””" CAHOLMS TIDNING — Rn Af Sn SR dr "Tisdagen den 15 maj -1962 ” Ny lag orsakar mer avkristning "i våra skolor? STOCKHOLM (TTspec) Förslaget till ny skollag innehål- Jer två helt nya påbud, som ytter- ligare inskränker området för de morgonsamlingar, vilka har en krist- lig prägel. Dessutom skapas svårig- heter kring morgonsamlingen över- huvudtaget, påpekas i ett uttalan- de från Sveriges förenade kristliga lärarförbund, Påpekandet bringas i erinran i Vår kyrka av dess re- daktör och ansvarige utgivare fil mag Carl Gustaf Boethius, = I och med att ordet morgonan- dakt 1958 utbyttes mot morgonsam- ling" blev det tillåtet att växla mellan profant och kristet innehåll 1 mor Nu påbjud att en sådan växling ovillkorligen skall äga rum., Därigenom upp- kommer påpekar förbundet, en svår situation för de delar av vårt land där den kristna seden har en stark ställning och för de lärare som finner det självklart att börja da- . gens första lektion med andakt, bön och psalmsång. - Mag Boethius anknyter med föl- Jande synpunkter: Det är tacknämligt att lärarför- bundet har fäst uppmärksamheten vid detta nya försök att inskränka utrymmet för kristen förkunnelse 1 skolan. Vad som ligger bakom ftagförslaget är inte omtanke. om religionsfriheten — den är ju re- dan tillgodosedd, ursprungligen på ånitiativ. av kyrkomötet. Utan vad det . gäller är en strid om :skolan skall ytterligare avkristnas eller ej. Detta är, som, professor Wingren nyligen framhöll i ett estradsamtal David målning från 1400-talets mitt av Munktorp, Västmanlands apostel, som förbedjare. Kalk= : i koret i Ärentuna kyrka. Okänd i helgonlegend fanns En ”jet.hbuss” som tar 7-2 "Passagerare och gör 800 km/ timmen skall byggas i Ham- burg. Flygplanet som fått typ- beteckningen HFB 220 utrus- tas med två jetmotorer och får en maximal räckvidd av 2.400 km. Konstruktionen har redan avancerat så långt att man räknar med att kunna prov- flyga planet om något mer än ettår. "= Meddelandet om denna nya pro- duktion har slagit ner som en bomb i Tyskland. Det är ingenting att undra över, eftersom det in- nebär Tysklands come back inom flygplansproduktionen, Före och. under andra världs- kriget intog Tyskland. en ledande ställning bland världens flygnatio- ner. Men de fabrikshallar som in- te förstördes under kriget befann sig 1945 till största: delen i det sovjetockuperade området, De tys- ka flygplanskonstruktörerna knöts till amerikanska, brittiska eller rys- ka verk, och Tyskland förbjöds återuppta produktionen av flygplan. Först ' tio. år. efter krigsslutet '— den 5 maj 1955 '— upphävdes det allierade förbudet. Därmed ”gick startskottet för den tyska 'flyg- planstillverkningen' ' — men "> de skulle dröja länge innan konstruk- tion -eller. produktion kunde kom- ma igång. Man startade från abso- lut noll-läge, och under tiden hade den övriga världen skaffat sig ett stort försprång. Det har. inte kun- nat inhämtas på de sju år som gått sedan dess, men nu skall "det inte J etdrivna. luftbussar " byggs i Västtyskland, "[ används. som affärs- och arbets- vecklade Do 27 och Do 28, som flygplan och har givit en god vinst. Nya Dornier-Do 29, med mycket kort' start= och landningssträcka väntas också bli en framgång. Bölkow konstruerade sportflygpla- nen 207 och Junior, och också Rbein-Flugzeugbau har visat sig på den internationella marknaden, Större uppgifter ägnade sig Ham- burger Flugzeugbau (HFB) -åt, men lika litet som Heinkel och Siebel lyckades de konstruera ett trafikplan som kunde ta upp kon- kurrensen med de stora amerikan- ska, brittiska och franska företagen, Heinkel hade ett trafikjetplan för melHandistans färdigt på- ritbrädet | när :det plötsligt blev bekant att också amerikanska - Boeing och British” Aircraft Corporation höll på med liknande konstruktioner. Boeing 727 skall göra sin jungfru- tur 1964, och BAC II med plats för "69 passagerare. och en; hastig- het av 870 km/timmen skall pre- senterås' redan i -år. När det blev känt .gav Heinkel upp: ingen idé att söka” konkucrera, . Vad. den tyska flygplansindustrin närmast siktar på. är att skåpå jetdrivna luftbilar — små plan med mindre än tio ”pasagerarplatser: och hastigheter som gör det möjligt för jäktade affärsmän att på ett fpar timmar resa vart som helst inom Europa. sar ' Det ' finns redan plan av denna typ — Lockheed Jetstar och Grum- man Gulfstream — 'som fastän de kostar betydligt mer än liknande ”E rihelskrisen” 1 Tunisien: Inget fungérar som det' skall ' — Trots att mycket görs för skolutbildningen & Tunisien, finns det många analfabeter. Bilden visar en ”skrivare” som hjälper en icke. UNS skrivkunnig tunisier med ett brev. vr rluntsien, där den algeriska provi- soriska regeringen t v har sitt säte, kan just nu visa' upp en hel provkarta på de svårigheter, som otvivelaktigt även Algeriet kom- mer att få brottas med, så snart detta. land : likaledes ' erhållit sin fulla. frihet och oavhängighet, Tu> nislen genomkämpar för närvaran- de en ekonomisk kris, som be- tecknas som' den svåraste sedan landet för sex år sedan upphöjdes till fri och suverän stat, De euro- peiska fackarbetare, som ' hittills haft sin verksamhet i landet, ut- Allt arbete av teknisk och hante verklig art har sedan årtionden ute förts av fransmän eller Italienare, Men sedan landets oavhängighets= förklaring 1956 har blott ett allt=' för ringa antal infödda tunisier utse bildats för utt kunna träda In &' stället för de utvandrande europe > erna. st Förlidet år antog denna emigra= tion en skrämmande omfattning, Den italienska regeringen lovado fri hemresa för alla Italienare, som ville återvända till hemlandet; det« ta "med tanke på att italienska ' i fackarbetare är efterfrågade i'de ” ånför lundastudenterna, inte en frå- dröja länge förrän tyskbyggda tra- plan ' med . vanliga : kolvmotorer | vandrar nu i ständigt stigande ska- flesta länder 1 Europa. O ga som skall avgöras av. ateistiska i Dp ä r im T (Å il l T u I Ir r e g is t e r fikplan med jetdrift sätts i:serie- (Dorniers, ” Pipers, Cessnås och|ror och de franska' och itali - än AR mn . filosofer eller av teologer utan med hänsyn till svenska folkets önskan. | Det hör inte till vanligheterna antropologien till största heder, Det Sarman s a nad." Och de tyska flygplansverken | ger sig i väg, de också. I huvudsta- | ska arbetare från känslan av att da - De morgonsamlingar, som ' hålls i|2tt en professor i anatomi produ-|är en utmärkt illustration till hur Mån n ska land juften > | projekterar för 'ytterligare utvidg- den Tunis, med dess över 400.000 | en vacker dag under alla förhåle ” ., den -svenska skolan av i dag, är | Cerar sig i-arkeologiska tidskrifter, | undersökningar av kvarlevor efter ga tyska plan I ning av denna marknad, =" -| invånare, blir det. allt mer ont om | landen blir tvungna att lämna Tua | > Men i senaste numret av ”Forn- |sedan länge gravlagda individer in-] Att Väsitysklands" flygindustri : kunniga hantverkare ' och" yrkes | nisien, ibland bra och engagerande ibland dåiiga och totalt likgiltiga för alla åhörare, Somliga har en profan och allmänkulturell. prägel, de flesta är alltjämt kristna, Somliga lärare har i'strid::med' 'skolstadgan: tyst och stilla upphört att börja dagens för- sta. lektion: med morgonsamling av vare sig: den ena eller andra” ka- raktären, toret ' vännen” finner man professor Carl- Herman Hjortsjö i Lund bland ar- tikelförfattarna. Han . bidrar .: med en ingående granskning av ett stort arkeologiskt-antropologiskt'. arbe- te: ' docenten : Nils Gustaf Gejvalls intressanta och internationellt upp- märksammade avhandling om Väs- terhus ödekyrkogård på Frösön och de där: upptagna skeletten, : " Mor; jonsamlin, ens framtida . öde | kommer av sig igena att: avgöras av |. I arbetet har författaren efter i in- värdefull, hjälp åt arkeolögie Men |: :”Bilägarnas ”Inköpsföreningar | efter " VTOL-metoden (med lodrät]. Telefontrafiken 'i'" : har man icke bekräftat denna op folkets inställning till kristend gående. undersökningar av det sto- den senare behöver också. "bistånd ao) i i västra Sverige, d v's .Istart och landning) eller med, mye: | ständigt varit illa ordnad:men:' är | tin:istiska siffra, men nedger gärs En:.av.i faktorerna- i. .det fämman- ra. skelettmaterialet kommit fram från ändra natur h . " Bohuslän, . Dalsland,” ket korta, start- och landningssträc” nu sämre än någonsin. Det 'dröjer | na att Tunisien måste erhålla var«= han till en. rad : intressahta slutsatser cipliner; ;Förre förste ' såntikvakien i S. kor, : halvtimmevis, i innan man. kan. få je tänkbar hjälp.-:Största delen av: get är -hur många lärare som REN i delar av. Västergötland, Små-" . . om den befolkning som åren 1100— Anders ' Oldeberg,. som" I; sammå |; "rVidare' :| förbindelse: med | ett:begärt' num- | den” amerikanska , hjälpen, skulle ; , kommer att finnas som kan hålla en bra morgonsamling därför .att de har personlig tro och förmåga av sakkunnig — verklighetsanknytning. Att döma av medl talet (mer 1350 bodde kring Västerhus kapell och begravde sina' döda där,. Han har kunnat beräkna medellivslängd och ; folk d, "han ' har: påvisat än 10.000) i de kristna '"lärarför- bunden är de alltjämt många. Runt om "i bygderna verkar kristna lä h lärar- | levde. Och slutligen har han pres- N nu - högdkolå kommet nyät Få det gp: terat; ensrasdiggnostisk änalys som | tallografiska, spektralanalytiska och | IC-chefer, styrelseledamöter" och en | trafikpl utrustning” Det är på | är. bekymrade. för landets ekono-|den tunisiskt regimen att. mera bes ÄT gett? vid händen- att befolkningen | kemiska undersökningar.” Utom- É det ådet tysk. flygpl dustri | miska" framtid. Det. svåraste be-| fatta. sig med, dagsaktuella pro=, . diakonistyrelsens”$& skol" 'öch" Sek I ett sådant läge, Jigheter: till. utvecklin ningar : står: : Öppna. och där ingen som utträtt ur kyrkan. behöver gå och lyssna, finns det inga skäl att "stifta en Jag, som avser att dirigera utvecklingen, . -Verkligheten , själv me att avgöra saken, > sjukdomar,' som satt spår i ske- letten och fått fram: en allmän | bild av-hur den tidens människor kring Västerhus bestått av be- frynidadé familjer och ingått i en större anfropologisk enhet, som be- folkade Tröndelag och västra Jämt- land, fest "Professor "Hjortsjö anser att do- cent" Gejvall slutfört sin . väldiga arbetsuppgift på ett sätt som län- der den historiskt-arkeologiska | Vad: är r opium?:. "-Narkotikabeslag för 5 milj kronor i Oklaholma City, Scotland "Yard-kap:- opium för 3 miljoner kronor... Stort opiumbeslag på holländsk . ångare i Köpenhamn ,.. Miljonär fast som opiumsmugglare -i Paris... Tusentals människor dör dagligen i Fjärran Österns opium-= hålor... . :' Dessa och liknande rubriker har ”varit:synliga i tidningarna bara un- der dét senaste kvartalet: Vad är då opium: egentligen? Och gör det över huvud taget något annat än skada? c : Opium i rå form är en torkad ölksaft som utvi ur 'vallmen, som kan odlas i alla milda, inte alltför regnrika trakter. Opium luktar egendomligt och har en myc- két bitter ' smak. För medicinskt bruk äånvändes opium ' bl a till -mildrande av smärtor. Ur opium utvinnes i sin tur morfin, narko- tin;:kodein och thebain. Dessa äm- nen är var för sig mycket åtrådda av västerländska narkomaner och betingar ett högt pris på svarta "marknaden världen runt, - - I' Fjärran Östern röks giftet i opiumptipor, som består av ett tjockt ca 70 cm långt rör. Opiet rullas ”till én liten kula av en ärtas stor- lek, "och eftersom' det förbränns "dåligt hålls piphuvudet över en li- ten”låga. Rökaren inandas röken och efter bara ett par drag är han i ven "annan och bättre värld”. ' Tillvänjningen går tämligen "snabbt. Efter mindre än ett år mås- te opiumrökaren ha omkring . .80 pipof om I dagen, en dos som skulle ta livet av en nybörjare. ' Förenta nationerna offrar varje år. miljonbelopp för att få opium- missbruket under kontroll. En av de mest verksamma -metoderna är att begränsa antalet opiummark- nader. Man är nämligen på det klara med att det illegala giftet härstammar från den legala mark- naden, -: Medan kampen mot giftet pågår fortsätter ' emellertid samvetslösa profithajar sin smutsiga' hantering och 'tjänar väldiga summor 'på smuggling. Det är bara en bråkdel av dessa skumma affärer som av- slöjas och ofta sker det av en ren slump. Den ovannämnda holländska ångaren var på väg till Persiska viken men fick i sista stund änd- rad order att först anlöpa Köpen- hamn, där tullmännen gjorde en rutinkontroll. I fallet med Scotland Yards kap skulle - opiumpartiet smugglas från Bombay till Aden, men eftersom kaptenen redan för- sett sitt fartyg med tillräckligt med bränsle gick man aldrig in till Aden utan fortsatte till England där Yarden fattade misstankar och slog tilll. Fartyget hade nämligen en del kinesiska besättningsmän och de väcker alltid misstankar: kineserna tar ofta hyra till underpriser och drygar ut hyran med smuggling, vanligen som små underhuggare i stora narkotikaligor. — - oh Ert barn på ya : : tänk om det vore am tädda Bamen - postgire 9200 100 te sällan kan ge betydelsefulla upp- lysningar, Dessa kan hjälpa oss till en "bättre förståelse av deras "liv, verksamhet och död; rätta till, miss- förstånd, vederlägga fördomar och bidraga till. bedömningen av: svår- tolkade; historiska och. ärkeolo ska förhållanden 4 vy c F i Den historiskt-: -antropologisk 've- tenskapen kan på detta sätt” ge produktion, säger: man i fackkret- ännu inte byggt några jetplan be- tyder inte att man varit helt overk= sam. .Tre företag har fått luft un- der» vingarna, :Dornier-verken ut- IC-kongress: för. hela: "Västsverige: | Sv nunimer” äv Fornvännen : ;presente. rar: en” undersökning "om nordger- manska bronsålderssvärd;" :efterly> ser i detta sammanhang" en upp- niska avdelning, Den bör utrustas |” sökningar" av fornfynd och 'för me- lands: har” man det mycket" bättre ställt 4" detta" avseende. En' stark upprustning: av naturvetenskapliga laboratorier till stöd för muséerna pågår "just nu bl a i Tyskland, Holland h Norge " ÄNlsta legenden om S:t David "I pärmen till ett tullregister" som tillhört -1544 års räntekammarbok har man bl a hittat ett' antal sön- derskurna blad ur en håndskriven codex, som vid en närmare under- sökning visat sig ha tillhört en li- turgisk bok, ett lektionarium från I senmedeltiden. Fragmentet innehål- ler lektioner till olika 'helgonfestér och bl a inte mindre än nio lektio- ner, för högtidlighållandet av min- net av "Västmanlands, apostel," den helige Dävid av Munktorp — han som hängde sina' hnadskar på sol- strålarna i kyrkan. : Dr Oloph, Odenius i riksarkivet, som undersökt fragmenten, »har funnit att lektionerna och den däri återgivna, legendom om David är äldre än de tidigare versioner som finns . bevarade i breviarier från 1500-talets — början. ”Fragmentet upptar också tre mirakler som 'sak- nas i de kända versionerna. . Bl a hade helgonet genom sina. förböner räddat två barn till livet, en pojke från Dävö i Munktorp, som” råkat svälja ' en knappnål, 'och ett. barn som - ramlat ned i en "brunn" och legat där i tre dygn. Och. så nade hans böner botat en' sinnessjuk kvinna. På goda grunder anses att rustning .av historiska muséets tek- |: med åpparatur, för. sröntgenunder- fö land och Halland, höll på tis- "dagen: Fårskongress : å ”Stadsho- "”tellet i Varberg, Efter mötes- + förhandlingarna besöktes ; :dju : "pa. "källarvalven” i: Varbergs " Vid kongressen” deltog områdets ' "| gare 'än allt annat för en lyckosäm Beechs) ändå fått en. stor mark- Medelstora Kortdistansplan. a "Den tyska. flygplahsindustrin Sys- .selsätter i dag. 50.000 man. Men för, att kunna' bestå måste: den ta itu med tre "projekt som är vikti- främtid, säger man i" tyska fack- kretsar, Först och främst gäller det att utveckla ett kortdistansplan för 30-40 passagerare, byggt -antingen te uppgifterna: att fä till stånd pro- duktion av: en större trafikhelikop- ter: som. kan-. göra 500—600 km/ tim" En” sådan finns "på ritbor- ör det tredje är det av vikt att” man satsar mera kapital: 'på forskningen, speciellt i:fråga om hel del av de förtroendevalda, in- alles ett 50-tal'personer.' Som, före- dragshållare ” medverkade ' bl :a "dir Eugen” Danielsson och disp: Erland Samuelsson från Bilägarnas Inköps- central i Stockholm. . Kongressen ' öppnädes av. "disp Gösta Alerwall, Göteborg, som häl- sade . välkommen, ' varefter ' affärs- chef Karl-Erik Hansson välkomna- de å .varbergsföreningens: vägnar. Mötesförhandlingarna — leddes ” av disp .C G Andersson, . Göteborg. Konferensen : behandlade . försälj- ningsläget för de olika IC-förenin- garna och dessutom berördes vissa interna problem. I distriktsstyrel- sen ingår bl a dir Nils Mårtensson, Varberg, med affärschef Karl-Erik Hansson :som suppleant. Förhand- lingarha präglades av optimism och framåtanda, 'och de närvarande ha- de. säkerligen åtskilliga värdefulla rön' med hem : till resp föreningar. Efter ' gemensam "lunch ” skedde Hansson gav en resumé över sta- dens” historia. Styckjunkare O W Olson tog emot på fästningen och gav en del glimtar från dess his- toria, : varefter > sällskapet genom- gick - fästningens ”innandöme; varken drottning Blanka eller and- ra spöken : fattades. ' I Eskils sal bjöds gästerna på öl, bröd och korv och glass som avslutning. Drottning Blanka, åtföljd av tre sjungande och spelande 'drabanter, gjorde även ett besök. Fästningsarrange- manget imponerade starkt på de när de och utgjorde en fin av- 1; ts legend tillk rela- tivt sent.. Det var. först på 1400- talet man: kan notera mera 'mål- medvetna försök att: befordra: den helige Davids s kult, > Kjell Öberg - = blir Svöriges- :.reklam-man : STOCKHOLM (TT) es . Sveriges: Kina-ambassadör Kjell slutning på besöket i fästningssta- den Varberg, > Öberg kom: 'i fredagens konselj att utses till innehavare av befatt- ningen som samordnare för den svenska utlandspropagandan, be- kräftar statsministern. Hr Öberg är född 1913 och var först tidningsman. Han blev press- attache i Oslo 1949 och förflyttades "11955 till Washington där han 1961 blev beskick åd. I t 1961 utnämndes han. til ambassa dör i Peking. : " samling vid hamnen, där Karl-Erik |. där | i dag är mest handikappad. läkarna stänger sina, praktiker och män, I de nya hyreshusen fungerar varken: hissar , eller annan .meka- nisk apparatur, enär, det är omöj- ligt att få fram' vare "sig" "kunniga réparatörer "eller " erforderliga -er« sättningsdelar.:, En ' stor: bilfirma i staden meddelade "nyligen, att'den från och med instundande höst, icke längre kan åtaga sig att utfö a svå- mer, enär nätet. hel enkelt "inte längre räcker. till-på grund av.den alltmer ” svällände : telefonträfiken mellan de olika myndigheterna, Tu- nisiska' tjänstemän förklarar - med stoiskt: lugn, att det bara är. be- gynnelsesvårigheter, men privatim erkänner de eförbehållsamt att de kymret är just nu den tilltagande Sune Karlsson bristen på fackmän av alla de slag. ” , Ärets” supermamma hons Moder 1962 i Ame- vika, ”Mother Johnson”, en 73-årig svenska som blivit ett be- grepp i staten New Jersey. NM koras söndagen den 13: maj. Mrs Beatrice Johnson från Pantersjön i New Jersey — var år 1906 Beda Larsson från Luleå Norrbottens distriktsmästarinna på ski- dor. 8 egna barn och 17 hemlösa barn har hon fostrat till fram= - ” gångsrika medborgare. Hon har 20 barnbarn. Hon är tidigare vald till ”Arets moder” i New Jersey. som Nationens moder” & år — t ”.— kandidat till Natio- — Tyvärr missade "hon titeln -| katastrofal . -|diga anvi icke lyckats frigöra dessa europela' I Tunis hoppas man nu på ämes vi rikansk ' hjälp." Förhandlingar om en utökad amerikansk . hjälp 'har + kunna : räkna: med en fördubbling :: av det amerikanska finansbistån= -; det, som därmed skulle stiga till” användas inom, ramen av ;en tre! årsplan för ett snabbt övervinnan= de av fattigdomen; för övrigt skul, le ett 'tioårsprogram upprättas för landets industriella utbyggnad. Men det nuvarande krisläget, som ho= ' tar : med ett: sammanbrott på. hela : den tekniska sektorn, tvingar; dock , blem än med långfristiga " utveck . lingsplaner, : ' De närmaste ansträngningarna > gäller nu närmast frågan, hur man skall kunna: förhindra en 'fobtsått : utvandring ' av frans« män' och andra europeer, De ut= ländska affärsmännen 4 Tunisten klagar emellertid över byråkratin som står i väsen för, en rationell. ordning, och över alla de mötstrie . ” och befallni 4 som distribueras av skilda rmyn=" "I digheter i Tunisien och som endast tycks ha till syfte att göra livet . surt för alla utländska företagare i landet, : frambesvärjer en viston av hur . det "också "kan: komma att bli i Algeriet den dag någon miljon där bosatta ' fransmän mer'eller' mind re panikslagna söker sig hem till moderlandet. Visserligen är Algeri.” et ett långt större och rikare land än Tunisien . (inklusive algeriska Sahara är det lika med en tredje» del av USA ifråga om areal och fyra gånger större än Frankrike). Men trots sina råvarurikedomar (milliarder ton av olja, järnmalm, jordgas, mangan och” fosfater). fö= - refaller det ganska -stänkbart att Algeriet med egna krafter 'skulla” kunna tillgodogöra - sig desså na= turrikedomar. Även Aigeriet. måste, bli beroende av att europeiska in= - genjörer, tekniker, organisatörer och administratörer ställer sig till förfogande med sina” kunskaper och med industriell utrastning för att utbilda inhemsk . Personal: och lära den att successivt taga hand .. om den krävar.de uppgiften och ut=. vinna rikedomarna " och . utveckla landets möjligheter, Hur 'de all gå till och vilka som -skåll göra denna insats är det svårt att änn spå om. Fransmännen må väl -hog=' pas, att oudet främst skall, gåstill dem, men man. vågar nog förut. fäga, att både amerikaner, -' ”ryssår, kineser och andra östblocksstatée kommer att rivalisera -på skärpen iteln gick till mrs Mary Celesta Weathesleys > - om da algeriska rikedomarnas € Ploalering, " pr bes 25 mm (81.96 av det äor- 200 miljoer dollar per år —' från i år räknat, På ameriRanskt'håll |: ä faktiskt pågått sedan mer än: sex fv ös månader, I Tunis' tror man sig nu ;:'. 4 a Förhållandena i dagens Tuhislen ta i t Svealand uppkeen hill säsemlig] vall som 31 mars erhöll. 48 mm och 1. 267 samti del under månadens båda sista |wmm. : : nobergs län 26 o dagar, då ett par intensiva ne-| Vad våra trakter beträtfr] vc (än 26 sm derbördsområden = från' sydväst | kan nämnas att i Hallands län förde sig in över södra och |föll under mars 33 mm neder- - ed utgör 92 I ov den För internationell :s olida SS - serige. En dygosne- vållat siffror | INsamlingen SVERIGE HJÄLPER | 5 [Postgiro 90 1961, erkellentid synnerligen vjämnt över ”damidet: Sålunda erhöll | mala), i Svealand 33 mm (127 gtora delar av wästra Svealand] 96) och å Norrland 7 mm (63 över dubbla ' mormalmängden | 96). medan ' däremot mycket små Under flertalet dagan & må- under vårmånaden mängder, 10—25 4 nav det nor- | naden var vädret ttornt-& hela er nämnda månad, -: uppmättes .- i. nondöstra | landet. Nederbördsöverskotten i maha, . Credner vader riket | Denna nederbörd fördelades Norrland. I Götaland uppmät- mondvästra Götaland och västra som a helhet 22 mm eller 81 VÄ av den normala, konstaterar Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i sin nu föreliggande översikt över vä- derlek och. vattentillgång un- Våra bygder fick | normal nederbörd fö = sen NAKMAD SIAM DAMADAN NABAAKRM AMRA RIAA ARA RAA Mott ANA HAN rt APR AA An KARA SAMAR . a AMRA AAARDK. MAARA MAS AAAN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.