YvYYyFeret efte Yr Pe Hr yr very verervyvYrvevv YTereYevYYYTefYYYT FT PY YyYyrverryrTVyv vYTvYrFrErtTEPr Fy MAA a A aa ah a AA AA MAA DR Sf RAR Rn = " Mötorfordonen och. förarna > Trafiken på våra vägar blir” . allt intensivare, --och större ” krav" ställa därmed på såväl "de dlika trafikanterna som de " fordon dé” använder, Givetvis "är, det en första angelägenhet » att fordonen är av fullgod kva- . - litet och att inga brister, som . kan äventyra dess säkerhet i trafiken, förekommer. Stats-. : makterna” har särskilt upp-" märksammat fordonens bety- « delse och därför genom, en utredning föreslagit, ” att. en"; obligatorisk besiktning av "alla ” motorfordon, som är äldre än . ett år, skall ske en gång om ” året med: början . den 1 juli-' 1963. os 20 ' Vi må hoppas abt denna åt- ' gärd kan bli lika effektiv i praktiken som man kan tycka att den är på papperet, Vik-' "tigt är att. besiktningen hand- has av en het utanför bil- : : branschen» stående institution, en så att inga' specialintressen - "från bilfabrikanter , och , bil--- s verkstäder kommer med i bil-'.: den. Problemet är kanske att - - kunna - hinna : över . samtliga bilar inom någorlunda rimlig ertid, - AA " Sanziolikt konimer' åtskilliga ”. av bilarna” att "helt kasseras, . "och många av dem får givetvis” . repareras i större eller mindre 7 omfattning. Sedan :' besiktning >: är verkställd och bilen god- " känd "skall! ägaren. erhålla ett: speciellt, märke som sätts på = bilen; varefter "den skall vara; godkänd för ett år framåt. Här « "må man 'dock ställa sig något" tvivlande, hur detta skall tol kas. ,, En bil: .som vid. .besikt-, ningen.» inte. uppvisar ” några brister 'av. sådan art'att den inte kan: godkännas kan I rätt 'snabbt' försämras, så att kan; ,änses vara en trafikfora "DEN 12: JULI 1962 - Br ningen” "skall" ”fungera även i fortsättningen? Som det nu är kan .det ju inträffa att en bil som råkar ut för en flygande besiktning ” och - därvid ' god- känns och får papper på det redan' efter: någon vecka kan bli stoppad igen, men poliserna "beaktar därvid "inte: alls” det - bara några - veckor gamla be- viset om" godkänd besiktning. " Enligt det nya förslaget skall som nämnts alla bilar: som är äldre ; än. ett' :år : besiktigas. "Detta måste; vara ett under- - kännande av, "bilfabrikationen; - då man. itycker att bilar borde : kunna" vara "fullgoda både't två ” och” åre år, cs : Sedan: hjälper det? inte i”trafiken” med aldrig.så "perfekta fordon. Först och sist .bevor det” på förarna 'av,dessa ” Allt, för många motorförare tar. + nog allt: för: lätt : på .huvud- rögeln Ansvar, Omdöme; Hän- syn "och "tänker främst på. att «drunna komma ; fram -själv.- I "den: "överväldigande 2delen. "av alla” "olyckor i som” händer är "det den mänskliga faktorn som 'felar; Följaktligen måste "det i än högre: grad: än. som sker förekomma en'”besiktning”: äv ; nuvarande” körkortsinnehavare samtidigt som utbildningen av "dem som 'söker-körkont' måste bli betydligt: grundligare” än den "är för. närvarande och omfatta mer : av: körning . på ' landsväg. / Men;: det bör inte, enbart vara "de rent tekniska | 7. "körkunskaperna" som: får vara "utslagsgivande, utan även om- dömet' och sinnelagét os" den till” fullgoda :fordon:och förare av. dem: som :besitter de egen- skaper: vi måste kräva; bör vi kunna" motse en "säkrare i och " Men besiktningen skall ju gäl- + lögnare men ändock lika snabb - årt » Ja ett år framåt. Eller blir de "så att den: flygande; "besik oubek. OR lår 1; mn PRESSEN ; ETT" "SLAG. I ANSIKTET. PÅ. JORDBRUKET. Yttberligare: emjord-. brukets man: & -Jordbruksnämnden: kräver Jordbrularnas Föreningss : blad mod anledning av att, rege- vingen tillsatt en sjätte ledamot av "Tav Fredmans epistlar, och 1791 -följ- År 1790. N utkom första : D: är infressant att se e Hur man med” hallandssagan' kommer i kontakt med en värld som ligger före både den. lutherska och den katolska krister Iomens tid i vårt land, ja, man förnimmer 'en.”atmo- sfär som måste ha rötter före vår officiella forntid :med dess ”klassis- ka” mytologi Att denna forntids- "mytologi i sin tur hade "sina folk- liga förankringar vid sidan om de ”uppsalienska” -är, väl "också ' visst och säkert. Så minns jag exempel vis hur min gamla 'mormor så 'sent som på "1940-talet kunde . berätta om hur hon -varit med och "upplevt ”Odéns Jakt, Det” "innebar att' hon varit;med” om ett av. dessa oväder utan "mytologisering i i Halland ock- så har kallat för”! ten. tycktes: fylld: med ett : raseri som inte kunde uppfattas annat' än som personligt... Det "var i" Väster- götland. och; Småland," på "gränsen till: Halland, "som: den: här. noterade Odens "jakt upplev: s, Det förefal- ler ju också som 'om detta folkliga till Halland å än .däl hövdingar, och k rättelse den typiska' blandning” 'av svartfärgade" övertro; söm; man ock- så: möter i hallaridssagan, Ja, efter k kunna vara en ypperlig storm skild- "ring -med - Hin Onde' som "ledaré Ai stället. ör. Oden.” Det järv ju. också på” det: videt” atty dej skillnad”, mellan. det godas” ondas” representanter.” "Den" gamla 'bondekulturen har: helt. enkelt ta- da och Tässelkål” de” Fredmans så sånger. . Sedan .. dess har Bellmans verk utgivits i många upplagor; ” "kommenterats och för- klarats, betraktats 'ur ständigt nya synvinklar — och vunnit sen popu- laritet som inte kommit något ans nat svenskt 'diktverk till idel, +" ; Ingen har som Bellman besjungit det dåtida Stockholm; alltifrån Es- singeöarnas ljusa grönska: och: Has nämnden, en eivrträdare för den menar tatt den bitlsvocande sam-' mansäbtningon — "en "ordförande, I två företrädare för 'producehterna' (Lantbruksförbundet, RLF)' "och två för konsumenterna” (LO, KF) - garanterar viss balans mellan prod A och 1 3 träd till Gam- la stans smutsiga : gränder och "Skeppsbrons brokiga vimmel ” av gycklai re "och hantverkare” :I Bellmans |. diktning står en' gången” tid levan- des framför : 038, kommit för att”ta med. sig 'en bor- de” ti. Rekkärum (”det. lea rum” nit”; som vi mera ”kultivé at” lärt ”p "om "som" för- d med fjärran | nöd ' och fattigdom, tjusande ' sin eraciösa,. lätta livsayn, och ändå nära «tv förlaget Prisma har Fredmans alla JE: S tv Dot är "en hö kan Jo Pp samt fjorton av: Fredmans sånger samlats, (9:50). Vid text- redigeringen har anslutning till en "som" ta rm fA, Ond tankar nit det- ta sker i ett läge. då iglig . version eftersträvats, bl. a. genom att några av Bellmans kat behöver all uppmuntran och borda vara an FR att inte. örsvåra näringens kontalster med rege- ringen via Jordbruksnämnden, vi Den nye Todamoten 1 Jord- bruksnämnden äger . givetvis delta även 1 de frågor där en- bart producent. och konsument- åntressena- står emot varandra — och dessa frågor är de vik- tigaste inom nämnden. Vi har skäl anta, att den nya rösten i allmänhet tillfaller: konsument- sidan '—=' på grund bla av grosshandelns — konkurrensför- hållande till den producentkoo- . perativa partihandeln, Om 1 motsats till rättelser intagits och en del andra felaktigheter i 1790- äm och senare -bpplagor korrige- rats, tä Musiken återges” i sättning för sångstämma och gitarr och har utr arbetats av Roland Bengtsson. många fall kan den angivna md ken, utföras på piano, En välkom- men modernisering i jämförelse med tidigare utgåvor består i att melodierna ryckts in i texten och 'där så behövts transponerats till ett bekvämare sångläge, : - Elvafring UN >> fann skatt -- : blev ägare| Ten liten torftig stuga av det] regeringen, oss, funnit" denna konkurrens motsatsställning —"> som SSA i huvudsak inte har med regleringen Btt göra "vara sådant slag att den bör förenleda jordbruks-1 och | Monteringsfärdiga slaget nere i Battersea har de två senaste dagarna 11-årige Kevin Critch- 1. Jey agerat värd för en ström av konstförståndi, - antikvitets- Jordbr den, så är dotta en regeringens bedömning som den själv: får stå ' för. Det är den brutna balensen i Jordbruksnämnden som vi starkt reagerar mot, För att återställa denna ba- lans kräver vi att jordbruket får en ' ytterligare ledamot i Jordbruksnämnden, Detta mot-! krav borde inte komma som en överraskning för regeringen, Vi evvaktar regeringens nästa steg, | som vi med hänsyn till dagens | bekymmersamma läge förutsät- ter kommer att ge uttryck för en god vilja” gentemot jordbiu- ket, handlare och" vänliga grannar, som alla kommit” för att se'på hans — guldfynd; ': Tillsammans |zick sin far, som är tapetserare, gick Kevin en dag I januari och krafsade för to skull £ Them- , senstrandens lera och kom då på ett par ljusstakar av. guld. Efter en stund lyckades de.få Jupp en dyrbar pendyl och flera andra guldpjäser. Fyndet är värt 75.000 kr. Polisen har an- nonserat efter ägaren men ingen ägare har uppenbarat sig och skattens ägare, FO NE I en nyutkommen volym på 'Bok- Å När bonden " på'de sju frågorna swor seg te Ppåkker". lyckats] svar Farligt ätt uska' i elektrikeryrket: : Varje - gång man : tar. del, av de officiella redogörelserna för inträf- fade 'el-olycksfall och försöker ana- lysera” de konkreta' orsakerna / till händelser - berott ;: på :människors obetänksamhet, glömska, vårdslös- het, slarv och okunnighet, skriver | tidskriften Jordbrukarens elektris- | ka blad (JOEL), som påminner om följande tragiska; exempel på ,hur det kan: gå gå man nonchalerar elfaran: En ingenjör i ett samhälle utan- för Stockholm hade under en läng- re tid varit sin egen byggmästare och byggt. en villa. åt sig och.sin familj. Nu återstod bara atv mon- tera en fläktanordning i köket. ' : . | Ingenjören ville för denna detalj inte "anlita en elektrike: slöt ”att utföra arbetet. 'sj satte igång en. morgon omedelbart efter det han: stigit upp och han ”var klädd i pyjamas men utan toff- lor eller något annat på fötterna. Hustrun" varnade honom och frå- gade om den elektriska strömmen var fa rngt: Det var den emeller- tid inte. De "När mannen bön på med” "fläkt änoräningen "råkade: hån. komma i beröring med en spänningsförande ledning, - fick strömmen . genom kroppen och dödades. Försök med "återupplivning misslyckades. — Den citerade tidskriften fortsätter: = . Det. inträffade visar hur riska- belt det är att fuska i elektriker- <Av Waltet Dickson "senare tidsuppfattnin; : ytterst” + påtaglig; realism” "och" den I. kör”. önt, ;en dekokt'' på ; rösenblad mm : av "hallandssagorna ' om" Skam "sorn | t oss kalla" helvetet), "Det' är id ”hal- |: fallen finner man att många olycks- | - | med. vilka Hin tänkt traktsman, så utbryter ett oväder som håller. på att-slå hela” ”gården över "ände. "Det tjuter. och ”hular” och slår i väggarna; ”qii” låter det hurrevindslikt. och -”täkkan ' får et slag så -att ”tagstolen'skarra”, Och det lyser ett eldsken och det ”osar brännestain som” där hådde vott aill i sodet”; Det är ér' stormskildring som i sin bonderealism "är starkt besläktad med den "som fick. mor- mors' berättelse. .om' Odens jakt” att både” yla och lukta. "Är: det. tänk- sig 'kraften 'och makten ide' gamla trolldoms joch'/ Skamssagorna?-. Det , | hiskeliga,:. farofyllda och "ovanliga var i. den: urgamla ' bondevärlden Skamstyg. Det var det ovanliga söm uppenbarade 'sig, det Olika det blev Den: Olikeisom gjordes”. till' herre i |över. "denna upp: och” ned-vänd- ning, detta ”rabb”, i tillvaron. Men märk. att man "ingalunda gjorde oftast. kallas; till någon, hög. -poten” tat; i "stället - till; en; 'som- inte.” så överlistas '- av'.t människan själv, ibland. : med" trolldomshjälp. Här. rycker” det trolldomsaktiga än närmare människan, som när troll- -kärringen Kitta,' Grau hjälper dräng och. bonde: att. bli ;; knepigare, än' Skam i de "kontrakt de 'paktar med Den Olike. Det tyder på närvaron av ..en "ännu äldre” trolldornsvärld; vars repr Jlikt"d na i den kinesiska folktron, är män- niskornas hjälpare. ' Ja, man” anar på djupet "ett förbund" med''natu- rens 'krafter'helt bortom 'den dua- lism, den'strid mellan ont och gott, ljust 'och mörkt; som 1 -Nys de är, det en'knallare, en färdevä=" [gens vagabond och. löskerkarl, som [kommer den” stackars bonden : till hjälp, han "som" förswor seg te påk- Han: viskar ide, rätta "svaren till bond n, Som, upprepar: dem" för” Skam," som.i sin: tur blir ”sau”töp- pane' rasane”, att det svavelasande "ovädret. . bryter': löst. ”Det' är - en mångskiktad ”underfundighet > som format den sagan, och den har en Pik riktad. också :mot .bonden', som räddar: sig: ur fattigdom , och" 'gäld "I genom" kontraktet :med.' Skam, Sa- t litet avsnitt om hur J bonden har det I sin. : gar då ingen i socknen. är .så rik Den ! Olike : eller "Skam," som ; han li som han; Han: har fått sju 'år:'på |- VS sig att förkovra 'sig "med i Skams' pengar. Det är.de- sju. feta' åren. Det är:inte utar att där kommer] "7 fram ett pekfinger- mellån raderna . och. det” pekfingret riktas "mot" ri) tycks | 3 det. När slutligen' knallarw frälser |"; den dörädde bonden: och hans hulz H 4 lite vi kande kvinna ur Skams. klor, "så blir dessa 'storbönde ' ganska” « n figurer: jämfört med. -knaällarn;” som: har tillvarons nyckel; .intelligensen, bart att myten om Oden fick ta till l;' si Skam, står där med, lång : näsa, "och den. man .kunde kalla” en Skam te kär det. blir. den klipske" knallern. Det är som omen "yngre tids knål- lareskrå' tagit till sig" kraften” från |: och gjort”. Kitta-Grau-] n | till en pålitlig nyckel, ätt öppna'rikt bondfolks ; ; gästkammaré”” med.” rörlig faktor. "Skam". själv” seras och mister: alldeles "balansen i ett .Ovädersyl som” han i mer någon vart” med : blir den som bondfolket vaktar med i-stället,-och det. lyser, en fin” liten glimt av.; Den .Olike knallar MEST ni skamsaga av äld som. : berättar. öm hur Kitta Grau hjälper” den" fattige” drängen att överlista Den Olike.; Här: fram- står, Skam rent ut som. som : gör. samma ”enfaldiga. misstag som björnen 'i den sag: driver, jordbruk "med, denna” ; hallandssaga: kh rädelvare c och Sn att. det är Kitta: Gräu," så "lägger + han benen på ryggen. . Denne ondskans repré: frå mens teologiske Djäf kas kan; Han 'är" he te Överängel . för mänskliga knepighetens 4 förlorar . han: sina he gt osynliga | regali I andr finns' det många samhällsproblem, som fåges upp till”? "debatt i; den svenska "dagspressen, Stockholmis- Tidningen (LO) ägnar bl a in åt .småbåtssporten och skriver: Denstarka utvecklingen av små- ; båtssporten har på många håll ta- git .myndigheterna på sängen. De -nya båtägarna har ofta ' svårt :att ; finna" acceptabla '"hamn-' och båt: - uppläggningsplatser: - -Situationen hotar på många håll att utvecklas > på samma sätt som för bilisterna |: & är det: bara bra, Vi ehöver ren avspänd saklig diskusstön. om des- sa ting, ett” meningsutbyte” rensat från patetiska överdrifter :och allt- ör dristigå" trossatser.” Det finns -argument''som 'kan "anföras till "förmån "för, viss kommersiell ”ra- dio= och TV-verksamhet, men det nns' också. många skäl som talar emot. Enligt: Svenska: Dagbladets "mening "måste för närvarande de senare — inte : minst i belysning av det engelska materialet, —an- : ses väga tyngst. '" . På det pårtipolitiska "planet har problemställningen på sistone för- . lorat något i. aktualitet. Det var betecknande att folkpartiet i sin :programskrivning till sist bestäm- :de sig för en ytterst försiktig och . avvaktande hållning. Man får väl anta att. den engelska redovisnin- . gen kommer att medföra vtterli- ; när" det: gäller : parl rym- mena — bristen på planering” re- "sulterar i provisoriska, fula och >, opraktiska lösningar, vor ” Allt tyder på att antalet små” båtar,” som" fördubblats på bara]' fem år, kommer att öka: snabbt även i fortsättningen. En bättre än ru är nödvändig. + :> a För många kommuner kommer . heten att. innebä : ra betydande ätgifter; Det är nöd- vändigt att staten hjälper till ge-' "nom att även ge båtsporten ett]. handtag via anslag fi från; . bensi - 'skattemedlen; = LIVSFARLIG VÄNTAN har Ex- Pressen satt som rubrik för en un-|- derledare, i vilken man påtalar 'fa- ran av-fortsatt vänstertrafik, när nu så många utländska” turister gäs- tar vårt land: ' ; fat — för vilken gång i ordnin- gen? — varvid en utländsk bilist glömt den i i Sverige rådande vän- . sterregeln. Som följd därav döda- «des en människa. En annan ligger svårt skadad på sjukhus. . Men alltjämt dröjer de ansva- riga, d v's närmast kommunika- tionsminister Skoglund, med att lägga fram det av en överväldi- " gande sakkunnigopinion påfordra- de förslaget om en övergång tilll. högertrafik. Hur många onödiga -Zoffer ska ännu behöva krävas, in- nan denna Yivsfarliga. väntan upp- hör? i KOMMERSIELLA TV-PROGRAM i England har gett övervägande då-' liga erfarenheter, framhåller Sven- |. ska Dagbladet (h), som vill varna för en liknande utveckling i vårt land: : För Sveriges” vidkomimande får man väl förutsätta att de" engelska "erfarenheterna skall "verka något .dämpande på den entusiasm, med yrket och hur illa det kan gå när -olyckan . är främme, = re Iken en del av förespråkarna för iell radio och tel Åter har en | trafikolycka inträf- H "gare .4 het : i"; de - politiska ' kretsar, där: nan. "hyser sympati "för tanken ommersiella mass- medi : DEN FLYGARSTREIK som vars- S lats vid SAS och först i sista stund blev. inhiberad,' har blivit. föremål för. kommentarer: "på öteborgs- Postens (fp) ledarspalt: e. Det är inte första ” gången SAS : förlorar pengar på planlagda och » 1-sista stund inhiberade strejker. ” Det. skandinaviska bolaget börjar bli vant. vid sådana här. olustiga men kanske framför allt dyrbara . mellanspel :1 den hårda konkur- ' rens som råder mellan olikå flyg- . företag vore”det ytterst värdefullt "om man inom SAS kunde nå fram - till arbetsfred på lite längre sikt. publicerar en' översikt om prissteg- ringarna "för ”könsumtionsvaror' i 12 västeuropeiska ' länder. Rapport-. tiden omfattar : januari 1961 t om januari 1962. Listan toppas av Nor. ge där ' konsumtiorispriserna stigit med 5477] proc, på arnidra "plats följer Österrike med: 51 proc. "och ' på tredje—fjärde splats ligger ' Frank- rike och England ned” var. sina 4,6 - | dummer, - drtskiss visar:h kildefj orden ir "Dånmärk Tined ett rarkeölogiskt "arbete; "som visserligen "inte till sin' omfattning men i.stället ifråga om intresse väl kan, mäta : sig med: bärgningen av det gamla regalskeppet Vasa”; -. Det . gäller att. från tre mnetörs djup. ta upp. sex. eller. sju stenlas- tade. vikingaskepp; "som legat. på Roskildefjordens botten sedan 'om- kring å år 1000, an frågar sig "ovillkorligen ar- för'de gamla vikingarna'lastat sina fartyg med sten, men svaret är'en< kelt, Man lastade skeppen med sten och sänkte dem i inseglingsrännan till Roskilde. Lör. att. skydda staden mot ett: hotande överfall från sjön. Ett skepp: blev för-övrigt: tydligen för tungt -lastat och "sjönk på! vägen ut, och ' igger': det. än i; dag. Det (finns ju gott: ol dylika, mer fredlig handel på även: > krämaren iv atti”sova:bå- sköld ”och med. svärdet ' i, hand”. ' Danska ar: keologer : håller före,” att fartyg" av denna typ från” "Island 'styrdes mot Grönland och det sagolika Vinland; och; det är väl inte för. djärvt” att änta att svenskar med sådana far- tyg seglat mot Gårdarike fi lagen och Gotland. i Det är. högst. .nåturligt att man drar Jämförelser mellan Vasa- -bärg- ningen och' bärgningen” av derdan? ska vikingaskeppen.. Tekniskt "sett påminner emellertid det danska ar- betet betydligt "mycket mer om det stora torrläggnings-. "och" utgråv- ningsarbete som' på: 1930-talet fördes i Kalmar, då hela Slottsfjär- den ävspärrades, . länspumpades och 1 varvid. "man .förresten utgrävdes,” intressanta . fartygs- har man: nu "spärrat” ett: område 'på 1.500 kvm genom ”"att i fjordbottnen driva ued en. tvägg" a ll rue- rade stålspont;' fö, första "gången denna ; metöd används, I' dagarna sätter man ' igång med att Pumpa ut. vattnet, Och nu: kommer en på- taglig. likhet med Vasa-bärgningen, Det är nämligen svenska pumpar äv samma. typ: som "användes "vid Vasa-bärgningen som nu skall gö- ra det möjligt ått' ta upp 'vikinga- skeppen från deras tusenåriga vila på havsbotten." Två Flygts pumpar åv typ B-200 med en kapacitet av 10.000 " minutliter 'skail länsa 'det kringdämda området. Arbetet mås- te utföras i etapper. Fartygen tig- ger nämligen. delvis på varandra, och '" när ' man" sänkt” vattennivån segelrännan; och hur [stålspotitdemmen ing fyndplatsen. som kall lä .|.hur-länge, det dröjer innäh:näga as, om'väl nen In skenv åh gatiden.- Nu "frågar : man«'lå ”bå svenskt vikingatartyg'| komtnier gen: Att” "sådana fartyg" ligger da: på! botten av : >haälvt” igerivuån: vikar" torde 4 väl vara ganska mh när-vi hittar dem. TOCKHOLM & : I skolavslutninj esråd. en fanide 2 ; söker SEE : 15—17, år för .utbildrling till tel montörer; Instrumen uttrycket g här: " "Ett ' yrke" för "ungdomår . med intresse för bilar”, Här ges en / utbildning: till. feservdelsmän” hen ' trofé den” "neutrala" rubriken "gäller : En'”forlsått läsning” av ar(nohs köxterna ger. dhanden;,' "Hele? det vidare, 'att anhonseringen" eftér" Kl niska m fl tekniska områden, j munikationer, Postverket ete” "Det" "är klart” attide i en, och flickor". ans I Konkurrensen! 'ofh kryteringsfråga imåste "säkerligen Co betydande ” omvärderi gar' sk vilka :yrken som : är: lämpliga! pojkar ,resp flickor: "Sannolikt '/ man, liksom skétt inom' den' grall ka ;brarischen:: med ''en "generBskt ; attityd ' gentemot flickorna,” bellaan. dessa nya! yrken? öch': -utbildrilitfås möjligheter; '1.:'samma' "sylte' orde ; : därför eftersträvas 'en" "mera nå; ” tral annonsering, tillräckligt måste stenarna ploci ur de översta för att dessa : inte J vid fstläggningen skall brytas-s sön- der av tyngden. När man” så . bär- gat de- översta skeppen, sänks vat- tennivån - successivt till dess man tagit. upp alla de gamla fartygen. | Bottenförhållandena är sådana'utt man: måste räkna med- att: vätten hela tiden kommer att tränga in, och. därför måste man. pumpa 'un- der hela den tid arbetet pågår, Fy- ra till fem mindre. pumpar med 'en proc höjda" I dskos Nr5 är Danmark ” där Priserna ökade med 43 proc "och bara på plats sex står Sverige med prishöjningar på 4,1 proc i avvägt medeltal. Sverige åtföljs av Schweiz med nästan lika stora prishöjningar (33 proc) och av. Västtyskland, där konsumtions- varornas priser ökade med 35 Proc. om vardera 2.000 minut liter 'skall hålla” undan det inström- mande vattnet. Slutligen skall pum- Par av denna typ bespruta de'bär- gade fartygen med vatten, för att inte virket skall vittra, sönder in- nan det blivit konserverat. Ytterli- gare en; parallell till. Vasa-bärgs |1 ningen. ”; I När. arbetet - — som 'möjliggjorts genom” frikostiga donationer, bl: a NS terar arbetsm nu frarålagd I fjolåret; Högsta” siffran: 22 1rö terades för januari och 0,5 proc för j I "Dess - :riksmedelsiffror: inrymihår givetvis lokala ' Variationer,- Myck ket låga! siffror ' ferades; såleded stör | Malmöhus” I 4,6 proc är de högsta Vv De högsta "siffror"; Ser gon: månad noterades för något län, , ” är, majsiffran' för "Norrbottens , M (82 proc). För bottensiffrorna försa ve Malmöhus län; som : både ; i - sjänå pie och juli'noterades för 0,2 Brock Zu. i N ; I' Hallands” "kän utgjorde "de nomsnittliga-: i arbetslösheten" blak arbetslöshetskassornas -' "medletnfrlär - under fjolåret 1,1 proc. Kevin har :nu förklarats vara|/ : bétskraft"sker efter samma mång" nu
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.