Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
RN JR Rn an dn rn a "LAHOLMS TYBNING — - YYrYFIYYREYYYYTYE YT YTPETYYYTYYYT YT YYFYY YT TT YTV EON YVTFYYTTTv Try banta torp 0. gårdar förtal på Hallandsås lir sommarstugor = danskarna invaderar .. Hallandsås är en av de vackraste trakterna i IE SA södra Sverige. Med..sina skogklädda sluttningar och sin ofta dim- och disinsvepta topplatå,. har den genom generationer, :givit invånare och besökare ett fascinerande intryck. Inget är så vackert som HKaflands- ås, säger 'många, det spelar ingen roll, vilken årstid man än väljer. ..: På vintern ligger snön tjock, och granarna gristrar 'som vore de gjorda av kristall, ; På en sion, "- er ändå, hur naturskönt och lockande det än kan tyckas vara, flyttar människorna från ' Hallandsås, + De' överger ' sina gårdar, som kanske deras för-, fäder under stor möda lyckades odla upp och få mågorlunda bärkraftiga. Varför ger sig be- folkqingen från landsbygder in «till de större tätorterna i så stor utsträckning som är fallet? Den frågan går wäl aldrig att få ett "exakt svar på, men när det gäller. Hallandsås siulle mean kanske kunna locka fram hågra av anledningarna, På slingrande skogsvägar, som brant kilan mppför, de långa sluttningarna, beger cig LT:s reponrtagebil upp på åsen - för att på plats och. ställs se hur. det är. fatt med- avflyttningen.:' Det är långt mellan gåndenna och även om det, som den här wackna wvårdagen, var. en- rent fascinerande - utsikt, ger hela trakten en vision av. ödslighet: Tomma stugor möter måna blic- kar med jämna mellanrum. Där det en gång war.ten mvackert spirande köksträdgård har nu buskvegetationen ryckt fram och ockupenat området. Vi tan- nar till för att närmare be- tnakita den vackert belägna går- dem. Människor, syns inte till och har säkerligen inta bott här på åtskilliga år. Gånden ligger omgändad av spirande wvångrön-. "ska och i en liten sänka, som ger den ett behagligt skydd mot vindarna uppe på åsen, . På: gårdsplanen frodas ogräset och bildar tillsammans med en. del upprostade . verktyg en' dyster bakgrund. +. " Mangårdsbyggnaden ser ut" som om «den säkerligen sett sina ' bästa diagamn. Stona' delar av halmtaket har rasat in och ge- nom hålen i taket kan mar ur- skilja allsköns bråte på vinden. till och med gamla klädestrasor hänger och gungar sakta i den lätta wvinden.' Mossan' har an- gripit. väggarna och de kwvar- . varamde gardinerna ger ett bes klämmande intryck. Genom den - öppna dönfen kan vi skåda in i det, som en gång war det stora rummet, i - atugan. Tapebenna hänger i stora trasor, ten har gjont de kvarglömda möblerna 'svanta, Några gulnade tidningar på golvet vittnar om att det inte var igår som män- niskor, bodde här sist, Gavdi= , en och fuk- ' nen fladdrar lätt för den friska wårbrisen, som blåser in genom det: sönderslagna fönstret. Den inpyrda fultlukten rår vinden emellertid ändå inte på. Spin- delnäten' hänger i stora” gråa klumpar i alla hörnen. Till och med skomnstensmuren har gett med sig och stora sprickor har uppstått när murbruket fallit bont.. En : gisten wrätrappa, - så satt och rutten att den nästan går i spiral, leder upp till andra våningen. Ingen vågar sig dock dit. upp. Risken för att man snabbt skall förpassas: till -bot- Den här murstocken hade säkerligen inte br: "våren, just innan träden slår ut i sin sommargrönska, skapar de olika färgnyanserna bedårande tavla.” Om sommaren tycks tbla åsen sjuda av liv, och naturen visar upp, fantastisk flora. På hösten skiftar träd och mark och skapar en ögonfägnande färgvi- tenvåningen - via taket är näm- ligen stor. : Mittemot” boningshuset ligger" lagårdslängan i jen vinkelbygg- '- rvad. Men har förgäves sökt lappa ihop taket med korruge- rad plåt på wissa ställen, dock -utan -någdt stönre resultat, Inne ” i byggnaden ligger ännu hal- men kvar. sedan sista skörde n, blandad med allsköns bråte. 'Takåsen wid era kortsidan har en. vinkel "som överträffar det lutande tornets i Pisa. Ännu så länge håller mågra muttna bjäl- kar takmesternia på plats, men andmyndigheterna godkänt i våra dagar. Numera kan man bara ana att här en gång låg ett boningshus... Väder och vind har gjort ett gott arbete och . = "det. är inte mycket som återstår, | : oo : Det här- huset har- inte så värst många år kvar. Taket har ruttnat upp: och nos or skymta fram bakom takbjälkarna, . man "kan se 'himlen' . 4 : = sådant här. Det som lacker folk, + digheter. att få i en tad eller - qvedläggandat ev. gåndanna," det SEE CS Långt inne i skogen träffade v det illa medfaret. Omgärdet av små åkertegar och given framför huset stod en gammal kärra som. för länge sedan slutat göra tjänst. för hur länge? Öppner man dönnen, kan man se rätt igenom ladugården, Damm - och smuts ligger halvmeterhögt på golvet. M= kan. lätt låta tnkarna gå till flydda tider och tänka sig, hur här en gång såg ut, hur folket säkerligen fick slita :mycket' ont, innan mean " lyckad:s erövra ett stycke od- lingsbar ' jord ' från slogan. . I . bästa fall är jorden nu utearren- dienad och ger ett magert utbyte. jenna miljöskildring från Hal-' - f-kandsås ; kan stå mom "ett, "man, spåra. i detna , handlings- hen - . säst, Man tycker wtt dat räcker "' Måste då utvecklingan gå åt: : as exempel. Det finns många ect > välja blend, + > - et "det här hållet? Att dine stop- på . avfyttningan : kenske” blir svårt, men att låta de pielbets- : "fulla - gårdarna : försvinra - är 4 " synd. Direktör Albin Penason nämniden. i Halm- Ban et göra med då mest unga, är en majäl kon- "tant lön och den har de mö: "ett större samhälle" Industoi tar mycket folk just från jord” bruket.” Vi försöker ine hindra - är. wäl. nästan omöjligt, men vi: > försöker göra dem ”som'- blir kvar mera bärkraftiga och ct re. Vi brukar därför kontakta! de - närboende gnarnarnia och | erbjuda dem mark; Dels får dej lingar och dels stiger fastigheten i vände. Husen har vid est fler- tal tillfällen sålts 'som sommiar- bostäder, och framför allt är dot mycket populärt bland danskar att förpassa sig till Hallandsås och dan underbara terräng som" här erbjudes. le od "En "del går ju möjlighet att utöka sina od-!. ' JF feber. just bland d: är huset, Konstruktionen är relativt modern men ändå är > | allmänhet är de gårdar som Jäggs mar för små i dagens läge och därför inte bärknabtiga. Många hear inve insett vilket vända skogen har och vilka dnampnidamöjlighater där finns. bana och tittar Få träden och tycker. ect dåt inse händer något, Framför allt 'är Idet' nog så ant de gar upp elldeles för tidigt. Det firns svårigheter innan alla områden, och "de är till för. att övenvvin- "nas, Det” har "hänt i' ett flertal fall ant (folk inte melat Ira dan merk, som vi exbjudit dem. Ba viss smula konservatism kan ös sa a ov 2KON NOM OMBR BE HM -Text-och bilder: Jimmy. > KR FN ROR KA » går, at klacna ev, Dan ekono- miska” hjälpen; som cstaten gor, "är emellertid av sådan iirt ast "på dar punisten skulle dat inte finnas några: problem. sFolk: är nog också i allmänhat allt för pessimistiska, och vi kan natur” ligtvis inde tvinga folk ant köpa mark, om da inte själva mill . ommer. ”ningom et bli. en dansk koloni mitt i Sverig2? Den frå- gan kän man med fog ställa sig. Det -våder nämligen em riktig nskarna, och det "är. storpopulärt , at skaffa gig edt gammalt torp på åsen pk£, ån susande” skog såg det ut som ettspökhis. Övers: > [3 eller want av on göommol lant- gård. : oh son, är vi inte så förtjusta över att sälja hela gårder till utlän- nångar. Det slutliga avgörandet i dat fallet” her konmwmgen en- ligt en lag Orån år 1916. Kan vi däremot ordria så et det blir en del fritidsbebyggelse av de gamla gårdarna och torpen, tyc= ker jag inte' det är något fel Det är tvärt om ett tillföra byg- den lite friskt blod," Ne » [rboukenämnden sor inte Md mörkt på situationen. Vi gör vad vi kan för aut få jondbrulken aut bli bärkraltiga Det är en allmän temlens att cmåbrulken försvinner och ersätts mod stör. na enheter, Detta är. dbsolut inget speciellt för just Hallonds- s uban förekommer äver hela amdat. Hellandsås är en gam- mal: urbeangshonst och har en längd / på - 3,9 'mil..: Bveddon vie nvdver; I Tångt ina skogens li >." Sbigor insprängda här och var. Kör mer in på en småväg, kan men fina ånskilliga hus av dersisa typ: Flera av dem är i gancka godt skick; och många hållör man på abt'rusta upp till sommerstugor. Ofta var dåöt va- rit så art husky stått obobodda en längre tid, och dänför -be- hövs det flera ingripanden av ganska. omfattende slag föratt få husen i månd igen. Men skul Je man öre kunna görs något ås dessa gånder och torp för avt [5 bästna beveta dem åt framtiden? - De har otvivelaktigt ett olort kulturellt. värda och påminner om 'dan tid som en gång var,” bjälpt. något nämnvärt. Stora stycken från väggarna hade lossat från den här gården, Provisoriskt hade man försökt hind- S ra vätan från att tränga in genom att lägga korrigerad plåt på taken, men detta hade dock inte ' ' Dock, betonar direktör! Pens= från fyra still nio kilo- . ger små :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.