yra Frö FArA NSPPUPPYV FYFPS FFF VT TT Vv v ORSA FI DART FETTETTITER PR i Terevrevev ss 4o um KAROLNS "TIDNING = YYvyfyTyYysT TTT Lördagen den 14' april, 1962 Av OSCAR .SJUNNESON. Man sade ' förr på den sydhal-" ländska slätten; tt ”det blir ingen. "na kyrkbesökare , — der fanns än- . Här några ., vårminnen från: slutet ÅA "riktig "vår innan snön 'smält på: Åsen”, - Det war väl. olika med det, Men säkert är att snön låg och ligger längre 'på Asen — åt- minstone på den. mot” norr vända sidan — än på slättbygden såsom fallet alltid är på berg och andra större "höjder." Numera är emel- lertid Äsen till större delen skog- bevuxen och skogen döljer snön. Men ännu kan man här. och var se' Åsen" lysa wit långt efter det vårbruket " börjat på slätten. . I mitten på mars plägar detta vara 'i gång även om det. långt senare kan komma en vinterknäpp med snö och is. Jag minns ett år då det var full” snöyra den: 17 maj. Och vid påsken ett år — det var tro- ligen under den snörika vintern. 1888 — åkte man släde till .hög- mässan i Våxtorps kyrka. Bagare- ” Matildas" hus; som låg i en sänka, var begravt i snö upp till skorste-' nen. : Det - hindrade: inte Matilda att med sedvanligt strålande humör servera kaffe och bullar till frus- nu' : fällan. eldstäder. ä. kyrkorna, 2 2800-talöt i Sydhalland; ””froedan”. od Kä 3 Marie Bobblolsedag den. "mars iborde vinferarbetena, såsom; slagtrösk- ning, huggning" av. 'vedbränsle," ka- ”kelugns-' "och" bakugrisris m wara' avslutade. De" söm inte hun- | nit med detta (kallades ”bakasare”, Vid den "tiden hade vårarbetet res til Sväkshand lupp” sedan de torkat. För ängarnas med .järnpinnar men med balkar försvunnit ' och ; ersatts med ' kor : Sidungs 'söndagstankar a -HJÄRTLIGHET' Mas i Palmsönda; gen. ” plåt eller' ”fredaler (83. resp. 50 öre) och riklig ibespisning Uutfö- j "ra detta "arbete. Löv och grenar sämlades i lövvasar. och brändes diktaren des: ”Hans styrka var. att han skrev med, hjärtat”.” växtlighet . var | risningen' välgö- rande. Nu fick den Iuft och ljus, fri från "det kvävande "gamla av- fallet, : som : även skulle hindrat slåttern om .det fått ligga kvar. - Nu var det också tid för bonden att se om gina efter vår tids upp- fattning - primitiva” jordbruksred- skap; De bestod ännu : vid. sekel- skiftet till stor del av trä. Man ha- de, träpinneharvar och trätrumlor exempelvis årder av trä med järn- bill” rättharnvar och; krokharvar het och begrundan, kan, vi inte, göra det riktigare än : geriom : att tala om. hur det: är att leva med hjärtat: on så "laddat". "som" ordet” "hjär- En" människa," präglad 'av jä tlighet, "En -. handling, ..'s a bär vittne om ett varmt. hjär- ta. Visst ville' vi, att man skul- Men ack, . så litet " hjärtlighet det finns. i "världen. Så litet av den det ryms i våra liv... Det finns i våra dagar t. o..m. konstgjorda” "hjärtan. "Det: ger av trä 0. & v. Småbrukarna höll längst. fast vid de gammaldags redskapen. ' De - modernare : och tyngre passade heller: inte. för 'de- rag lätta dragdjur. ”Oxarna. hade vid det här laget tämligen allmänt ihop trasiga, kroppar, Men ty- värr "finns. det ' också . många eller hästar. Kor var mera ekono- konstgjorda hjärjan. som tar miska" i drift än ”oxarna, de" BV gig I g' uttryck "i" konstlad och ju. även mjölk samtidigt som, de. | falsk; hjärtlighet. Detta bryter | tjänstgjorde som: dragdjur. Kan y förtroendet : mellan . män- ske. tämjde "småbonden på vårsi niskor, isar ner våra sinnen till dan: en Dy: dragko eller "slog besvikelse, och kall beräkning. stort och köpte” en häst, T Det "som? präglar: våra liv: är ” För: lantmannen var och är. ; ofta inte: det” värma: hjärtat, u-, ren én bråd tid. Och för de gam-” tan”den" kalla handen: Det kall. le var ;det, många - -reglér, många hjärtats” : politik beskriver Gus tecken ; och: tinder "att . iaktta på jaf Fr ding . så: - ”De: snåle de himmel" 'och "jord och icke minst i voro m. döve och" döde”. -Jay Ib ck Men för 1 döda om. i sin! godhet.- Du de gamla, märkena var på upphällz i vet an: kan få eri gåva el- ningen redan. före sekelskiftet, Så- ler en: tjänst;"som känns utan I a dan börjat på slättbygden om mar. | som också - skalden Jeremias' i" betydelse och utan ' glädje, där- |, ken var snöfri och tjälen tinad Tröströsa kle de: > > I för: att” det finns inte" hjärta i Snödroppar hade " "redan ; "skjutit den... ' ; upp, till vårtedken: I Krusbärsbus- karna hade fått gröna. musöron och sälgens 'gula' ”blomknoppar Sydhalland kallade palmer, för- 1 -modligen för att de brukade kom- |; ma till Palmsöndag — lyste i vår- solens glans; Bina började . ”dra”, — i Du starr; ch lärkor” sjöng "och "wild= | I slutet av, mars. eller början april fbrände.. man Jjung £ "skaffa ett magert dår- elle av' den after branden ra " späda grönskan. Ljungen.skulle 5 brännas" så "tidigtymåv våren "som; möjligt” dnnan Tjupen släpptes utg på" betesmarken; n kunde: mani under" vårkvällar EN stora; reldap)] uppe på Äsen medan, röken: ” bred-l| de sig i vita moln över slätibygså "den, . ' Ljungmarkernas ” fårflodkars och särskilt de små lammen var a ständig fara" för rävens "rovlystnad'” | och därför var byarnas pojkar om vårarna” .ute' och letade efter räv- ungar, Det betalades 2 kr pr st. och det var pengar på den tiden, ! I de ' flesta: kommuner ' betalades i även premier för kråkögg 'medan skatbon. helst borde lämnas i fred för: att undvika ”ohälle”, . Men inte bara fäladen med sin ljunghed utan även lövängen skulz. le ha vård och tillsyn på vårsidan, Då växtligheten i lövängarna bör-' jade röra på sig 'skulle de risas, du v. s. med: räfsor rensa. från nedfallna löv och trädgrenar, som > annars skulle hindra och försämra i (20 maj). Somliga rättade sig än- bara nardus och torkar Mäst; i grässkörden, Ett lämpligt antal kvinnor engagerades för att under . någon dag mot en | daglön av en såg . De gamla 8 goda rå rkena! > sedet, |: "Att. leva "med hjärtat har med "Oo ti - Det sorgligt är att. säga De Kom; > helig" hänförelse att göra: Har |A v ma dig ej vid. vn med den" Helige att göra. in Du aktar ej på Krabban och ej på : Se på. Jesus!: Han levde med : Så . Hjärtat. « Det var: hans. tyrka, och hans storhet. Vi: kan, a ho- nom? på ha ägar genom e- sctror ej Vädurns språng. de gamla” märkena, 'du : "vill ej låta blod i” téller, ensam med en olycklig; av, "andra bortglömd. människa? Alla fann hos-honom. vad, .de hetast jota Kål: m U” det” bittraste | Idade, alla hjärtan och "hårda mejram, dill och kummin så CSABBATSTANKAR-- ol Av kyrkoadjunkt ER IC SIDUNG, ot Ärkestiftet! Ne ä Andersen . sa-.; " När | "vi inför; stilla” "veckan ' vill samla våra” "tankar till still-] i (gjorda ' Det finns nog inte något ord: konstgjorda Hjärtan, Med troll- i vårt språk, som är så-skönt,! spegelns skärvor i. våra ögon, "kirurgen möjlighet: "att lappa I 7 ngeliets värld. Vi kar se ho? Sigtuna, | ötter” med sitt I hår. är "alla tider bi den av den hänförelsen; - av. "den. som levde med. hjärtat. ”Vällukten avr: hennes nardusflaska . upp- :fyllde huset”, berättar evangeé- listen: «. Det" är som: : uppfyllde; den hela "universum, wo se: l Kristus kan och "vill skapa om. våra Hjärtan. Och det är nödvändigt ; att han”. får göra det. Vi stannar så "ofta i konst- gärningar, lever. med så "att vi väger och" värderar efter, falska bedömningsgrunder, Vår hänförelse blir en tillfälligt uppflammande brasa, som är både”. värdelös ock hjärtlös. Det är vår "olycka, att vår hjä igr het är så tillfällig, så ytlig... . Vår bön inför den sista: pas- sionsveckan borde vara: v -& U HERRE, "LAR OSS” ÄTT LEVA MED, HJÄRTAT "0 (Forts) 4 Test Så" hade hon fått igen 'sin Nis- se, som .hön varit innerligt fäs- tad vid i ungdomsåren, Makar- na «i gjorde en lov. utåt fälten, som: han: ville” visa henne med ypperligt spirande 'grönska, med i lovande skördar, : Helea tyckte att | fälte ' vor "så stora, att de aldrig” ville tryta. Det förund- rade henné ej alls, att han inte, som han skrivot, ville byta med Höjabo, . som. 'hon annars fun- nit. vara "stort. och "präktigt.- Så kommo de > till fölinhägnaden, där. . ett hundratal tvåårsföl gingo' på bete,' och som vid de- ras ankomst, satte nedåt fälten så det” "dundrade; ' i jorden, Längre bort hade” en ' anställd jockey 'sitt jobb med att inrida unghästar. Detta ” tyckte "hon såg farligt ut. Nisse bara skrat- tade. Han sitter. så säkert, så "-|han blir aldrig avkastad, sade han. Och han' skall iha 50 dollar för varje häst han. riktigt inri- [öjas I mera, då de lärt att lyda ty- geln, så det blir en bra affär. Så gingo de åter hem till bo- staden. Där slogo de sig ned på en grovt tillyxad bänk i den lilla park, som Per planterat vid sitt : första '"besök hos fadern. Den hade redan växt kraftigt, för det var snabbväxande träd- sorter,'De hade mycket att tala om sina skilda öden under det 20-tal år som gått sedan de sist träffats. -, Att icke kärleken" hunnit att allt "för "mycket svalna under den långa skilsmässan, var lätt att se: Helena sade bland annat: Av allt vad jag. undrat och tänkt om huru du hade det här, är allt mycket bättre än jag ens kunnat ana. Blott i en. enda sak har jag tänkt. rätt, och det är att här alldeles saknas blom- mor. Därför 'har jag tagit en. hel del: svenska blommor med mig, ' som säkert komma ;att | "Mer. "befann häromkvällen och "sedan de' >-storpi litiska sensationerna ventile- "rats — sådant hör 'gubevars nume- - ra till dagordningen — började 'man ' » litet till" mans berätta 'om' utlands- d resor. = sådant hör ju också ihop med : det. + k' sällskapslivet. Den ena hade varit där, den andre där. och. alla "hade något att berätta, - ; Pittoreska små grekiska byar, butt- k ra; jugoslaviska folkpoliser; åsn . fitter: längs italienska 'bergstigar — + romantiska grottbostäder i i ett Spa-' » nien, som ännu så länge ligger vid: I sidan om: de: vanliga turiststråken. . > Någon "hade mött en gammal gum-' -- may: som-' kommit 'spimnande på en slända på en byväg i Bosnien. Nå--: ” gon' hade blivit gästfritt undfägnad ' - med ris'och oliver i.en fiskarekoja "vid medelhavskusten, där småbarn ' och grisar samsats om. utrymmet, i det enda, trånga rummet. Det fanns - Fäingen hejd på "vad alla varit med om, eller:'sett under” resan söderut, Man satt lyssnande till allt detta "och" man. kunde, inte låta bli' att örvåna: sig över vad vi: egentligen ch uteslutande” tycks fästa oss vid: "gästar länder som i fråga om eriell " välfärd och" teknisk "uta eckling . ligger : sämre. till än vis: igen nämnde det ringaste om upp-' -tade -länderna: ingen hade sett ett rdbrulk under : modernisering eller : st "sig vid”en begynnande indu= strialisering; byggandet av nya fa-; vettig man” i ny: : hjärtan : När. han står inför dödens. mör- och annat Kälplant "> med "sina "egna problem; att han i nedan Lå kunde; få” vara i fred. med sin : 1 "Arnar : "beaktade" "också : somliga; han itter meds sina vännerilinn :] och himmelstecknen i den: I qet: ingenting av otålighet; ingen gamla "almanackan : (före 1901). så- lust" att dra sig undan. Han lev. . som. lämpliga . såningsdagar.. Man ade. méd hjärtat. , Och. Kan! öpp menade. 'att det. bästa resultatet nar hjärtan. Vy ; 'skulle komma av att så säden i ny. Vid ingången till stilla. vec joch i Fiskens, "Stenbockens. eller . kan; sitter Maria 'med'. sin dyr Jungfruns tecken. Potatisen skul- "bara: nardusflaska. ; Parfym. skulle . driva é hönor. 7 ka” port; att han kunde; ha nog; briker etc, Allt vad man sett var ' medeltid — ”pittoreskt” och ”ro-' antiskt”) Och man; måste medge t: "det nog tyvärr: är så att vi, minstorie" det "stora flertalet! av: oss, inte” 'Teser ut av intresse. för: de främmande ländernas begynnan- . d utveckling utan. blott och bart! r att leta oss till efterblivenheten, : agnationen, fattigdomen . — allt: detta vi här hemma; vid det här laget, . dessbättre i. det stora, hela, .: " taget är förskonade ifrån... i ' Varför, tycks vi mena, skulle vi: .. resa ut för att studera vad vi själ-' > va äger betydligt bättre och mo- le vara i jorden i Tvillingarna (4—'; :300 7 kronor på en "Vvandrares a fötter. Vilket vanvettigt | 5 april), bönorna ” på Beda-dage (27. maj), ärter och havre på Tu. i, säger Snål-Judas. Va ad > re- "eller . Tyko-dagan (28—29:- fröjdfullt'; överdåd, ' säger ” april), .. kornet | på: Urbanus (25: Som levde med hjärtat, maj). och linet' på Karolina-dagen..+ Där hon sitter" med: sin dyr ; nu efter den gamla veckoräkningen I ; som räknades baklänges 13 veckor: från gamla midsommar eller den -5 juli" enligt nya almanackan. . 13:e veckan började den 6 april. I all- mänhet var sådd och sättning kon- i centrerad. till 12:e, 11:e "och ' 10:e ; veck . åfall. väderlek gynnsam, Då var det bråda dagar | och arbetet tog lång tid eftersom | man ännu inte hunnit in i den mo- | 9 FRIHETSKÄMPAR. — Den derna oljade maskinåldern, . algeriske nationalistledaren Mo- 'Men wåren gick sin gång. I maj hammed Ben Bella har antagit månad . slog wårens 'blommor mt. jen inbjudan från 'premiärminis- OANTALET DÖDSOFFER D'Ardeche -troddes på tisda- -gen". komma 'att stanna' vid 18 ' sedan de 30 saknade kommit till | rätta Polisen uppger ått ingen-' ting ' hittills "har framkommit som styrker sabotage-teorin. z ig år... i qv berättar Jantbrukaren | Carl Christensson i Skråmer ' red, Våxtorp, en så sällsynt gäst som en stork, Den spatserade under en timmes tid omkrin på markerna och hr Christens- son omtalar, att han inte under 40 år sett någon dylik fågel på sina marker, Nn era a s AMMA EFFEKT, Bilmontören: — Jag har för förs- ta gången smakat hembränt, Bilförsäljaren: , de" då? Montören: — Jag tror att jag kan få precis samma resultat genom att kyssa ett tändstift med motorn gående! fan "| Lövängarna täcktes av anemoner- ger Fidel Castro att besöka Ka- i nas vita mattor. I sanka ängar och? växte kabbelek och 6 "BOULEVARDTIDNING ' I I tussilago medan maskrosen i för- | BORAS ' ÅTALAD. Otuktiga sta blomni vä bilder, JK har beslutat åtala en ””fabriksexplosionen i” Saint-Just”' det ”närajorden-stående” : som vi — Hur "kändes renar och utbredde sitt gula o- gräs över vaNarna. ' Då var snön borta på Åsen och den riktiga vå- ren kommen, 1” a — Det myck är en = het du har, :. e ta lägen — Jo, det vill jag lova. Innan jag fick flytta in, frågade värden! iom jag hade några barn. Nej, "sade "jag. Nå hund då, fortsatte han och då jag sade nej, frågade han om jag hade kanariefåglar eller andra dylika djur. Fortfarande sade ja Inej, men tillade, att jag hade ett gammalt (fickur, som kunde slå! — jag hör att du skall gifta dig med Anna-Greta, jag trodde att du bara flirtade med henne... - s — Ja, det trodde je. med! Borås och har en stockholmare |: som utgivare. Justitieministern förordnade för ungefär en vec- ka "sedan att tidskriften skulle tas i beslag. Genom bildinnehåll. ansés äd- boulevardtidning som trycks i; ; dernare? Så reagerade i varje fall sällskapet här, då. man: stillsamt vågade" påpeka att allt detta, vi na ”. med sådan förtjusning berättar om att vi sett under semesterresorna, egentligen. borde uppröra oss och mana till eftertanke. Reser 'vi inte ut för att koppla av? frågades' det. > Lägger vi inte ut dryga. pengar på, "> resörna för att vi ska få stifta be- kantskap 'med det ”urspruhgliga”, ssjälva saknar motsvarighet till? Är inte detta som är södra Euro- pas 'charm' att vi där tycker oss " börlyttade långt tillbaka i' tiden? Man känner sej som om man lev- de under Nya Testamentets tid, då ' man ser de grekiska herdarna med sina fårhjordar”, vittnade en av säll- skapets damer. Och en- herre, som man egentligen hade rättighet att - vänta bättre av, bedyrade att den dag södern. inte längre kunde visa upp sitt nuvarande: ansikte-:av idyll”. och "förnöjsamhet”, ”ar- . betsamhet”, och ”glädje inför det ringa ämnade han inte 'göra . sig ; omaket att söka sig dit. : Det är det underliga med oss välfärd: hällets männish ute il b sig i' ett sällskap: ckter av några framsteg i i de gäs- SE Eländets idyllé » Vi faller lätt i trance för det ”pi ie ende .sydländska ”jidyll”? frågar ' W. Z våra medmänniskor. Men hör skul | Je vi bete oss om vi tvingades ha det lika ”pittoreskt” som exempel- vis en norrländsk cbygdsfåmilj, en: grekisk herde, en: italiensk bergs- bonde eller de som bor i de span- ska ”romantiska” . grottor vi 'yvs över att ha stiftat "bekantskap med under våra utlandsresor? Vi tycker om att betrakta allt det efterbliv- na som en slags "kuriosa. Vi slösar otaliga filmmeter på att” föreviga bilder från dessa trista miljöer för våra. standardhemsalbum, Se; säjer vi, när vi-visar de ”leende” her- darna, de ”gästfria” fiskarefomil- jerna, ete hur lyckliga och glada dessa människor är! Nöjda med det Killa och utan vår jäktade livs- rytm. Tänk om vi 'vore som de! : Det är vi nu inte, tyvärr, vad livsinställning och vad man brukar Flock » världen vill vi möta efterblivenhet och stillastående. Men? när det gäl- ter Oss själva vill vi inte pruta det den allmänna läggningen beträffar. Vi, här i" norden, är ett ganska inbundet släkte och vi vi- sar inte gärna någon glättighet — på bekvä t och förde- lar och vi kan aldrig få det. modernt och lättvindigt nog för egen del . skriften såra tukt och sedlig- Vi beskärmar oss över att det gam- het, : Åtalet gäller, otillåten | la försvinner här hemma med: att framställning i tryckt skrift. | 'idyllema" — de ruckliga stor- : - - | stadskåk och de tungsk 0 .SYRISK BEREDSKAP. — derna landst sana [3 Starka syriska förstärkningar har under det senaste dygnet intagit: ställningar nära gränsen till Israel, meddelar israeliska tidningskorrespondenter vid nordgränsen. De uppger också att de syriska” styrkorna fört fram tunga vapen, "ras bort. Men skulle vi själva vilja bo i dessa stadsruckel, eller ha det lika strävsamt som man fort- farande tvingas ha det på sina håll, framför allt ute i våra glesbygder? . Trångboddh obekvä terna, svårigheterna att hålla en hygienisk och materiell standard: " allg detta är något vi gärna unnar den beträffar, ett undantagsfolk” i åtmi inte så länge vi är avkt- ra. Men skulle vi månne bli gla- dare och nöjdare om vi levde i den efterblivenhet och fattigdom vi re- ser ut, för att ta oss en turisttilt på? Vi är bortskämda, det må så vara. Vi har levt i en drygt bund- Taårig fred och vi är, vad välfär- det stora, internationella samman- hanget. Vårt mål har längt ' varit — och är — en ständigt stegrad standard.' Och för denna standard har vi offrat åtskilligt av de ur- sprungsvärden som. gör -livet rikt. Så har vi blivit jäktade och strez- ide fattigare Jänder' vi besöker har en oförklärlig äragningskratt, - beskärmar oss över ”idylerna” som försvinner” härhemma, Men «.. ville vi verkligen bo i våra försvinnande ruckel? Skulle vi verk- ligen önska att våra egna barn finge bo i en miljö som ovanstå- d Den pittoreska efterblivenheten ittoreska” och ”romantiska” och illy Wal fridsson I först i i det ”pastorala”, , "det efter= blivna och underutvecklade, tycker i oss finna vilsamhet och lisa för vå= ra ansträngda nerver. | Något i vår livsföring är fel, det kan vi vara ense om, Men vi botar inte detta genom att fly till länder och folk, eller miljöer här hemma, som. vi omöjligt skulle kunna tän= ka oss som omgivning och grund - för vår egen framtida vardag. Låt oss dämpa en smula på den het- siga livsrytm vi gjort till vår. Och . låt, oss nästa gång vi reser ut i världen ' flytta över vårt intresse från efterblivenheten och den ”be- kymmerslösa” fattigdomen till det framåtsträvande och nya: detta som hör ihop med framtiden. Att vi ensidigt ägnar oss åt vad som håller på att försvinna blir. närmast ett vapen i händerna på dem som önskar att tiden ska stå stilla, eller rent av vill vrida kloc= kan tillbaka, : - För många Kennedy? President Kennedys yngste bror Edward, nyss fyllda 30 år, har sora bekant tillkännagivit att han ämnar ställa upp i valet till USA-senaten i höst — något som framkallat en viss kritik mot ”klanen Kennedy”; en annan broder, Robert, är justi« tieminister. — Jaså, sade unge Edward när han blev tillfrågad i saken, Om ni tycker att det är för måna Kenne= ' Åy, borde ni ha sagt det åt mina sade... det är betecknande -att vi förä!drar när de gifte sig. der; Men de kosta 100 dollar , "I fått vara. högt emot himlen blå; - 5 eleéna växa här. Ja, sade "Nisse, det. har jag tänkt på "många gånger, -' Meh för det första här jag åld- : rig haft tid därmed, 'och för det andra, har jag så' mycket sak- nat den förnämsta; blomman som är du, och vårdarinna' för andra blommor, och så har'det Helena '' kvitterade - komplimangen. r med en innerlig kyss. ' Nästan på dagen « ett år efter , Helenas inträde i sitt nya hem, fick Per en köttslig. helbroder.. Den . bars till dopet samtidigt , som Per och Alice knöto äkta förbund, och nu hade det blivit riktiga vagnar att åka på tåget, med täta besök mellan båda. fa-. miljerna. bo Nya ändamålsenliga :- suthus- byggnader. voro, "planerade" för uppförande. Den underjordiska bostaden '" har genomgått stora förbättringar från golv "till tak. II den residerar ' nu Tom; som lökaffat sig en negréss till maka. Båda" hjälpas åt med arbete" på farmen och i den nya trädgår- den. Särskilt vid . majsbärg- ningen" kommo : deras flinka fingrar väl till pass. De vita tänderna upplysa de mörka 'an- Ilten vid deras lätta ”grin, och Helena har lärt sig att gott för- 'draga deras. ' mörka -hudfärg. Hon var en tid själv rätt opass- - lig, och hade då 'en mycket god - hjälpreda av Tom i hushållsbe- : styren och. i trädgården. Hon har lärt sig att förstå att 'det | kan klappa ett lika varmt hjärta - hos de svarta som de vita,' vilka ofta: liksom .hon själv, sett ner på dem av oförstånd, : . | Trots att. Helena”nu i "rikt mått funnit lyckan, har. hon ej glömt bort Lunsatorpet. Många brev hittar vägen fram och åter mellan '” henne: och ' Johanna. Nisse tyckte även hennes gamla stuga borde hållas i: skick; > så den ej blev raserad. Tfall' de en gång ville göra ett” besök" där för att uppliva gamla "minnen. 7 Om det nu mågon Bång blev tillfälle. : sms | " sången : Titanickatastrofen den: 14 "åpril - 1912 upprörde hela världen. ' Inför femtioårsminnet har, en av "LT:s ' ; läsarinnor " €änt Oss "nedanstående H sång som allmänt sjöngs åren ffter katastrofen. VA Mel: / Närmare Gud än: dig. Uppå. Atlantens väg, stolt” glider "fram 0 tl skepp :som ej like, te såg tjocka gå, .s 4 målet. är Västerns land, dock, nås ej strand”, a Festlighet var ombord, allt var så | glati / Snart ljödo hemska ord åå stilla rop ifrån tusental, "människor ylls : av kval: :: Båten: mot isberg fn vattnet ot Ned uti djupet bär det dödsklockan djuder hi tydligt och klart;.... kallar nu mången gå dit ingen 2 "död kan nå, där tårar icke änns, smärtor ej nns, Uppå Titanics däck, "massorna: stå, blick nyss så glad och käck tåra- des då 7 . Hjälp, hjälp och rädda 098 — skola” vi nu förgås — ljöd det från mången mun i natt- - : lig stund. : sa lAN a Var & är min make Färy var. är min spörjes bland mängden. yr hör :. vilket. skrän. ! ”Kom, make, jag med dig, följer på. dödens stig, ” vi icke skiljas bör”. — och så : dör. ' i de ör Här skitas många band, + ' farväl — man med cigarr i hand, > visar "oc stel — >: avskedets sorgebrus, äges vattnets: sus.— Oo, vilken dyster” syn vid vattnets ob Då uppå däcket. äga. toner med . makt, > act dt stillar de kvalda bröst; - skänker «dem mod och tröst. Snart tystnar hymnens . ljud: sor » närmare Gud! . Ban . N sig NV hörs genom .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.