den. kalla maj? Det et är en varm juni lag. Soleri öser bara på av sina hettande stråle ” knippen och den svaga vinden ' ger så där lagom svalka c om pannan här bak stugknuten.' << : Det märkliga är att fast ”klocs kän är tolv .på dagen, så. sjunger fåglarna för fullt. Är'det för att ta "Igen vad de förlorat ' e, en" tö : ärtsångare, " en buskskvätta, några bofinkar och trädpiplärkor samt fleé= ra, flerarlövsångare, Trädgårdssån garnas "revir gränsar, intill ivaran= . ” dra, och,de båda hanarnas stä' ”< | gräns av mått och tid svindlar blic- dot av klibbigt löv och en anga a -Ikornknarr, hägg och -ängens” blomster. Ur de grönsk valven .omkri mig väller - lövsångarnas toner i vågor ut, Jag 'sträcker ut mig 'raklårg. Topparna vajar högt där uppe. Utan ken då den möter det oändliga blå därovan, Ett vitt litet moln. seglar sakta förbi. En svala skriar till och viner genom Juften. Jag sluter é ögo- vande, - tysta juninattsstämningen. vallar” och ' på frodiga - 'ängslyckor | ” vårt rationaliserade kulturlandskap de pastorala idyllen., Men, vi har kvar. från kan vilka tidskriften” bygger sitt reson mang talar sitt tydliga språk: textilindustrin” innebär: de. nya rakteriserat "den milda, ljuva, bä- Hans tid är. också den första' skörs "detiden, slåttertiden. I täta klöver- "dyfaré. till hösten "En konsekvens av v det na avtalet för textilindustrin rhåste- bli att pri- serna på beklädhadsvaror, kommer att höjas generellt till: hösten på en öre -per, arbetstimme på löneköntor. Därmed 'arbetarna: so åglönegrupp fått. ut 14 öre mer änide:21' som flertalbt ändra. industriarbetare: fått.” >Vidape -., , | Har, avtalats — och det gäll; kar han sitt favorittillhåll i pastoral |; avskildhet. Men som alla” vet tycks kornknarrens tid snart .vara förbi i .och med honom också den svenska en annan. egen : " nattmusikant, 1 till i vårt land: — näktergal, nattskärra, " rödvinge. Från Skånes lunder'till Lapplånds björklider , tolkar de, var. och: inom 'sitt område och på sitt ä landsdelen och landsk och årtidens stämning. - errrerrrerriir; som kan'-lju- dä” oavbrutet”? f minuter "och med D | tre lika "stora". I samma nivå som & Även detta med r en i ji med andra, .Industrigrenar, icke” o sentlig "merk extil 3. | beklädnadsins fusk korta pat Yr ES Ttsätta I i ti mm "Vegna röstkvalifikationer som står framförallt däri, att han mer:än någon: annan fågel harutbildat olika dialekter. i olika trakter: 'Rödvingen är :tonsäker "som "en" yrkesniäusiker och nyskapande som: en. kompositör Hans: variatlorie; är:oändliga. "Harry |. slå ibland upphetsat 'över i” nästan . : skärande skrikig - dissonans.» : 'YSå' rakt inte lövsångarna.” det någon fågel över vars sång det vilar mera av pastoral frid 0..1dyll? «1 Tövskog med täta snår och vi | ten i närheten i sydsverige upp till mellansverige ljuder nu näkterga- & I lens ; förunderligt klingade |. och ojämförligt | "starka "sång, » Han gör. dustrin kan ' komma; att förstärkas av detimellan HAO: pch Handellänz verkliga 'mästersångare. med en sälls synt flöjtren s stämma och " egna" 'oris > tionsrik sång, full av härmningar " "len björk intill Sedan dyker hän ':i » Snapparhanen jag hade här .vid stu- » & första äktenskapet krupit ur vag- - gan..Men.sådant händer ju här och Ärtsångaren och törnsångaren, den ' ene inne. i skogen, 'den andra -ute på -hyggeskullen : mittemot . sjunger "helt olika. Den ene, är tydligen en ang. fågel, ännu föga utbildad i den ädla sångkonsten., medan den andre excellerar, med den ovanligt "omväxlande och varia- och ovanliga biljud.. - i Jag "kommer att. "änka på ”Hug- . gan, ett-år; som sjöng mera; fullän- "dat än; någon, jag någonsin , hört. "Det var. ,en ensam hane, Följden av hans sångfärdighet, blev att han för- förde. en. 'annan' flugsnapparhanes äkta maka till. otrohet 'och' äkten- ". skapsbrott med en andra kull, som hän var far till, innah ännu barnen var, i människornas och djurens nå är ytterst försiktiga. m hög g ton är enda signalen till tid för byte i ruvningsslitet hona och hane emel- lan: Då sitter den avlösande högt” i ett enda svep ned och direkt in i holken. Det är förresten ett märkligt kapitel i fåglarnas liv och :vanor, detta med deras bestämda ruvnings=- turer och tider. Vem som vill kan själv förvissa sig om, "med "klockan i hand; - "med vilken precision. för- av ru betet "sker hane och: kona emellan; Dagen eller dygnet är helt enkelt indelat i 45- minutersperioder (talgoxen) under större delan av den 14-dagars fuv- ningstiden. I början: gör man sig godare tid. och tar pauser tillsam- mans emellanåt: Ju längre det lider | mot kläckning, ju hårdare blir tids- fin från i till art. TT många fall ruvar ju tex inte'hanen "alls; medan: i ytterlighetsfall tvärtom honan ö över= | Knäppningar, visslingar, och smackz skäl för namnet; det betyder! natt- sångare, Virtuosmässigt slungar. han fram sina tonkaskader" på 'ett sätt som ger sången mera karaktär: av slagverksaktigt: spel än. sång." Men skatter 'av. mörk' värme,” hi och? överjordiskt” sköna" flöjttoner. ningar som av "kastanjetter" åvlöser : tomten. och: "plockar under. hö-' nans sruvningspaus, : En domherre sitter ögonblicket efter på en spätt "grönskande kvist över' bäcken "som | sorlar sträx' nedanför där jag sitter. | Synen är'så betagande att jag släp- per både penna och papper, reser mig. och går' närmare, Domhkerre- rött bland späda björklöv över bäc- kens ström, som. speglar himlens blå och låter blicken skönja .sandbott- nens bärnstensgula lyster... . ; Jag” "sjunker ner på marken; Den är varm .och mjuk, Domherren sit- fram på visslar oväntat från en grantopp och v dra. Att lyssna tillhans klang- fullt. smattrande slag "på nära håll överför en känsla av upprörd” extas lighet och varations kedom gen, 5 försommarnätterna är: turmelodi .mer' än: någon annan i den rymmer” djupa. och rika” tone; tpuls|jus er hi bildar en "något fallande skala, "ett raskt,” vemod: a klagande ”, spovens ör + är motsvarande "lönehöjningar ” 105 — : 150 kronor: resp "70 —, 90 kronlr, i flöjt. Der är tämd I fetahiian tonart "nu än på våren," vemodigare, mera de: första flyttande |É Su-tje-tju-tjyitjo till lyssnaren men samma toner kan uppfattas och ävnjutas . kilometer- vis omkring, Finns flera” sångare i trakten blir det gärna "sångarstrider mellan: trubadurerna ' och de upp- eldar varandra till allt större skick- ; Kornknarrens starka, taktmässiga raspande eller; knarrande” läte. om eller” tjirre-tjerre-tjurre-tjyrre-tjör re i en mängd variationer, som "gör att man 'kan'tala om dialekter, Så skiftar "rödvingesången i teknik och stämma allt efter landsdel och'land- skap" och tolkar, i på ett. odefinierbart sätt "bådas särart.” Kanske” är; ; det framför all breddgraden, som "är "klang och halt: I Lapplands björk? lider ljuder! den oändligt sprött och / ät- | klart klingande men samtidigt kär- tare sagt var ”— S juni månads signa- vare än längre 'söderut i Dalarnas o. i uteslutande” . sysselsätter. ; | personal, innebär : dessa . mérkostnader som måsté a kare, ' Det" kan ” vara ee "eller + vipor, + De första '"av' -dem lämnar OSS ännu | tidigare ä än.så här, | I en del” "redan I slutet "av maj.: De |” följs ' nu, dag efter dag, av andra; avl' ungstarar i stora. flockar, 'äv. torn- svalor som "aldrig häckat; av. svart- snäppor,<; fjällpipare och många andra” Mitt under ”alstrandets och blomstraridets "tid av i: fullbordan ar som. en "belastning, oädgletra 0119 refereräde; ackorganét; UP-ajet, Di äb Pen av hol- Bergslagens "frodiga ” "skogar. med öppna gräsängar emellan. Och det är en underbar njutning "att lyssna | till. rödvingarnas:.växelsång "under |.. kommer så de första flyende fågel- schemat åtstramat. Detta gäller inté] bara mesarna,' det gäller alla fåglar, mén tidér' och fördelning varierar fer där än.” Doppar näbben i vatt- net, lyfter; huvudet; sträcker ' hal- sen, dricker, , Med ' vinden” förs "en hela vårt" land. ' Hans 'säregna: ras- pande kärlekskväde har i alla tider på något sätt intensifierat och :ba- branschen s som nu kKävda” sig i könku D börj ide I mådkön. De gick alla sex i klunga, hade” "order att : : iställa sig vid södra ingången till ” [matsalen.: Sjöberg släntrade, sist, 2 vig i i de' nya stora och tunga | -> Främst "gick ' aber han: var fetare" ände - och hela tiden: hade: hans: bli . kontakt med Mellberg.” 2” Mellbergs ' blick : falkac => Ja, "dom a bängde ut a sa men nådde alltid till sist” Mellberg, nu u genast åter" -— Va nu då, så han BN sist näg tystnaden blivit alltför tryckandef "fa platsen dål > a Norin visslade” glatt " bajonetisa tillbaka på” Han sa inte ett hud,” ; De ändra” svarade” inte. f "av dem” tog" hans" plats. Kanske kände” de' på något” sätt avsky för hans skrytsamhet, . =. y Klockan slog fem slag. De! sex & Norin-- vände sig om: mot varandra; Rylén visste att Nol gin var en bra grabb — en kamrak " Sjöberg lirkade. och" famladd +. med sitt gevär. Han tycktes inte” . . j ':. veta om han skulle våga" "grabba' se. . "Genast stämde de andra in: "tag. Han stod vid sin plats' och "Bravo! Bravol. Bravol': örsökte sätta geväret i fördjupa / ingen: Efteråt — sedan geväret. åntli » kommit” på plats: stod; "han ge och såg efterfänksamt "på 'det.'En gång höjde han hän derna söm för att ta'fatt i' det, ' nien”händerna fick sjunka” tomma tillbaka... -Y” Hur har han kunnat värva si « tänkte Rylén, Han passar inte här/ ”Han kan knappast ta i ett vapen . Det kändes & gott med en kamrat, veg "Sj öberg såg på Rylén. (Här kar ” På" marketenteriet "växlade": de ;. en pojke se så rädd, så ensam och sina anställningslegor, de nya och « förvirrad ut? tänkte Rylén) Sjös .ovikta femtilapparna sans berg for:in på logementet, Ha= - + Så var man då bliven militär . se - började” n röra 1 sitt skån ' komma; Blodet smakade salt. Han "svalde och: knöt: händerna, De Epp bakom"d 3 folontärerna” Kröp ”Eksom sa mån," rädda för dett! stormande ”hya, men Mellberg sträckte ännu += Trängs inte så uskigt! ? IDet blev lugnäre i ledet bakom, . en sedan kom en 'stor och grov .: Ibasse fram, Han skrattade bull- - rande då han såg de sex nya med ” sina . naftalindoftande , uniformer. ” et | — Åhå, vi har fått kanin ” oe Ma gossar] : ”marketenteriet. Halvvägs dunkade ” någon honom i ryggen. Då han”, såg åt sidan mötte han, Norin ' : glada blick. Norin var en av kam - raterna,.. os - i Du skötte dej fint, så Norin. "Rylén nickade, Han 1og med den svullna. och ömma munnen; rg såg åt sidan och teg. Rylé måste stöta honom, I i tyggen. 7 Men Mellberg teg och kuråde bop ännu mer, Rylén. log blitt, . Norin är frän och > han ä är en bra kamrat. Sjämnesson - är trygg och lugn. Det känns gott" ” måste. finnas. . "att se på honom? nu (utan att han "vet om det) när han sakta klär av” ig och-tar på pyjamasen, Hurdan . jag själv? Jag är väl i alla fall" ingen Mellberg-typ?. Det är kan": "ske-synd om Mellberg ocksä, Men uvade in sina tillhörighe er; "såg" på schemat som satt på . : väggen och försökte få allt på sin ”plats.' Sina civila kostymer hade de Jämnat' in” på -'soldathemmet, De. . Heksinte ha dem i skåpen, Förres- | P4en" skulle” det. inte varit någon" z plats till dem, Skåpet var propp "Ii fullt: HCL SNEEEIEN . . Elter. middagen skulle vyolontä" mon eri hänga upp siha vapen; No- Ne . alde den yttersta platsen ut a | vilja mot den där feta figuren, Det mot "logementet,' Då kom; Mell-! »Hlåg i.detta ögonblick något listigt berg, som ett rytande lejon: över det bortvända ansiktet, NVärarna bakom började. träng: på. i Bara kän ”kanindjäklarn +. skrek någon.., . ft, Sedan trängde de” vn ännu hår. j dare. Innan de sex visste av det: var de: utkastade från kön. Bas-, sarna skrattade rungande. . . | 2 Ner i kön bara, ner I ki " baral ' pt 2 | Då kände Rylén denna. häflig Nog är har lika bra som du alltid fn ; så Norin torrt.! ”Rylen” gick. "bort till. fönstre i Hän stod: alldeles stilla och kän-' de» kvällsvinden . svepa sval om. Sjöberg stod med trotsigt öjt ; : huvud; Fyra kamrater Stirrade på me Läser du bibel va, din dårel 7 skrek Mellberg plötsligt. Är du; "ansiktet, ' Åter, och åter. såg ha: . inte klok, va? ;. ana den ”nerfallna bibeln. ” Han ' såg” ; Sjöbergs ansikte förvreds som I "mormor sitta där vid bordet hems; märta; : Han svarade ingenting. a och läsa med entonig röst, Det < v Han bara böjde sig nér joch tog "gjorde; ont i'bröstet. "Sjöberg var” ; han blir kanske. ge SE "Mellberg växte sig ännu grövre.; "ännu inte klar. Sjunnesson vissla- + upp bibeln." , og .en bra grabb. —; men han X — sl nte lägger Rylén såg på honom och fylldes i';;de tryget och lutade Tea Mor "— En sån "ska bli krigare, häng skulle få det svårt, här. av 'vrede,, Men, han ville inte: gå, skåp lörren.. Ljung. satt vilsen. p , de Mellber; AN emellan. Han hade inte något med? "stolen vid fotändan, Han verkade i Sjö lä deras gräl att göra. Men nu hade så Kudlös ”och' ensam "Den smala > Mellberg glömt matkön, nu ar / ryggen. 'sköt upp mot sängkanten "+ det han som skulle, bestämm > och blicken irrade ut i skymning- står det 1 krigsmarinaerinrår och okontrollerbara vrede som .— Flyttar du ditt sketna gevär ; "en, Långt: nere 'glimrade gatlyk-'' Han ville nog sagt mer. Men « libland grep honom; Han rusade, eller ska jag behöva bocka ihop ; 7 torna på ' Göteborgsvägen. St fyras ögon orkade han inte-me fram och slog till den kraftig base” bägge ännar.på dej! skrek. han : Jåg sori'étt Jjushåv, Rylén läng Han vände sig om och Jade för Isen som -först kommit fram och". ilsket och: viftade med. kardorna ; ; de inte dit. >: lån N bibeln i skåpet. '' Å smädat dem. Hans slag tog mitt amför Norins ansikte, > « Plötsligt rusade Ljung ” uppe Dit var mej e en a lustig en/så” len andres ansikte och det smaå-; "Sjunnesson hade kommit i "dör. Rylén hann se hans: ansikte; Det Malt rg. Menar du verklig ” kade till. Bassen strök med han--, ren till logementet. Han rynkade | "var fullt av rädsla, d Lån e el sånt folm?. den över munnen och blodet for« ögonbrynen. Solskuggorna ' Jekte +. = Va har han här att u tror p kade all; dt + sade frara ur näsa och mun, = v.,. ännu genom de stora. korridor- ! Norin lågt, ' NM rd vå Sjöberg nicka ev g -. Det blev mycket tyst, Den store - fönsterna. Från kaserngården hör- : . Sjöberg! ryckte" till, Han' stod; = Ja, Jag tror,p å Mcllb bässen fann sig och Rylén kände - "des: ett dragspel... med överkroppen inne 1 sitt skåp. |" Nu vågade han: icke I d bo ” bara en häftig smärta över munz' : .” I Norins ena hand fanns plöts- En bok föll: från honom 'utmed " Men Mellbergs blick falkade bor Br och for baklänges i gruset," ligt bajonetten. : Den :glimmade i golvet, En:svart sida med ett gult - Norin: «vo 8 ” bletken .in' mot hans var sikte, Himlen. var jus : må "ditt gevärl = + ”: Norin spottade och så " Mellberg.” ".—'Jag struntar i vad du'sagt öberg. var bedanten. Han var rin som var logementscheF deimai första: veckan, Han stod just, lj .; väntade” på: Ljung "som! kom- från dagrummet, Rylén såg att ham, gonen var röda, slöja: över Jordeli.” Himlen vår : mulen. Snart: skulle regnet” börja —= Bara var rr redlig öch lörden - - lig, så ska du'se att "det går dej bra där; or du kar gott huvud och ;: Och stadens ljus” vindlade sig.> väg in" till. centrum, ' Långt ute - glimmade' fyren / då "och" då, 'De' "Nu blåste taptot; Nu måste had : se Det - klädda berget låg mäktigt gå till sängen och klä av sig. : Ar Tegémentet. Väktlokalen kura»; skulle komma många dagar här. .Kämrat! Kamratl; Konrätt Måtte eb bra, fulla av katnrat'" "AH ett ord kan betyda så nye. de" samman ”intill 'skogen. "Rylén tv tI gå fram" skap oc kjälpsamhet. , Inte som - ket, göra” allt äå inygket, lättare, såg 'vaktpost nummer: I g le 5. tänkte Rylén och slöt ögonen ver den fria platsen vid ', denna första dagen — "måtte Mell- Sandarna: Gruset knästrade: une. > berg lära sig att bli kamra hörde: hur Norin lämnade, av.å der hans kängor. Snart skulle spe- ; Nu hade det börjat fegna. När « : gementet till. korprafen; let blåsa tapto och tystnad; Fre '. Klas Rylén höll ut, sin hand, ge- > kompanidagbefäl. Lo ait nom fönstret. föll -regnet tätt svalt. mot hans varina. hud. Ha soldat, Då han kom på fötter stod dags > och "blänkte: Spetsen ' peladt. Ike. kors, Alla stirrade på ordet som, : ,. — Har, du hört" V ; ullt mot Mellberg 5. - 3 Mos. dr, =. också $auldar a " Möitnanten över konom, i NEYFEFIWVEPFIVISSTYFFTY VI PN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.