YYrveeevyvYtYYYYYYYFYEYYYYTYYYY YT TY YYTYVY 2 -ELT: DEN: 15- SEPTEMBER 1982 LT.= => sel Så morgon går svenska "folket ' till val, Vi ser detta som något . fullt naturligt och reflekterar ' kanske inte: över, att i en mycket stor del av staterna "runt om i världen har befolk- ningen inte. denna, som vi an- ser, omistliga. rättighet: Vis- : serligen "förekommer känske i | vissa av dessa stater .s, k. alls ."= männa val,' 'men något val, när, det gäller : panti. eller, "valsedel. denna "rättighet; bör vi. också > anse den”.som en skyldighet och sålunda sluta ' upp. fullta- ; -valurnorna. Att "ligt : framför utnyttja a ttigheten, att i val: ” få säga ;sin mening om. hur samhället" "sköts eller bör. 'skö- tas — åritingen det nu gäller "kommunen 'eller, 7 landstingsom- Vv märksamrmnas a av ja röst- : berättigade. : Det är ju nämli- gen endast i samband med val som dei enskilde” medborga-" ren i så påtaglig grad kan på- verka utvecklingen, .De som." sålunda "inte delar -i. val, när- de har "rättighet "därtill kan inte räkna 'med att skapa nå- gon respekt: för de synpunkter Möt u upp's 'vid valurnorna! / ide ev. för. fram "mellan valen om, hur” samhället "styrs, : > Skulle ingét av de i.valet ”- officiellt. företrädda partierna " eller . grupperna . passa, ”finns |. det möjlighet" att : själv säbba|-: samman en valsedel, eller — dock bör det-vara en sista ”ut- väg — at rösta blankt. Det finns som bekant val. hemlighet. ' Man . kan ' sålunda bara "veta "om :. vederbörande ; röstat men inte hur han röstat. Just detta med, valhemligheten är' värdefullt och" visar. på att "det är vars och. ens absoluta ensak, hur han eller hon rös- "tar. Låt Dig icke påverkas av alltför fager "propaganda, utan ontrollera "' själv” riktigheten "ide olika: uppgifterna och MH skapa ' Dig ten absolut. egen " enskilda människan 'som har - makten : på valdagen '— ut- nyttja. den. också genom att låta Din egen och Din innersta "åsikt få verka genom att i ku- vertet lägga den valsedel, vars bärare wav. namnen kan anses mest. gagna den uppfattning « Du.-har :i- de 'skilda- slag av "spörsmål, som berör samhället, Dig själv och Dina medmän- "niskor. . Ett av egen bonde hade jag i min tjänst en pojke, som brukade använda uttrycket: ”Upp och hoppa poj- kar under nittio år!” — Inför söndagen val kan: man kanske ställa ett uttryck som detta ”Upp och röst alla 'under nitti år!”.. Alla vakna och” ansvars- kännande medborgare i: kommer givetvis 'at avge sin röst vid valurnorna. "De: som behöver väckas och nås av uppmaningen att avge rösten är hemmasittar- - eller ”soffliggarpartiet, " Sk gnatu- " röstår.” -stora " mycket ren har ibland funderat på or- saken «till att 'soffliggarna inte Kan ' det” vara slöhet? Mången, som - jag frågat efter orsaken till att de inte röstar, har : svarat: ”Jag "förstår - det Jag , begriper inte vilket som är bäst”. Det kan väl vara sant, att det inte är lätt att be- gripa sig på det politiska spe- let. Alla "berömmer sig av att ha det bästa programmet, "den bästa 'ideologien och 'nog är både det ena och andra partiet bäst från vissa synpunkter. De välfärdsreformerna äro nog till syvende och sist aila de folkvalda medansvariga för och värda lika mycket taok för. Kanske det i några fall kunna sättas brasklappen ”Härtill är jag nödd och tvungen”. Partiet é. första” åren som och REFLEXIONER | Ivar . kanske inte så förtjust i reformen, men för att inte räk- mas som bakåtsträvare och sam- hällsfiende, röstade man för. Ja, det här sista var kanske inte snällt sagt,' men: det ligger allt en :gnutta sanning. i påståendet. - Som sagt: alle man och kvin- nor: "till valurnorna. på, söndag! In räddningsplanka när. det gäller" samtalsämne är. väderle- ken. : Och' nog har det talats om den denna regniga sommar, som nu hunnit förbytas i höst. Alla väntar vi på bättre väder,. all- käring väntade på bättre äring. ÄAringen— skörden" — är det inget fel på i år, den är rekord- artad. Nu-är det blott-sol och torka alla längtar efter.. Solen sken nyss, men just nu drar mörka moln fram över himme- len. Säkert knäppas i dessa da- gar många händer, inte blott bland våra idoga bönder, för gott bärgningsväder av jordens gröda, I mitt minne rinner dik- ten: ” nog, lantman, då” du ber för jordens gröda . Bed med handen på din plog, så + välsignar Gud din möda.” Iis. Djurens söndag infaller i år på valsöndagen Egentligen borde de som i år väljs in i stads- och kom- Yullmäktigeförsamli : lägga sig alldeles särskilt vinn om att i sin kommande verk- samhet som ”tyranner” städse ha djurskyddssynpunkterna i "åtanke, Om söndag då de får väljarnas förtroende är det nämligen trettionde söndagen efter trefaldighetsdagen, " och den dagen kallas sedan gam- malt i våra grannländer och numera även i vårt land Dju- rens Söndag — ett annat, äld- . re namn är bäarmhärtighetens Dag. / Inom Nordiska djurskyddsrå- det har man enats om att just den dagen, i samband med gudstjänster och på annat sätt, erinra om våra skyldigheter mot djuren. För de kristna försam- lingarna bör detta vara något närliggande eftersom dagens - bibeltexter just har barmhärtigheten till 'grundtema. I Norge är det £, ö. redan gam- mal tradition att på Djurens Dag både norska kyrkans och frikyrkornas gudstjänster samt högmässogudstjänsten £ radio särskilt indkärper de plikter mänskligheten har mot djuren, . Dithän vill man på ljurskydds- håll att det kommer även här, och det skulle alltså inte vara alldeles ur vägen om damer och herrar valkandidater på valda- gen också ägnade djuren några ögonblick av eftertanke. — Dat är faktiskt så alt de « som on sme ann ra sa "som väljs in i kommunala för- samlingar har wissa möjlighe- ter att verka för barmhärtighet mot djuren, omtalar sekretera- ren i Sveriges djurskyddsföre- ningars riksförbund, major Ber- til Funck, under ett samtal med PRK. Först och främst tillkom- mer det ju hälsovårdsnämnder- na att kontrollera efterlevnaden av gällande djurskyddsbestäm- melser och alarmera distrikts- veterinären ' därest . vanvård av djur ' eller annat djurplågeri skulle " upptäckas, Hälsovårds- nämnderna väljs ju av stads- och kommunalfullmäktige, och det ' skadar inte' om, man : inom dessa väljande korporationer ser till att de som väljs in har in- tresse även' för den. djurskyd- daride delen av 'nämndernas verksamhet, Vidare har ju de kommunala' . representationerna möjlighet att genom. beviljande av anslag främja sådan djur- skyddande verksamhet som det enligt gällande kommunal lag- stiftning är. tillåtet att under- stödja. Som "exempel 'kan 'jag nämna att man på ett par håll i: Bohuslän ' genom samverkan av angränsande kommuner fått till stånd förnämliga djurklini- ker' som ställts till vederböran- de distriktsveterinärs förfogan- de. Så nog finns det möjlighe- ter för "dem som på Djurens Dag får väljarnas förtroende att i.sin , kommande : kommunala verksamhet verka för barmhör- tighet även ' på detta område. ' Till vad major Funck påpekat kan tillfogas att de som väljs in 1 stads- resp. kommunalfull- mäktige är folk vilkas ord som rogel väger ganska tungt i opi- nionsbildningen, uppfattning. Det är alltså den |: deles som Lars i kuja och hans], ”Bön med knäppta händer är ej : Parodisotl MS - ; Frågo as ydelse” är. följan- s 1; Vilken : eller vilka" "kommu nala frågor" anser :Du vara; de viktigaste att lösa" under -köom- mande fyraårspexiod? 1: sc 2.. Vilken. rikspolitisk fråga i är mest angelägen att lösa?” :r 8. Vad” anser ' Du" om itanke- gången att sammanföra sydhal-' ländska kommuner till ett korå- munhblock med särskild .central- Läktare | "ERNST LAGERBERG -. "1 Skolfrågorna, - Vi äro trångbodda i våra skollokaler men så länge vi inte vet hur . blir högstadium ' och: storleken" på detta" har vi inte" kunnat" in- föra ett åtfonde skolår och' på så sätt få en mjukare över- gång till den nioåriga" skolan; |: 22. " Glesbygdennas : problem: Avfolkningen, ' och. som : en följd" av "detta ett" "sjunkande skatteunderlag. : 33. Det "är landskommunerna som "skall taga initiativet till samgåendet. "Frågan . om -sam- gående ,stöter ju inte på ”såda- na problem som t, ex.' kom-/ "munerna kring Halmstad. ” Utbyggnad av .. yrkesskolan : ett: önskemål Richard Bengtsson - ot . Landstingsman Richard Bengtsson, - Ränneslöv, andra namn på centerpartliels valse- del till landstingsmannavalet, har i nedanstående meningar framfört några av sina speci- ella önskemål som berör liä- net: Jag önskar alt yrkesskole- verksamheten utbygges i så- dan takt att den motsvarar behoven. Landstinget får ju vara huvudman för en rätt stor del av denna undervis- ning, och det är angeläget att "den kan ge ungdomarna goda valmöjligheter på detta. områ- de, . -Jag hoppas att produktions- "och inkomstunderlaget i länet blir ' sådant, att landstingets engagemang ej : blir ' allt ' för betungande för. skattebetalar- nä os I det fall "alt en ny länsin- delning ” blir aktuell, hoppas jag att länet. får en sådan ut- formning, att det blir en lämp- lig » geografisk, administrativ och ckonomisk enhet. ' -— Puppå, vad hette Adams a svär= mor? = Tan hade tijgen svämnor, den lycklige mannen, Hon, bodde Ju, i "I går hade vi korta uttalanden från del Personer so + står främst på centerpartiets valsedlar ; i'de :olika” lands :kommunerna i Höks härad, 1 dag låter vi de två kandida ter: till 'stadsfullmäktigevalet i Laholm,” som "står främst ' centerns listor, besvara de frågor vi "ställt." Sålunda är: "de 'Iantbrukare Ernst Lagerberg, Nyby, 7 och . fabrikör 7 Yngv + Nilsson, Ängelholmsvägen, Laholm, ' som" här nedan framfi Åsikter om” . vitala” problem." ' med . grundskolans | FABRIKÖR YNGVE NILSSO) 1 Utbyggandet v. skolvi sendet med byggnation. igång. - (Centerpartiet vinner anslut- + "7 ning från allt större grup- - per av vårt folk! På fyra år ' ”..har 220.000 nya väljare givit partiet sitt' förtroende, I dag . är det lika” naturligt för före” S tagaren' och jordbrukaren, för 1 industriarbetaren - och tjän- ' .stemannen; för den unge väl- . >, jaren 'och' ålderspensionären att: rösta 'med: centerpartie - Varför? .- « Därför att. centern . vill arbeta för bl a följande : politiska” målsättning, . fram” håller: riksdagsman: Jobannes . Antönsson, Dahla ; [aj Bättre" villk . rimlig ränta "> 0 Riksd; löfte om ink utfyllnad av fnkomstkiyftan : : uppfyllas? AD Inkomsträttvisa åt låglöne ; stemånnaleden. 7 Oo Fullständig vinst och förlustutj A ökade resurser för företagarföreningarna ktäliehet för jordbrukarna och .- ämfö; skall . Nin; kraterna vill | niskorna till :ett fåtal ' stora centra i vårt land.- -Malmöregionen och män- med Örestad: ojektet,- Göt åt I "med 'h ådet sr Isförbin= - 1, Sundevall Hjälma at Stockhol med Mälar- och cellulosaind satt snarast möjligt på skol "rådet här ute på Värnen anser jag vara en mycket betydelse. full 1 I fråga S sak ' är förhållandet. med --ut- i dragande av vatten och avlopp i Ängelholmsvägen. I det. avi seendet är vi sämre lottade än alla andra här i staden — redan 1952 begärde vi i en skrivelse detta men det har inte: gjorts ' någonting. En särskild önskan är att vi får hit ner. små dusiri . Inom- rikspolitiken har äg inte deltagit så mycket att jag | har några speciella. önskemål, "men jag anser. Centerpartiets linje : med. samverkan: åt” både höger : och . vänster" vara den mest såmhällsgagnande "3. Varför skall man” tvunget : "ändrå på kommunerna? Jag anser att det är bra" som "det är, men skall det pu vara all: deles nödvändigt finns” det väl icke lärt känna Gud, py. Gu kärleken”. AM tre på Gud och på son. Jesus Kristus, det vara kristen, En såd kommit till. tro på. Gud genom att: han lärt "känna Guds krav, dvs, lagen,- men 'ock, Guds |" nåd, dvs: evangeliet om: Jesus Kristus, - som ” för "människörna |- uppenbarat: Guds kärlek." Gud ' är kärleken, därför skall ock kärlek 'känneteckna ; den, ' tror: på honom, Så är då en kristen en människa, som äl- skar sin nästa, "Kärleken dill nästan.” 1. Den är en. kristen plikt, Gud älskar människorna "och strör ut sin barmhärtighet över dem utan att först fråga efter hurudana' 'de "äro, över vilka den faller, "Han ”Jåter” sin, "sol gå upp ö er onda 'och' goda och låter det regna över, rättfärdiga orättfärdiga”. Oc Något nl / och ' och bevisa mot "sina med niskor; Han skall bevisa. kärlek mot dem utan altise på huru- dana de äro mot honom, ' Då måste även. ovänner, och ' sär: skilt dessa, bliva” föremål” härg för. Så handlade icke de fromma på Jesu tid. Det hörde : till de: ras ' fromhet : att - hata : ovän er och älska vänner 'och anhöriga. Hur: är det med de kristna nu? Äro de sådana som "Jesus sä- ger, att.de skola vara ' Föres kommer kärlekslöshet mo näst tan, mot fiender såväl som väns ner, bland kristna? Frågan bors de kunna avfärdas med nej; men tyvärr äro de:kristna ickerfull-' komliga, 'som de , enligt, . Jesu krav borde. vara. Samtidigt ' som ""Ide äro myckat måna om sin egen: äva och fordra, att andra skola : taga vederbörlig hänsyn till dem själva, så kunna de oft. utgår flyttning in, och, till Norrbottens malmområde.- - Redan nu, med .skogsprodukterna' och "7 och r till den'arbetsk - vill flytta från syssek t sor > £A Jokaliseringspolitik i stället för. inte ha ett fi förslag om statsinlösen av egnahem åt dem som vill flytta. ; Centerpartiet "anser köncentrationstendenserna : olyckliga. vill flytta ut arbetstillfällena till människorna genom en aktiv ' Nästa etapp ä är att flytta människorna, Vi « med en livskraftig jord- ; nomsnittligt innevånareantal på « detta' realiseras betyder det att i gare, : älle med stora "de landsbygdsområden. Vi vet att städerna expanderar, Men vi vill också bevara de små trivsamma tätorterna på landsbygden och skogsbygd som omland, : Enligt ett förslag skulle vårt län i framtiden: få endast kommuner med våra fem städer" som centralorter; muner skulle försvinna och bilda omland. kring fläderna, Skulle”. 14: ' ensidigt inriktas mot stadsbildningärna; att. dé små tätorternas : - framtidsmöjligheter hotas, och därmed: att: tusentals 'småföreta- vill - tglesade och borttynan=” ” m och: ett. ge- - över 35.000, Våra 33:landskom= -- "och: inv stärkes, men är emot en så . ällda, »industriarbetaré, egnahems- ägare, hantverkare, och servicearbetare' går en "mycket Osä -v framtid till mötes, Den' kommunala självstyrelsen skulle" allv: . ligt rubbas. Centerpartiet är inte; emot att. våra: kommuner : de I " vi så stora vari > Kommunalekonomien ä är en av valets viktigaste frågor. F. ipande eform are att vissa | lagt fram förslag om att staten >. medborgare i skattesvaga områden, kan få" betala ända upp-till: "+ 6 kr per intjänad hundralapp exempelvis för sina -barns skolgång; + medan andra. slipper undan med -en. kr. Vi kan inte.tala om ett”: . Solidaritetssamhälle: så länge vi' har det :så.- Centerpartiet” -har > lag per: CS skulle tillskju lag till:varje andra' samhällsgrupper. -Endast .under:andra grupper. a Standard för lika kommunalskatt, - AInkomstklyftan: mellan jordbrukarna: oc "har ökat från 2.500 kr till nära det dubbla "Denna "klyfta "måste -utfyllas. Detta innebär: ingen orättvisa mot derna går till jordbruket, 1 ett :välståndssamhälle kan: det. inte, . vara rätt att en yrkesgrupp skall leva på en inkomstni i Centerpartiet har i riksdagen, vy k en tiondel.-av livsmedelskostnä- ' 0 Dyrortsgr kr för gifta lika för alla. ' : komst, ' och bättre p fal Sänkt skatt för ; inkomsttagare 0 Höjt b "OO Sänkt skatt — särskilt för : stående barnförsörjare. : "DO 100 milj kr i lånekrediter åt "småföretagarna. [ Höjt. statsbidrag till de särskilt sk; 0 En fäst och alliansfri utrikespolitisk kur "Vi har råd "med denna rättvisepolitik d I ökar och statens inkomster stiger, > Hägre : | Anderssort, Stig Larsson, : Honriksicna Gert LENE NER q i | Erik Lövdahl) Kjell: Bohlin, 4 4 Svensson, ;-Kent .', Gunnarsson i pch "TI Bengt-A! : 3.00-—12. 00 på idrottsplateen. BTK: Serva,: Läboka, gäslådes "| bå "torsdagen, ; av två Jag "från Landéryds :BTK. "Serves' herr-' . lag fick :vidkännas en förlust på hela > 8—2,; "mén i; 'dammatchen. :-I vann hemmalaget méed.1—2. För : Serves > "segrar i. ' herruppgör "Iöen svarade Nisse: Persson; och han. kompletteras : av: Jan-Åke ' : Söderström ' Or Lars-Erik Sven$« sön. Ginger. Karlsson ” 'var fr gångsrikast' bland” hetamalagets damer, och "hon"; hann” samtliga ;] sina matcher. Gunilla 7 "Eriksson . och ;;Birgittav "Söderströ två matcher! vardera. . AH! . ästade på torsdagen: BTK. For- : Ice Höganäs för” en > "vänskaplig uppgörelse, ” som; ”slutade? av dan - Gulf för resa till Laholm: Sten Pet- tersson, Rune. Nilsson; Ame Lars: "|. Ison; Hans-Uno Magnusson, : Börje: ' Nilsson, Erland; "Furesson,' Jari-Ove Hans Få-. gelberg, Sven” Andersson, och Evert. "imot Altona: Bo-Joleby,. Jat: Peis= ! "Ison, Lats-Enik: Johansson, Kristér ... + l Andersson, -' Lars-Er; :1 Svensson, : Sven-Olof - "Malmetröm,” Karl-Axel ” . Jakobsson, Bo Albjär, i Bror-Åke : | Garnberg; Kaj Karlsson, Lars-Erik : 4 Larsson,: Magnus Hägerström, "Uno . terberg, | SJ:s idrottsförening, I ”Laho i ii Klubbmästerskap' i friidrott idag ' kl; 14.00—15.00 och "i" morgon" kl Karups Yrkesskola, 7 Penn Planerar nio kvällskurser "under ns läsåret 1962—63 i engelska, maskin=', | skrivning, + bokföring, stenografi, :: textning . och "plakatmålning,. hem- | V. : |nästan' både i"ord "och handling. I all synnerhet mena de sig. icke behöva vara. barmhärtiga mot dem, av vilka de i ett” eller an-'' nat avseende nillfogåde någon orätt"; : Jesus : visar" 1085” med. allt ef- tertryck;” att sådana” självklara och mot andra "kärlekslösa män- niskor. icke 'äro kristna, huru inycket” de än vilja kallas så: Ty en kristen visar kärlek mot näs-' tan; Han: är mera rädd för att vara obarmhärtig än ' för" att själv bliva förorättad. Han lider hellve ont av. andra än han gör ont mot dem. ”: Må” vi då vara ngeläghå om, att vår kristendom icke blir nå- got utväntes blott, utan att vii hjärta' och "leverne befinnas va- ra sådana; att wi havå Jesu sin- ne och äro 'beredda "att liksom Han 'giva "ut oss "själva för and- ra. Men därtill” "fordras, ätt. vi städse, gå till: Jesu ord;'så att de få vara liksom: eh spegel: iför OSS, där” vi. kunna se avvikelser blivit: |na vi göra. Vi. må även dagligen gå till Honom och 'bekänna våra försyndelset, mot både Gud.och där nästan. "Då få vi den hjälp! wi behöva, ty.:l. egen kraft kunna vi icke "vana "kvistna. "Att: vara kristen! är. att i allt söka kraft från "Ha ren. I' all: synnerhet måste” vi 1; söka > hjälpen" från ta” vara ganska hänsynslöga. imot: ovan, när: det. gäller kärloken > | mot nästan: sger det en. fara, ull nästan, dä ju'denna ä är ber -roende "av, den kärlek; i själva mottagit. av "Herre . Den" beräknar: icke.:. "Även "är kärleksbevisningeh Jesus varnar för: den "i vår, text. All slags. beräkning i; samband därmed "är förkastlig: Vi få icke hava det i tankarna, att vi få en temot :Gud 'genom "en ' 'välgär- ska vår nästa, och' då bortfaller särskilt gynnsam ställning: gen- |. ning, bevisad mot nästan, Det li är vår plikt som kristna att älv |," . lä och : barnavård, . » Beträffande uppa | "annonserar Is gram för läsåret: 1062-60. Det. om fattar ett. tiotal Sä Anm För än "att jag« av hjär tans grund må prov, åt näsdan giva. vel all tänke' på förtjänst. Vi kunna alla händelser aldrig göra me= ta län” vad Gud. fordrar "av oss; Men väl göra mindre, Vår ställ ning till Gud kan aldri bliva någon' "annan ' än. gäldenär ens: Guds välgärningar mot mig: äro så "stora, trots adt jag, inför ho 'hom ' är. en: stor syndare." Vad visar kärlek: mot. nästan, därför Herren, ' och "då. gör. han det, än ör, att: han. icke kan annat; lea: självfallet som: ett gott träd bär god frukt Då räknar, han e "med fö tjänst och, lön. gott jag gör nästan, det bör jag] väl. göra utan att bliva märk= |. värdig. 4 egna "ögon. En kristen |. ätt han först bevisats kärlek av |'-: Gud give, oss" nåden "al visg : oss såsom sanna kristna i vår |: av. kristlig kärlek :varje stun och i din frid så bliva, ' - Giv nåd,”att Himlafadern' lik” jag älskar ovänner < och "så bekänner oo den” Gud, som kärloksrik. sin: sol. för "alla tänder. NN Ne THA CR > SOLGÅVAN. - i 1. TILLBLINDA " kärlek till nästan, Måtte vår trö ll på Gud bevisa sig 1-en oegen= - -5r 900326 ;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.