MAT gt le Ve AR gp ARA SKR LAHOLMS" TIDNING Tisdagen den 15 maj 1962” å var det alltså den fembonde kongtatena at det inte heller den här månaden blev någon 200.000 knoniorsvingt, Vi männi- gkor lever igentligen garskta' mycktet på hoppet, i tron på at | det säkerligen någon gång skall : bli tur eller tatt en ecck skall rätta till sig, Undertigt kanske, men å många falk' behövligt. | Hade "man inte hoppet ab Ha kill å många situationer skulle man sälverligen inte klara av livets alla skiltern från moll till dur, Men varför inte, nästa gång kanske” det är min tur. "Jimmy. I dag +. SOFIA I Sölen & går upp kl. 3. 53 och ned kl. 20. 25, : 1 morgon. 0. HILMA . Solen går. upp kl. 3. äl och n ned kl. 20.27,” ” kö Mn Är Hobbyspalten VÅREN" HAR KOMMIT och sommaren; är. snart här, Gam- melgäddan i huggtagen, och sportfiskaren' stiger. upp”. tidigt på. söndagsmorgonen, I år skall - gäddan”: "dragas upp! ', Nu''är om: tiska; "ököpslade” haspelrullarna: En ny: haspelrulle, utan. bygel presenterar, ABU'.som -morgon<, dagetis” rulle," Även" nya. spinn- rullar Kar -kommit ut på mark- naden.” På dessa” Kar” man, Tu lade "”kråkbon”. skall iskarens , söndagsmor=: wobblers' hör också till”dé heter,'som skall” göra "det lätt . för sportfiskaren” att draga” upp 10 kilos: gäddor. Md ' BOTTENMETE är ganska gi- vande; särskilt ute vid Snapparp. Där måste lösas fiskekort. Man använder 'kastspöet öch kastar ut med en kraftig tyngd: och krok o. mask, Häromdagen var det en: person” som drog 'upp flera kilon flatfisk där ute. DENNA VÅR 'har alla metare - varit livligt "sysselsatta med de otaliga metartävlingar som an- ordnats i' södra Halland. Några tips,. som en gammal; fiskare lärt ut, till alla tävlingsmetare: använd "litet flöte 'och ' ganska liten "krok, Som- bete brukar mask: vara - obligatoriskt, 'an- tingen” kan man använda "små så kallade lövmaskar eller van- liga daggmaskar, På de senare skall man knipa” av den ljusa ring: som. sitter runt masken. För er. som "inte vill besvära er med att leta reda på mask, finns det konstgjorda” "daggmaskar men resultatet blir säkert säm- . är infe allom givet, men vad var "ra befolkningsstatistiker. De prog- I " serligen kommer antalet konsu- ' pekar en skribent i' Fri Köpenskap, ex , butiksinredningar. med en eller "annan. stol "för : trötta” "gamla," | te Denna nonchalans mot de gamla officiell "utredning från 1957 :enli sportfiskares "dröm är « att få fiska” lax i Mörrum; Men hu så "dyra fiskekort. Årskort ? för' tiden” 1/4—3079' kostar” 300 kr.” Det ” billigaste dagskortet I "kostar 10 kr under 'den sämsta fisketiden. Bästa tiden för lax är i i maj-juni. Boge: Förväda sa är din klingande tin: teln På Urelogans fim"ti Laholm! Richard Widmark wvarar för ån] vudrallen, och detta borgar för en! spärnanile co välspelad film, Barn- förbjuden är fiwcn bamt i färg. > INTE HIMLEN. En ”newyorkbo, scm gått hädan kom till evighetens. portar. Han såg sig om” och” ir . delat 'landet' i 125: "regioner "(han ig hade jag kunnat trö, I "Tonårsfavorisering | ren felspekulatiori | av kortsynt köpman Att kunna blicka in i framtiden : och en borde kunna göra det är / att ta reda på de prognoser an- gående den framtida befolknings- i utvecklingen som uppgjorts av vå- noserna talar om för oss att vis- menter i åldersklasserna 15—24 år ("den nya överklassen”) att öka de närmaste fem, sex åren men blir £edan påtagligt färre för varje år, Antalet konsumenter i de äldre ' . årsklasserna, från 60 år' och uppåt, kommer däremot att öka kontinuer- ligt redan nu och sedan under så lång framtid som kan överskådas. . Detta, att de äldre konsumenter- hällsmedborgarna = k att expandera, så småningom också på bekostnad av de yngres rels- tiva antal, är något som man bland och häll e tar mycket litet hänsyn till. Ett exem- . pel; 'i en av Stockholms nyaste förorter finns, trots att man smällt upp cementgrå hög- och lamellhus av bästa "fängelsemodell där bo- stadssökande i tusental internerats, inte 'en enda sk närhetsbutik, Fastigheternas chef säger att be: folkningsunderlaget är för litet för ett ”snabbköp av tidsenlig storlek”, ” Visserligen ' skulle man mycket väl . få några smärre butiker att bära sig — där finns så gott om folk att "det räcker "som underlag för ett mjölkmagasin; en' ”speceribod och en tobakshandédl.; Men småaffärer är inte' tidsenliga, och följden blir . att gamlingarna i detta ghetto får med affärer "försedda ' gata, ' Men "Kim, innan. hon fick filmkontrakt. även" 'affärsmännen » själva "syndar: ofta på nåden. Var finns det små-.. fi förpackningar av djupfryst och an<"v nän färdiglagad mat som lämpar sig » för ensamma gamla med klen aptit?” Hur ofta finner man underkläder som , tilltalar. äldre personers smak, > det är inte alla som vill iföra sig nylonbehån' och d:o trosor. Det. finns faktiskt hushållsredskap som lämpar sig för sådana som kan ha: besvär med stela knän och'sönder- värkta' ryggar, men sådana förträff-' liga ting: finns ingalunda ätt köpa var' som : helst, Ofta måste de .be-: ställas, ' något "som mången inta. kommer: sig för .me å det så litet som. behöver göras, 'pås; personal som: hjälper gamla att plocka "från" hyllorna, vagnar att låna: för ..hemtransporterna, - Tänk | om bara någon av nylonstrumporna med: den . senaste 'modefärgen ' fick lämna plats för" en smidig bom- ullsstrumpa , i beror säkert tinte' alls på' elakhet utan bara på tanklöshet, men det är "én ' tanklöshet "sotn " vittnar” om .. mycket stor brist på framsynthet, ty just de gamla är, påpekas i Afa: färsek 'senaste refer : mer,” den: starkaste expanderande marknadsfaktorn, inte bara i fråga : om antal utan också ifråga om in- dividuell köpkraft, De stigande folks: pensionerna kommer att göra sitt till, ; ATP" likaså. I själva verket : kommer under Joppet. av 1960-talet äl iskor ., att. bli mycket flera än gruppen 15—25 år, lika många, som gruppen 45—60" år och påtagligt flera än gruppen” 30-45 år, och deras köpkraft, kom>- mer. "att ökas: i en takt' som” ingen annan . åldersgrupp” "tillnärmelsevis kan beräknas komma upp i." postnr "I. nämnda Teferensnummer - av Affärsekonomi återges, "som belägg I” för anförda teser, ett: utdrag :ur e vilken årsklasserna från 60 år och ' uppåt kommer att öka från 1.260.000... personer 1960 till 1.380.000 personer. 1965 och :1.505.000- personer 1970, Man har vidare återgett en'del siff-. ror ur en av Industrins utrednings- institut på uppdrag av KF”verk-. ställd - prognos för” befolkningsut-« vecklingen' 1960-75 vilker prognos uppgjorts under ledning 'av- docent Odd -Gulbrandsen.: Denne" har in- har uppdelat några av arb k- nadsstyrelséns 101: regioner) "och bl a räknat ut det antal personer - i' åldrarna från: 65 år och uppåt, som finns i nämnda regioner redan vid 1960-talets ingång och som allt- så . utgör "de" utgångssiffror : vilka från antalet 'gamla 'inom 'regioner- na kan beräknas 'stiga med ca 25 i proc under decenniets lopp (nämn- da procenttal kan ju variera från region till region, beroende på den inrikes ' omflyttningen). "Detta uts -gångstal pensionärer utgjorde för Falkenbergsregionen 4.800, för Var- - bergsregionen 4.300,- för ' Kungs- backaregionen 3.000. samt för Kin: Daicgsouen 3.800." ” -— Mi vän, .s sa Dortvalkten med en soxssin blick, detta är inte him- Jen,. pos rr : "STÖRA GRANNAR. : Bannvif: a blir: tillsagd att om ungen, oxriker, så skruva bara på TVn med högsta Tjudstyrka. . -— Dugnar hån sej då? — Nej, men han ör i narna; Sålde radiobatterier orde "den här koreanskan Tune "Hon sålde en, dag' ett "batteri" till Albert 'Z som - ögonblickligen insåg hennes + möjligheter inom. filmbranschen, Doktorn svarar - Under. denna rubrik besvarar . en svensk legitimerad "läkare. -kostnadstritt medicinska frågor . « från läsekretsen > =": i "> Förse "frågorna. med: lämplig signatur och uppgiv helst. älder i -”och-kön Det är givet att envärs knonymitet obrottsligt bevaras, : Märk breven DOKTORN SVA- ' RAR: och sänd dem till redake tionen. ”. ”Alltid hungrig”. Eftersom”: ni av läkare ordinerats Tylinal och 'er- hållit" så - gott . resultat med detta och "verkligen synes -vara i: behov|” "av 'att hålla vikten nere; föreligger av allt att döma” inga risker med I : fortsatt låg medicinering. Det tor- de dock vara lämpligt och även till lf hjälp för er fortsatta bantning om . ni, någon. gång då och då lät er doktor kontrollera dess fortskridan- de samt ert hela hälsotillstånd, :.; "Gula tfalgliknande fläckar under ögonen ,är, anhopningar av. fett” i huden 'dch ett tecken. på alltför "hög. hall av vissa fettämnen i blo- >. Sängvätning" hos en 6-åring & är ej ovänligt, men utan tvekan ett bland. nat ur praktiska synpunkter be- svärligt problem; "Vanligen är säng- vätningen ett uttryck för. viss ner- :rvositet: och ökad psykisk ' spänning » hos barnet. Det hela” brukar emel- lertid förr. eller senare gå över och "det 'sker "snabbare och . bättre ju mindre ni själv och barnets övriga omgivning "låter "er oroas och en- gageras av denna sängvätning, Fö- rebrå ej barnet — han kissar ju inte i sängen: av någon: som helst illvilja. Det är i stället en för ho- nom 'mycket pinsam 'situation sorn man bäst hjälper "honom ur genom att vara lojal med honom: för- söka att visa honom att ni vet att det kommer att gå över - och att till dess hjälps ni åt att klara av de praktiska problem som kunna uppstå, or | ”Änka 62. Diagnosen betyder: fraktur d v s'brott på” skallen samt krosskada på hjärnan: ” De olika angivna medicinerna vol ro förutom vitaminpreparat alla me- dicin som numera :kommit till stor svaghetstillstånd i hjärtat, för att underlätta hjärtats arbete. :'- Visste. du: att- krokodiler äter siden? " - 7 Nej, hur så? — Jo, i "den där affären hänger : "det "em skylt på en väska där det står: ”Äkta' krokodil, fodrad med siden”. a H 10 SAR — Det är då för galet, jämrade sig Hanna Höna, nu har Kalle Ka>- nin "igen varit hos mej och lånat äggt : " '— Jaså, sade Karin Ko, har ban varit hos dej också? Till mej kom han för att låna smör och mjölk! "— Och hos: mej har han lånat kaffe! snattrade Gusse Gås. + — Och av mej har han lånat socker," och han sa 'att jag skulle få "igen det i morron! sade Jösse Hare,' I morron, i morron, det sä- jer han” alltid, men det dröjer en ' evighet innan han lämnar igen nå- got! Ska vi inte bli eniga om, att om han inte kommer med äggen, smöret, mjölken och sockret i mörron, så kommer 'vi aldrig mera att låna honom. något! ropade de i munnen på varandra. — Ni glömde mitt kaffe, snatt- rade ' Gusse; ska han inte komma och lämna tillbaka mitt kaffe kan= ske? ne . .— Jo. naturligtv; . "också kaf- fet! ropade de andra, och så var 1 Gusse också nöjd med ordningen. "Under "tiden hade Kalle hunnit till kvarnen. Där stod mjölnarmu- sen Peter och :tog emot honom, — Vad vill. du;" frågade han, om det är kål" du vill. låna, så får: du själv gå ut i täppan och hämta den. :—' Nej, det är inte kål, sade Kal-' 12 jag ville fråga dej, om du inte kunde låna mej tre kilo mjöl, "= Mjöl, upprepade Peter och gjorde stora ögon, för han hade aldrig hört talas” "om någon kanin som åt mjöl Men han var en snäll liten mus, så han satte igång kvar: nen och malde tre kilo mjöl åt Kalle. > jag igen det? om I morron, svarade Kalle, du ska alldeles 'säkert få igen det i morron, Peter! - Kalle lassade mjölet på skottkär- ran tillsammans med äggen, smöret, — Varsågod, sade han, när får| DJURPRAT | Knytkalaset mjölken, kaffet och sockret och s så rullade han hem, - Då han kommit hem skrev han fem ' brev, ett till Hanna, ett till Karin, ett till Gusce, ett till Jösse och ett till Peter. : "Det skulle glädja mig mycket, om ni kunde komma till knytkalas i morron klockan 3. Hjärtliga hälsningar Kalle,” Följande dag klockan 3 kom alla gästerna, ':.' — Välkomna allesammans, sade Kalle; stig in och drick en kopp kaffe. Mitt på bordet" stod en' läcker kaka, och Kalle sade, att nu skul- le de bara ta för sig. Det'blev|. en trevlig fest. Hanna sjöng visor, Peter berättåde om ”alla "de gånger han hade narrat katten, Jösse visade hur högt han kunde hoppa' och Karin försökte lära de andra, hur|. man idisslar. Det var bara Gusse som satt och var sur och tyst, .|— Kom ihåg att vi ska ha de ting med oss hem som du lånade igår, Kalle, sade han spetsigt. — Jamen, det får ni ju också, svarade Kalle, kakan här har jag bakat av äggen ' och smöret och mjölken . och . mjölet, .och ni har allesammans ätit av' den, för det finns ju ingenting kvar:'.. och kaf- fet har ni också druckit!" : > : Alla de" andra med undantag av |; Gusse' skrattade då de hörde detta. De: hade haft trevligt "och tyckte att' det var en god idé Kalle hade fått, då han beslutade att de skulle ha knytkalas. ot "vv 19 att. den, "amerikanska informations- tjänstens radio ”Voice of America” (VOA) dagligen sänder ö över 8 sta- tioner? Dessa radio- 2, 3 . | konstruktion färdig och finner att en annan hunnit några dagar före|' :Rallare emellan På gamla rallarnas träff, som bru? "| kar hållas årligen, diskuterades en I gång frågan om sprängningar och sprängskott, . : Gamla Smålands-Kalle har ordet och säger: NÖe — När. vi byggde Inlandsbanan var jag med om att ladda ett skott med ett helt hästlass dynamit.” os: Lille Oskar: — Men de blev väl ' | en riktig smäll? — Smäll! Dä small i tre, Jagar! Inga överord . En ung flicka skulle: en ”kväll vara barnvakt. Innan familjen gick sa a frun i huset: oe — Om lillen bråkar och skriker så sätt bara på TV:n med ljudet så starkt som möjligt, = "> oo” — Blir han Tugn då' en — Nej, men han stör inte gran- narna! . - : derna, Man lägger särskilt vikt vid och ” de aktuella program sändes -på 60 olika språk, och hälften av sändarantennerna är riktade mot.de kommunistiska län- kommentarerna till 'dessa länder, Från VOA:s högkvarter i Washing- ton D C sändes 26 olika program.” "rens sandpapper är steriliserat, -. VEM VET Lexikon för en var av dr Ivar Ek (Eftertryck förbjudes) des ett gammalt svenskt pymåmått, som vi numera inte har någon motsvarighet till. Pipa och kanna var två andra dylika rymdmått. . En pipa bestod av, eller var lika mycket som, två oxhuvud eller 150 kannor. Ett oxehuvud, som så- lunda var lika med 90 kannor, kal- lades också därför ofta för ”en halv pipa" I litermått räknat var pipan un- gefär 470 liter och oxhuvudet där- för ungefär 235 liter. + Sandpapperet är sedan något hundratal år tillbaka ett av snic- karens bästa hjälpmedel, när det gäller att slipa en träyta jämn och fin. Det kanske överraskar att få hö- ra att sandpapperet också sedan något tiotal år tillbaka blivit ett av"läkarens bästa hjälpmedel in- om den kirurgiska plastiken. Ansikten som blivit fula genom koppärr eller andra ä ärr, slipas fak- tiskt bokstavligt släta 'med vanligt sandpapper. Huden får därefter be- handling med smärtstillande och läkande medel, och efter en tid är ärren borta och huden lika slät som före ärrtiden. Man har på det- ta sätt också lyckats ta bort miss- Pprydande fräknar. : Snickarens och läkarens sand- papper är konstruerat på samma sätt, Enda skillnaden är, att läka- Vd Uppfinnare kan. faktiskt ofta på olika håll och utan varje förbin- delse med varandra få samma idéer och arbeta med samma saker, samt nästan 'samtidigt få fram liknande lösningar av problemet, Uppfinnar- historien -visar talrika” liknande händelser: ., Så förhöll det sig t ex med ter lefonen, som på olika håll i USA konstruerades av både Edison och Bell, utan att de båda kände till varandras arbeten. Bell kom nå- gon liten tid före med sin patent- ansökan, Därigenom kommer det sig att telefonen numera anses vara Bells uppfinning, : "Någonting liknande har också hänt här i Sverige. De Laval, sepa- Oxhuvud eller oxehuvud, kalla= = 1 fe nas Tk DSS Run Sagt och. skrivet Man kan inte lita på nånting. Ideligen utropas det i jublanda rubriker både hir och där: "Vå= ren är här!” Men inte ör den där. Det har gått så långt att dagg- maskarna ute i Lidingö, som kry= per"upp ur jorden för att eta efe ter våren, fortsätter upp utefter husväggarna ända till taket för att spana, innan dom slokörade ma= ' sar sig ner igen, Det låter fantastiskt detta att maskar kan ta sig upp till 5 vå- Ningars höjd, fastän de inte kan flyga. Men var ska man klättra Om inte på husfasaderna, när man söker efter en vår, som är helt Uppåt väggarna? I Det är inte utan att man erin- rar sig vad tentanden svarade när professorn — frågade till vilken grupp av kräldjur man kan hän- föra daggmasken. "Men, snälla professorn, inte kan man hänföra en daggmask.” (Cello i Expr) Det var en sen kväll som höll på att bli de långa knivarnas natt därför att en tysk husmor kom ihop sig med en fransyska som blixtrade med ögonen och dängde - med ett lökknippe och en danska från Köge blev beskylld av en fru från Ytterhogdal för att vara lort= aktig. Ni vet hur de är I Ytterhogdal; allting ska tvättas Innan det får att använda medan en dansk hus- mor väl har bara ett enda ord till - övers för det hygteniska: hon si- ger ”skitt” oc" så är det bra med = det, Må (Kaj I Sk D) ' Det finns två slag av svaga " karatärer: Den som alltid ger vika och den: som aldrig ger vika, ' . : : (P Proknsch) Modorna barn Under pågående lektion 1 cn folkskolesal knackar det plötsligt "på dörren, och magistern går bort och öppnar. Utanför står en liten rar" småskoleflicka, niger så nätt: ' och säger: . — Fröken undrar om hon kan få låna läppstift? oå — Magisterna: — Vad säger du? Den lilla flickan upprepar gam= ma ord som nyss sagts, : ratorns uppfinnare, hade just fått |”, patent på en mjölkprovningsappa- 'rat, när den senare 'så bekanta uppfinnaren » och ' nobelpristagaren nom 'en uppfinning, som han gjort är bevisat att de båda uppfinnar- na ,helt' ovetande om varandra 'på var sitt håll arbetat med :samma uppslag och därefter kommit fram till samma konstruktion som : lös- ning av problemet; ' "kommit fram med sin patentansö- kan före Dahlén, . I detta sammanhang kan man undra hur det känns för en upp- finnare när han får en invecklad med . en patentansökan för precis samma apparat. I Dahléns fall vet man att han behöll fattningen och gratulerade sin konkurrent till re- sultatet, Dahlén hade i sin ung- dom en del motgångar, som gjorde honom stålsatt mot sådana "över- raskningar, som i fallet med mjölk- proyningsapparaten.. Gustaf Dahlén kom och" visade 'ho= |:=- på samma idé som de Laval ' Det |' Skillnaden bestod i att' de Lavali- : bror : Magistern undrar om fröken verk« ' ligen bett om läppstiftet. «Lilla flickan (efter ett par ögon« blicks funderande): ' -— = Kanske sa hon häftstift. - Lullebelle” om: söner -— Jag älskar honom som”en bror = -— särskilt efter att je träffat hans sa rr nn En man gick till ett försäkrings- Ne bolag för att framsynt skaffa sig en betryggande livförsäkring. +» Kör. ni. bil?. frågade bolagets älskvärde representant. — Flyger ni? : — Nej, inte det heller, «+ ov — I så fall kan vi tyvärr "Inte. stå till tjänst, sa representanten be= klagande. Vårt bolag tar inte läng= re försäkringar på fotgängare, SIST , att himlen var cå lik New York! ILL - ; a « Ra > a i + Add äoAaa sddeAd aAa Ada Aa RAS ALAIN PATA DAD AA SA ROSA RA SAR AREA AA ANANAS MAMA MA MANARAAS MAB ELPRIS PARAS fr ng prins
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.