YYvev YT ax , . kraternas och folkpartiets rilet-" : ' nuvarande : — "CAROLMS TIDNING :— YETYVTYFTYTTTYTY 4 slagen den 4 siptembör 4062 —— =.LT DEN 11 SEPTEMBER 1962 "LIT = ”Ångelägen fråga till sydhalländska' 'socialdemokrater "Mi är inne i slutspurten in- för valet — de sista intensiva dagarna innan valdagen, då" ”folket '£ 'val” skall redovisa "ein - uppfattning i'spörsmålet om vilka som skall styra våra öden inom kommun och län under den närmaste fyraårs- perioden. När det gäller en så vital sak i detta sammanhang som hur kommunerna skall se ut fram- deles råder det som bekant de- lade meningar. Som de flesta torde "känna till fattade ju riksdagen tidigare i år genom socialdemokraternas och folk- partiets gemensamma medver- kan ett beslut, som säger, att det skall bildas kommunblock, nilka skall tjänstgöra . som vägledning. inför kommande ombildningar av kommuner. Det skall ju enligt detta be- slut bli myoket stora kommu- . ner, både till folkmängd - och still omfång, och inom warje så dan kommun skall: finnas en ”centralort”, kring vilken hela aktiviteten inom kommunen i - fråga skall kretsa, Länsstyrel- serna håller som bäst på med att åstadkomma . lämplig 'för- delning av de nuvarande kom- : munerna, : så att nya, stora kommuner ' enligt socialdemo- linjer skall kunna bli följden. : Så är det även i vårt län, men | ännu har här inget' definitivt . yppats om" hur detaljuppdel” . ningen är. Emellertid var. det " från början tänkt att det skul- le bli de fem städerna söm. skulle utgöra centralorter och , följaktligen! också : de. enda kommunerna framdeles,,De 33 landskommunerna , . skulle alltså helt plånas ut. Nu -- . har. kanske', tanken förändrats. något ;litet, men i någon stör-' re omfattning torde det inte ' wara. Länsstyrelserna ' har ja ' socialdernokraternas” och. folk-, partiets riksdagsbeslut: att, föl ja - Nu har. dessa båda pa r T "sökt att få i "väljarna att: dets” värr konstatera,. att frivillig. ta beslut inte” på något: sätt binder kommunerna : utan "att. hundraprocentig frivillighet” till; består, Detta är helt felakt 'öch' har” påtalats” sid" åtskillt tillfällen av: Kommunblookbildningén 'iv 100-procentigt obligatorisk ” 0, då” denna skall tjänstgöra som riktmärke; för” cen nya. kommunen får heten i sammanhanget: är: hel: . borta. Möjligheten" att'frivil-! ligt : sammanlägga kommuner funnits sedan mer än fyr , tio'år tillbaka! Några godtag-. bara motiveringar för en kom- munsammanslagning har” inte + heller kunnat redovisas-av de + + båda: "partier. som beslutat om ' SN org : pensionärerna Nunt om i våra :- cialdemokraterna haft en posi- "tiv inställning till folkpensionen . svalnat i-betydande grad. Som . bekant. har det uteslutande in- "aktuellt ” "med : diskussionerna - "folkpensionen komma i fråga. "denna.- Vi har vid många tidi-"" gare tillfällen pekat på åtskiln och folkpartister liga problem, som kanske nu Skilsmässobarnen " ofta handelsvara: i föräldratvist STOCKHOLM (TTspec) Det är hemskt att barn skall bli en V handelsvara och att våra myn- kan finnas inom na men som på intet sätt kom att lösas genom en sammanslag- ning av en massa av dem, hl. Ir i ld ng är ett” 100-procentigt tvång. Inte minst så här dagarna före ett kommunalval kan det vara lämpligt 'och nödvändigt att påminna om detta. Vill t. ex. socialdemokraterna och folk- - partisterna i de sydhalländska fullmäktigeförsamlingarna vara " med om denna form av ”socia- lisering”. av kommunerna, där- med bl. a. åstadkommande en minskning i oerhörd omfatt- ning av antalet; kommunala förtroendemän? Vad dessa be- dyder bör väl inte minst de själva ha kännedom 'om, Där- still vill vi trycka på vilket stort värde det är för de en- skilda medborgarna ute i byg- derna att ha personer i grann- skapet, som är väl förtrogna med de kommunala angelägen- heterna, "Vi återgav för några weckor "sedan i Laholms Tidning en uträkning; som vi gjort” med en . enligt :socialdemokraterna och folkpartiet tänkt "uppdel- ' ning av: Halland och då med Höks härad som en kommun. i, anser. att det kan' vara "lämpligt att påminna om. den så : här just. i 'valveckan. Ien fullmäktigeförsamling .. 2. inom ”Höks"' kommun”: på: 40 leda- "möter: och med utgångsläge från” siffrorna vid 1958. års "val ”kpm” ledamöterna att" re re sentera de nuvarande kom: vU- nerna” på . följande sätt: s His- wult '2 ledamöter, Karup. &. öter,' Knäred 3 ledamöter, Laholms landskommun'8 leda- möter; Ränneslöv 6 ledamöter, Veinge T Jedamöter,'" Våxtorp 5 ledamöter. och -Laholms':stad 8 ledamöter. Av det nuvarande totala: antalet fullmäktigeleda- :: möter. i dessa kommuner, som utgör 219, skulle 179 falla bort. + Sogialdemokraterna skulle få tio mandat av de fyr 1 .skulle' bli placerade” En i Vare "dera'”Karup, . Laholins ”länid: kommun, Ränneslöv. och Våx- torp. samt itre i vardera Veinge och” "Laholms stad. + Däremot - skulle! ' soctaldemokraterna ' bli " centerpartiet, NÅ "helt utan platser från Hishult och: Knäred, Folkpartiet skul- det totalt bara” få tre platser, och” av dessa kom” "två att be- sättas av staden, medan Ka rup fick den tredje. Däremot kom folkpartiet 'att helt sakna representation . från : Hishult, Knäred, Laholms landskom- Spån; Rä meslöv,; "Veinge: söch Våxtorp. / i 7+'Ja, detta var bara några små : påminnelser. i en synnerligen |: -ängelägen fråga vid söndagens fullmäktigeval, Vill de 'sydhal- ländska 'socialdemokraterna . 'o. folkpartisterna ha det på det- |: ta-sätt i fortsättningen? von $ De: gämla och". > folkpensionen - " Socialdemokraterna - söker : alika :sammanhang ge de. gamla i vånt samhälle den uppfattnin- gen, att. det är' det' nuvarande "regeringspartiet ensamt; och, al- . lena, som drivit. igenom den folkpenston;. som nu finns i vårt | [LE . Jand, (Inte minst. kan man få oden uppfattningen, när man tit- | "dar i den broschyr ”Aktuellt i ..politik' och 'sämhälle”, sorh par- tiet' i fråga "under de senaste ” dögarha låtit distribuera till " bygder, + Vi skall inte” förneka, att” s0- i gångna tider. Men under se- nåre år har i varje fall intres- set för dem, som nu är gamla, tresset från socialdemokraternas | d sida gällt ATP, som, av många, » lädtförståeligt nog, har uttytts Allmänna tvångspensionen. De söm ' hu är ' pensionärer skall nämligen. betänka, att de på ins tet. sätt har någon nytta av den pensionen. För dem kan endast Då det för några år sedan var kring folkpensionerna var ju so- cialdemokraternas bud betyd- ill voi annen | lunda "folkpensionärerna - tacka centerpartiet för den rätt bety- dande (även om den kanske in- te var tillräcklig) höjning, som å kom. till stånd -och vilket be- slut nu verkar med jämna; för- bättringar fram till 1968, Dessa förbättringar vågade . tydligen socialdemokraterna', helt enkelt inte "att sätta sig emot i riks- dagen, men — som nämnts — deras bud från början var: be- tydligt: lägre. Centerpartiet är a parti a som sedan lång tid och även i fort- sättningen . slår bäst vakt om folkpensionen — - pensionen som blundar för det själsliga, skriver en norrlänning till JO, där |. han begär undersökning hur hans frånskilda fru handh $rdnad, om deras dotter som domstolarna tilldömt henne.' - Vid skilsmässan fick han hand om äldsta dottern, hustrun for hemifrån och tog den yngsta med sig, berättar han. Efter undersök- ning förordade ortens barnavårds- nämnd att han fick hand även om yngsta dottern. Han framhåller, att han har egen fastighet och ordnat arbete, Äldsta flickan 'som nu är 27 år och hemmavarande har fått goda betyg av. för att Den allmänna: opinionen och propagandaorganen | E- av de viktigaste frukterna av moderna socialpsykologers spe- kulationer kring det evigt aktuella är hävd. det av satsen, att människan är en social varelse, Därmed vill man ha sagt, att människan redan genom sin natur har en stark" benägenhet till att dras till gelikar för att ut- byta tankar och åsikter, utvecklas i fråga om karaktär och känslo- mognad. En viss uniformitet i sy- nen på mera allmänna frågor ut- bildas' gärna vid detta utbyte; det är denna syn, som med en modern term kallas den allmänna opinio- nen: oc Nu förhåller det: sig så, att'de hon håller ordning i hemmet. Hen- ne har: han fostrat sedan hon var 13 år. Nu har det visat sig att £ d hustrun missköter yngsta ' dottern. Trots att han betalar hustrun 1.200 kr i bidrag pr år och att hon upp- bär annat bidrag h flickan derna är mycket oli- ka -vad den psykiska utrustningen beträffar. Somliga är"lätta" att'på- verka, andra: äter praktiskt taget oemottagliga - för "yttre impulser. Generellt sett 'kan man 'dock våga påstå, att flertalet individer i en föll utan kläder. I sommar har flickan varit hos honom och då måste han köpa kläder för 300 kr. Hon-hade nämligen ' endast trasor och- han skämdes för att ta henne med på en resa. Det var sällan hon fick något nytt, sade hon. ; salt "> Barnavårdsnärmnden » "domstolen behandlade skilsmässo- "målet uttalat, att det var risk för att flickan skulle bli åsidosatt i sitt nya hem. Detta har I me- "hade. när : upp är påverkbara i mer eller mindre' hög grad. Detta faktum har naturligtvis också 'ut- nyttjats av personer, som i ett'el- ler annåt syfte velat förändra den allmänna opinionen. Det finns ock- så en hel del olika metoder, som de då kan använda sig av: is. crt Belysande exempel. .på; "hur. man i vårt land kan ' gå till väga för att dirigera folks tänkande och tyckan- | ; de är de” regelbundet återkomman= nar. mannen, F d hustrun bor ihop med en alkobolist och de har tre barn gemensamt, Vad skall en bar- navårdsnämnd göra här. inte" en "domstol > lyssnar till den; undrar mannen. En nämnd på orten måste ju bäst veta hur en sak ligger till. . Flickan blev tillfrågad 'av opar- tisk person var hon helst ville var ra och sade då att hon helst ville vara hos mig och: storasyster. Det ignorerades helt av rätten, skriver mannen vidare och fortsätter: Det går bra att sitta i en domstol och döma i; en ”såk ”men hur. det” blir efteråt är en senare fråga: När flic- kan var, hemrna "hos oss i somras ville: hon. :stanha,';men , jag måste sända i väg henne, :Det är :hemskt ett barn. skall bli, en.handelsvara. Våra myndigheter. blundar: för .det själsliga. Är. vår lag så. tungrodd att man. inte hör en . persons. be- stulen på” sjutton Akenlappar Hon som var" uthyrt till en manli ackordering. När ägarinnan på sön= dågen var borta försvänn både pån: garna och inackord il förvarade dem i en byrå” i äint bo- | märka ; opinionen. Det som" :&riel- stad, : ;Byrån. var placerad I: ett: rum |lerti viss : måri. förringar deräs” de valk na. Varje gång tar man alla till: buds stående : medel i'sin tjänst; det blir ett skolexem- pel- på modern. opinionsbildning sätt att verka I gemen. vit "Naturligtvis är de. sk massme- dierna de viktigaste" hjälpmedlen: i Ii detta sammanhang. Hur man ,an- |. vänder sig av dessa är ju ganska !; självklart; Vill t ex”ledningen för ett politiskt ' parti påverka :väljar- kåren i-landet, låter man givetvis sina kunnigaste: och "mest: övertyr gande” skribenter framträda ningspressen; man låt ö möjliga” "utsträckning. sin mening bli som tittarna. och. lyäsnårna. kan tas uppskatta för dennes rént' Pp sonliga kvalifikatiorier ” blir. "detta helt” nåturligt ett extra plus” "Man gynnar vidare sinå intressen genöm medryckande och, instruktiva > fli mer; man: sprider.” "bröschyrer,: de ”stora 'gubbarna” inom artis ler föredrag o s v." väl ägnade” att. påverka i den” all r.den oerhörda ;konkurréns, identitet är känd av polise illbaka "är anmärkningsvärd.” 3 "Under 50-talet kom de: méra spridda och inte omedelbart ef ter: varandra. '60-talet har in- + + letts med en serie på tre dåliga | somrar. i följd. De två första” > började med en relativt: vacker juni medan högsommaren :blev mycket : dålig, 1960 kylig” och” " mycket "regnig, 1961 regnig och. > mycket kylig. SRS ; "I år kan man knappast tala om ågon sommar alls,'I'stora delar äv landet har-den varit mycket" kall helt igenom och” mot slutet 'dess- utom mycket regnig. " Sommaren 1962 har: därmed intagit en föga hedersam plats bland de fyra säms sta "under detta århundrade; de andra ä är 1902, 1907 och 1928. Mt "Den; sista sommarmånaden : au- ”gästi - r under- skott på i runt tal 2 grader; i Svea- land" och ' worra : Götaland . ökande till 2,5 gr men-uppe i nordvästra Lappland är underskottet bara 'ca 1 gr. I södra Sverige räcker inte underskotten till för att komma för- bi 1956 års kalla augusti men skill- naden är bara några tiondels gra- ” Sommar på en måndag > - = "Månadens 'maximitemperatur bar derna 'gång nått mycket blygsam- ma värden, 23-—25 gr den 20 eller 21,' men: därutöver mycket sällan kormit . över .20-gradersstrecket; augustisommaren kom med" andra ord en måndag eller tisdag. Natt- fTfrosterna har varit lindrigare un- der "augusti: än tidigare i sommar. I Sydsverige har de varit sällsynta men a omkring och "efter > "mänadens jande. I Norrland ; från: "nörmalvärdena stora” - Lapplandsfjällen': och: norra norrlandskusten/ har. fått mindre än |- normalt; T.Jämtlandsfjällen ; ca” 50 proc för mycket, medan. större de- len av Svealand och Götaland: fått betydande överskott. Störst är des- sa i de. västra delarna;' Ett område från, norra Skåne- över - västkust- |: ländskapen till : västra - Värmland har fått 150—200" mm,. inom över- skottsområdets centrala delar om" kring 230. mm, t.ex i Dalsland; vil- ket innebär "mer -än: dubbla ” nor- den. > Detta: landsk ha varit särskilt: illa. utsätti- sommar med en sammanlagd nederbörd på Även om: :regndagarnas ” antal många kan man urskilja tre osta- dighetsperioder, "i 'södra och" mel- lersta Sverige den 4—11 och-15-—19, längre "norrut -sammanfallande -till en enda, den 4—15, samt dessutom ri en för hela landet gemensam: pe-t riod den 22—28. Under det första skedet passerade ett kraftigt ovä- der södra Sverige och nederbörden |! var särskilt riklig i norra "Götaland och södra Svealand; östra Sörm- land fick ca:100 mm på ett”dygn. |; Under "månaden finns bara ett H enda dygn då uppehållsväder -cåd- de samtidigt i hela landet och detta | inträffade den 20, som öckså' var månadens varmaste dag. Sedan dess k Ju blivit ; | ken :i projekterar . en; lämplig. text, : blotta” ögat, individen,” som kommer T famtidningsredaktrisen 7 + men skrev tredje för ytterligåre något annat 0 sv. Följden blir, att det åsyttade resultatet många gånger kan utebli, därför att läsarna som påverknin- gen skall träffa varken vet ut eller in. Bara i de fall, då massmedier- na är centralt dirigerade, som ex- empelvis fallet är I diktaturländer- na, kan ett mera bestämt åsyftat resultat nås. — .: De olika politiska doktrinerna tar väl vara på möjligheterna att på- verka den allmänna opinionen. Al- Ma har vi exempelvis fått kunskap om att de västerländska staterna politiskt sett omfattar ett demokra- tiskt samhällsskick. Detta faktum innöts redan på ett tidigt stadium I de, berörda medborgarnas liv. Det sker genom skolundervisningen, ge- nom lärarnas framställning av his- torien, "genom läroböcker o.dyl Denna form av påverkan är också en "av de "mést- effektiva, främst därför att barn är så lättmottagliga, och deras starka auktoritetstro ska- par' en mycket gynnsam grogrund för åsiktsdirigering, I minst samma höga grad som de västerländska sta- terna, är de kommunistiska med- vetna om detta, och även dessa sö- ker genom sin” skolundervisning uppnå motsvarande: resultat) men innehållet i målsä i il ju vitt utgör sålun- da :ett viktigt och' grundläggande medel I .dirigeringen ' av den all- märnna : opinionen, . Resultaten ,. är dock inte så påtagliga och frilagda som dem massmedierna kan åstad- komma: A andra sidan är de myc- ket m mera stabila och svårföränder- kan i”viss mån. sägas arbeta efter samma metader. som reklamen och Propagandan. I samtliga fall är det ytterst fråga om att ”nollställa" in? dividen,?att" neutralisera ' eller rent äv.:bryta ner den enskildes 'egen= vilja, När 'detta väl är gjort inplan- | teras en önskvärd & g kan skapas ” ver genom direkt; över- tygande informåtion, Mer den kän hörn har varit högaktuell I år till följd av den stora världsutställnin- gen där. Men för 100 år sedan fö- reföll det som staden skulle vara dödsdömd.' Det var bara. en liten stad och där fanns bara en kvinna på nio män Den som räddade si- tuationen var en man vid namn Asa Mercer. Han har fått en & och en gata i staden uppkallad efter sig. Och man behöver inte vistas länge I Seattle förrän man får höra talas utan flickor som han importerade statens guvernör att han skulle re- stadkömmås' på, annat” sätt, ! Staaen Seattle I USA nordvästra om Mercers flickor, = - Det var ingalunda håns döttrar till 'staden, År 1863 föreslog han sa österut och försöka få med sig kvinnor därifrån till Seattle, Pen- gar till resan" samlades in bland giftaslystna unga män I staden 'och Mercer satte kurs mot Boston. Här hyrde han en stor loksl och be- rättade här. för en- stor kvinnlig publik om de utomordentliga möj- ligheter som öppnade sig för unga karaktärsfasta kvinnor ide nord= västra staterna. ' - intresserade men endast 11 skrev under. de kontrakt. han hade med sig; Några månader senare anlände Mercer med ett fartyg till Seattle, De.11 flickorna var med ombord, Trots att fartyget kom fram vid midnatt möttes de av en” "stor män- nisköskara som hälsade denr varmt välkomna. Visserligen sade en BV flickorna 'att' Seattles unga, män meit liknade alaskabjörnar 'men inte desto mindre var 10 av fllckor- na väl gifta inom en kort tid, - Men den” lilla" importen förslog inte Jångt "och, Mercer gjorde en ny: resa till öststaterna, Den, här > De Hesta av hans åhörare vi var nog |” ”Impört”. av laslystna > "flickor räddade Seattle kor med sig tillbaka, Man "kom tin Washington där man för övrigt trodde att han var tokig, Likväl lyckades han samla ihop 300 fliekbr och skaffa ett fartyg mer vilket de skulle segla till Seattle, 7; Va Strax före avseglingen åkrev emellertid en lidning att "Mercer= flickorna” ”skulle- exporterar . till Seattles, danshallar, Trota att. det inte" fanns. den, minsta sanning, I beskyllningen, blev 204 av flickor= na rädda och annulerade sing köps trakt. Mercer fick" avsogla med knappt 100. "Fartygets befälhavare vägrade gå längre än till San Frad- cisco — 150 mil från Scettle, Mer= cer blev tvungen att ordna lägen= heter åt flickorna med små tim» merskonare, som gick på kusten. Efterhand kom också alla flickorna fram till Seattle, Där blev alla nita ta och vad mer: var, de Importerå- de flickorna: fick alla ett mycket £ott anseende i denna del av Iyns det, Och Mercer själv blev så upp= buren att han fick sin egen Bö och sin egen gata I storstaden Seattle. BÅT till? s Säl Staden Nahma I den ämerlkanska delstaten Michigun är sill salu. Näp=. 287, bostadslägenhetér eit kommunalhis, skolor, pollåstas tion, ”wvå” ”blograler, , ett sågverk, anläggningar bl den försökiånilg golfbana, säljer på auktn; Nahma hade i fjol 254 | Invänare, gå ålävers ket gick I konkurs och nedlsdea; F På nio personer när har alla Invåriare gången, tänkte han få 600—700, flic- flyltat.” Heia” staden : kan köpas för bara 250.000 döll Sv och h tens be vjden strö ln Å un .hult; och hagar. a se helt nya” kan: gå" till" väga! exempelvis så, att man sämtidigt som mah spelar" upp en konventionell film; även på du- Denna :text:.skäll. framträda. bara under: bråkdelen av en sekund och blirspå Bårvig. inte ;medvetel, upp: fattbar;. På sarhima "sätt kan mellan raderna i.en sannon3: inpassas bokz stäver så små," att. de ånte syhsiför i: kontakt med stoffet ; med; t ring äv opinioner råde man” kan'k ätt också ot bakgrunden av dessa É nyä rön. på opinionsbildningens om- + September "den flyende |: | sommarens” "sista. "månad, Nu börjar snart grönskan, gulnå och solröken "övergår: i 'dimma när dågen” där: Väl kån septemberdagen vära:strå- lande solig och klar understundom och" väl kan: också: värmen "dröja sig kvar, men frosten "står. på” lur É akan här förut -okändå faror lurar nutidsmänniskan,": nämligen att: hennes åsikter 'och: t stort sett även""den "allmänna opinionen: kan påverkas och förändras” -— tyst, "etc féktivt och utan fäcka 3, . ; från én d , somm ännu bl och ingå: stänk av rost- bruna. löv 'skymtar-4' träden. Men det & är fruktskördens tia och: äpple- kommande ”fruktsomt år. men stor Herredöd, Mån "skall nu bruka, Får 7 "J och Getmjölk, äta färskost, rloka « 3. .] must,; bruka. Örter c och frukt, stänka ' . | brät mod. salt! men: gkta" Islgotör. varma bad och åderlåtning., -Allmogen:-hade 'mycket at taga , 1; denha ' Mmånad.: fordomda Mest. bekanta är ;koriské då" a k , ”Körsmiäisedagårna”; dejt $ oc HW Dent 147 |): såg man-att; svalorna: gav nig ivkg, - värför : det - hätte::,”Korsmiigse yår flyga svalorna 4 till-:går; korsinBaede höst flyga: svålornå: till » öst”; . dinmig deptemberafton: atsåga. Lå vv da” en:fogi'g natt liksom; orblnk Sör kEbrlnde te; SR ditomsi ' nor: far. det tak Ng | eljest. niknaden ' maj Vår St" Egedi dag den. Jae ; kuride "ma Ä Anad, na blänka i i trädgår id hn, så ock körsbär ; 'och” plommon,” Fönj lysa och ljungen blommar; ” Snart, tända” emellertid: häng! Atol beraftonen skymning. Det kan ock- så, vara; stjärnklärt. och månsken | bad. honom ' om- hans favoritrecept ”; sade Det brukar jag ofta laga till, - : "Låter" "lite ” ovanligt, ”, | tyckte noga ned recepte s Ett lagom stycke kalvkött skärs små tärningar, läggs i i gryta och ko- xas tre kvart över svag eld.. Salta något. Inga andra kryddor. Tillsätt att kvarts kilo havregryn. Kött och sryn rörs ihop till en lätt gröt, gom får "ett; hastigt" uppkok” före serven — Kan ni verkligen tycka om det där? frågade redaktrisen högeligen I I Jag? Nej, bevare mig'väl Men mina två hundar är vi digt förtjusta till glädje för alla dem, u "dröja 'kvar i sommarstu- Men som äs , | gorna” och hålla kräftsexor."” . "I de första flyttfågelsträcken ' ge. sig av. mot södern. Vildgässens ängs- liga” lockrop ljuda i k mars Men ett'gott åkördeår, "Första hälften av stpteinber nad står solen 4 Jungfrufis leskeri men Fsenare delen står den: Vår gens" teckén,: Dagen” är nu "4 i i le deltal' 12. timmar. lång 'och 40 ih nuter.” Den är alltså Atmedeltal timmar och 10 niinuter: kortatå vid ! midsommar, : En... "märke ag som 'infaller. den 8 september, Dei firades förr 1 tiden' till Äminnelse av : jungfru Marias; födelse, via den tidpunkten kunde man vänta ' sig syjerhöstens värmebölja; den nat tens dunkel, Höststormarna nalkas "Toch älvar och åar svämma över «na bräddar; Rotfruktfälten skimra SUM blåa 'band i nejden och de ge: ock- så sin tjusning åt denna skördens gyllene" månad, Det heter i den gamla Bonde-Praktikan: Nu skall bonden sitt. kom uttröska |. och : Fiskaren fånga fisken "den i : färska, > = Swinefläsk - jag gärna äta ås .desslikes Fåramjölk och Getamiälk "Det. "heter" vidare « om V september; Tag ett Eke-äpple S:t Mikelj dag som är den.29 i månaden, haver | det. flugor så betyder det ett me- delmåttigt år, är däruti.”matkar” så tyder: det på ett gott år, Men är däruti intet så betyder: det för- visso Helsot. Är, Eke-äpplen. mogna och : tillika tomma så varslar det om mycket snö föré jul, men där- efter kommer mycken köld; Aro de inuti "mycket fuktiga; så” kan har ' lågtrycksv livligare men. en paus i denna in- H ånadeckifi träffade strax: före - 4 + Herbert Henrikson ; : man vänta 'en våt sommar, Är de magra så bliver det hett visserligen. S:t Mikaeli: dag skall" man ta. in sina hästar från sommarbetet, eljest sak” de. en mn vacker höst: om löven föll inte fallet ut att bli I år, "På Matt, den 2 ber sades det att ormar "och | mas kar kröp ner I jorden och stannad 2 a | för gott, Dagen Jallades för ”Matt= mässan” och det sades, att i ”Mattz - mässans ' tid tar sig varken bock. eller bi”, vad det nu, kunde betyda, då skulle skattas och bocken aslgk- tas. Höstdagjämningen inträffar den 23 september"och då ska matp & och: dag vara lika långa, ' > .: Men" ute 'spelar "nu: hösten ju tä skön. Eolsharpan ljuder måktj, tember med skaldens kväd September — kring fält och Tundar står. natten stillä' och stor" Om slocknandets ti. i:mörkret evighet bör; i Med 'stämmor," dånande" hinga I natt; likt en klockås malm: Kolsvarta skogarna sjunga Ibli de raggiga i pälsen. Fyra äro): Stjärnornas hälsningspsalm, en set SP flyghomn,' Järnvägsatatlon, idröttas a den 8, 19; 20.deh; Fr Höres' Thot= : dön i September. så betyder: dett att 2 i köade” motsvaråda, dans : I bland flera ändra är ”Motsmässan” . ärmen”. Det betyd=. pp: sin väldiga psalm. Strängarna äre /> många och symfonieri skiftande, of. ; tidigt av i september, men så' ser Ut men man kan ana att. bikuporna. SS Få i' dur och moll. Så å hälså vi pep Eldsberga Eldsberga Yrkesskola - .. har sänt ut sitt prospelt för ar- betsåret 1962—63.' Kurserna som är förlagda till kvällstid ” (utom kur- är lika för alla. och. därigenom, . ligt . lägre, än» vad :som sedan . beslutades. "Inte minst kan sås rättvis” UD. serna i sömnad) äro TNA ör skinskrivning, grundkuns - mar; Maskinskrivning (grundkurs Ez us Im, 60 timmar, Cage äs förts. ning 150-timmar matlagning 40 tim- : mar fisktillagning 20-timmar- båg- svetsning i Trönninge 21 : timmar våing erund- ; äG tä ungdom ni Nöttja, medverkade 0 förens med > | buset under . god” älstatning | Ffa roat till orre |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.