. ningen på, allvar till Sverige — då hade djupfrysta livsmedel > redan för. 1 länge sedan blivit all- ” detta nya livsmedel [En jäm- ; Färdiglagat.” ” pita: . det "främst fisk." och, grönsäker " > dande "nationen, i” Europa, när det gällde" djupfryst — — edt för- » center” marknadsfört liktartade Produkter.” Härigenom Lördagen: den- 2 juni. 1062: inneburit att vi har fått en , Den moderna ”djupfrysningstekniken "har inte” bara ny typ av livsmedel, den har ;- också möjliggjort helt. ändrade levnadsförhållanden. Som i så: många andra fall är det också här USA, som mås i: spetsen tack vare sin högt 'ning på det livsmedelstekniska området, framhöll försälj ingschef. Boris. $ given, Först. år. 1945 "kom "djuptrys- 4 mänt” accepterade i' USA. Ut- vecklingen'i Sverige kom att bli kometartad ” "och redan fer. några År war. Sverige den: de- språng som vi: fortfarande ibe- håller även om Eunopa för löv+ rigt i allt högre grad "accepterar förelse, mellan: svensk”och-åame- rikansk"., konsumtion ” av olika djupkrysta livsmedel visar 'emel- lerttid;' a fu” inte på Jångt till de. ameri- kanska siffrorna... 4 f «Pen capitalvönsärnlion- vissa. industrifrysta: konsument: förpackade livsmedel under 1960. 330 kg 025 ket 2,70 bd ” Totala Kkonsumtio en ber. [< "av: alla 'konsumentför” packade, : djupfrysta - livsmedel: Sverige 2,3 kg, USA 13,0 kg. Som synes. av, ”siffronna så tiga,' " eftersom ” samtliga . produ- stort salt har bätikerdas knappa "öch "dyrt utvecklade indus'ri och forsk- saksprodukter. Detta' har också : uppmärksammats ”. av. svensk handel och ' vi. citerar. ur Fri : " -1 sin : För- säljninksökningér - har. 7 och fräska bär, medan fördig- lagad met och halvfabrikat inte”. på samma sätt trätt. i: "förgrun- den. Likväl torde det vara just ”- sådana nya produkter. som fn har: de . största uwtvecklingsmöj ? proc ep, Så medan”. «varit, . koncentrerad ' på - en händfull : artiklar framför allt fisk, spenat ;. Boris Svensson lätt med hjälp ov [vanugt. sppernd Firmalunchen för de anställda klarar man nu enligt mark dochot, Ha vet har. n hänga i r Virkdmädknadens agar är. ett lukt-." och . smaklöst, | intorkat 5 slem; ur "ostasiatiska rödalger, som exporteras från Japan i: form av färglösa, vitaktiga eller gulaktiga band, stänger eller fyrkantiga styc- ken. Det sväller i kallt vatten och bildar: vid kokning med 109 delar vatten ett slem, som vid” avkylning stelnar tili fast gelé." : -Inom 'farmacin'.har agar länge : använts som bindemedel vid piller- och 'tablettberedning samt för od-. & ling av mikroorganismer vid bak- "teriologiska undersökningar. Indu- gtrin nyttjar slemmet vid.konfek- tyrtillverkning : och. syltframställ sprutgelé till kakdekorationer och & sockerglasyr, -Agar har , även stor .. användning som glansmedel för si-. dentyger, finare papper in m. Esseli Komplett. En specialugn för - ss uppvärmningen och en frysbox är 4 stort sett kela. .köksinredningen. : visade : någon ; stön A l t utvinnes företrädes- vis ur Gelidium-arter, som inne- håller. omkring .74 proc kolhydrat och. fett, '3 proc. äggviteämnen, .3 ligheterna”” medan "" marknaden för , de . nyssnämnda standard- varorna "förefaller, "om ”inté mät tad, döck så pass: väl tillgo- dosedd nåt ”expansionstakten i fortsäbtnirnigen mäste ' bli mer dämpad”. Vidare skriver Fri Köpenskåp: les ”Detåljisterna tvingas . belamra ) sina knappa frysulrymmen med” att onödigt + stört antal:märken” äv samma vara” fyra till fem "olika slags varumärkta förpackningar -i av torsk, spenat "os. v. De får. helt enikelt inte plats, i varje fall inte tillräcklig plats för att ta upp och : effektivt saluföra : de -Inya Trysprodulsder på vilka den sättningsökningen . borde, bygga”: a ce angående lämpligheten av exa- i men i folkskolan : pingstafton . och många hårda 'ord har fällts ” över 2! -skolöverstyrelsens + be- -' stämmelser, som säger, att in- : "agens lovdag” får tas "ut: efter "> > vilket nödvändiggö ;:. exan a denna helgd: oa Sås "småningom "kom. emellertid ändrade bestämmelser; vilkét"gjor- de att: flera kommuner'”snabbt ändrade” examensdagen till .freda- gen "den '8 "juni; alltså dagen. före pingstaftons I Cetinge : har -skol- styrelsen ; emellertid .. inte" vidtagit någon. ändring; vilket "a väckt: en fton. : : Vexamensdagen , ändrad: Som relse' kan» nämnas, att 'sammanla; "av" flera” givetvis" har» samma måls: pet” "har diskuterats ” "Jivligt då elevantalet är knappa" 300, vars |... skolstyrelsen, där man emellertid inte visade något intresse för ä ring av 'examensdagen; HN" har' förgäves ' . relsens ordförande, som. var. bort- rade han, att han först inte var; hågad för att tillstyrka ändring av” fått," är han villig gå ändrin pet. beror emellertid på” ordförandens åsikt, : framhåller , komma: i'saken sedan: ;han ta=" tyrelsen; Deras: åsikt; känner rest på fredagen,” men vid” örfrå- :I gan. hos vice ordföranden, förkla- examensdagen; men: efter den ma-? joritet .det utsända frågeformuläret ed på en: "han, : 'och han” har: lovat åter- ">. Jat med & övriga ledamöter i skol-" : ” "derna. Båtar av alla” slag brum- "mar förbå dagar (och nätter) - ljuddämpare; på sina motorer, , Men det är inte bara mot denna företeelse” 'vi vänder oss: Bilar. nå, bussarna, mopeder ,och allt 7 annat. bullrande otyg; skadar öss | Årsdag bol och . det. är nästan M] ändå, Det måste bli'ett slut. på detta, säger fröken Jonsson. "Alla båtägare har ju inte ens nervsjuktiomar, "sömnlöshet bl följden - "bl. a. 1054 startades den första an- - betat synnerligen effektivt. Nå- - människor, slutar fröken, Jons", : got I stil med NTF 1 Sverige, . | SAMMANTRÄDE a Måndagen - den 29. december 19.30 samlades ett .20-tal' "anhängare av idén att starta en Deltagarna samlades 1 ett ljudisolerat. " rum 1. Thulehuset på Sveavlgen -; kl. ” äntibulerförening. "1 Stockholm och där fanns in Y » tresserade deltagare från en rad : "tolika yrkesgrupper och från: de . mest skilda områden. BL a. såga kommissarie - Erik Redsjö 'vid : > trafikpolisen i Stockholm, civil- : ” Atlas scoutsekreterare Harry direktör ' Erik” Bendz - (kvällens ordförande), Svenska "försäkringsbolagens riksförbund, - "fru Stina Engström, . Husmo- " dersförbundet, docent Ivar-Pal--> " docent : » ingenjöt ' Staffan : Alm; . Copco, Avrén,” mer, . "Södersjukhuset, "Edy Velander och mänga mång ; andra. ”; : od Inledande talare var docenten , och överläkaren Ivar Palmer, " Bödersjukhuset, "Btockholm:"' dr ska pe som läkare är Jag givetvis" un mest intresserad av bullrets Ajvingka f skadever trafiksäkerhetens - främjande.) med radiomaningar, reklam av >”alla former: och undervisnings?" "verksamhet. ”ylsa ord":, jä r, M men, det hela är ju också:ett '.. : Tänk" er - : plälva,. sade dr- Palmer, att nt slutar; Jobbet Kl. 17, Ett jobb - kent trivselproblén. där "det är fullt slammer hela VU "dagarna, oljud, skrivmasking- a : klapper, prat, skratt o.dyl, Så: : kommer. ni ut på” stan för att - 27 dem. vetenskap, Juridik," Mtte-: ; rättade också att ”amerlkänska -' läkare vid prov: kommit" fram” ' till att oljud är. det värsta en'" +. människa." kan ” utsättas ”; för. ” mos: Många. tror. kanske att man till sist är direkt 'okänslig för oljud” ”'outhärdligt' under sommarinånar . men så är inte: fallet Magsår, F tibullerföreningen 1 världen. Det - "var i Schweiz: och den har. ar-.. "(NTF = Nationalföreningen för ' Och det :är meningen att den svenska föreningen skall 'orga- : niseras på samma sätt. Alltså.” Som slagord har. den schweiziska föreningen” tre: FEETS VETT EETTTY TY TTT. inycket känt” fo "inom me På. listan finns: rence , Craäford, "professor Haralq > Cra mér, "operasångerskan" Gulli Le - 'mon-Bernhård;' Birger" Nerman, erona; Ture' Nerman, advokat ; Ernst. " Nathorst-Böös, förre” ”scoutche fen Bengt" Junker," är: Stellan "Arvidsson, professor, Sten ”Fri-:' berg, skriftställaren” , Erik ” "zet-. : terström, (Kar de: Mumma) och ve doktor "Anders Österling. : Pi BULLEET, BETR: : SAMHÄLLSPROBLEM ” vu ; t via: diskussionén -invignings- ; kvällen fastslogs, att bullret är:' sett" så stort problem att man". tycker” itt våra styrande skulle; ” ha” mer "intresse av' det. Men det 'verkar "faktiskt Inte-så. På' S:t:.' Eriksmässan ' t. ex, : det:.en mönter om: arbetsskydd - 2 FYFFES TEVVS) ; extra hundralapparna / » 80] : arbetsutskott;. för "öronen. : Personligen. sade : genjör : Johansson,” Shar:jag” ett 'betsverktyg och endast godkå a de, som, hade ordentliga” ju tystare a arbetsmåskine "pratade. med en fabrikö sade: — Visst kan vi framställa tystare maskiner. -— men :Ingön människa: vill'; betala "dom där kostar, . « ar Vid mötet valdes också : K "Ordförande; blev :- docen Ivar Palmer och som Stys 7 ”relse valdes bl. a. Vivl' Jonsson, : direktör Erik Bendz, kommissa- . "rie Erik Redsjö, "redaktör; Thurs proc”.askE dsdelar och 20 proc vatten... Andra : nätingsrika - rödal- er, : som ; växer vid de japanska 'tusterna, : ”har' sedan "gammalt 'ut- jort 'ett mycket värderat födoäm- Att produkten ""skattas- högt N SE Å jodutvinningsmetud (25—50 procent SC : . Rödalgen ger många värdeful" 2 "produkter. =. aw fångsterna, måste vara äv "mycket stark; fin siktduk, När 'man-drog ett "nät med 'en” meters: diameter genom vattnet under 20 minuter och med 1.2 knops fart, fick' man i genorhsnitt " endast 2 liter, plank- ton, och eftersom "detta består -av torrsubstans så är det lätt att för-, -| ”ramgår av, att de j ska fall- rmstrupperna - under = Skottlands fock Wibes uster finns "ätliga rödalger, sär- kilt) purpurtången, "som 'i stor ut- sträckning :insamias till människo- föda. Den sköljes, kokas med litet vatten” och . en ' klick; smör, . Salt, seppar, vetemjöl och ägg tillsättes och rätten ” brynes” som - plättar. Den gelatinösa brosktången begag= nas för att blandas med mjölk till ett slags blanemangé.” Båda 'dessa rödalger förekommer även vid den svenska västkusten, men har i i Sve- rige : inte fått vändning. | Så 3 «Under ”ahdra världskriget sökte USA:s” vetenskapsmän Z näringsmedel, /och', man 'g. den egendomliga, upptäckten: att de ”nya”: vitaminhaltiga' ; födoämnen, | som man efter många och dyra ex- beriment kom fram till, för många hundra år "sedan "redan" arivänts av människor, då krig”eller torka ho- tade med 'hungersnöd.. Ett "sådant äringsmedel är rödalgen, I Atlant- 'änderna, särskilt Norge, Frankrike |, och ' Spanien, , blandades "den ,tof- tade och 'pulvriserade algen i bröd. och gröt." Den, användes, även till - sdoämnen: ga alg växer venska västkusten, | nen: - varken. särskilt" rikligt - eller -ärskilt; god, för den. bör. helst. växa så 'stenbotten,, Vid Island finns den r myckenhet, och där har befolk- gen, ända sedan människor slog ned på ön, tytt sig till "den under Den är; rik på "stärkelse, nnehåller mycket "stora - lande. Fivsmedelsbrist ; startade oh stora tyska. biologiska statio- ån på ”Helgoland 'omfattande un- lanktöns ” igheter” somm niskoföda, Dess v-äringsvärde "är "stort," ty vt ex tdjurplanktons' ;'” torrsubstans står av.7 proc fett, 60 proc ägg- ”iteämnen "och" 207 proc ' kolhydrat. tan beredde olika rätter av fångat Uurplankton: och fann dem väl- "makande; men det - -var ett” dyrt ”Ivsmedel, Näten, som ändes vid Under denna rubrik besvaras Jus ridiska” frägor ' av ; allmänt Intresa :| mot. en ersättning av 3 kr I trimär- |] ven "Frågor som” "kräver ett mera mgående eller enskilt svar betingar inridiska avdelning,” Stockholm, :FRGA: Cr det vid försä lomt.. om +4.000- kvm tvång på att karta skall finnas 'eller räcker det | enligt Jag med en bykarta? 7. LIA : Säljare. r SVAR: "Parterna får fritt övet- stiskomma; "om. tomtkarta skall Sverlämnas: till -: köparen eller ej. . dock anses vara, att : FRÅGA: Kan de vid utmätning i "ett: hem taga så mycket man "äger, tom gåvor? Är 60 år gammal och äger ingenting mer än en del enkla möbler, som är gamla. År Atnjuter s0- i form Må ofalbjölp åt I årt behandlad - VAR: Från dimäbung skola un- jantagas : dels nödiga gång- och sängkläder . för gäldenären, -'hans make « och: oförsörjda : barn eller adoptivbarn, dels ock nödiga ar- bétsredskap eller andra nödiga lös- "| ören till ett värde av högst 1.500 kr, andra |' Finare ylle” med alginsyra” : " - Men -härråed är det inte slut på möjligheterna: att 'nyttja "havets trädgårdar: År 1883 -utvann den norske. "vetenskapsmannen E C somm : ägde ovanliga ” gelébildande egenskaper, och som "han kallade i moderluten . efter chilesalpeter, i 90 proc. vatten och endast 10 proc | ” stå, att män. uppgav | plankton som ' Stahford ur havstång en. substans | ikedomar att under jodutvinningen "medelst | tångbränning vid 'Norges, Skott. lands och Bretagnes kuster! kom -inte mindre än .150 ton jod i at= mosfären, varav en stor del fördes djupt in i Mellaneuropa, . Denna tekniskt' sett. förlustrika jod uppgår i luften) har alltmera a börjat wopgivas, och i våra dagar ' framställes "den ' mesta ” joden ur vilken den ' förekommer såsom natriumjodid, Att jod har starkt antiseptiska egenskaper är ju all= mänt känt, Desinfektion av dricksvatten med. jod i. form: av, jodsprit tilläts i Tyskland under andra världskriget, | "då .andra möjligheter. till dricks= » vattendesinfektion inte. fanns, Till". sju liter vatten sattes I gram jods sprit, som fick verka fem minuter . innan vattnet nyttjades. Inmundi= gande av sådant vatten fick' inte fortsätta någon löngre' tid, "och för >". jod överkänsliga. personer fick in= te'använda det, - ' Det är inte längre: Onkel: Tom! som ,är' rättesnöret för negrema i KE deras strävan efter likaberättigan= de. Det är snarare profeten Mo= d. som bor i Phoenix 1 bta= " aålginsyrå. Engelska", fack har sedan - dess . med deså hjälp fått frami helt nya yllevävnader. Sedan sekel tillbaka har 'manh kunnat spin- ha så fint ullgarn, att det inte kun= de” vävas i. vävstolarna; Ullgarn; som är! för fint 'och.. sprött: för att. kunna vävas, spinnes nu till- sammans med algin, vilket gör det -: | möjligt att väva tråden och alltså hundraprocentigt utnyttja fårullen. Etter: vävningen upplöses alginet i &n ”alkalisk lösning fram. yllevävnader som "endast vä- ger '50—60 gramipr meter och är underbart lätta och behagliga. MR " USA:s årsproduktiön av 'natrium- alginat beräknas till inte: mindre än 1.000 ton; men" här "börjat få” en svår dansk konkurrens. För 18 år sedan : de en; dansk; frisör 'e ”trinda: gaffelgrenade MH stor” Amängder världshushål dukt, "som "nästan uteslutande -an= vändes I bageris" och RR örra ade kaffeltången till "760. tön asä- dan, och 95 proc av, denna mängd exporterades till "Jordens nästån 12 la länder för 10 milj kr. + + Konkurrenterna” på” världsmark naden ' har - -nödgat 7 japånerna att försöka / förbättra agar;' och dessa försök - Kar ', resulterat ' i- ett. nytt förfarande, som möjliggör :att: agar kan '.'sändas. i. marknaden 1": form äv : glasklara," tunna,: om cellofan- Papper erinrande blad. Priset på den nya varan är dock; det. dubbla mot den gamla. > i En annan, värdefull aga är bl .|tången; som "förekommer i oerhör- da mängder vid atlant- och nord sjökusterna.' För jämnt 150 år se- dan , upptäcktes kaliumjodid'i mo- "| derluten efter för sodaframställning "Janvänd "blåstångs - aska, och > där-: efter : började jod allmänt fram-. ställas. i -Norge, ' Skottlafid,- Nor- mandie "och Bretagne genom för- bränning "och därpå följande u ut- lakning av blåståne. ;Den undergörande joden > "Denx första klara hänvisningen till "att bruka ett på jod rikt medel 'vid behandlingen av struma ' finns” i Roger av Salernos skrifter år 1170. Han rekommenderar bränd svamp till sådant syfte. Men först 'år 1930 infördes: jod i terapin, och är' allt- jämt ett viktigt medel vid struma- behandlingen. Jods' stora . betydel- se blev klar, då man fann att detta element är en viktig beståndsdel i sköldkörtelhormonet. -.En ' normal sköldkörtelfunktion är beroende av att kroppen ' dagligen :tillföres” en tillräcklig - jodmängd. Sköldkörtel- sjukdomar 'uppträder särskilt" på orter, med nästan jodfri jord, var- för. växtligheten där så gott' som saknar detta viktiga- ämne," Män- niskan upptar jod inte 'bara' vid konsumtion + av ”vegetabilier och fisk, utan även med luften; som i många . trakter innehåller - ganska avsevärda 'jodmängder. Tångbrän- ningen särskilt i Bretagne tros va- ra orsaken till att största delen av eller, där gäldenären icke är famil- jeförsörjare och ej heller, har eget hushåll, högst 600 kr... IF Mellaneuropa jodförsörjes från luf- ten och därmed också från marken. För 25 är sedan beräknade man; Ito ,att den bedriver : en oavlåtlig | håns, kadrer än ten Arizona. Och det är inte un="" "> der . korset . hans kämpar ”samlag utan under Islams halvmåne.” ' Den rörelse han startat, The Mos= lens, fick betecknande nog &n sära, > skilt stark utbredning i USA ome= delbart. efter... frihetseruptionen 4 - Kongo. I många avseenden har den ' makabra likheter med de europei= ska 'fasciströrelserna,' inte ' minst ar fråga om rasfanatism. The Moslems anser nämligén. att negrer, skall ya ra 'stolta. över sin "egen ras "och =. 'undvika all: beblandning : medi de i 2. vita; : Deras ”stormtrupper”. ” bar, MN svarta uniformer, och ' samlas” re= gelbundet till fysisk träning, ide" får lära sig att till det yttersta av sin +” förmåga skaffa sig kunskaper, -bi= dra till att starta, negerdrivna fas briker, "affärer, skölor, allt;ihed- ut= gångspunkt” från den synpunkt att negern måste ha respekt: för sig 'själv innan han kan vänta sig att bli" "respekterad av”andra.;Des «: ras tidning ” "Mohammad : talar” ha av "allt "att (döma ”en Z olycksalig' likhet med nazisternas herostratiskt ryktbara "Der. Stärrmer”, 1 så måts hatkampani; där "alla. de vitas över grepp.' onisorgsfullt ' tillvaratas och. där det inte heller saknas 'antise=" mitiska utfall. Ledaren Mohamrnad gör "anspråk på samma 'ovillkorliga lydnad” och samråa ödesbundna ofel= barhet som. Hitler. på "sin tid, öch samma fanatiska. "disciplin som de=. ras nazistiska förebilder, Redan har de Utmärkt sig i gatubataljer med polisen. och mycket - blod -har 're= dan flutit i intermezzon som kän= ske en dag får historisk betydelse, '' Att de' i religiöst avseende har dri=" knutit. till Islam kan, förefalla 'öss underligt, 'och det kan ju ha mån-: ga ' förklaringar, För. att välja "en kan' man ju .säga, att Islam ur den NN 'svarta fascismens synpunkt, åtmin= stone har den uppenbara fördelen <- - |att'den.inte vär associerad med den x vité "mannens kultur. och ” alt ett ståndpunktstagande ' för den' sam=" EN 4 tidigt är ett avståndstagande från den vite mannens religion, Islam . har som bekant, också under: se= s nare år vunnit mer'och mer pro= selyter: bland de:svarta i: Afrika. I numetärt avseende är Mos- lems ännu inte-bärskilt omfattan= " de, men deras inflytande på neger= "" opinionen är mycket större än de= >. ras antal ger'vid handen. Deras =- : främsta politiska mål har ett skim= ! mer av svart zionism; de vill upp=. rätta en oavhänkig negerstat i söd= rä delen av Förénta staterna. Det är utan vidare klart att ett sådant : program är ägnat att väcka våld=e "= 4 / samma” politiska" lidelser till. liv. Skulle det-bli så att. kontakten 2; mellan vita och svarta i USA kom= mer att utformas enligt . Moslems intentioner, så varslar det illa för Förenta staterna. Men' det kanske inte' går så: långt, — det'har före IR visat sig att extremister och extre= et mistiska rörelser har' lätt för att vinna gehör där, se' Huey Long och. MacCarthy, fir att ta ett ex= empel ' bland "många. ' Men det har också visat sig att sådana rörelser. mycket snart fallit ihop" på grund” av att den inledande" entusiasmen N svalnat, ' Det blir nog inte lättare” för en svart Muhammed än för vi-- ta "Messias SR en. bam på dykt —" RN ' gönk om det vore amt : ne postgiro 200 109: : ——— Rädda Barne: ätt de ” amerikanska. "konsumen- " Iterna' föredrar ännu -mera fär- djupfryst färdiglagat under -1961 "hdigberedda maträtter och vi ser | ökade med. inte mindre än -75 också. samma : tendens i: vårt procent, eget land, dä jningen av sa per a ungdom '- - framtidsungdom
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.