiistar blir det fråga om, och de 'blir fördelade med 150 på vardera Tönnersa och Rossared samt :200 på Morup. Det'är årets hästpremieringar som förlagts till de tre utställ- ningsplatserna, och ' sannolikt kan" hästmönstringarna, . som före- kommit i landet. Det blir både varmblod 'och nordsvenskar samt. ard som med, och- dessutom visas on del fjordhästar,- som blivit: så populära under 'senare år, "jämte andra 'småhäästar. Det blir ' fredagen 'som blir - den speciella hästdagen på varje plats, . | | a : HÖGST I LANDET | endäst på Tö man anse detta som en|. av de allra största samlade| rens tur, och visningarna här kommer att domineras av av- kommegrupper efter framståen- de semintjurar av låglands- och SRB-ras, Men även många en- skilda kor av mycket hög kva- litet kommer att utställas. Man kan i detta sammanhang .också nämna vilken ' stor betydelse rationell. djurvård har, när det gäller korna: inom: länet "endast: 887kg .smörfett, vilket i slutet”av;fyr- tiotalet förbättrats till. 155” kg, och i dag är siffran hela 205 kg, vilket är. högst i landet. Halland har innehaft tätplatsen här un-= der, dryga tiotalet år. Samman"- lågt på utställningsplatserna be- räknas ca '300” nötkreatur 'att ställas utv cov css KY ' Svin. kommer också” med men ndäst På 7 sa, och det-blir ett 80-tal djur. från -hela linet som dras saräåman där. Samtliga " » avkastningsresultaten. Just i början av seklet var. äv-. kastningen å de kontrollerade - "”avelsbesättningar -kommer att delta, :' och konkurrensen blir följaktligen hård. Främst är det lantrasen som förekommer men även 'Yorkshire blir represen- terad, Nr et Fjäderfäna får vara: med. på utställningen i. Morup;" och" det kan här noteras, att antalet fjä- - Lösdriftskorna på Tönnersa' förs ksgård står i "kö för at derfä i förhållande till antalet invånare är. högst i landet inom. Hallands län, varför klart fram- går att fjädenfäskötseln har en stor betydelse. ' Avelshönsgår- darna har -nått goda resultat vid värpkontroll och besätt- ningskontroll. Skogen utgör ju en inte ringa |” del av ”vad jorden ger”. i vårt län, och därför konimer 'en stör- re skogsutställning' att anordnas på Rossared, varvid" avverkning o. skogstransporter 'demonstre- ras i skogen, "= CC ve h Byggnaderna på samiliga tre utställningsgårdar kommer, gi- vetvis att ingå i utställningsom- rådena, och där kommer sålun”' da att. demonstreras lösdrift, spaltgolv, fodertransporter osv. Utställningsarrangörerna har givetvis ett stort intresse”av att vända sig även direkt: till kon-. |. sumenterna ' och därför kommer platserna; omfattande ' konsumeéentutställ- ningar ' att ordnas på alla.tre "SA-son./ med Hushållningssällskapetioch landshövdingen En färd genom Halland i vårmånaden april kan ju ske under olika yttre betingelser — det kan vara en klar” och arrangör. Trots dessa kanske mindre goda yttre . och intressant tur genom vårt avlånga län, Resan gällde alltså i förstaoch gemytlig ton € sitt häls- hand att bese de tre av sällska- | ningstal och pekade på Fallands pets ”försöksgårdar, där jubile-]) utveckling från ett ytterst 'fat- umsutställningarna' skall hållas | tigt län till ett mönsterlän på i sommar. Men wi fick se mycket I jordbrukets område. : utöver detta, Hushållningssäll- skapets ordförande landshövding Lördagen 'är det nötkreatu- Ingvar Lindell slog an en varm — hushållningssällskapets > e kast N dir Nils Ch Månsson i smaka. läckerheterna. ”Vi skryter inte”, sa landshövdingen. ' Med landshövdingen i täten under hela dagen och med säll- skapets direktör Nils Ch. Måns- son som mtomordentlig färdle- dare' och ciceron startades så färden till första anhalten Tön- nersa . försöksgård, där den första av de tre 'jubileumsut- ställningarna skall ordnas. Här mötje inspektör Jönsson och visade runt kring och i gården. Inte minst Jösdriften av nöt- kreaturen war. en myhet för många. Redan här blev de Hal- land gästande :' skribenterna - märkta imponerade av de olika uppgifter om produktion av oli ka slag som lämnades, t. ex. att | - mjölkproduktionen är så för- nämlig där, att de 40 mjölk- korna i genomsnitt producerar 236 kg smörfett. Skåningarna visade lite tveksamhet inför dessa - uppgifter, men inför landshövdingens kommentar ”vi skryter inte, vi säger bara som det är” lät de böja sig: Man- byggnaden på 'Tönnersa genom- går nu en renovering och om- . ändring och skall framdeles bl a " utnyttjas till samlingssalar. ".. Väldiga ostlager. - » Hushållningssällskapet tog gi- vetvis tillfället i akt att wisa pressen även något av jordbru- EF kets föreningsrörelse i Halland Vid besöket på. Kvibille mejeri stod ett under mängder av smak- fullt arrangerade ostar dignande bord, där gästerna endast hade att " plocka för sig. Här ovan ses (th) landshövding Ingvar Lindell och färd med att av- och hade först valt Kvibille me- jeri Detta. stora, förnämliga mejeri, som 1957 förvärvades av Halmstadsortens Mejeriförening, sedan det tidigare varit i privat ägo. Omfattande om- och ttill- byggnader gjordes efter förvär- vet ,och 'det var imponerande lokaliteter, inte minst ostlagren, som man fick se. I Kwibille- |. mejeriet är det en starkt spe- cialiserad driftsinriktning, och där sker enbart tillverkning av ost, främst är det en ost av cheddartyp Kwibille special samt ädelost, tidigare kalla Roque- fortost. Totalt tillverkas ca 900 ton ost per år eller 2.500 kg per dag. Mjölkinvägningen wid” me- jeriet är 18;2 milj. kg per år. Mejeriföreningens disponent Su. ne Jacobsson visade omkring i mejeriet, "och även föreningens ordf. John Jönsson, Trönninge, var med och välkomnade. Som avslutning på mejerironden bjöds på smakbitar av olika slag av ost. : | Ladugårdsarbete' > > på ackord. > sn - "Nästa anhalt låg bara kring en 'mil norrut,' det var sålunda friherre Gustaf Herme- lin på Fröllinge som skulle be- sökas. Kanske inte speciellt han utan främst hans gård och nöt- kreatursbesättning. Här var bå- de friherren och friherrinnan nere i ladugården och välkom- nade och redogjorde enkelt och lättfattligt om gården och dess produktion. Här har inte börjat att tillämpas någon lösdrift, utan ladugärden är i den traditionella stilen med uppbundna djur. Det som slog mest an på stockholms- pressen här var att även svan- sarna var uppbundna, och det togs åtskilliga närbilder av det- ta arrangemang. Totalt fanns 50 mjölkkor och 90 ungdjur samt dessutom 80 gödsvin, DLadu- och och blå himmel med en värmande sol, som ger rymd och djup och . en ljus och vacker bild av landskapet, - och det kan vara motsatsen, en grå, dyster och regnig dag, då synfältet från bussfönstret blir ytterst begränsat. Vi — - representanter, för den Halländska pressen samt riks- och facktidningar — hade eturen att få företa resan en dag '. som .den sistnämnda. Färden företogs i tisdags, och det var Hushållningssällskapet i länet som stod. som. inbjudare ', förutsättningar med regn och grått, blev det en ytterst givande at gårdsförmannen är österrikare, och han tillämpar betydligt tjoc- kare ströbädd hos korna än våd vi annars är wana vid i Sve- rige. N ne i Det är två anställda i ladu- " gården, och de är avlönade på ackord efter bruttoavkastnin- gen, Sålunda ligger det i deras intresse att få upp en så hög mjölkproduktion som möjligt — utan att behöva ta någon större hänsyn till foder- åtgången. Att det blir fina besättningens medeltal för de senaste 4 åren uppgår till 232 om- kg smörfett. - "> Rörmjölkanläggning är in- .Oran ledamöterna i kommissariatet för utställningarna. Fr v "trädgårdskonsulent > Hallands läns hushållningssällskap bildades egentligen re- : dan I december 1811, men det fick inte sina stadgar fasta ställda förrän i juli 1812, Därför räknas detta sistnämnda . årtal som födelseåret. Efter Sveriges förlust av Finland - fällde det då att ”inom Sveriges gränser erövra Finland å- ter”, På den tiden hade Halland endast 22.000 ha odlad jord > mot nu 142.000; och skörden uppgick till 13.000 ton spann» mål och 1.350 ton potatis. mot nu 150.600 ton: spannmål och 130.080) ton potatis. . : oh Halland betraktades för 150 år sedan som vårt lands fat tigaste provins, där befolkningen ofta fick svälta, när den lilla skörden slog fel. Men under de år som Fått har det forna av kala ljunghedar dominerade landskapet utveck= lats till en bördig bygd. Hallands förvandling till en sådan är en fredlig bragd av stora mått, vunnen inte cudast ges » nom initiativ av framsynta min utan också av en Idog be- »« folkning, = . : Från fattiglän till bördig bygd 2 Hallands läns "Hushållningssällskap 150-årsjubilerar med” tre utställningår monterad, varigenom . mjölken , sällsynta, och" därför var "det rinner direkt från juvret till' extra glädjande när man fick so transportkannorna, 'Lösdrift för] detta vackra. djur If mån ga rekommer hos mungdjuren, och” exemplar samtidigt. Denna möj. de har ständigt möjlighet att:lighet gavs hos godsägare Olle vistas utomhus, : Fröllinge byggdes 1623, alltså under. den . danska "tiden, Nilsson 3; Holmagärde, som bl a bedriver, uppfödning av hästar I för trav- och galoppbanor, Om- "svenska", händer kom den 1729 ; kring 20-talet smäckra och väls genom karolinen Didrik von i; wäxta hästar av olika rasor finns Conorven och'har sedan dess resultat visar det faktum, att: genom arv eller köp i rakt ned- :stigande led brukats av ätts lingarna till denne, -. Tjusiga tjurar. ' 'Hallandsmejerier och Hallands Seminförening 'stod sedan som gemensam värd för en charmant lunch i Falkenberg, varvid fö- « . reningarnas ordf! Arvid Anders- son, - Bergagård, mälkomnade, Det war dock inte så mycket . av föreningarnas produkter som bjöds, 'i stort. sett bara kaffe- grädden, då, som "någon sade; "insemination 'ännm "inte slagit igenom på fiskens område, Tju- rar ' i mängd bjöds dock en stund senare att skåda, när Kri- | stineslätt besöktes. Här visade bl.>a, seminföreningens direktör "Per-Eric ' Jacobsson ' omkring, "och "det var imponerande ”pap- por”: på nötkreaturens "område kan fick se. Det gavs även en inblick i djupfrysningens teknik -av' det speciella ämne det. är fråga om här och om werksam- -heten' runt om i länet, nn ; Sedan det sålunda konstate- "rats att Kristineslätt var den .» det blev: de icke-halländska :. tidningsmännen och — damer- na "än 'mer' imponerade, ' och : en av. dem myntade: också ut- rycket” först-störst-mest-bäst | > som betecknande för vad de '. halländska jordbrukarna och deras organisationer "av olika "slag kan prestera : ; Järn i. jorden, :: +. Morup och kommungården där var nästa' mål. Här skall ju en av, de. tre utställningarna, för- läggas. Potatis är en stor artikel här, och .wvid vårt besök pågick sortering av sådan, så att de olika kvaliteerna kom: var för sig.. Man fick också wveta t. ex, att. alla suggorna på gården var gården är rätt järnhaltig. När djuren sålunda fbehäöver lite järntillsats är den bästa och enklaste metoden att ta in en jordtorva till dem,' ibland kan- ske med' några droppar järn- "sulfat, sto” vT ” Fullblod i 'galopp. "7 " Hästar fblir : fullblodsuppfödare, ++". största seminstationen i lans | systrar samt att jorden kring - -mer och mer|' på gården, och en del av dem släpptes också mt 1 fri galopp inom” de särskilda rastgårdarna. Under det senaste året uppgick det insprungna beloppet på Tä- by galoppbana till 85.000 kr och .därmed intog 'Holnagärde fjärde platsen bland: landets . Kvigor på loftet. . . Det mera steniga och klippiza norrå Halland vär vi så inno |, och tippe på Fjärås bricka hade man, en. utomordentligt . tjusig utsikt över: Lygnern. och dess dalgång. Rossared — den tredje utställningsplatsen — var' alltså slutmålet, detta underbart vac- kert belägna 'säterl, som hus- hållningssällskapet fick som dos nation för ett tjugotal år sedan, Man hade fått se så många för- nämliga och. speciella arrvange= mang under dagen, men de var inte slut 'ännu.: ' : | Mest förvånad blev man nog . när man gick upp för on irap- pa till andra våningen över den förutvarande. logen : och fann' att där uppe gick en mängd ungdjur på lösdrift, Där . mår de. tydligen mycket vil, lagom värme var det, och ge- . mom spaltgolvet föll 'spillnin-, gen ner i en särskild ca 3 m . hög. gödselkammare, . där ' ut- gödslingen sker en.gång om året medelst frontlastare. Att uttrycket - ”smutsig : som en gris”. är alldeles felaktigt fick man klart besked om också. Hos grisarna, som också hade spaltgolv till' sitt förfogande, - var det så renligt och fint på deras liggavdelninzar, så det var en fröjd att skåda; : "Ja, mycket mer skulle givet- vis - kunnat : skrivas om både Rossared och: alla de' övriga platserna som resan berörde, Det ovan cnförda är bara "ett koncentrat, Dagen war följakt- ligen ytterligt givande; rolig och trivsam. .Till detta bidrog inte minst landshövdingen och di- rektör Månsson samt övriga I sällskapet, som deltog i färden genom, vårt 'avlånga men på olika sätt så bördiga. län. oa Axel '"L Ericson,: lanibrukskonsulent Birger Blixt, landshövding Ingvar Lindell (bestyrelsens ordf), byggnadsingenjör Erland Almquist, direktör Nils Ch Månsson, kamrer Sven G Gyllensv ärd, husdjurskoneulent Helmer... >. Petersson och maskinkonsulent Lars Hallén. 0 oc” - Moe
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.