Hölllndska regeringens. fullmäk: lige för "idrott, M W Kouwenhoven har vid en konferens i Amsterdam | SS meddelat, att enligt en nyligen ge- nomförd undersökning av Hollands 711,5 'miljoner invånare bara 2,5 mil-I - . joner. är simkunniga. Med andral- vc ord: I ett land som mer än andra europeiska Jänder är 'beroende. av . havet, vars befolkning i högre grad än andra länders" medborgare dag- ligen lever : i sjöar och stora floder, där liv, egendom och framtid är direkt be- "roende av vatten och vattendrag, kan 70 procent av människorna ic-/ " - un ke hålla sig över vattenytan,' var- ken under normala ”förhållanden] eller i katastroffall. . a Hur mycket får | "jordbrukarna |. av resultatet av' inkomstregelns ut- . löming? Det-är den fråga de: au gör sig och de har anledning att ställa den, eftersom fjolåret visade att mycket stannade på vägen. En förutsättning för att resultatet ska bli det avsedda är att de höga lö- neökningarna inom förädlingsindu- strien kan klaras genom rationa- lisering så att de inte går ut över avräkningspriserna, 'skriver RLF- . tidningen och fortsätter: >. : .— Det är ofrånkomligt med en vädjan till de jordbrukskooperativa företagen att de nu'på: alla sätt prövar möjligheterna att stärka sin betalningsförmåga till den enskilde producenten; De talrika vittnesbör- den om det pressade ekonomiska läget bland jordbrukarna gör det naturligt att utgå från att man nu . mer7än någonsin noga: överväger |” "gin : investeringsverksamhet; . sina möjligheter till rationaliseringar etc så att den enskilde bonden kan få ut vad, han skall ha, Den nuvaran- de situationen är inte den lämpli- gaste för uppläggning av reserver. - Det finns plats för, en vädjan till, riktad till jordbrukarna,” "fortsätten Tr tidningen: : «om Det har sagts. "oss att” man' i något fall. någonstans i. landet ar: " betar med att åstadkomma enime- " jerifusion. Enligt de beräkningar som föreligger — och .man måste kunna lita en' del på beräkningar ” också :— skulle ett genomförande av denna fusion kunna medföra en förbättring i betalningsförmågan till producenterna av cirka två öre pr kg mjölk; Men jordbrukarna motsätter sig fusionen. Man vill te vara med om den, Det kan finnas många skäl att "inte vilja vara med om den' form av rationalisering som t ex en fu- sionsbildning utgör, - Men vill. man å andra sidan inte::det, kan man heller inte räkna med'ått det:ska ', vara möjligt för de kooperativa för retagen att klara - -sinskostnadssidå utan: att det går! ”utvöver. beta ningsförmågan till 'prodäcente 211 av 13. 406. skrev stora: A i modersmålet Högsta betyg "stora A = ' kontakt med hav,” -Asiska :uttrycket' 1 'erg!' Alltså: den "| serar 'smakkvaliteterna: Det är allt- la levande - organismer "måste | kunna anpassa sej för att fort- bestå. Blir omgivningen livshotan- de tvingas organismen att fly.. Och kroppens ”rapportörer” "från "om- världen är fust våra fem fantas- tiska sinnen. Det är dessa som gjort det möjligt för människan att över- leva ock. segra -i-.”naturens "eget urval”. I: en större: organism — som den mänskliga — med rikare differentiering utvecklas vissa or- gan till att få speciella funktioner. De reagerar för särskilda "signaler och. sänder. impulserna vidare till anidra' cellsystem "som ' exempelvis har till uppgift att förflytta: orga- nismen, Allt: sker -i- så pass: god tid att. organismen ; : hinner" vidta liga . motåtgärder.: De k liga sinnena är följande: =: Organ näsa, reaktion, lukt, ”tun- ga — smak, öra — hörsel, öga — syn, . hud'. — ' känsel, . (labyrint) orientering i ”rummet”. : » Våra sinnesorgan är oerhört käns- liga "och reagerar för ytterst små energikvantiteter. För att få ett be- grepp om deras oerhörda reaktions- förmåga får: man: använda det fyå kraft som 'krävs' för -att accelera 1 gram. 1' centimeter på .1 sekund. Vår. hud . (känsel) - gör --utslag. för 1/10.000. ”erg”! Örat ' (hörseln). för 1710.000.000 ”erg”' och. ögat (syn) för 1/100.000.000 ”erg”[ Ögat. äl "med , Kroppens rapportörer registrerar alla våra relationer med yttervärlden,” nen. Beröringssinnet förmedlar till centrala nervsystemet de känselsen- sationer som. attraherar hudens yt- tersta lager. Speciellt ”känsliga” är vi på fingertopparna” och på tung- spetsen, Den som. till .äventyrs är håröm kan få den tröstesamma uppgiften att + runt: varje :hårstrå "slingrar ' sej nystan 'av. nervtrådar som omedelbart noterar både van- lig kamning och hårdare. (smärt sam) dito; få Temperatursinnet är I sin tur gerar för ljudvågor, 'allitså” sväng- ningar i luften, med ett svängnings- tal (frekvens) av. 20 till 20.009 per sek! Likt tangenterna i ett klavia= |" tur ligger. de ljuskänsliga cellbild ningarna 'ordade i innerörats s ka. Även när det gäller hörsel” är människan ' sämre" rustad. än stående däggdjur. « ”Det sjätte sinr:et” Na I Thinrlabyrinten: slutligen kan man finna människans ” "sjätte sinne”, , Ja ; många v k än. anser fak- uppdelat i" köld- och och ' båda. utlöses från ' bestämda punkter av huden, Köldeellerna är fler än. värmecellerna (det är far- ligare att utsättas för avkylning än att svettas; och ibland kan' de sam- tiskt labyrinten för ett ytterligare sinne. Med: hjälp av: labyrinten orienterar vi oss om vårt läge i ”rummet”. Och det är även där som våldsamma retningar utlöser. s k kinet (rörelsesjukd Y” som arbeta med värmer Dp var- vid ganska" motsättande reaktioner uppstår. Man ' stiger ur ett bad, ångande varm, och känner ändå hur huden -knottrar sig av ”kyla”, - Smärtsinnet' har inte några egna känselkroppar . utan representeras äv fria nervtrådsslut -i- huden.” Det reagerar för allt: som ”gör ' ont” och den direkta larmimpulsen blir flykt.: Man bränner sig. på ett fin- ger och rycker våldsamt åt sig han- den för att slippa ytterligare st smärt= förnimmelser. , :'. l Trycksinnet finns i "hudens du pare lager. samt: i' muskler; "senor och ledkapslar där de ofelbart 'lar- sjö-, flyg- och bilsjuka, I labyrinten anpassas våra rörelser efter de krav omvärlden, ställer. Vi. går framåt- |” lutade i stark motvind, står bred- benta" på . ett rullande däck, lutar oss . motvalls i: en kurv : åker bil os v.; . 0. Det mest fantastiska "med. våra sinnen är väl den perfekta samor- ganisation som: -råder.; Hela" detta mar om slitningar eller. dragningar blir. för 'vål d ka andra ord 10. 000" ger s som huden (känseln)! - Smaksinnet:--.en käll; ff nöjelse för de flesta" — är Iokali- serat till tungans'spets, kanter och bas, Från ”tungans:; undersida” och dess mitt: upplever : vi inga: smakz sensationer. Däremot kan man upp- leva en viss smak med svalget ock den” mjuka : gommen. "Överallt på dessa' ställen har” "vi små smaklökar (stereocilier) : som -är - cylindriska till formen och försedda med långa spröt ”Smaklökarna” står i förbin- delsé med; det centrala. nervsyste- met dit de. vidarebefordrar sina där sedan överord- nade, "centraler "blixtsnabbt 7 analy- 1 | gerar 'för är i "Synen. är väl det "sinne som människan mest uppskattar "och söm också är. det svåraste att undvara. Mister, man .sina ””ögons ljus”. har man -en besvärlig omskolning fram- för. sige Det 'retmedel som ögat réa- ; elektromagnetiska svängningar med. en våglängd av 0,4—0,8 tusendels millimeter!: Och det är — som påpekats — så ener- gikänsligt 'att 1/100.000.000 erg 'ut- vecklas, Alltså "hundramiljondelen av den "energi som krävs: för att accelera '1 gram 1 cm på 1 sekund. Sannerligen " fantastiskt, - De olika våglängderna, uppfattas ”inte” som ”enhetligt” ljus utan ”vitt” består fö ör. svensk RE Konung "Gustaf VI ” Adolfs -10- årsfond för svensk. kultur. kommer j att. vara. «förbrukad . hösten” '.1962, omtalas... i; ett: meddelande, från nämnden för, denna fond i i samband med det nya uppropet för att ästad- za komma en liknand fond inför ku gens 80-årsdag. . « Nationalinsamlingen: til 0 fonden uppgick till över. 7,-milj kr. Hittills -har: inalles, utdelats .ca:7,5 milj. : Ungefär ..800.000 " k att fördela, :.. KN > Ansl från fonden .har avsett så i'vår hjärna som smak: sen sker fast vi lokaliserar den till tungan och munnen! Hjärnans ana- lys-sker så snabbt att om. man tar en tugga 'av ett till synes: friskt äpple och: det råkar ' vara . ruttet inuti, så ”spottar man ut” samtidigt som man reagerar för den otäcka fick 211 abiturierter på sina : svenska uppsatser vid vårens studentexamen, medan '-1,335 fick lilla a. Med AB betygsat- tes 3.487 uppsatser: Detta fram-= går av skolöverstyrelsens nu till : Rensorerna överlämnade upp- - gifter på resultatet av de skrift- : liga proven, Det fria ämnet ”Gymnastikens och idrottens betydelse i vår tid” lockade mest: det valdes av 3.503. Därnäst följde ”Barnets värld och den vuxnes” med 2172 och: ”rätt studieteknik” med 1.882, På sina om gy och barnets värld underkändes 173 resp 44. > Hur ämnesvalet ställt sig för de 13.406 abiturienterna och hur mån- ga som betygsatts med stora A och lilla framgår av följande uppgif- ter: Väckelsesånger i vår psalm- bok 325, resp. 42, några tral iken: Våra sinnesorgan är specialise- rade på ”egna” retningar och så är även - förhållandet . med smaklö- karna. En del reagerar för :sött, andra för salt och beskt. Cellerna på tungans spets är. inriktade 'på söta 'smakkvalitéer medan den beska (en för kroppen oangenäm och of- tast giftig smaksensation) "uppfattas av cellerna vid tungans bas. Hos en del högre ' däggdjur reagerar ”smaklökarna” även för en tredje faktor — vatten, "Fåglar däremot — exempelvis duvor — kan inte uppfatta vare sig” besk eler ” söt smak, : : : Det komplicerade I känselsinnet” t . Känseln är ett intressant sinne som man faktiskt får dela upp i dels : skapliga" ändamål inklu- av. ett flertal färger, : Ögats cell- bildni — is ett | 50. miljoner stort antal olikf d ”tappar” och ”stavar” förmedlar till hjärnan synintrycken: form, storlek färg och avstånd. oe Luktsinnet . är placerat inte "så värst långt från den del av näsan som övergår till svalget. I översta | näsmusslans - skiljevägg. ” Där har slemhinnan på en yta av ca 500 kvmm inte sin vanliga röda färg, utan där sitter istället den typ av |” sinnesceller som förmedlar luktkva- liteter. . De--är klubbliknande- till hinnan.' En fin. nervtråd som” slu- tar med en blåsa når upp till slem- hinnans yta, Blåsan är försedd med en sex—åtta ”sinnesspröt” som står i' förbindelse med centrala 'nerv- systemets” överordnade ' centraler där lukten analyseras! Människans luktsinne är —' i motsats till hun- dens. = inte så väl utvecklat, ”Na- | turens urval” har noterat att män- niskan inte är lika beroende av sitt luktsinne för att överleva som and- ra däggdjur... Hörseln och "de. odllbildningar fyra underavdeningar: Berörings-, tryck-, smärt- och temperatursin- som förmedlar ljudkvaliteterna åter- finner" vi i hinnsnäckan. Denna rea- tankar i Kants filosofi 157 resp 53, De främmande orden i vårt språk —— kritik och försvar 855 resp 53, Suckarnos : mystär och näckliljan + två romantiska dikter 1.010 resp 292, framtidsvisioner (eller en fram- tidsvision i lelleraturen 643 resp 187, Catulles som lyriker 50 resp 18, Några ledande brittiska poli- tiker under de senaste "hundra åren 129 resp 25, Norden under napoleonstiden 325 resp 47, Den kommunala självstyrelsens utveck- " ling i Sverige från 1862 till våra dagar 280 resp 33, Vattenförsörj- ningen — ett. av mänsklighetens stora problem 6253 resp, 44, Män- niskan och ärftlighetslagarna 656 resp 85, Radioaktiva atomer i den fredliga utvecklingens tjänst 503 resp 91, Det kemiska formelsprå- ket 160 resp 36, Nationalromantik inom musiken, några exampel 131 resp 36 samt Rätt studieteknik 1.882 resp 104. formen och ligger nedsänkta i slem- 1. sive kulturminnesvård dels stöd åt författare, konstnärer, musiker, och - sceniska artister, och dels vidgandet x av ungdomens bildning. da -Tilldelningarna grundar ,s N såväl ansökningar som på fondens | egna initiativ. Innan beslut om till |: delning. fattas' inhämtas yttranden : från sakkunniga. ”u , Anslag till arkeologi. har bla mö liggjort. bearbetning av sveriska Cy- pern-expeditionens .: material undersökningarna på Helgön, / För kulturminnesvården har visats ett. årsbelopp av 150, 000 kr, |: på senare år utökat till 200.000 kr. Man har bidragit till. återställandet |. av Vadstena nunnekloster, satan rering :av- flera - korsvirkeshus. . Ystad och väderkvarnar på öland och i Skåne, — :- . Inom .naturvetenskaperna . har I exempelvis; betydande anslag ' gått |-” till apparatur åt Institutet för ål-|; dersbestä; - med . Cl4-meto- |. den, där Sverige kommer att inta| . en ledande. ställning. Sammanlagt I har från 70-årsfonden hittills 720. 000, | kr gått till naturvetenskap. Tar - Av bidragen till muséer kan näm- | '. nas sådana till ett flyttfågelmuseum | "; på Öland och till regalskeppet Var sas bärgning, ” De som stipendier "hittills utde- . Fonden: är nu till sin huv boot --Uhdertecknade anse, att vet "av en hy fond,.som skul fö jande gärning, som utnyt ; hyllning på 80-årsdagen, » nera$ för det "arkitekt, preses i Kungl kaädemien förd "CARE LBERT ÄNDERSON MM - direktör; ordf; 4 Stöck= ; > ” holms:stadsfullmäktige ">: fHöRE ANDERSSON . landshövding, I Blekinge län : ot ' ALBERT ARONSON i direktör, ordf. i = ” Stockholms stads--. i kollegium . I LENNART ASPLUND. vä stadsfiskäly ordfit 2, oo . Sveriges akudemikers H ..centralorganisation 2." "TURE BENGTSSON : advokat, ordf.i Sverigex R ECKERBERG: | Östergötlands FOLKE EDBLOM kidagsman;. ordf: Riksförbundet länd: I 23 RÅGNÅR: EDI NMA : > statsråd och chef för Kungl:: Ecklesiastikder .. ANSGAR: EEG-OLOFSSON . skolchef;: fssordf: i Friky befästa och främja: svensk kultur.” Foriden har' varit av stort" värde fö Vi vilja för den skull rikta en vä fond för- svensk kultur”, att — liksom: 70- årsfonden —av ål vår andliga oäling, d för” ungdomens uddel förbrukad; ingen form :för hyllning te sätta Hans Majestä tjandet av.70-årsfondgenh inneburit, an till'alla; som öns! att bidraga till bildandet av >", statsminister.” Kungaköpitt én 1962 k » AXEL IVEROTH verks; direktör. 1 Sveriges, ; Industriförbund : BERNHARD. KARLGREN: professor, preses I Kungl. . "> Vitterhets-, historie- -.:, och antikvitetsakadein ' PER KELLIN generalmäjor; rikshem- ” FILIP KRISTENSSON - landshövding i Väsier- bottens. län + " KURT KRISTIANSSON sékreterare, ordf. i tiöners landsråd: + fö BERTIE KU ÅBERG: « verkst. direktör I Svenska "borgarråd, ordf. i Svenska tadsförbundet. och borgars dä öst Ä ELFVING land: i pr demiska rektorskonventet VV i Stockholm D KARL ERIK" "GILLBERG verkst. direktör i Sveriges "köpmannaförbund HANS GRUNDSTRÖM. Nloe- verkst. direktör i. > Sveriges hantverks-. och 2 smändustriorganisation "JOHAN HAGANDER: : överståthållare + : +: BO HAMMARSKJÖLD -; : fö d. landshövding, preses" = i Kungl; Skogs- och lant- i .bruksakademien,. ordf. I" 5 venskd. sångarförbundet ” : ;HELLQUIST'”: v justitieråd, Högsta dom- ' ; stolens ordförande : : HARRY. ÅDALMARSSON” verkst. direktör i'Koope- . rativa förbundet se landstingåsdirektör,: ordf. i Svenska röda korset ” GUNNÅR HULTGREN vn >" särkebiskop-: . Gösta HAGGQVIST professor, preses i Kungl. ' ERLAND. VON HOFSTEN - cc Stock- fbr preses i Kung Husikaliska akademlén GUNNAR NÖRDHOLM. erksti direktör i Handelns : arbetsgi vareorgantsation ” INGRID NORLANDER '. >. advokat. ordf. i-Riksför- : I JOHANNES: NORRBY, » direktör: ordf.i Sveriges” en körförbund 2 GEORG NYQVIST landsfiskal,” ordf. I Stat+- . tjänstemännens riksförbund Må "PER NYSTRÖM. EN och Bohus län ”" MANFRED NÄSLUND = landshövding Norrbottens, ' ee län” « | JOHAN PAUES direktör, ordf. i Utlands- svenskarnas förening 7 SIVAR PERSSON” . Gransk d. Särskilda k lade beloppen fördelar sig så: HÅNS S MAJESTÄT KONUNGEN I bytte den. 4": november, RA vårt. folk en allmän önskan att vid detta Milfä : bril i ; bildad. fond s seget. -beprövanda. spönerad äl gagn kulle vara fämpl gare; ä tilsfälle att fullfölja” den k ka bringa Hans Majas fvKonung "Gustaf VI Adolfs 80-å1 Hans" Maje: v. ordf. I Kungakommi HÅ) ordf. I Svenska land: : Yo Sveriget 7edareförenn är, Säkerligen rit f Konung? en' utbildning öch ät fritt disnör OL oh "Fadiochel” 'oLOV ÖRYLÅNDER. v- "landskövding-1 Uppsala ' N n yt SVEN” SLM skeppsredare, OSSIAN SEHLST EDT MARTIN :WAHLBÄCK re a + Götlands få ERIK GUSTAF WESTMÅN” N'stådsjurist; ord), t Fris villigorgantsålioherkas. såmarbé kommind. w "; byrådirektör, ördf,ci Su erikes nykterhelsvänners OLP. WIKSTRA] file kand; ord: S és förenad di dentkårer STORSTEN VIN envoyé, :verkåt. direktör. Sveriges glmännaå export i HERMAN z TTERBERO > president U Kuhgl. Si "landshövding i Göteborg ne "direktör, ordj förbundens via > verkst. ts) idrag kunna "insättas å postgirokonto" 9 90 00.380 eller. bankgirokonio .90- 040”. unga, ; > kommittén "1962,- Stockholm .16, 'vilka konton ställts till förfogande av Näsingsli ä ha I bildats för omhänderhayande'. få Författare ca 220.000, ärer | och konsthantverkare 460.000, mu- siker - 290.000, sceniska - artister 90.000 och lärare” och elever. vid allmänna läroverk .260.000 kr. Gymnasiestipendierna står sär- klass, Dessa stipendier; som - avser att främja den svenska läroverks- | ungdomens bildningsintresse, består av bokstipendier, nordiska studie- stipendier och större stipendier f fö utlandsstudier, «= " Nordiska studiestipendier "bar å år- ligen utdet till 140 d i de tre första ringarna.: Samtliga högre” allmänna läroverk har un- der "1954—1961 tilldelats sådana sti- -pendier. De större stipendierna för . Simon RKattray'har med sin serie om .den engelske detektiven Hugo Biskop vunnit en mycket 'stor läse- krets runt . om . i. världen. : | schackspelande :Bishop- skiljer ' sig på ett mycket välgörande sätt från den: :vanliga deckartypen som fros- sar. i revolverlekar,.. whisky, flirt och" smarta repliker. - : igenom en gentleman med sinne för avancerad psykologi och han löser En kultiverad deckare: Den Han är helt synes på lek .— kvistiga i allmänhet tre månaders. utlands- dgå vistelse ister årligen gått. till 12 elit gy problem. Vid sin sida har han den HI trogna sekieleraren, Vera Gorringe, och trassliga kriminella | hertiginna 'skulle avundas henne; som "far: ett "Upptrådande som en "I" den” senast -utkornna”. Bishöp- deckaren Matt i tre drag låter för- : | fattaren: Bishop bevittnä en 'kuslig bilolycka med dödlig utgång. Den betraktas av alla som just. en -— olycka. Men Bishops: intresse :bli väckt och han bestämmer: sig för|- att studera fallet närmare,” Detta studium för honom i'den dödes fot- spår till exklusiva nattklubbar; pri- vata spelhålor och till Monte Carlo. Det för : honom '- även i livsfarlig närhet av de två kvinnos som käm pat om den dödes kärlek. Han kom< mer mycket snart underfund med att hans misstanke varit riktig = bilolyckari. var i själva verket "ett mord. Svaret på "vem som var den skyldige ' är synne ligen förbluffan- sareri.i.så ,Hugo Bishop. en; , Angel im . kantskap,' som "man Särna "tillbrin- gar. några kvällar tillsammans med, ar di " strid. med colombianska säkerhets-: styrkor i provinsen Caldas i västr: Colombia, meddelas det officiell Pogot Minst 0 "Viet dödats vid flera jammandrabbnin- : gar med "sydvietnamesiska ; rege=>" ringsstyrkor.i denna vecka, mödde= las det officiellt i Saigon. sRegeringg=" trupperna förlorade 14 män i 1 döda, s, oli rebeller. här:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.