Fr: « och som; f. -EAROLMS TIDNING - TC: toppstjärnor i en ny italiensk storfilm . Hon hade blivit alldeles för dyr ” Claudia" "Cardindle och Marcello M astroianni i ”Den vackra Antonio”, , Vad vöre filmen utan stjärnor? Vad voré filmen utan stora stjär- nor? Vad vore fransk film. utan BB? Vad vore italiensk film utan MM och; €C? Frågorna kan väl be- svaras på många sätt. Ett är att « konstatera att utan stjärnor : vore väl så ' gott som .all' film. ganska " fattig ; eftersom" fördelen, "med dess stjärnor är att de inte lyser äskallt mot oss , fjärranifrån - utan är människor som vi andra, varma människor som är glada och ledsna man blir god vän: med. I varje fall är MM- och CC: sådana. Hittills har vi bara sett dem var för sig, blöteligt slår de sig sam- man i en gemensam film, ”Den " vackre' Antonio”, och man blir glad 27 fått pris: på förhand när man sér det. Ännu gladare blir man när man ser fil- ' men. äl MM ät den äldre, "har v varit med £ flera filn imer, hunnit bli ett begrepp !för sina prestationer och ' undgått ibdet att försvinna i Holly- woods ' stall av rashästar. ' Vi har sett honbm som .ensam ' desperat journalist, i. Fellinis '””Det ljuva li- vet”, som tom och besviken förfat- tare .i Äntonionis | ”Natten”.. Och nu kominer , han som ensam Don Juan i Bologninis ”Den vackre An- tonio”. Han vet att välja sina regis- sörer. Eftersom han själv tillhör de främsta ibland Italiens manliga ak- törer, vg för skulle han då inte väl- ja de främsta bland landets" film- regissörer innan: han: ställer sig framförd kameran? "Hans : namn? Marcelh Mastroianni I = -är ett. land - Italie: framförallt är männen. som bestäm- mer vilka filmer familjen skall se; ä i brukar tycka om. vackra för allt lerskornas förlovade land. Ibland händer det dock ändå att en man blivit de :vackra 'skådespe- accepterås som ' stjärna :där., Men för att göra det måste han ha fle- ra kvalifikationer än att se bra ut. Det har ' Marcello Mastroianni. Där- för är Han eftersökt, lika ' mycket av toprégissörer som av en kräsen biopublik. a - Marcello Mastroiannis karriär är tolv år: gammal :' I. dag. bor: han tillsammans med. sin hustru och lotter i en jättevilla utan- adern var snickare, sonen gick i skola i Turin, spelade stu- dentteatér . under universitetstiden och letade efter ett borgerligt yrke att ägnatresten av sitt liv åt. Det tyckte emellertid Giulietta Masina, stjärnanifrån ”La Strada” och gift med Federico Fellini, . var ganska onödigt. Så teaterbegåvad som han var. Ochi Marcello Mastroianni löd hennes. r id, debuterade i Tennessee Williamsi?” ”Linje Lusta” ' och hann med enihel del ,Shakespeareupp- sättningar i Luchino Viscontis re- gi innan;han debuterade som film- stjärna i: iden ena medelmåttiga kas- sasuccén". "efter. den andra." Pengar- na han tjänade använde han : till . villainköpet. Kunskaperna om kons- ten att agera framför en kamera använde! han när den tiden kom, när man” fått upp ögonen vad han verkligen; duger till, när de 'stora regissörerha börjat, intressera sig CC:s väg till filmens stjärnhim-' mel var mera romantisk. .Hon upp- täcktes precis så som alla 'andra flickor drömmer. om att bli -upp- täckta. Skillnaden mellan dem och henne är "emellertid . att hon inte ville bli upptäckt. Claudia Cardinale är en ung, dam' som brukar veta vad hon vill, Därför fick hennes mor gå bakorfi ryggen ”på dottern när "man utlyste en tävling om den vackraste ”italienskan i Tunisien. Claudia ville bli lärarinna, men den drömmen 'gick' ganska snart i kras när hon vann skönhetstävlingen, '. sändes till: filmfestivalen i Venedig "och ”upptäcktes”; « ' Men bära en upptäckt räcker inte för att' bj” stjärna. Det fick CC Jära sig och det ordentligt. Flickan, som i :;dag inte. hunnit ' bli myc- ket mer' än, 20 år, sattes i skåde- spelarskola, : börja. banta, gym- -Men hos de besegrade folken lära sig italienska (hennes moders- mål är franska, hur italiensk hen- nes far än är) och lära” sig vara stjärna, Det sista var nog det: svå- raste för henne, eftersom hon ej har överdrivet höga tankar om. männi- skor. som inte är 'naturliga. "Men det rådde hon med — hon. blev en stjärna som andra ville samtidigt som hon förblev så naturlig hon själv ville vara, M När man började lansera Claudia Cardinale ' för. fem år sedan, var det för att. ersätta Sophia Loren. ” Loren blev inte Claudia Cardinale. "Hon blev någonting vida mer, en - Claudia Cardinale — och det visade « sig minst lika attraktivt, = > > den: berömda "italienska romanför- för att vara lönande för de italien- ska producenterna. Men någon ny Numera har CC över tjoget fil- mer bakom sig. Senast har vi sett henne i ”Rocco och hans bröder” Halländska svin fin exportvara a " Hallands äns Svinavelsföre« - ning. höll på fredagen årsmöte på Grard hotell i Falkenberg under . ledning av godsägare Georg Bentz, Vallberga, ' Vid en återblick på det gångna årets verksamhet konstaterades där= ": vid att dehalländska avelssvi- - nen tycks var? mycket efter- frågade på den int sanell. och i ”Flickan med k äch fattaren :- Moravia . har : gjort. .en "världsberömd "intervju med henne, Europas främsta regissörer slåss om hennes namnteckning: på ett kon- trakt. Såtillvida är hon alltså i sam- "ma båt som' Marcello Mastroian- ni Och båda är numera lika kräs- na innan de väljer roller. . . - "> Lika kräsen är den unge regissö- 'sören Mauro Bolignini innan han” väljer stjärnor. Eftersom alla tre på sitt sätt är ansvariga för ”Den vackre ” Antonio”, "som" AB -Euro- pa Film nu distribuerar över he- la Jandet, kan . man . alltså "vara ganska säker på att resultatet är någonting i toppklass. Och det visar sig ock" vara, Bolognini har här gjort en film om en vacker ung man som njuter av de kvinnor han inte älskar men som: inte kan äga den kvinna hans” själ ' blivit: bländad av, Den unge mannen är Marcello Mastroianni, hans älskade, som med kyrkans hjälp . skiljs från: honom därför att han inte. är '””man”,. är Claudia Cardinale,. v ; :; > Ingmar Bj Qången och musiken har ialla tider utövat ett mäktigt infly- tande över människan. Ingen av de sköna konsterna har heller bättre förmått tolka hennes innersta kän- slor ' och. kunnat ge uttryck för hennes skönhetskänsla. : "Men i sången och musike har även samhörighetskänslan - mellan land .och-folk eller. mellan: konung och folk funnit utlopp genom .na- tionalsångerna. - » Sina särdrag ' har dessa. utvecklat, under - inflytande från befolkningens kynne i de olika länderna, Och kynnet har i sin tur enligt den gamla" roussauanska kli- matläran "under '''århundradenas Iopp påverkats av; klimatet och na- is. turen, På så" vis” kan rationalsårt- gerna” sägas avspegla de-:olika' län- 'dernas och deräs” befolknings k raktär och lynne; ec : Trohetsförhållandet «mellan un- dersåte och monark. var det. mest framträdande draget i den patrio- tism; som rådde före franska revo- lutionen;' .napoleonkrigens och 'de nationella 'rörelsernas tid... Detta återfinner man också j flera av. de äldre. nationalhymnerna, > såsom i den engelska God save the King/ Queen och i den österrikiska Gott erhalte Franz der Kaiser, Under de därpå följande" oroligheterna dik- tades kampsånger i eldande' syfte. Av dessa har utan tvekan Marsel- jäsen, sedermera” Frankrikes na- tionalsång, blivit mest berömd. Den diktades för. att stärka soldaternas frihetskänsla, stridslust och . seger- vilja, och till tonerna av :den drog Napoleon segrande genom Europa. i rade en nymornad nationell själv- känsla, behovet av. självständighet växte sig vid denna tid av våld och förtryck starkare än någonsin. Folk med språk, ma sedvänjor och traditioner kräv- de att få utgöra en stat, en nation. Och ett led i. denna strävan var de nationalsånger,. som nu diktades i flera" länder, t ex' den tyska ”Deutschland, Deutschland iber alles”, : "Då de mest skriande missförhål- landena i Europa undanröjts fram- trädde som en följd av detta såväl inom litteraturen som inom musi- ken en riktning, som just betona- de : kärleken till - fosterlandet- och vördnaden inför dess historiska och tog sig också uttryck i Norden i sådana nationalsånger som Oehlen- schlägers ”Der er et yndigt Land”, Björnstierne Björnsons ”Ja vi els- ker dette landet” och Johan Lud- vig Runebergs ”Vårt land”, Även ”Du gamla, du fria” avspeglar i viss mån denna känsla, . -En del av nationalsångerna har utvecklats som en följd av speciel- la historiska "hädelser eller kultu< rella förhållanden. Studerar man texten till den engelska national- hymnen -”God save. the King! Queen” bör man utan att äga nå- gotri större förkunskap om sångens tillkomst med ganska stor säkerhet kunna säga, att den bör vara skri- ven i början av 1700-talet. Ett stöd härför är i hymner undersåtarnas för den tiden så typiska vädjan till nastisera, äta dietmat, ta lektioner $ engelska, lära, sig gå, lära sig tala, Gud, att han måtte bevara deras hådige 'konurg, ge honom ett långt Av, fil kand In inga Smith kulturella. arv, Denna inställning |: | Liv, "skänka honom seger. och lycka och : slutligen ; förläna” honom" en lång 'och' välsignelserik" regerings- tid. Samtidigt . som engelsmännen sålund i sin nationalsång : vill” visa sin konung 'vördnad och uppskatt- ning, vill de också ge honom 'den styrka och kraft, som han behöver för. att. frårigångsri Englands öden, : I den. betydligt yngre” iel nationalsången 70 Gud -vors. lands” klingar stan .' samma” religiösa grundton. Kanske har: den; dock fördjupats 'och blivit innerligare,: så att hymnen :' snarast ' fått : karaktär av psalm, 7 s' Islänningen tillber: och x” Island och sit föster=" En särställning inom” SUP = ska : nationalsångerna ” intar: nämnts . den '. berömda. "Marseljäsen. | Den skrevs”, och : tonsattes . natten mellan ' den” 23: och ' 26 "april 1792 av de . unge arméofficeren CJ Rouget de: Lisle.-" Den. T sprungligen : ämnad att. föra” den franska» Rhenarmén till seger, 'sé- dan Frankrike den 20 april förkla-" rat Preussen” och” Österrike ” krig. Genom sin eggande” musik "och sin eldande text 'ville den styrka: sol-: daternas kamplust och stridsvilja och samtidigt fördjupa deras kär- lek till det fosterland,' vars. Ära'de gick att utbreda, Det, är en örygg- lig, enad och ' segerviss, armé, som till Marseljäsens toner drar. ut till strid: . Kom frihet, - sogårängel "vorden, 2 Och led" oss' du 1 stridens, larm, Inför all, världen så vi, bära Ett vittnesbörd om samlad makt”, : Ingen av. Europas nationalsånger har heller utövat en sådan” magisk trollmakt över sinnena. :"". Ett frihetspatos av liknande slag behärskade '1800-talets” arbetarrö- : relse, som till Internationalens to-' ner drog till storms mot ”guldets kungar”, . Helt: förlitande : på . sig . själva och utan hjälp av vare sig gudomligheter eller furstar, tog de sitt öde i' egna händer och' ville bliva ”allt” från att ha varit ”intet”, som det heter i' kampsången, som kom att bli Sovjets nationalsång, mellan 1917 och 1943, Den författa- des av fransmannen Eugiene Pot- Men det. finns' också en annan grupp nationalsånger, som inte har så mycket av Marseljäsens och 'In- ternationalens ; " kampanda : ..- och stridshumör, I dessa möter i stället ett försök av. skalden att hos sitt folk' skapa . en 'inre' .samling,. I Deutschland, Deutschland. iäber al- les heter det;. ”Enighet och Rätt : och Frihet är lyckans ' gtundvaP”. (Som fosterlandshymn ; rönte” den ' tyska sången inte offentligt erkän- nande förrän 1933). - Oehlenschlägers Det er et yndigt' Land är en hyllning till det” väna . landet med dess grönskande bok-' skogar, blåa vatten, och dessutom en hyllning till det ädla folk, som : bebor de danska öarna, Samma ' känsla kommer till uttryck i | den: norska nati "Där b också de 'gångna generationernad storslagna insatser för att värna om. landets fred. "Som den kanske vackraste och mest stämnirgsfulta åv de nordiska " exportmarknader, Under fjol- året såldes sålunda avelssvin från Halland till bl a Japan, . E Sovjet, Tjeckosl SS kien, Västtyskland, Ungern och Polen. vo 2 Till svinavelsföre ingen är. an- slutna tre organisationer, åtta galt-, föreningar och 82 enskilda med- lemmar. - Vid den planerade lant- bruksutställningen på "Tönnersa i sommar. är det. meningen att det också skall bli utställning av hal-' ländska avelssvin, och. förberesel-. serna för denna expo blev ett av: i mötets viktigaste debattsämner: ": - :Hr: Bentz- avsade sig: uppdraget som svinavelsföreningens ordföran- de,- då han :numera upphört . med. svinavel,' och 'som ny ordförande utsgås. lantbrukaren Åke' Karlsson, Gästis, Köinge. I styrelsen omval- dés Elis Elisson, Tvååker, samt ny- ' valdes "Ake ” Gottfridsson,. Ysby. "Kvarstående ledamöter är Karl Jo- hansson; Aled, Rune Larsson, Gri- meton,"och' Åke Karlsson, Köinge. Revisorer: blev hrr- Arvid Larsson, Dömestorp, och Gösta Göransson, Ysby, ” Efter förhandlingarna följde före-. drag av: dr 'Y: Melander, Lund, vilken talade om ”Korsningsförsök sen har. förordnat ”rek« torerna AE V "Wikehult, Vessige=" "bro,'och K H S Härngren; Kungs-" backa, att under fem år från 1 juli vara rektorer vid det: 1 Allsvensk - fotboll i Melodiradion. ” STOCKHOLM: Det blir? Tee rat från allsvensk fotboll. i Me- lodiradion på söndagarna mellan .kl 14 och 16 även denna säsong i ungefär samma” utsträckning som i höstas." Starten sker på söndag. : >» Uppgörelse härom har nu träf- fats och den går ut på att Sve-: riges Radio får ge direktreferat från tre matcher: per omgång, "omtalar redaktör; Lars-Gunnar Björklund 'på' Sveriges Radio, I övrigt fyller man ut med glim- tar från pågående idrottsevenes” VAR DOPADE - "MILANO. (TT-Reuter) De åtta italienska fotbollsspelare "som -misstänks" för doping hördes . "på fredagen av:iligans sdisciplin-' - nämnd. Medicinska prov har. vari -”betydligt positiva”, vad tre av.spe larna beträffar och ”tämligen elle lätt positiva”. när det "gäller. de .Figa, H Fr rån idrottssek SN "Kornhulis IK. - ” Samtliga spelare "samlas vid pla- nen söndag kl. 10.00 för match. Alla måste närvara. > ” Skottorps IF. "Juniorlagsmatchen I i : dag Halmstads BK. är inställd. SKottorps IF. Följ ande. s B-lagsspålån o Lennart B 2, Bentil Karlsson, skolväsendet "i Skövde ' resp kti » Mölntorps kommun; ” på :. Den örsta "västtyska fymd; tforsk- ningsraketen: kommer: troligen att” sändas: upp i juni 1965 från. expe- ”rimentbasen Woomera i Australien. Det: blir . ett, prov .som "ingår. i ett. europeiskt samarbetsprojekt.” e å nationalsångern framstår . Rune- hergs Vårt: land.: Också här tolkar. - skaldén "sin ” kärlek till sin. fagra : fosterbygd,- de tusen sjöarnas land. ' Han: besjunger. den karga, rödsliga "finska naturen; som "dock för: hö-' hom' med sina strömmars- brus och. | sina "gnistrande stjärnenätter” ter 14 sig som ett ”guldland”.. Han känner också varmt för det fattiga, av: krig och svält härdade" folket. Det var : detta nordliga "land med dess fros- » tiga”vintrar och i milda” sommarljus som” sett" dem: födas,” fostrat dem; "det" var "det land som skald "och folk "älskade." Här ' hade" de stridit sin! kamp. mot våld. "och förtryck, här. hade de; blött för sin frihet och sitt land: ” "Också i- Sverige" i syfte att stärka" fosterlandskäns- "nationalsång." : Redan. i « Bellmans diktning: märks eh patriotism, :som klarast 'kanske kommer till uttryck i ”Gustavs skål”. En liknande ten- dens "möter i folksången. ”Bevara Gud vår Kung”, som var en över- sättning och omarbetning av” den engelska God savz the King. Efter hand som kungamakten i Sverige blev; allt . svagare ; undanträngdes den: rojalistiska "andan i national- diktningen och ersattes i ”Du gam- Ja, du fria”. av en mera utpräglad känsla” för fosterlandet, naturen och folket. : pt '. Mot den svenska nationalhymnen Du gamla, du fria, som författats av R Dybeck, har med tiden åt- skilliga anmärkningar” riktats, Man tycker — och inte utan skäl — att innehållet är alltför vagt och fra? seologin "alltför banal och. senti- mental. Men den kanske tyngst vä- gande "anmärkningen är, att man i texten förgäves får söka efter nam- net på det fosterland, som inspire= . rat skalden; Sverige." - "Det är 'emellertid inte "bara or- den, utan också musiken, som ger de: olika ' nationalsångerna - deras suggestiva " verkan, I exempelvis Marseljäsen" verkar melodin" väl' så eggande' som innehållet, 'och detta gäller också . rytmen i Internatio= nalen, ' = Bland kompositörerna. : finner man många av de verkligt stora: Haydn, som saft musiken till den ' tyska ” nationalhymnen, 'Nordraak, som tonsatt den norska, Pacius den finska. (stl ! 'Nationalsångerna ' tolkar". folkets samhörighet; de "sjungs 7 id mel- lanfolkliga högtider, och : även på senare tid många röster har höjts, som menar; att de är förlegade och omoderna, de passar inte I en tid, då vi t ex försöker bygga upp ett Förenat Europa och river ner tul- lar 'och hinder'melian länderna, så värmer de väl ändå ' hjärtat varje > Kopgångarnar Pak Zång man hör de gamla. välkända lan föregångare'till vår nuvarande [.- FN '| Bo Östensson, Kåut Karlsson, :Ing- i var Nilsson, Jerker "Karlsson, "Uno + idri Håkansson, Bo Johnsson, Lars: Ek- SON,: Gert Helgesso på Skogaby BK; 2 B- lägsspelarna” samlas gon kl; 13.00 fö strand, Klas Nihlén, Östen , Johns«= i 7 15.00 vid Konsum för:resa till Hass. | löv. A-lagsspelarna: samlåsad mor- Ogimurar :-Alsér. blir farlig "1 nästa års VM' TOKYO (TT-AFP) TN . - Sveriges Hans Alsér blir det största hotet mot Japan och Kina vid 1963 års VM i bord- - hävdade.” trefaldige ' Ichiro Ogi "efter sin månadslånga verksam- . het som trärare för den sven-" > ska eliten. rv -— Om Japan skall ha nå-' gon chans att erövra titlarna i ” singel måste man komma med "någonting nytt, De unga euro- «+ peiska spelarna: har nämligers . redan lärt sig bemästra den ja- > » Panska ”pennskaftstekniken och : den kinesicka' ”Ioop-drive-tek- z niken”. sade Ogimira, na nn BORDTENNIS kö annecupen har föl- ande matcher 'avverkats och .det -har "givit följande resultat: : Serve. I-— HSK .I::. : Serve II — HSK TI. + Serve” I -- HSK Nn i vid sin "hemkomst till Tokyo”: |: För sta ronden: —— Allsvenskan or ” Hammarbylörebro H Hälsingborg—IFK Malmö — ' ' Högadal Örgryte SIA Göteborg—Djurgården: . + - Malmö FF-Elfsborg as Vv Götaland ” I edbenga Odevalt HBK-Jönköping - BOIS-Tidaholm ö Götaland - ” Derby—öÖster ” . Sleipner—Malmö BE" > ör > Kalmar—Landskrona' - + . Tomelilla—Saltö 7: :5. : = Sydv Götaland + " IFK Hjo—Skene - :; + : Örby—Stenkullen ' "=" Div IV Halland ' ” Falkenberg—Leikin ' : Träslöv--Kungsbacka . : Trönninge—Böljan ' : Harplinge--Varb GIF : ' Div I norra: Asa Klvena om : "Div I södra > > Nyhem—Genevad Alet—Våxtorp - - Centern--Astrio " Laholm—Getinge Skreanäs—Heberg : Sperlingsh-—Rydöbruk a "Alet--Våxtorp, ” " ; LaholmGetinge; ger Nilsson. G Hard Sj Olle a riga" son, Folke Lindkvist; Ragnar oh dag på str tilngsplanen Fel 15. 30" för maltoh - mot' Altona IK: Tommy N.;, Kent 'G, : Jan” ÖR > kars-rik: Sj tt utseende: Klgc Vilsson,'- Carlsson; ' Alf "Johansson," B-E-:Jo-" hansson,..Kjell Nilsson, Einar Nilsz sony och Leif Eriksson. .; en B-laget samlas kl, 11.35 ma tch - mot Skottorp: Leif Pettersson, Hol. prost Sven "Eriksson : läste och talade över tredje akten, andra stycket "i' Kristi lidandes' histoi : ria och Knäreds kyrkokör. sjöng 7 under ledning av. kantor Sven Rubensson tre sånger: - O,".Du ley samt. O; huvud blodigt, sårat son utförde på orgel Sev-i:gå' Fantasi av 'Runbäck samt Det ”går”'ett tyst och tåligt lamm av: eche- leys.-: Gudstjänsten med altartjänst. Våxtorp; SLU '- : har hatt tävlingar . i köks kännedom. .; 7 : Resultat: 1.” Anna-Lisa Jo- Hansson 7,5 p. 2. Ingrid Johans- ie son 5,5. '3.. Anita Svensson 3,5. 4. Stig Karlsson 25 4, Liné Karlsson / 2,5. ' : > Aktuellt: 1. Inge Petterså 30 p. 1. Gert Henriksson 30'p.> 2. Sten Nilsson 24; 2; Leif Persson 24.5, Tore Håkansson 22,5. Historia: 1. Inge .Petterss n 3. Gert. Henriksson '18. 4:" Leif Persson" 17..5. Sten Nilsson” 1632 NE ante NA AA en << Karup Byggnadsplanerna. Regeringen har ogillat Karups byggnadsnämnds 'besvär.' över , de undantag länsstyrelsen gjort ', "vid fastställelse. av byggnadsplanen' för Nea Vik 145: vid vaféet. för ärans : konung . av - -Neander,. O,'. Frälsare" för världen av, Wess-. av J, S. Bach. Kantor. Rubens-: upp. till" Jerusalem . av: Norén;. " över. passionsmelodier : vell där. Knäreds IK- står för "IKIK-laget' förlorade, i söndags mot 27 Pp. 2." Boris. Gästavsson. 18: . :] mot VBK: «+ Tomm': Tägerström, I" Hinheryd" (A-ba 11 und Hansson, : "Sune : son, Erik -Nilssoh;' Bror Pettersson: 1 i -I Bengtsson, - Benet Lindkvist, sTomas. Allan Olsson; Kenth Hansson; Kl fa 2 berg,s Sperli hol -Rydöbruk. April. 23 . Astrio—Lahs ”"torp—Centern. Alet Heberg, . ; otrigreno Vholm, Väla ee i idöbruk:-Alet. «Maj 12:e: . i AstriguSkreanäs, . - "Cctingaa n tera, Heberg.—Genevad, Laholm > Åke Karlsson, Jan J Bengt Ragnarsson Göte Enocksson, Kenneth +: Jacobsson,.. Hans .. Ake "| Ålvesson, Leif Ame' Forsberg, Leif t | Nilsson,” Assar Ottosson; Jan Karls- f Anders” Hansson; Bo: Johans- "4 son, i nge i "A-lagsspeläre samlas: kl. 12.45 wi "idrottsplatsen: Leif Andersson, K-G ”Alm,.' Göran Hägerström,. Ingemar "Svenssonå "Frank" Johansson, Len- nart. Svensson,' Bengt Pahle, Biörn "Hägerström, : "Kennet "Trohnée; Kjol &< Nilsson och Stig-Gösta Nilseon. 2B-lagsspelarna” samlas Fl. Kurt Johansson, Claes Chw'e«t-esan "Krister: Hägerström, fwertror' Ano dersson, . Nils-Åke Nilsson. -Harl Göran: Andreasson, : Jan-Eric Nils- son, Kurt: Dahlgren, Kurt Svens- son, Jan-Eric Harryvszon, Lars-] -Thedeby,. : Lennart Falleth . och, Bengt « ohansson. Knäred . mot : smålandsl. el : Karlsson, .«r. ol Ma; ,seriepremiären « för 'året.; "Följande M. Centem--Laholm, Genavad—Rydö- Nyhem— 10:2": - Skreanäs—Alet, ; bruk, ' Heberg—Astrio, "Skreanäs, Våxtorp—Getinge.« [£ uni 2 J Laholm.-Heherg. Nyhem--Centern, of Foerlingsholm—Ganevad, > Sö Getinge Fydöbruk, Juni sr Treanäs- Våxtorp. uni 8 AletNyhem, Heoblrg--Getinge.. uni 9 ”KURRE HAMRIN ! som | "ingår I Sveriges A-trupp mot Sovjet i fot= - bol! flyger från Florens till Stock. , holm måndagen den 18 april, Han återvänder, till Italien den 2 April. ; BOIS Tidaholm EO : : Morup—Alingsås «0. slet " Centern-Astrio, Ekreanäs—Hel- Im; Genevad-—Alet,: Nilsson; :' Christer ' Eriksson, - Bertil - I Getinge—Sperlingsholm, .; Heberg... Perssön; Lennart Persson, Rolf: Ols-, Nyhem; Rydöbruk-—Skreanäs, Våx- : ta "I Astrio--Sperlingöholm, "Genevadi > Våxtorp; Getinge—Nyhem,- Hoberg ,s-Centern,. ansa rg iereamäis; "Ry- :Alet,. :Sporlingstolm--Nyhem. | : Mij . ' Astrio--Nyhem, Ryd bruk Hobirä Centern-—Skreanäg,-: Genevad--La- holm. Rydöbrul Astri ING Växtorp--Spéringsholm = blir morgondagens: gäst på La- värdskapet... Det starkt föryngrade öholm "med 5—4 och försöker vis sehabiliterå. sig mot: Bur- Rö ljände” A-lägsinelare samlas kl. 1230: Bengt. ' Biörkman, ”. Avne "-rensson; Ingvar Karssonc: Reand Kurt -: » Gösta i Leif Fvensson, Bertil Svensson. och Kaj Johansson. ö B-lagesoelarna samlas kl. Has: Krister Kage. L:s Vlmeren, Bengt Åke. Hellste=: iP Alsemyr, Arne Karlsson," >Rr'e>d I Larsson, - Kaj Sandberg, Roland : Svensson, Len- natt Vikingsson. Bernt Ethnersson, Ett: 'smålandslag =—- Burseryds Fr in : : samlas vid d Johanssons café i mor- gon kl. 8,15 för resa till Halmstad, ' A-laget: Lennart Lindberg," ger Svensson, Sune Larsson, Sven. ita Karlecon, >> vo B-laget: Hans Leandersson. Eriksson; Kent Hansson, Roland. Nilsson, Jan-Erik Nilsson,. Bo .Le- andersson, " Ib Olsen, Bo .Tallkvist, ris Gustavsson och Torsten Filips- > LS Hasslövs IS. tr Mats. "Nilsson, : Bengt "Larsson och Lars-Göran Ferndinandsson. : Alto a d öljande spelare-samlas i i dag. kl. 16.00 vid träningsplarw för match - Jan Fågerholm, : Rol: Bo iJoleby, + Sven Isson, = Hägerström, -Hans-G" rön Ingemars- son, Göran Eliasson, Kent Johans- son, . Alf Hägerströl Lars-Göran Nilsson; Staffan ; Ch Karl Nilsson, Eskilstorp i Östra: Karups socken, . "Följande svelare "samlas vid Ö. Karups skola kl. 1345 för omkläd- ning. -Match. mot Skogaby' EK kl 14.00: Ove Alm,'Bo Bengtsson, Has- ser. Håkansson, Kurt Larsson, Ove Lundgren." Clas - Andersson, Nils- . Gustav Nilsson, Hasse Svensson, Sven-Arne - Svensson, Arne Kvist, Kjell Gunnarsson, ' B-laget. samlag på planen i dag kl.15.30 för match mot Skogaby: Kjell Eriksson; Kjell Jönsson, Ber- til: Bengtsson, 'Kurt-Ove- Eriksson, Karl-Axel Andersson; Ingvar Ahl- ström, Bengt-Göran Enarsson, Stig Malm," Sune Pålsson, Kjell. Karls- son, Robert - Salomonsson, Allan Andersson, - Karl-Gustav ' 'Johansson, - Lennart. Pet-" tersson, Hasse Bengtsson, Bengt + Berndt Hol- Ivar Karlsson, Rolf «Pettersson; Ingvar” Sune Pettersson, Sten Nilsson. Bo--
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.