SS YTYTVTTV LAHOLMS TIDNING YYYYVIYTTYVYYTTYYTTYYVYVTYYYYTYTFTrYTtTYTTr Lördagen den 5 maj 1962 ila visor Fani >» ö: Förr sjöngs' ad Ud nhA i att Vara RR utfart och de ble! fär. fsångförmåga fanns. Kemeke 'vo vagebonder hela sitt iv med mest på landet. Min fer och endast kortare ”konditior?” här mor kunde ord och melodi till och där. hundratals visor, men det är "ej många "av dem som jag nvu minng. > Förra visan här. har jag hört sjungas endast 4 mir fars hem. , Kommer han fram till någon stuga På den tiden I brukade sångamen ' och ; rerubemal visans bt . innebörd, och i dettta fall redo- Och prästen förresten ot . gjordes för hur 'en mjölnane- hustru stod och kammade": och lockade sin, mans hår, då hon blott. man är en vandrande gesäll. med. förskräckelse fick sa sin | älskare glo ån i högstugan ge- : . nom itakfönstret. Men hon fanri sig mappt med att dikta ihop och högt sjunga en varning. Och hennes | man märkte ej” dubbelspelet;. ” . Den otrogna mjölnarehustrun. Ja sajr ditt öja, . dussan dullan de; , , 1 fönsteret de böja, '"dussan dullan de H Ja" majnar den karen : 'villane: galen : söm inte kan höra: far e hemma, fare hemma! Å Dussan dullan dej.. k Hå I I satt ajn penge i järed, . dussan dullan dej, . Du feck äj kåmma 1 najrhed, dullan' dej. Ja majnar, den karen + e.villane galen . söm inte kan höra: far € hemma, .. bar e hemmal. sv: Disson dullan dej. H Men" kam te'me 4 mören, ja innan hanen gal, ” för då € 'stygger. barte, "han e i: myllan å mal; Ja majnar den karen >; e -villane galen far e hemma! = 0 oc Dussan dullan dej. i Gesäller brukade i äldre iti- der. gersig, ut på vandring för ett på "andnva platser komma i tillfälle still förkovran i sitt yr- På vägen 'så trägen gesällen vandrar fram. : bönderna stå i rad och buga, - blott man är en wandrande gesäll. som annars är så stor kröker ryggen uti vinkel» och tar fram sin bästa finkel, Go vänner, ni känner "väl Kalle Pettersson! ct Lyckan är mig städs ykevågen, , därför är jag glad i hågen, : fast jag är en vandrande gesäll, Nu kom jag så tom jag till gillesgården fram, > I - Turen alltid vill mitt bästa, får en stund med er jag festa, fast jag är blott en vandrande gesäll, 0... oo t i i . "Den mått utbredda" drydkesd den har gett upphov till många folkvisor. Följande" gamla visa har nog ej många nu levande ande sera d In' sliger” en "kund: - w - Giv mig en sup förutan kontant! I min lomma där finns ingen tolskillingsslant, : De. pengar jag tick de gav, jag : för ett rus ” och nu är jag pank som en Jus; Skänkjungfrun: . Ja, aa bår ska du få, bara sen Dina hasoe de darrar ju redan där du står — . . minsann tror jag så att du. : Tack. ska dr ha för. den sup du lät mig få, Me ov min Räls igen, "di du: ska alltid förbliva mi ke; Ming fanin. därvid bene I skeltserlen" sverdandl:debolt" FÖ här: nyligen "en 4:€ volym utgi- i åts. Redåktör Anders Ehnmark och författaren = Per: Wästberg delar | "på ytrymmet och skildrar den por- "tugisiska ” kolonialismen i - Angola - Arbetet | li | bindelser, som gar 3 samman: sta- terna på kontinentens södra del'till en slags union, Mocambique erbju ;; der utmärkta" hamnar och obegrän= sad tillgång till billig tvångsutta=' gen arbetskraft åt de högindustria=-: d staterna "' Sydafrikanska respektive - M bi kännetecknas. inte: av.; den.-pole-. "miska karaktär, och belastas inte eller "av den ”stridsglada gåpåar- anda: som . utmärker 7. de. tidigare "skrifterna i serien; något som natur-" sligtvis. inte hindrar författarna" från ett otvetydigt ställningstagande, Ger uvarande : "förhållanden. "och : ut- [vecklingstendenser. i i Portugals afri- kanska besittningar "lägges en ut- märkt .grund . till: efterlängtad . och "välbehövlig litteratur på området; & Länge har den portugisiska 'ko- " lonistyrelsen. legat inlindad i cen- surens dimmor och" den "officiella lögnens halvmörker. Men situatio- nen har'snabbt förändrats! Kapten Henrique Galvao's kapning av lyx- ikryssaren ” Santa ' Maria, gav. inte :bara signalen till upproret i' norra tAngola utan också till: en oanad .piblicitet och en vaken opinion, som omedelbart ' krävde : åtgärder mot förtrycket i kolonierna. Denna ny- väckta” opinion gjorde sig också hörd: inom FN "och fick' som re- sultat den numera välkända under- 'sökningskommissionen :'och-; dess . rapport. Slutligen åstadkom Indiens "annektering av Goa ytterligare be- lysning åt problemen vid kolonier- nas avveckling. Men opinionen i det sistnämnda - fallet var av: annat slag... ov oa er 1" Ehnmark behandlar ; ingående An- > gola's väg från att ha varit ett fritt kungadöme, via status som stödje- . punkt för indienfararna och slav- exporterande område till den ställ- ning som genomkoloniserat terri- torium," som utmärker de senaste decenniernas 'Angola. Likaså ägnar han stort utrymme åt beskrivning med: "ett fritt! Tanganyika" och ett . | till. behandling. Länder, vars ledare Unionen och Centralafrikanska Fe=" deratiorien. Men 'inte" endast dessa, för.jden' vita” härskarklassens be=. stånd nyupprättade , och för- fram”; hoppingivande ” förbindel fritt; Nyasaland tar Wästberg upp” bättre” försått vilken politik som måste föras i en' värld av ömsesi- digt beroende,” bättre förstått den gar; "intet. efter; "nästan "De grö SABBATSTÄNKAR- . Av kontraktsprosten OLOF MÖRK, St. Harrie. Jesu syn på folkskarorna. . ståndstagande för dem. Men de är den gode Herdens söndag, , sura minerna och de överlägsna men den andra årgångens pre- ;blickarna komma endast män- dikotext - från Matteusevangeliet , niskohjärtan = att. "stängas. talar mera om får än om herde ' hårdare. Vi måste få nya ögon. och bär i vår psalmbok över-!Jesu syn på folkskarorna måste skriften ”får utan herde”. bli vår syn på dem, kärlekens. . Texten berättar om Jesus, att 2 när han såg folkskarorna öm-!2. Folkskarorna är en skörd för. kade' han sig över dem, efter- Guds Rike. Det är hoppets syn. som de' voro illa medfarna lika] Aldrig har det väl funnits nå--. får, som icke hava någon herde. | gon, som vågat hoppas och tro! Men han "såg i folkskarorna så gott om människor som :Je- även blivande skördar för Guds /|sus. När han mötte någon som Rike och han bad sin Fader om ' , misströstade om sig själv, sade: Jesus. på folkskarorna och så ) han: ”Var vid gott mod”. För: borde vi också se på dem. ' ihans ögon var folkskarorna,' fn : . ” . som en åker. Vi tycka den ser 1. Folkskarorna äro som får utan död 'och förtorkad ut, att den herde. Det är kärlekens syn. |bär endast tistel och törne. :I det land,. som Jesus levde, Men : Jesus ser, att" där kan' i, vandrade. många herdar om-" bärgas en stor skörd för Guds: kring med sina hjordar. Ibland Rike. Vi frestas ofta att tänka, !' hände det, att en hel grupp får' när: vi se skarorna; Det lönar ” villade' sig bort från hjorden.'sig icke att göra något åt dem. : De: irrade omkring i ödemar- 'De få gå sin egen väg o. skylla? kerna och blev alltmer förvil- ! sig - själva. "Den 'som ser med: dade,' De' råkade i många faror | Jesu ögon på skarorna utan " och hade ingen,” som : hjälpte "Gud och utan kyrka tänker icke” dem: De råkade ut för ulven,!så Han ber Gud om hjälp och de -föllo i en bergsklyfta, dej kraft åt både präster och lek- fingo hungra och törsta. 7: män, män och kvinnor att rätt När Jesus 'ser ut över ska- i ord och gärning kunna vitt- rorna”i vårt land, ser det sä-"na om Heiren ' Kristus och kerligen mycket bättre ut på ' kristendomen och vinna män- ytan än. vad det gjorde i Pale- | niskor för Guds. Rike.” | : stina" på” "hans tid.” Men: Jesus! sår ”till ' människohjärtat. . Vad j- 3. Folkskarornä betööva "e ser. han. då nu? Barnasjälar, "." herde. "Det är, trons” syn. som" även om de upptagits ge-|' De behöva Gud och, dé” be- nom dopet till Guds barn, van- höva ', ”skördearbetare”. Gud vårdas: ; och försummas. . Många ensam kan föra människor in i ungdomar - 'med misshandlade sitt Rike, men Han gör det ge- själar. Hemma ha de intet. stöd, ' "nom: människor, ; som få: vara konfirmandlöftena "äro "brutna? hans: 'redskap. Jesus har: själv Samvetet : fläckat. [Deras frid "gått med i arbetet på .världeris och lycka äro offrade] på nöjes Tänk; "vilken, skörd,' som templens' altare i: "vinningslyst- , spirat” fråm därav. Jesus” bad nadens tjänst. Och många vux-: Gud alltjämt sända nya ärbe- na : och: gamla -människor- med : tare i sin myckna skörd. Skall. vanvårdade! "själar:" Livet ”-har” skarorna föras tillbaka till Gud, Il. brädden” "med arbete, då måste det: bli många,” som har man Guds Rike: nå jängar” och de. friska: källor, nattvard 'har man "alldelen kom-” Fadern” givi jordens ländér H rä bort” ifrån” Lika- får" utan fom: ett: arvåt: Jesus, Kristus. .'. herde. Jesus ser” på dem! Därför bedoch tro" att öknen med kärlek. Han vill. föra. dem : Bliva skall.ett paradis v tillbaka för deras egen skull. Fadern och hans: Son till. pris. kallas kristna; hur: sessvi? på: dessa många; som stannat utan- för kyrkans murar? I det av- Seendet”' är skillnaden ” på, Hér- ren:: Jesus I och, Oss. mången gång "mycket > s finns . många kristna son April; månad är ju. bekant” som 'nyyckfullhetens månad och . 7-1 år var den nyckfullane än nå- + Eftersom bokens båda delar äl > kommit oberoende av varandra har" naturligtvis ett för båda kolonier-: na gemensamt drag tagits upp två: gånger nämligen ställningen gent-, emot den fascistiska diktaturen i. Portugal, Författarna ser" som en” huvuduppgift att nå sanningen bat kom Salazars koloniala retorik. och: propagandistiska fraser. ”Assimila-' tion” — dvs uppnående av medbor=' gerliga ' rättigheter. för de. infödda" — säges vara målet för den gudom- - liga kulturmissionen, Men med den ' takt som: de infödda nu får skol-: ning och "utbildning "skulle kultur= uppdraget vara slutfört först om 50.000 år och uttrycket" "översättes mer adekveat med 'permanent ko-' lonialism. Ingen rassegregation sä" ges förekomma men all tillgäng- lig utbildning och. alla bättre ar= beten är förbehållna de vita,' Bland=' äktenskapen torde ha sin orsak i brist, på invandrande kvinnor! Tvångsarbetare uttas inte längre; men . frivillig arbetskraft” = be- nämningen ' klingar ironiskt i en diktatur — användes och det är enbart genom 'denna som de ' flesta ' gruvorna i grannländerna bär sig, ”Ult provinser” kallas be- av den koloniala det ständigt uppblossande upproret och rebell politiska organi tioner. I en tydlig strävan efter objektivitet ratar Ehnmark Angola- " flyktingarnas berättelser och un- derbygger sin skildring. med FN- rapporten vuch i viss mån med of- " ficiella portugisiska uppgifter. För den framtida politiska utvecklingen betydande faktorer redovisar Ehri- mark främst de tre internationella sammanhang, som rebellerna räk- nar med och arbetar inom, För det första den afrikanska gemensakpen —-inte minst de nära förbindelser- — na med ett fritt Kongo '— för det andra samarbetet med det ”portu- . gisiska imperiet”, t ex Brasilien och för det tredje förhoppningen om fortsatt stöd från FN:s sida. = ' Wästberg grundar sin mera lit- terära framställning på intryck från en. resa. i Portugisiska - Östafrika. . Konsekvent klarlägger han det nät- yerk av synliga och osynliga för- : sittningarna Afrika — i Mocambi= . gue går det en vit på hundra svar= ta! ”Kommunistisk infiltration” kal=- las "alla andra politiska förslag än de , högerextremistiska..: Författar= na gör' klart att kolonialproblem inte löses genom införandet av nya, ' gomsiny, den ingick i full vänter-" 'skrud'och avslutades & även myc- : ' ket kall; medan en stor del av / månadens mitt mar riktigt 'som- : manskön, Redan diem 5 var hum : ute och häftade visa dänom, vilken jag I hönde” en: av "mina ; fars bröder sjunga: i: -yttrade och sade: - as ville se 1. sc . hur svenske kungens och sig bete”, : Jeg gra "nig månadens mitt, och | vår- : arbetet ”fblev ej så mycket: fär- Då ; te "från ”adens början. Den 16 såg oto. vår minister sig sp upp den: fönsta Fjärilen, anten var | : ”Eders önskan kan ske citromfjärtlen, och sedan = >.' I denna stund," ”nässelfjärilarnia, Jag . såg” Det är en man wid ledet & som köm gäss och tranor ' sträcka: mot med bud i går, ute där hos vakten vid höga. norr den" 18 å ten temperatur : porten. står”, om ”+19 grader, alltså full som | .mar. " Påskhelgen blev” 'mycket Och” konung Imävig topte å lad / i vacker och varm, dock föll en [Otfromanå samtycke -(Forts.y' Hon var inte väl till mods. "Just innan hon gick in till fru- kosten, hade det: med. nöd och . näppe lyckats henne att stilla en storm i köket. Pigorna börja- de bli otåliga — tog det aldrig slut med de välsignade inkvar- "teringarna? Och i rötmånads- tiden till, när hettan snabbjäste limpbrödet, så att det flöt ut på hällen och blev dödbakt. I den stora köksspisen pyrde lå- gan i veden, och stickande rök slog" kokerskan' i näsan. Det "blev ibland ' tvunget att kasta en hel mark smör i elden för att få den att ta fart. Skåpen började bli tomma på sänglin- ne, och som ett par lakan kun- de se ut, när en sån där ung "galonerad herre "legat ' på 'dem bara en natt; det ville huspigan knappt” tala” om. "Man kunde nästan ha trott att han gått i "Och om det bara gällt sådana saker ;.> + . Gustafva kom ' att tänka på .Ingrid, den yngsta Lilla kökspigan, som, bara var femton år och aldrig tjänt hos främmande ' förut. Sent i.går kväll hade hon kommit spring- ande uppför trappan till Gus- tafvas gavelkammare, Hon kunz de inte ligga därnere om natten, herrarna lät henne inte vara il: fred, När, hon . kommit in :till en av dem: med. stövlarna hon' borstat, hade han blåst ut lju- set och försökt dra omkull hen- ne i -sängen, Å, hon var så rädd! Gustaf rp hade låtit Ing- rid bädda 'åt sig på svalen 'utan- för "hennes egen. kammare, och ! där, hade ' flickan kunnat. sova , tryggt. : » När" Gustafva | nu ”etinrade 'sig: detta, smög hon en blick, skygg” 26 han nån Joch hastig, på, sin fars -gäster." hårt. Med en sådan där: .silversmidd, Hennes: hjärta bultade, bestövlad, ” :matfrisk ' och” hän-: synslös ung: man skulle" hon I själv en .dag giftas bort. Ännu - visste: hon inte när: eller. med vem. Det tillkom hennes far att.' bestämma ': om den: saken. Han: .| var, hennes, giftoman. Hon själv: hade bara att foga sig.: darrande "drog hon sig' till min- nes vad hennes mor hade hun- Init anförtro” henne om det. gifta ståndets' "prövningar, : a En. droppe, till, mina gäster? sn Hon vaknade än och & såg för i.dern på nytt sitta med karaffen: säng med stövlar och sporrar Av Ingrid, Hessland: er i hand. Liksom om hennes upp jag hört, Kan jag kanske få nö- roriska tankar nyså hade för- jet att skaffa herr. överstelöjt- berett henne, greps hon plöts- nanten en tunna? . ligt av en vild och 'anmäktig Gubben sträckte sig - ivrigt vred2 mot denna förgiftade fram. över bordet. dryck, som sipprade Ågenom — Men det vore ju superbt! Ppannornas kopparrör i ett, slän- digt droppande, som” spädde ut tjänstehjonens små "löner YVoch kryddade de fattigas mat, som Hans ögon tindrade belåtet. gavs kusken i pälsen och späd. Som alltid, när talet föll på barnet i vaggstolen, söm bes jordbruk, var han full av in- gicks andäktigt och med: stel tresse och förtjusning. Gustafva nade ceremonier som ett slags -Såg tacksamt på den frä hädiskt sakrament, som fick de kaptenen. Nyss hade han överskyla allt och ursäkta allt, Utan att ana det försatt henne i Nästan omedvetet räckte hon en: högst obehaglig situation. ut handen för att ta flaskan ux NY hade han. lika snabbt hjälpt faderns händer och ställa den henne ur den igen, kanske fort- undan. ' Han gav henne en farande utan att själv veta det. sträng” och förvånad blick. Då Hon visste inte riktigt... Må- lät hon handen: sjunka, och hända förstod han mer än han med ett litet lydigt småleende visade av hennes ställning här i ryckte hon sig loss ur sina tan- huset. Det fick vara hur det kar och började bjuda kring ville därmed — hjälpt henne skålar och fat, Hon hörde nå- hade han likaföllt. gon säga: ' Hon såg blygt på hans vän- — Ett tulpanträd, herr över- liga ansikte.. I detsamma gav :stelöjtnant? Här i den halländ- fadern henne en kärv nick, Det ska > myllan?. Det låter högst var tecknet till att' man borde märkligt. Hur faller det experi- bryta upp från bordet. Vänligt mentet ut? : bockande och 'smilande' vände Gubben Voigtländer - gnugga-: han sig sedan åt alla sidor och de belåtet händerna, Hans 'stör- bad sina gäster stiga in Md hans sta. stolthet" var hans trädgård skrivkammare en stund, med dyrbara och sällsynta väx- , Gustafva hade nu klart för ter, : sig, vad fadern väntade sig av Jag vore herr kaptenen högst förbunden... visa herrarna omkring litet se- den sedvanliga brickan ' med nare, Min dotter är mycket road hett vatten i värmda lorkrus, av sådant, Hans ton var artig, men det kör. Hon skyndade ut i köket fanns någonting däri, som kom för att göra den i ordning och häns dotter att frysa och rodna. bära in den i faderns rum. ärade, "annendsgen kora en del ky-: "liga wvästanvindar in och "det blev + genast Kallame. ' påskhelgen” såg jag de” första - "snäpporna, arten spovsnäppla, och även” enkelbeckasinen bör- jade: med sitt bräkande. över ankängarna. Månadens -var- asie idag blev den 24 med +21' grader. i skuggan och upp. mot 307 grader; i solen, samma dag '; var ”wvardt-wvåt flugsnappare. och: ””dövsångaren åter här, och wår- konsenben; kuride börja på ”all-. var. Den 26 såg jag de första svalörna, antern ladusvala. ”Val- > borgs ' naggor”" som de gamla brukade säga, blev 7” år ovan- de ligt. markanita med ända till 5 "minusgrader om ” nabten + och med ” snöbyar . och hagelskunar på. dagen. Dock - försvann all snö, is och tjäle under måna- den, ' men. det återstår dessvär- re ännu några frostnätter. Låt honom komma in, ja i salen” > del regn under påskattons fm. 2 till mig in” >- = Och damer och marskalkar, en sad Gunnar Svensson.” or + så Iång, och skön, : de 'sågo på ministern och nöjde. . samma bön. : - Laholms-sonetter. XVII ' Snart höres vapenskrammel och - | 'slammer invid dörrn '. . I och in i salen träder drabanten H - Gustaf Örn, : : Han gjorde krigarställning så : golvet darrade,; . -. . han skyldrade med "svärdet « så ” ct -dönstren - skallrade, '-- OM GÅNGNA SLÄKTERS "Sista versin har jag: tyvärr til intet förpliktande termer; och beteckningar! ' ” . Ehnmark och Wästberg underlå- ter slutligen inte att kritisera Väs= terns demokratiers bristande eller oklara ställningstagande. . Napalm= bomber - och saracentanks + ur NATO:s arsenal och Englands ned= ' lagda röst 'i säkerhetsrådets Ango= ladebatt har varit ett stöd för en fortsatt oförändrad politik från Por- - tugals sida och har givit afrika= nerna en bitter upplevelse av väs= terländsk frihet och demokrati. RG . Anders Ehnmark: ANGOLA, Per Wästberg: MOCAMBIQUE, - Förlag: Verdandidebatt, " Pris- " småbröd. Något. sådant hade att le men fick då av Örn en så kraftig örfil att han flög bort not On Vägg och dog på Fa kvar i väggen, heter det i visan. , Glömt, men innehållet var" föl- ljande: Konung Ludvig befallde att den svenske soldaten skulle bjudas på vin, När betjänten. kom med vinet bjöds även på . : I SANDEN, ' : SOM PLAÅNAS UT INTILL Öm aldrig wvare sig sett eller; "smakat." Han tog handen full, och bet Kvärs över, alla på en "gång. Betjänlten lockades härav , MÖDA KNAPER. Nicanor. Tak - FÖRLIDEN. JUL FICK JAG EN BOK I HANDEN .OCH SKIFTESRIK OCH. MÄRKLIG VAR PARADEN Av MÄNNISKOR, SOM DREV ETT VERK I ANDEN. i BLEV DETTA VERK? BLOTT LIKT EN SKRIFT EN DEL NU SAMLATS PÅ HISTORIEBLADEN,.' - SOM. MED DET GAMLA ATERKNYTER BANDEN. KVAR STAR JÄMVAL. TVÅ HUS, DÄR SKOLANS > FÖR REKTOR OCH KOLLEGA FYLLDE DAGEN. OCH "GAV DEM . BÄRGNING, OM DEN ÄN VAR . - NU. HAVORNA "FÅR RIKLIGARE FLÖDA, oc . ÅT "ALLA SKÄNKES MER ÄN BRÖD FÖR DAGEN, — I HUSEN BOR: TVÅ. STADENS ESKULAPER, ÖDEN HÄR I STADEN, DEN SISTA RADEN? s - Edvin Nilsson. . I Under "- 'på samma gång... Någonting tgäckande och samtidigt över-, sköt försiktigt upp den: med drivet: tjänstaktigt,' som ; om armbågen, Hon såg, att gäster- tan oblygt bjudit ut åt na skockat ihop sig i en halv- främmande”. unga: män cirkel kring den gamle ,och alla hennes + sällskap hon "med plötslig förbittring. att gissa, vad fadern just nu + Varför "gör han 'så,' när, han i.. sysselsatte sig .med:' han höll alla fall: alltid ' låter dem. reda .på att visa de besökande : sin bort. med ett avslag?! . » unika samling av. piskor, . :, I" Men nu : hörde hon , samma ' : Upptäckten. kom henne att röst "som nyss, och.från sidan känna ett lätt obehag, Hon ha- betraktade ' Gustafva med” en 'de ingen lust att'bli'sedd och i hastigt. påkommen; .sympati; ss gick tassande i: "ägare, Det .var: en kapten. | gerchanta, " en man litet äldre', vet' och satte ned brickan på än- de'. andra' och” till hälften : bordet .vid kakelugnen. Nu ha-. , främling i sällskapet. Han, var de det varit hennes mening att "inte hallänning utan” hörde till genast omärkligt bege sig 'ut i- : Elfsborgs . regemente, : som haft gen, men' utan att. hon själv "övningar i trakten, ” - - skunde förklara det, blev hon "VV Det ären mycket vacker stående kvar i ett hörn av rum- gård herr överstelöjtnanten har. met. Hon' pinades lika 'mycket : En liten stunds tystnad följde. av åsynen av faderns egendom- Så. kom långsamt Voigtländers. liga kuriosakabinett som av den svar: eo . tydliga och nästan barnsliga —' Om. förlåtelse, men herr stolthet han visade över sin — Det är det vi | ska se.' Min henne: om en stund ville han : dotter IGustafva får väl nöjet ha in till sig och de främmande, holländsk rom och körsbärsli= sina tunna,:' Lan klacklösa sommarskor "över gol- : Dörren stod på glänt och hon - och "henne hade ryggarna vända mot dörr= ' : själv. Värför gör han så? tänkte öppningen. "Det var" inte svårt : kaptenen "måtte vara fel under- , samling, Men nu var det som : rättad. Himmeslöf är inte min om själva hennes motvilja hål- gård, Den är min dotters mors- lit henne fängslad till hand och arv. . Min ' dotter Gustafva har fot på stället. : on 1 till. och med varit: förtänksam "Det var tidens sed t samla nog att processa med mig” om : på dyrbara eller märkvärdiga "den. ' ting. Var och. en som hade tid "Kring : bordet blev det med och råd skapade sig. sitt” eget ens tyst, Så skrattade någon till; lilla museum till förströelse för men skrattet slutade tvärt, som sik fjälv . och gästande främ- skrattande . plötsligt . lingar. Den gamle. Osbeck hade upptäckt, att .'det "nyss sagda, haft sina rara örter, pressade ingalunda - var ett skämt. . De. ' mellan gulmade flesta av gästerna hade genast ' sina insekter på nål och under- "förstått, att det inté var så. För ligt formade, stenar, vilka han om den” -pappersblad, - 'en, del år ' sedan. hade de: hört själv som ung bragt samman i - det fjärran Kina. Runtom på gårdarna levde pensionerade militärer, som prydde sina väg- gar med de huggvärjor och pi- stoler de fört hem: som "minnen från ärorika. fälttåg. - Gubben Voigtländer hade ett stort ur= val också av sådana ting, men dem höll han inlåsta i kistor och . mycket talas om processen mel- lan överstelöjtnant Voigtländer : och hovjägmästare Burenskiöld, Gustafvas förmyndare, angåen- de äganderätten till Himmeslöf. ' Burenskiölden hade vunnit må- let för Gustafvas räkning: Him- j meslöf hade' erkänts "vara hen- "nes morsarv,' till vilket hennes far inte hade någon rätt. Detta utslag gjorde henne onekligen | långt när ':samma intresse som . Lagercrantz, som. var nykom- . någonting. "stund. När den bröts, var det "på nytt av kapten Lagercrantz, till ett ännu mera lockande" par- ti än vad hon eljest skulle ha varit.. Men på samma gång vi- lade "denna tvist mellan henne och hennes far över henne som en sorts förbannelse. Mer än en hade fått märka det. Redan var det åtskilliga friare, som fått rida från gården med oförrättat ärende. Gubben ville tydligen ogärna ta emot en måg i huset — han var kanske rädd att själv komma på undantag. Men om allt detta kunde naturligtvis ling på stället, inte gärna veta Tystnaden varade en lång — Jag hörde herr överstelöjt- nanten beklagade sig nyss över att vetet blivit 'så skralt här i trakten. Uppe i Västergötland —y får de utmärkt vete i år, Har] sin pisksamling. s Han hade ordnat piskorna i ett säreget mönster på den vit- kalkade väggen ovanför sitt skrivbord. Var och en hade sitt nummer och sin bestämda plats. Då och då, både i ensamhet och i sällskap, kunde han ta ner en av dem från kroken; där den var fäst, sakta, nästan kärleks- fullt låta snärten glida mellan fiingrarna eller" prövande klat- scha med den mot stövelskaf- ten... (Forts.) w . KUNDE VARIT VÄRRE, ' Tja:. kommissen, en gång blev jag fr att skala potatis. en hel wecka, — För jäkligt. — Nå, det kunde ha varit värre, ärre? — Ja. Lök, till exempel, - skåp och .skänkte dem inte på -'
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.