a Tisdagen den 15 maj 1962 F LAHOLMS TIDNING ""? ” Pallehid lat DET BLEV G en. vinst och två nederlag för de 'sydballändska lagen i Hallandsserien div: I vid senaste veckoskifte. Laholms FK fick 'vidkännas sitt första nederlag sedan fjolårets vårom-" gång, och: för Våxtorp blev uppgiften -för svär i Rydöbruk. Däremot, lyckades" Genevad ta båda poängen i i sin match i He. erg. ; LFK; LÄG känske trots allt närmast segern i sin match i. lördags ' mot Alet, även om en delning av poängen varit mest riktig. Nu:är det ju så, att det egna laget kan inte 'spela bättre än' vad ””'motståndarna tillåter; och om man tog "Alet lite när- mare i betraktande, var det inget enkelt lag, Ett starkt för- svar jämte betydligt större rutin i hela lagit än vad LFK torde besitta, medförde att gästerna lyckades behålla den led- ning de lyckades skaffa sig minuterna före halvtidspausen. LFK:s spel gick stundtals charmant, även om det blev lite för mycket tråcklande i kedjan ibland. Dock. får man 'säga, att laholmarna ' bör ha goda förutsättningar att hålla sig bland de främsta' lagen i serien, om de kan ha kvar sin spelstandard och: känske därtill få mera resoluta avslutningar i kedjan, VÄXTORP LIGGER visserligen i den nedre tabellhalvan, men. torde, ha goda chanser att komma upp några trappsteg. ”Söndagsförlusten mot Rydöbruk borta var ju väntad och siff- rorna 0—2 hedersamma.. Försvaret gjorde en speciellt god match, och om så kan bli även i fortsättningen, hoppas vi bara att' kedjan ' hittar gluggen några gånger per match. GENEVAD VANN med matchens". enda mål i Heberg, där hemmalaget enligt uppgift fick ställa upp ett rätt reservbetonad elva, Oavsett detta tyder resultatet på att sydhallänningarna gjorde eh god 'match och säkerligen kommer att tampas om de främsfa platserna, i serien. KR RESULTATEN: I TVÅAN var i stort sett väntade; kanske var Kornhults förlust med 7—0 mot Hasslöv något större än man befarade på förhand. Kornhult har' svårt att genomföra en hel "match — i halvtid brukar siffrorna' vara förhållandevis "jämnay' "medan sista halvlek blir ett ras 'match efter match. 1—24 i. målskillnad på fyra matcher är ju inte granna siffror, men mån Bör ge laget en eloge för att det 'kämpar tappert. Hasslöv. tog ett steg upp i tabellen genom segern och ligger nu. t. 0. m. på -plusmål. Första söndagens stora nederlag mot. Skot-" torp har ju s. a. s. därmed mer än inhämtats, '”., . « RÄNNESLÖV: LEDER nu 'serien' och kommer sannolikt : att söka slå vakt om den placeringen,” « Dock "ligger | fyra lag bara poängen efter och: "tränger på, och där finner man kanske : något oväntat "Veinge, som tydligen tagit "upp sig: bra, sedan” inledningsmatchens förlust, Serieledarnas match och vinst mot Walldia var. klar, och välförtjänt, : sedan det : blev lite bättre ordning i kedjan "under. andra halvlek," SKOTTORP :GJORDE eri 'god match genom att 'klara ena" poängen imot: "Snöstorp borta, ” -och fråga. är om inte Skottorps- > id : Genevåd--Astrio Kurt- : Bengtsson, gänget ”Koffimer den långa” seriekåmpen. , s | SKOGABY SYNES ha "haft det mesta av v spelet. i Veinge- matchen, . som" slutade. oavgjord... Det .. var följaktligen - starkt gjort av hemmalaget att. klara ett sådant resultat, "då Skoga- bygrabbarna är svåra. att 'stoppa i kedjan. « C HISHULT .OCH' KNÄRED, som möttes i "söndags, preste- ? rade ingen högre kvalitet på spelet. Lagens placeringar i slutet av tabellen synés därför rätt väl avspegla: deras kunnande, i . varje, fall just för dagen. Men i fotboll som mycket annat går det ju upp och ner, och därför kan man kanske vänta på mera positiva .. saker från dessa båda lag. WALLDIA började fint i serien men faller något trappsteg: för varje söndag nu. Man måste konstatera, att det 'spel laget. "presterat på sina senaste matcher knappast. berättigar. det till. någon" "Mera framskjuten placering. ”det längsta > strået ' om förstaplatsen” I MÅ, "DE "BARA till sist med lite extra dad min Konsta-'- . teras, att Halmia klart. leder div. II västra och att deras seger i: söndags mot .Iokalkonkurrenten HBK - var välförtjänt: och” gav bevis på att Halmia för närvarande här fint underlag. för sin topplacering. : . TH fir LL nt - UR A-et.. : :ANMÄLNINGSKUPONG TILL : KORPFOTBOLLEN 1. LAHOLM . Hårmed anmäler vi följande: arbetskategoni eller "fövalad ” Rill korpserien i fotboll. Bestämmelser rörande ” serien : har wi tagit del av genom LT. Anmälan för laget är bin-" "Kupongen insändes ller ” inlämnas till Laholms Tidnings spontred. senast tisdagen den 15 maj 1962, - - | Från idrottssekr. "Laholms FK Träning i dag kl. 18... fen ". Domarelista : <.den 19 och 20 maj. an Div. I 19/5. Växtorps Bois. ” Ha oe Samtliga "spelare . ärar É dag : - son 20/5. kl. 18.30. Samling vid planen . Al B lund, i Ne Tarom Hebere rne Berg! Veinge IF. Di v. IL ” A-, B- och poiklagsspelarna trä- . ee i - kl. 18.30. Hishult Veinge "Tyko . Nilsson. nar i dag Knäred—Snöstorp- Kjell Andréas- Ränneslöv-Hasslöv Lennart Binn- : Ränneslövs GIF.: Träning i dag kl. 18.30. berg, Halmstad. Laholms IF. Srogaby--Kornhult Rune Nilsson, Träningstävlingar i dag &£l 18: Skottorp—Walldia Ragnar Svens- Kula, 400 m, Anmälan till UP- tävling i Båstad om fredag. Gullbrandstorp--Start Herb. Kris- FR stiangson. . . Röervlagsserierna. . Fotbollsresultat Genevad—Astrio, Gustav Claesson. Båstad Hjärnarp . > 20/5 or Våxtorp—Hebere Gösta Larsson. 2 Highult—Veinge Åke Andersson. Linjem Genevad—Astrio Gustav Claesson, Claes Franzén, ” Våxtorp-—Heberg Gösta Larsson, Svensson, , a Knäred—Snöstorp” Hasse Magnus- ” son, « Ränneslöv—Hasslöv Bertil Larsson. Skottorp--Walldia Åke Söderström. . dags gjorde han två mål i Degerfors Bilden visar han» andra mål 4 Fredsloppet: | Sovjet vann | lagåkningen| Wroclaw, Polen (TT-AFP) CN '. Sovjet. segrade före - Polen - och Östtyskland -på elfte. etap- - : pen av fredsloppet på cykel som : på måndagen kördes på den 10 . mil långa sträckan mellan Opoie . . och Wroclaw, >: Elfte etappen gällde. enbart - : lagtävlingen och tiden. togs på : : tredje man i mål. - - Sovjet gick efter 1) upp ' ” som gav Örebro 2—0. ”Sippa” -Tinglöf rullar sig förgäves i buren Tolvan” värd 41. 000 kronor Vid den preliminära sammans ” räkningen i den senaste tipsom-' ” gången påträffades 15. vinnare : " med 12 rätt, vilka får 41.068 kr: : . var, 551. vinnare med 11 rätt," - får 1.118 kr var och 6.673 med | « 10 rätt 92 kr. 0 : På sifferlipset påträffades : måndagen en rad med fem rätt : vilken preliminärt ger 54.200 kr, i i . samt 68 rader med fyra rätt som. - ger 398 kr. Raden med fem rätt ; t « kom från Karlstadsdistriktet. Dt till: ledningen sammanlagt” i | 1ag- tävlingen. "+ = Elfte ' etappen: D Sovjet 2,59. 50, 2) : Polen" 3.04.09, 3) Östtyskland. .3,06.46,..11) Danmark - :3,.23,17,- 14) - Finland 3.26. 32, 17), Sverige 3,49.20, 19) Norge 4.09,59. a Lagtävlingen 'sammanlag, 4 : Sovjet 137.08.31, 2) Polen 137: 25, 50, 3) Östtyskland 137.31.26, 14) Dan- mark . .141.18.31,, 16) : : Sverige ' 142.48,14, 17) Finland 146. 02. 09, 29! Norge 155.03.01. Sverige fick nöja sig med 17: e plats medan Danmark kom ' på elfte och Finland på fjortonde. - : - TÄVLINGSDATA 0 > ; för UP-tävlingar 'i Halland. 1962. tad es der" och senkiton Wävdes gott i lodds: .: Pool "49563, 2—34, 31.015, 4156, | : 1 5—65. : i Stälingsdalon i Simlångstävlingen, tog Stig-AI- -Seger i kartläsningstävling "denna vår, Det' var en utmärkt présta- tion, då konkurrensen var. varom; prislistan ; vittnar. : Tävlingen"; gick i strålande. vä- och propagandaklasserna hade" läg- . |re., deltagarantal” än man” kunde I förvänta... : Detta visar att i. varje. fall elit- " lorienterarna tillvaratager varje till- sl fälle till träning under det nöd- - a. Distriktsmatch / mot” Gö- nm teborg” på :Slobttskogsv. tvungna tävlingsstoppet. Na Bs - RESULTAT: - | Klass Ir: D Stig-Allan Jönsson : ]1 16 2,5 p..2) B. Magnusson HOK. 5 p. 3) R. Johansson SIF. 7,5 p. 4) "i |Leif Brånalt, Majenfors .8,5 p. 5) : | Erik Henriksson HOK, 9 p. 6) 'Has- se G I 16 9,5 p. 7) Åke Ekberg Hylte OK. 11 p. 8) Håkan : | Blomméegård Hylte OK 13 p. 9) Aögifterna . ca ve (Forts. fr. sid. 3): Pettersson, Arvid Ohlsson och Hel ge Engström, Halmstad. Repr i Hal=" länds ' + folkbildningsförbund " Allan Berg, Erik Berg, Gunvald Anders" son, Sture Pettersson och Gustav Joh >, Ordenshust - Gustav Bengtsson, Falkenberg, Ed= vin Rosén, Slöinge, Helge ' Nilsson, Våxtorp. och Törsten Rydell, Vara berg. vs oo” hed Några motioner r behandlades: och: föranledde 'en del debatter." Vidare fastställdes den av distr-rådet upp= gjorda staten för innevarande 2 ar= betsår.' Unzgd 103. Jdelad. en att I Alexand SIF. 15,5 p. 10) Bengt Permander Laholms IF. 20 p. 11) Sivert Andersson I.16.' 20,5 p. 12) B. Holmen Hylte OK. 21 p. 13) Gunnar Johansson SIF. 21,5 p. 14) Äke Larsson: Hylte OK: 25 p. 15) Genom att. vinna huvudklassen s "lan Jönsson I 16,'sin andra raka |.— — - "Om hela världen "skulle ka sin . Färre men större företag tendens i möbelindustri in Möbler tillverkas I Sverige av närmare 500 företag, som 1960 hade en omsättning på omkring 660 milj kr, framgår det av en utredning som gjorts av pris- och kartell- nämnden, Även om de festa rcö- belfabrikerna är små har dock ett 80-tal mer än 50 anställda, vilket innebär att antalet företag I denna storleksgrupp fördubblats på tio år. störst I det 30-tal fabriker som ha- de mer än 100 anställda, Huvudde- len av omsättningsökningen hänför sig till ett tämligen litet anta! fa- briker. Ena fjärdedel av företagen svarade nämligen för hela 0 pro- cent av denna, Enbart hemmöbler tillverkades 1960 till ett värde av omkring 3:0 milj kr. I förhållande till ' antalet idigt har småföretag. kraftigt i antal Tendensen mot ion inom möbeli las också I I k lingen. Medan antalet | ilmed var dana möbler högst I de större fö- in | retagen eller t ex 42.000 kr per sys- selsatt genomsnitt för fabriker 1 äl av sis 3), hela branschen — nu cirka 12.000 — kan beräknas ha hållit sig i stort sett oförändrat under 1950-talet har den sammanlagda personalstyr- kan i företag med över 50 anställ- da på samma tid mer än fördubb- lats, så att den nu uppgår till när- mere 10.000 personer. .:. Geografiskt fördelar sig möbel- fabrikerna ojämnt med en kraftig anhopning i Jönköpings län (230 st) och Skaraborgs län (120 st) samt å andra sidan mycket liten frekvens i norra Sverige (inga i Norrbottens län och sammanlagt 4 i de tre där- näst nordligaste länen), På en enda ort, Tibro i Skaraborgs .län, finns inte mindre än 68 företag med mö- beltillverkning, medan't ex antalet i Stockholms stad och län, Uppsala och Södermanlands län endast upp- går till sammanlagt 22.1: större stä- der är nä enen mycket ringa företrädd.- «+ :-, De fabriker som var i verksam- het både 1959 och 1960 ökade mel- lan dessa år sin försäljning med nära 13 procent, Ökningen), fvar) ing mot 293.000 kr i den grupp där årsomsättningen understeg 100.000 kr. Detta kan hänga samman med att tillverknin= Ben i de små företagen är mer splittrad och mindre mekaniserad; Ungefär 70 'procent av den totala fabrikationen såldes av tillverkaren direkt till « detaljhandeln, medan resten fördelad. fr + post- LÄ Herren är med 2. de jordbrukare . . 9” som är tidiga! STOCKHOLM (IT-spec) Våren är pen I år, och det är där« för med någon oro som Jordbrue karna = avvaktar lgångsättningsa ögonblicket för vårbrnuket, akriver Lantmannen. Förberedelserna inför vårbruket bör givetvis, heter det vidare, vara sådana att man utan tdsrspillan kan sätta I gång så fort jorden är tjänlig, Det är emellertid lätt att I ivern för att så spabbt som möjligt få utsädet i jorden £ripaa av nervo= sitet som medför att man inte utför t ex jordbearbetningen så Omsorgse fullt som vanligt. Visserligen skrev 3 Arrhenius I sin år 1859 utkomna Handbok I svenska jordbruket att ”Herren är med de tidiga jordbru= karna” och att ”En enda dags för sen sådd kan ofta hafva. med nig flere tunors mindre afkastning vid skörden”. Vi tror, fortsätter Lant= orderföretag, direktköpande konsu- menter och utländska importörer, Varje fabrik hade i regel ett myc- ket stort antal detaljister som kun- der; det var sålunda vanligt att stora och medelstora företag sålde till mellan 400 och 500 detaljhand- lare eller till mer än var fjärde mö- belaffär, Arsinköpen från varje af. fär, var å andra sidan så små att den ittliga inköj per kund endast obetyi dligt öv ersteg 2.000 kr. Att fabrikanterna emeller- tid eftersträvar en rationellare branschstruktur visas av att de i ökad utsträckning specialiserar sin produktion och samarbete i fråga om formgivning m m.'v' Den nu framlagda vadertöknin= gen, som uteslutande gällt fabrika=- Skåll v vi ”riva” "våra 'granitklippor?, | Med energin från 20.600 ton granit kon man förse 250.000 våningar med elektricitet under ett är, 1 700001 ton granit ä ör lika med energin -I från 10 kg, uran. 1 dsstandard till ikansk ni- vå, skulle alla gruvor”och fabriker] i världen vara tvungna att arbetat. för högtryck under minst ett sekel. Annars . skulle detta under inte kunna komma till stånd. : Det är emellertid en fråga, 'om vi med nuvarande energikällor skulle kunna genomföra detta, Förr i ti- den . kunde : människan: helt enkelt ur jorden hämte de Kopparklumpar, som hon 'behövde för sina verktyg. Nu har den rena kopparn för länge sedan försvunnit och man'är tvun- gen att bearbeta koppärmalmen, Och man måste konstatera, att fö- rekomsten av järnmalm, kol, berg- olja och t o m vatten i snabb'takt håller på att bli mindre och mindre. Detta har åtminstone dr H 5 Brown, professor i kemi vid Ca- | + .Iriktpris på' sina, tionsledet, har inte närmare berört möbelbranschehs kostnader, lönsam= het :"eller prissättning, 'Pris= och ve marginalförhållandena studeras I en "| pågående : utredning om möbelde- taljhandeln som 'pris< och kartell- nämnden beräknar kunna redovisa senare under året. Redan I den fö- religgande ' rapporten " konstateras emellertid att endast ett relativt 1i- tet antal tillverkare” (34, st) "sätter odukter," I fråga om” hemmöbler” ö "endast cirka '3 procent ' av produktionen riktpris= ÅA satt, medan äv trädgårds-" och kon- torsmöblerha drygt . 'en ' tredjedel åsätts riktpris av tillverkaren, De pålägg fabrikanterna tillämpar vid riktprissättningen varierar, exklu- .| sive varuskattetillägget, mellan cir- tolka” 30 och 55 procent med ett ge- nömsnitt på 49 proe' för hemmöb- ler "och 37" procent för trädgårdsa att Herren nog är med de sena jordbrukarna också, men vi vet av erfarenhet att alltför sen sådd kan medföra bekymmer, - Det heter vidare: Med våra dagars maskiner och redskap medför emellertid ett sent vårbruk inte alltför stora olägena heter under förutsättning att förbe= redelserna är väl gjorda och arbec tet genomförs systematiskt, Där har vi en avgjord fördel framför äldre tiders Jordbrukare. Den goda struktur vi fått på jor= den efter vinterns genomfrysning bör vi vara rädda om och inte förs störa genom att börja bearbetnin= gen alltför tidigt. När väl Jorden nått den rätta upptorkningsgraden skall de olika bearbetningarna följa slag i slag så att vårmusaten bevarus, Under vårbruket skapas i myca ket hög grad förutsättningarna för den komande skörden och därige= nom för våra inkomster under året, Att därför slarva ifrån sig vårbrus ket genom att börja fjordbearhot= ningen innan jorden roder sig, utt köra + harven .. alltför snabbt och grunt och att driva upp hastigheten på: såmaskinen så att fröet lägga på ofämnt djup, borde Ingen göra mod berått mod även om "vårbruket I år normalt, Planering. av: själva växte odlingen, +» inköp .av ' utslide och handelsgödsel,' genomgång av ma= skiner och redskop., samt dagl!g övervakning av fälten med avscen= de på upptorkningsgraden är några av de hjälpmedel som alla förfogur över och som är effektiva då det gäller . att möta olägenheterna av och kontorsmöbler,” porf ett sent vårbruks.--'. ”Rädiodoktorns” ond 2 brytnings en eller under nerv, ösa påfrestningar tycker många att de känner sig dumma, tråkiga, oin- tressanta. Framför allt tråkigare än andra, som kan tala och diskutera dagens händelser och goda böcker, filmér och upplevelser, Betänk då ni alla, att världen också behöver go- da” lyssnare, gom ; generöst, ja just generöst tar emot. t 4: + Och tänk också en Hiten smula på att några mycket enkla uppmunt- rande, positiva ord minns alla myc- ket längre än många ord om dags- läget 'å la tidningsrubriker. Jag skulle vilja gå så långt att sådana små insatser ' skulle förebygga en hel ” del "blyghet, 'inkrökthet och ovilja Hill samarbete, ' Ett stycke lifornia Institute of Technology, konstaterat. Enligt denne "professor är emellertid energiproblemet inte olösligt - eftersom 'man '- nu : har atomkraftens outtömliga källor att ösa . ur.” Därför . anser professor Brown, att det är möjligt att man för att erhålla tillräckligt med ener- gi kommer att övergå till att' ”riva” bergen på jorden. Vid redan före- tagna undersökningar har man kon- , att ett vanligt granitblock p. 16) Ivar Andersson Laholms IF. 26 p. 17) Bengt Johansson F 14. 35 p. 18) N. Alexandersson SIF och Allan Larsson Hylte OK. 37,5 p. 19) Börje Mi; Lahol IF. 25,5 &.. | Björn Cederberg Ludvika FFI. 45 p. 20) Bengt Sederberg Ludvika FFI 46 p. Klass2: Kjell Erlandsson Laholms IF. 28 p. 2) Ulf Jönsson Laholms IF. 48,5 p. - + Klass 3 Damer: -1) Marianne E- rikssen Leholms IF. 16,5 p. 2) Be- rit Johansson F 14, 19 p. - Klass 4 ÄP: 1) Tord Blommegård Hylte OK 9 p. 2) Yngve. Ottosson Laholms IF, 16,5 p. 3) Tommy Jo- distriktets ungdomsläger förläggs till Ätrafors den 27 juni—2 juli: : Sedan förhandlingarna var ge= nomgångna framförde distr-templ ett tack till medlemmarna för de= ras insatser under det gångna verk= samhetsåret och till värdlogen Leon Gambetta. Hr Arvid Anders= son framförde distriktslogens tack till distriktrådet. MAGERT. "Och så var det den blonda An- nagretas mamma, som sa till den unge manran, som frågade, om han fick med hennes dotter: ck gif sig ni för skäl, att vilja gifta er med henne — Inget särskilt precis, det är bara det att jag är kär i hennel m Laholms IF. 18 p. 4) Hans Björnstedt Laholms IF. 18,5 p- 5) Kurt Jehansson F 14. 20 p. cc Klas 5 Fåitor: 1) Elisabet Blommegård . Hylte OK. 2 p. 2) Marianne 'Joehansson . och Mary Helgesson Laholms Föp - Familjeklassen: 1) Familjen Gö- ransson Laholm 0 p. 2) Fam. Gus- tavsson Halmstad 2 p- Klass 7. Skolungdom: 1) Sven Håkansson SIF 3 p., 2) Nils Östen Nilsson SIF. 4 p. 3) Bengt Brors- son SIF. SP. . Rädda Barnens i Laholm spetälskekampanj Postgiro 416885 från ett berg på en miljon delar in- nehåller . ungefär fyra delar uran och 15-20 delar torium, och båda dessa ämnen är användbara för att framställa atomenergi. Visserligen är det ganska små mängder uran och torium, som finns i granitca, men mängden av dessa ämnen, sem finns i ett ton granit är inte d:eto mindre lika med den energi, som fås av cirka 50 ton stenkol: För att lösgöra dessa ämnen vr: stenen behövs inte så mycket ener- gi Dessutom tycks man också kun- na få ut en hel del andra värdeful- la metaller vid bearbetandet av "graniten. Professor Brown påstår slutligen, att en värld med en tio- dubbel befolkning jämfört med den "nuvarande 'och med en amerikansk levnadsstandard under: 100 år inte skulle behöva skrapa bort mer än är det att leta fram det positiva som finns hos en med- människa och tala om för henne detta fynd i stället för att inlåta sig i en misstänksam konkurrensartad kamp om platsen i solen. , - Allting har två sidor, sägeg vi of- ta, och den utsagan är val synner- ligen tillämplig ' på vår språkliga samvaro, : Mycket ofta förskräcks man som läkare, pedagog, medmänniska över den. enorma verkan som några ord, fällda t o m i en bisats eller pa- rentes, kan orsaka av antingen gott eller dåligt slag. ”Tungan är bara 3 tum lång men kan döda en man på 6 fot”, säger ett japanskt ordspråk. Och visst vet vi att det goda sam- talet, den lättande bekännelsen, det innersta förtroendet kan lätta den själsligt och nervöst betryckte. fMänniskans viktigaste sätt att lösa Allabehövavi uppmuntran. | som helst, Ett vänligt ”gomorron” eller "vackert väder I dag” ska, vi inte' underskatta som stlmuluns till gemenskap, Sådana små konven= tioncllå fraser är Inte meningslösa, de slår lasson kring objektet och är inledningar till en korrekt vänskap= lig samvaro, Tänk efter själv! De är I sig själva betydelselösa ord, ljud i luften, men bakom dem ligger personligheten; attityden, takten och tonen och. melodien varmed de framförs, - Ord som konservöppnare ' Så är det också många gånger vänner emellan: vad som sägs är inte alltid så betydelsefullt, därför att ord endast är ett av våra kon= taktsätt, Inte kommer vi alltid så värst mycket ihåg vad våra kära bortgångna anhöriga och vänner ordagrant sagt och inte heller bleve det alltid så mycket sagt om da sett mitt ibland oss igen. Samvaron fylides av deras personligheter mer Inte kan påbörjas. förrän senare län - än just precis av ordens innebörd, ' deras sätt att röra sig I gester, min» spel, skratt, tonfall, allmänna reak. tionssätt. Vi har ett flertal kon= taktverktyg, även om ord tillhör de viktigare, inte mnst som konserv« öppnare. Jag menar, mina kära blyga vän ner, att ni inte behöver prata så mycket utan mera säga några få positiva ord och f ö vara vänliga f attityden, £ hållningen. Alla män= niskor behöver och är tacksamma över vänliga hållningar. Var inte rädd för att vara vänlig! Småbarn och enkla, rtlinfiga sina ' psykiska 'p , kanske ibland den enda vägen till befrielse. - Men .å andra sidan — och här kommer den andra av de bägge si- dorna — slår det en ofta hur litet ord betyder, nämligen då två män- niskor känner vacandra, befinner sig på samma våglängd eller dras till varandra av tysta och odefinier- iskor ger oss ibland lektioner, De blir snarast misstänksamma och reserverade inför för mycket prat. Vi kan inte få barn att tro på oss bara genom ord, vi kan inte snacka oss fria inför barn, då vi har dåligt samvete eller känner oss osäkra, Dt fordrar uppskattande handlingar och konk ktsbevis, de vill bara krafter. Vidare betyder orden understundom bara signaler från en en millimeter av:'jordskorpan: för att få hela git energibehov täckt, att vi ska besvära oss i stället för - att sitta i länstolen —" symboliskt kontaktönskan och kan' vara hur fåtaliga, hur banala och hur. enkla den, ” talat — och förklara vår kärlek till - Bertil Söderling 2 När det händer. - ” alltid först i LA HOLMS TIDNING | Ir ledens z
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.