4 "vrervyrrv vevrveveevYYTtIYP EEE rryryrfpTteTvtFFFYTYTYTT yrrtr tr CSF " TrevvvvyvvevvY YRTT Leh AE Lördagen den 13 oktober 1962 "Det var. €n. sådan stilla” och um julidag; Solvärmen liksom stöd och dallrade, Iuftten skälvde i hetta och alla ljud hördes” på långa" avstånd.” Det var' "därför "som kyrkklockornas klang bars vida ut-över grönskande ängar och - hult ' denna sommardag, Fullktonig "och dov. flöt klangen ut över bygden, det var ett all- varsmättat budskap, . som -lade sin yngd 5 över. -den tryckande |” " solhettan... .Omedvetet ” stennade arbetet 'upp, när de första kläppslagen fyllde rymden med sin malmton, Folk släppte: redskapen wute på fälten, : rätade på ryggama och lyssnade 'mot kyrkhållet, "Alla :visste. vem det var det ringde för, ty om detta dödsfall hade ryktet gått snabbt.-Det var sär- ” eget och. uppskakande, en bru- tal järnhand, som stagit till mitt i en Itid: då allt hoppades, allt liv brann: hett och hela naturen stod i sin tunga lövskrud och " bidade en a kort" men. ljuvlig sc som- . mar. ot Det « var Hilda, den. nittonåriga” S dotter i Askegården, en lev- . nadsglad tös, som skördats mitt i sin fagraste "knoppning. Hon]! ' hade wvarit på” en. danstillställ- ning bört i grannbyn på: lör- dagskvällen och . plötsligt, : mitt under dansen; segnat ner död. Festen avbröts genast, det blev en djup förstämning bland ung- domenj,och' alla begav sig hem, tysta öch stilla, var och en på . sitt. håll! "Den; efterskickade lä- karen : -konstaterade . att flickan drabbats "av hjärtslag. Det var beklämmande och kunde inte undgå att; sätta. tankar och | gång" omkring döds- fallet, Och i hemmet i Aske- ” gården war sorgen ;tung för för- äldrar öch: syskon. ' De gamla "talade om. "händelsen sins emel- "dans — sista. "hans - "Det blev nästan tysta, söm” blev ; stilla sommardagen. Blanq "de" äldre. blev "det :ett "= tillfälle till ex hel straffpredikan "över ungdomens allt mer tillta- gande". «nöjeslystnad i och i all synnerhet” dansraserielt. Man . hade fått något, sitt peka på och «i' de äldres. tankar utformade ; sig händelser till” en. varning eller ett Herrans finger. De-ha-, de kanske förgätit atitide själva "en gång. varit unga” "och" med i dansen "och trodde sig ha bättre rätt att, döma, vv nn Mori Inte var 'det så i | vår ung- dom, sade de. Visserligen. samt? lades; vi” till lek” och dans även då. någon lördags= : : Uler' sön- dagskväll t byn och 'hade' roligt. '. Byspelmannen trakterade : sin fiol eler sitt "dragspel med" gam- la svenska låtar ;och,vi dansade efter dem med samma naturliga friskhet . och - glädje, ' som. våra "förfäder gjort. Dansen var en bant lek och. glädje då för tiden, 'nu har den blivit en ren. affär | s— ett. bocker på, . ungdomens pengar och .nöjeslystnad. Och, varför inte även hälsa och mg- Italo... i Och det är synd att säga, att de gamla och förstå ot iresonerade så sins emeltain; hade 4 ralldeles orätt, + Medan kyrkldostonras klang dånade in: genom du” öppna > fönstret i dem närbelägna präst- gården "sant din gamle kyrko- herden i sin expediten ich dalade" med "sin fru. Och som överallt an- --Norstädes i bygden - -rörde ' sig samtalot om den beklämmande händslson från” dknstillgällnin- gen, Kyrkohérdon hade konfir- merat Hilda Alm och visie att hon varit en både begåvad och |. präktig flicka samt därtill upp= |” . fostrad i'ett gobthem, där för- » äldrarna "var allvarligt sinnade "och mycket skö'samma.' männi< i skor; Men .som. de flesta andra av byns ungdomar hade hon I livets: vär: mitt under festens - ns : yra hade: Döden: bjudit, 1 upp; tilll. dansen) församlingsn inne påt i helgen och givit sig den” helt" i våld, Vad hjälpte väl' föräldrar> nas maningar mot den självsäk- ra ' ungdomens översitteri, De gamla: var bakom sin tid” ioch begrep sig inte ett dyft på 'vad som hörde ' till nutidens hejar- fart och / stil. Den nittonåriga flickan visste bättre reda på sig!” hon och hade redan hu mit lära sig det mesta..." fan” Kyrkoherden hade en. "tidning : utbredd framför sig' och pekade på en av annonssidorna. . —' Se här, sade ' hamn till” sin fru” och strök: med pekfingret längs .waden - av annonser '' om olika nöjestillställningar. AN :.— Dans, dans; dans, dans het la : spalter . igenom. ; Det är så det rent dansar: runt. för ögo- nen :med. all. denna "skrikande hets av ”nöjestillställningar.; Jag begriper. bara inte hur ungdo marna hinner '. :med « allt . som bjuds" i nöjesväg.. vn Hans fru/ märkte abt ”kyrko- herden fick ett djupt veck mel- lan de buskiga, grå ögonbrynen, ett tecken till. wrede och upp- hetsning hos honom, varför hon skyndade att leda, samtalet in på en annan Väg. ones — vet du; sade hon "sällsart, att "mor Alm i” "Askegården ta- git. dödsfallet. så hårt att hon nästan blivit litet konstig. Flon har fått för sig att hennes dot- ter. bara är 'skendöd »och' vill ovillkorligen: ha dit en "läkare. Jag tänkte, fortsatte hon tvek- saml; be' dig att du vid begrav- ningen i övermorgon inte näm- ner för mycket ”om hur egen- domligt flickan rycktes bort. Ja, du. förstår, . för » föräldrarnas skull." 3 "Kyrkoherden såg h igt upp på 'sin maka. I— Ja, sade: han häftigt," men ungdomen kommer +. ju. "också. med. Och: det Vore "sannerligen ett. både osökt. och gripande till-: håll en bergspredi Ja, det sky alla veta, med- laav.. han. Jag för min: del ser minuter mee : i byn medan det”ringde: för Hil- |lan os. da Alm i"Askegården; Folk.stod ute på gåräsplanomå: och talade raseriet "jag vill åt och. alla: de olika ”profitörér, som ”ockrar och skör” big På de danslystnas be- i har. urartat till "något nästan Vämjeligt? och drar ter ungdomens - moral, :Den har: blivit, en. bulvan: för : alla möj- liga "penningfriare, ” som. använ-. der den som. dragplåster för oli- ka. tillställningar, "Den" har, bli- vit. rena: affären och” ”pungslår: Eller! trorv du kanske inte. att och ; söndagskväll - så gott" som kela". året runt: rinner en, stän- mens, "fickor | Ör att offras på åtminstone, pojkarnas släntbör” ungdomen: på ett. raffinerat sätt.' det kostar.” pengar "alt roa. sigli nu för tiden? Varenda lördags; dig :ström, äv pengar ur: ungdo | dustrin:-Bilpengår; avgifter, för friskningar; allt” gör stora hål linn mer ästa or Att vakna börsont” är inget "| trevligt. För, att undgå ett så- dant . missöde "lånade "jag eh . väckarklocka ' av värdinnan på : i fi $ he sar och undergrå äver der as sinne för” ekonomi. Fina: kläder och dans, det"tycks, vara deras. en- Ett ' ynkligt och ytligt skal av prål” och flärd, där kärnan inte är” mycket, värd. ' Deh gamla kyrkoherden tyst- nadé just som det sista 'klämt- 'slaget från. kyristapeln förto- nade i rymden. Han såg ut som han grubblade över en omöjlig fråga och ;med en resignerad ryckning på axlarna återtog han sitt arbete vid skrivbordet, Frun gick tyst ut ur texpeditionsrum- met, även hon med en min som kunde säga; så mycket som: ..— vad hjälper det att” sätta Tyr gen ' ot > havet: . Ute i köket. stod 'de” båda hembiträdena, den ena en ung flicka, "den andra äldre i präst- gårdsfamiljens tjänst, och, tor- kade. .frukostdisken, Den unga pratade på i ett: ,— Hilda "ska begravas nästa söndag, 'sade hon, 'och. då måste jag va med, Vi war ju så goda vänner; 'ser du. Ack 'ja, så sorg- ligt! Men hon hade ju hjärtfel och” hon" dansade inte vettigt. dit i bilen och hon frös, Dä va Nisse i Östergården, som dan= sade mied henne då hon föll. . ÅA du-kan' tro där blev en upp- ståndelse — usch ja, så hemskt. Den yngre av flickorna svar- 'vade. en tallrik mellan torkdu- ken och. slog plötsligt 'om till visslade en strof ur det senaste örhänget i schlagervärlden. ji Hör: du Iris; du, pladdra= de .hon ' på, vet: du : att Hugo, kyrkovärdens : Hugo ' borta” i Lindhem;"köpt bil. Hans far ' var inte mycke med på det, förstås, men Hugo” gör som han " vill. Han ska ju ha gården, fast han struntar; visst i att behålla! den sens, Han” så åt mej för: en tid sen,” att han.-ämnar "sälja" den när han fått, håll på den, Ä: så Iska han ha;' affär eller? ilmat å så köra bil AA å isst ä'dä I mycket:tjusigare än 'gå och "påta i jorden; "det höll jag med'ho- nom' rd Nästan alla. pojkar Ä? så kan ja AR om för att” Hugo, har: bjudit: mej på. "bil ar söndag ” — mej, dä å "Black ”Rbytme jazekapell « spe- lar. Tjusigt kapell, ': "må: du” tro, ro har. ligget efter mej värre nu, va han.sen menar, men; dä kvittar” bara. man får vara mä i unga Hioken.: i "präst- gårdsköket', kastade" en tallrik vå bitar, I alt hetsigare "av. oktober, innehåller vad Tryckta t in i dena allmänna nöjes- Skeppsredare ” Gustaf. "Thordén ;konstaterar tillsammåns ” med" tryckare” Johansson att första arket av de redan mång- i oniskrivna "memoarerna, som beräknas -utkomma i "början det skall; Alla mina skepp, som; - memoarboken heter, blir berättelsen om hur Carl och Jo- : sefina Petterssons son från. Skomakaregränd ” i Uddevalla : kom att bli huvudpersonen i i det finansdrama 'som slutade. : med att Uddevallavarvet gick s sin Skapare ur händerna, 3" aan nd da diktan, 'och straktan numera. | Dä va också” kallt när vi åkte! ken så vårdslöst. att, den:l der "Glimtar från. en resa. j Järn gshotellet i Filipstad: då jag på kvällen den 23: septem-= ber erhöll ett rum för övernatt- ning, Sömnen blir tryggare; då l "Iman har en väckarklocka :som | väktare. Jag sov underbart” gott | ända till en kvärt före den" tid- punkt, då klockan, skulle. ge larm, Skönt, tänkte jag. och tryckte ner spärren,' nu” blev inte rumsgrannarna : störda. .' . Halv sju gick tåget och i god tid var jag nere på stationen. Efter tre timmars färd, stiger jag. av tåget i Brålanda, ' där rektor Harald Hansson på For- sane 'ungdomsskola .möter :med bil. ' Genom bördig 'och fager dalslandsbygd . går färden fram till: Hästefjorden, där skolan är belägen. Till -skolan : hör cirka femtio hektar åker och i orten vanliga . sädesslag odlas. . Vetet är tröskat och ett tiotal pojkar är just i färd med att -.plocka potatis. . Havren är inte riktigt mogen än. Gårdens, kreatursbe- sättning består av. 16 kor av rasen Svensk röd boskap, några ungdjur och mellan. 10—15 svin. Kornas ' medelavkastning pr år uppgår. till 4.800 kg. mjölk och 205 kg. smörfett. Den bästa kon .ståtar med "siffrorna 5.601 kg. 'mjölk "och." 257.--.kg. ' smörfett, Mjölkens. medelfetthalt ' översti- ger ständigt 4 96. | ' Men jordens näring och dju- rens produktion är inte det för- nämsta : på Forsane.' Dessa två ting ingår" blott som ett. led i "I skolans . egentliga uppgift. En skara pojkar, "femtiofyra till an- talet i åldern: 15—18 år, är cen- tralfigurerna I skolans ”verk- samhet. Det är 'normalbegåvade I pojkar, utan några psykiska de- edt” annat" ämne under det hon” for, 7» utan några psy fekter, "som" vistas på skolan, men de' är både socialt öch kri- minellt starkt belastade. Det är dessa ' pojkar - skolan. skall ge vård, ” fostran och : utbildning. Varifrån > kommer ' dessa pojkar. Från : hela ” vårt . avlånga” land och alla miljöer och socialgrup- per äro representerade, 'men det största antalet är från den socialt ' och :; ;ekonomiskt : sämst lottade gruppen, Skolan” har,:som skrivits, plats. s det inte. alltid, ty det hän- der då och då” rymningar, men dessa. äventyr: brukar . inte, bli långvariga, ty de påträffas i re- gel ganska snart och; föras till- baka «dit. +—" Tres avdelningar ;] finns på skolan: öppen,: halvöp- pen och sluten... De mest opålit- liga finns". på den, sista avdel- ningen ' och: pojkarna här syss- lar med, båtbyggeri; Skolan har egen båt, vilken är förtöjd i hamnen i Vänersborg. En lämp-, "llig kombination '- = oroliga poj-: kar: på. den oftast ' oroliga sjön. I den slutnå avdelningen lämnas: alla redskap och "verktyg i in var- je" kväll "under noggrann .kon- troll. Fönstren i bostadsrummen försedda med 'skyddsgaller och. alla, dörrar. låsas ordentligt, så snart pojkarna kommit in från. arbetet. Men "de . behöver " inte: Ha. tråkigt, radio. TV och säll- skapsspel har; de att roa sig Jleksfulla händer, varma ord och med. < På j dbruket och i dådugår- - den arbetar en. del av pojkarna, |: I reparationsverkstaden, där bi- lar, traktorer. och alla skörde- tröskor 4 trakten repareras, ar- betar under "sakkunnig ledning en: "intresserad ' skara pojkar. Andra av. pojkarna har syssel- sättning i den mekaniska verk-. staden eller i smedjan. éller ock- så i snickeriverkstaden, där det tillverkas : förstklassiga möbler och köksinredningar. ” er Det är liv och" rörelse inom Skolans område, ” Allt som allt finns det trettio byggnader in- orm skolans region. Elevhemmen' äro ljusa. och trevliga, och ord-' ning, reda och plan finns över; allt. Idrottsplan "finns ' och på vintern är sörjt för vintersport. En : ävdelning,- kallad 'mottag-' ningsavdelningen,. skall inrättas och' väntas bli färdig nästa år. Från det en. pojke blir påtagen; "med: att göra en samhällsstridig handling, som föranleder ingri-. pande av barnavårdsnämnd' el-. ler ' annan myndighet, ; och tills utredning bringat klarhet i på vilket sätt pojken bäst kan föras till rätta,' alltså under den tid utredning. pågår, - skall pojken tagas in på mottagningsavdel.. ningen på. ungdomsskolan; detta för att förhindra 'att pojken un- ”utredningstiden företager: sig någon ytterligare obetänk- sam handling," som kan bli or- : sak till att pojken” blir häktad. . Ofta får. man höra, att. det] | förstod. bon lika bra som han, för ;54 pojkar, men, så många] daltas alldeles för mycket med. sees (Forts) ba a a | Stafva suckade, Hon : hade länge "väntat på just detta, Men glad var hon inte. Saken måste komma till ett avgörande, det Likväl fylldes .hon nu av onda aningar. En'skräck för papper och tingsförhandlingar hade hon kvar från den tiden, då Buren- skiöld för hennes 'räkning pro- cessat angående Himmeslöf, Hon förstod, att det var hennes far, som lärt Lagercratz att "styrka sin sak med attester, Men den äldre mannen: handskades med dem som en, van, spelare. med sina kort. Hennes trolovade dä- remot var nybörjare 'i den kon- sten. Hon tvivlade på att det kunde bli en god utgång på det partiet, Så skyndade bon sig att: Jäsa igenom mpapperen, Där var en försäkran . från. hennes kusin Carl Wilhelm von Krassow på Skottorp, att han för sin del ingalunda ”motsatte . sig” kapten Lagercrantz” och fröken Voigt- länders äktenskap utan i stället öngkade dem all lycka till derås förening. Där fanns också intyg från ' Axels regemntschef, en manlig. och hjärtlig orlovssedel, som 'gjorde . henne ”glad. 'Där fanns slutligen en bunt tätt- skrivna papper, hopfästa med snören coh försedda med en sta- pel av namnunderskrifter, Det varidenna attest som Axel ville, att också hon skulle underteck- na. Hela kvällen satt hon lutad över dessa papper. Detta intyg var det viktigaste av allesam- man, skrev Axel. Tornerhjelm hade gett honom rådet att för dessa "ungdomar, wilka kommit på kant med "' samhället. När man får en aldrig så liten in-| blick i. vad som kan vara orsak till att de unga handlar asocialt, tystnar alt prat om dalt. Skal- den skriver: ”Döm ej strax den vilseförda, stolte. broder, med förakt, icke vägde du den bör- da ödet på: hans: skuldra lagt.” I många fall är orsaken till-ungö människors förvillelser en olid- lig "anda :i hemmet, "En pojke hade kommit på glid. Han blev omhändertagen ” "och". undersök-, ning sattes i gång för att utröna orsakerna till hans handling. Därvid kom : "det . fram, : att en vän, som vid sex tillfällen be- sökt hans hem, vid fem av des- sa besök funnit modern starkt berusad och vid ett par av be- söken "var även fadern 'anstru- ken av starka drycker, Är det att' undra på, att en pojke, med sådana : hemförhållanden "i. de känsliga tonåren, blir förtvivlad och känner sig rotlös och begår desperata ' handlingar? Tonårin- gen kan :vissa tider wara hård som flinta, karsk över alla grän- ser, .; men däremellan är han|- ömtålig, fullständigt skinnlös i sin själ, ochi behov av kär- ett förstående hjärta. . - Att "arbetet ' på . ungdomssko- lonna, där pojkarna vistas minst |. 7—8 månader, ofta längre, inte är förgäves, bevisas bäst av att hälften blir helt lyckade "har- moniska människor. — Utom de 54 pojkar som har ett hem på skolan, . har. skolan ansvar för 30 andra' pojkar, vilka" försöks- utskrivits och nu” arbetar hos lantbrukare eller på verkstäder. TH Tusen” tänker 'och känslor ge- nomkorsar mitt: inre där jag vid rektorns sida ' vandrar runt i alla' avdelningar och verkstä- der. Det är en beundransvärd gärning att söka dana fram väl anpassade män av de hitkomna missanpassade pojkarna. De sér så goda ut och hälsar så artigt när vi går förbi dem. . Alla har de” människovärde, . inom dem alla finns anslag på både gott och ont, som det finns hos oss alla. Tanken. kommer för mig: Det kunde varit jag som blivit placerad «här « Sinnet fylls av tacksamhet för en: kärleksfull mors. och : en trofast fars fost- ran och vägledning. mö ; En : vécka; en semestervecka |: svinner fort och jag ställer fär- den: hemåt. Mycket hår jag fått se och uppleva, Avkoppling från det vardagliga, är en. välsignad ting. Med nya krafter och. för- nyat livsmod går” jag till. var- dagsgärningen, Utan uppehåll, frisk, stark spontan av. plikt och tvång, och det som all; el ta det el. , Här" 'hadél hjälpt honom sätta upp 'det och | med ' egen , hand” tecknat, sitt namn | under. Den, vackra, litet nervösa namnteckningen med sina stora "slängar stod mitt i- bland de tafatt "och grovt till- yxade, som elva byamän i Kal rup på hans anhållan ritat dit. Ovanför dem var en tom fläck: där' var "det meningen, att Staf. va skulle skriva sitt namn; At- testen. innehöll en i snirklade juridiska termer avfattad redo- görelse för de högst sällsamma handlingar, ' som [baron Voigt- länder. under sin tid som gårds- ägare i Karups' socken gjort sig skyldig till — och vem kunde bättre än hans egen dotter in- tyga utsagans riktighet? | Ja, det var gunås så sant allt- sammans, som stod att läsa här, tänkte . hon bekymrad: - hans evinnerliga processande, hans årslånga träta med Burenskiöl- den, hans sätt att bära sig åt mot den stackars fröken Blom- schiöld.. . .' Där redogjordes ock- så för Iden genanta. historien med kopparkistorna från Halm- stads kyrka, som gubben låtit släpa till Skottorp men ganska snart blivit tvungen att återstäl- la igen... Bönderna hade varit uppretade över den saken, det visste hon gott. Själva kunde de nog vara kära i pengar, men den kärleken lät de aldrig bli star- kare än respekten för de dödas frid. Hon hade skämts så över faderns tilltag den gången, att hon på en lång tid inte kommit i kyrkan eller knappast ens haft lust att gå utom dörren. Nog kunde hon intyga, att alltsam- mans var sant. Men ville hon det — se, det var en annan fråga. När allt kom omkring, var: han ju ändå hennes far.. Ja, hon kom alltid tillbaka till just detta: han var hennes far. Må vara, att han ofta varit elak mot henne. Det var likväl orätt att hämnas — i' stället var det hennes plikt att ödmjukt tåla allt av honom. Hela hennes upp- fostran hade gått ut på att lära henne detta; 'och med sitt mjuka väsen hade hon anammat Järdo- men, . «.. "Hon "tvivlade inte på att om hon slöt sig samman med utom- stående för att offentligen" mut- peka honom; kunde det dra en fruktansvänd straffdom med sig. Återigen satt hon böjd över pap- peren och studerade dem med rynkad panna. Det hon nu läste var den: skriftliga sammanfatt- ning, som den lagkloke Torner- hjelm placerat sist bland inla- gorna. Kort och gott gick den ut på att den person, som hand-' lade så som Voigtländer handlat, inte kunde vara vid” sina” sin- nens fulla bruk. På sädt och vis var detta kanske" Giftomans. | samtycke | Av Ingrid Hesslander, en barmhärtigt förmulering. Men henna föreföll den obarmhärtig. I sitt inre vred. och vände hon på frågan utan att kunna komma till något bleslut, Tills widare' lät hon « . papperen ligga. Det stod ju inte för livet att de blev avskidkade, . : Ungefär samtidigt som hon jäv fidk brevet från Lagercrantz, hade '. hennes far mottagit stämningen till tinget, Det enda 'han kostade på hela saken var en axelryekning och . ett torrt skratt, Omöjligt. var det ” - att avgöra, on han tog illa vid sig eller icke. Han sade ingenting Men den febrila verksamhet han. bör= jade utveckla, tydde på att han till - mätte saken en viss vikt. —. / - "Rörlig hade han ju alltid "värit, et trots sin. ålder, men nu blev hans Gång på gång for han in till Halm- on stad för att tala med Bager, Dagen . för - tinget: närmade sig: alltmera, Då rådförde han sig med själva landshövdingen. Av denne fidk han veta, att Hans Majestät själv äm= > nade 'sig till Skåne för det allvar- ' liga krigslägets skull. Utan att tala om för någon värt han begav sig, lät gubben Voigtländer ställa i ordz : ning häst och, vagn och reste sö-. derut. 7 : - Det lyckades honom : så småning- om, att få en audiens med det stela majestätet beviljad. I ett par tim-. mars tid stod han styv och rak,. med hatten under armen och syet- tig om händerna i de trånga hand- ” skarna utanför en. stängd dörr, '. Äntligen fick han företräde. Kung- . en, med påsar” under "ögonen av nattvak och med "dumt hängande” - underläpp,. bekymrad och sur och. . utan håg att tänka på annat än; förödmjukel: i P mn, tog kort emot honom och lyssnade med : ': ett halvt öra till hans utläggning- -:. ar. Han höll redan på ått förlora" . : fotfästet i bränningarna från "sina. egna olyckor och- hade föga till” övers för en liten herrgårdsfrö- kens amorösa historier. Voigtlän=-' der märkte sitt misslyckande men” beslöt att inte visa det, kom hem i. oly och lät undsligpa sig hemlighets- . full antydningar. om. stöd och bi+'' .- stånd på. högsta Oxbinnst tigk ch RE . I I dag” "'FEOFIL : scn. går upp: kl. 6.43. och ned, kl. 27.13.; ed I morgon - Solen” går upp! kl 645 ) ned kl. 17.10 ; . . ; På måndag . ; HEDVIG" ” Solen går "upp. KL 645" ned: kl. 17. 10. s Av. | kyrtoadfunkt Eric . " TACKSAMHETENS KÄLLA. På en gård någonstans i Norr- land. finns en källa, vars vatten aldrig sinar, Källåderns : vatten springer direkt ur jorden. Friskt kallt,' kristallklart wäller det fram utan uppehåll, själmant, amt, SABBATSTANKAR: sidung, Östersund, Härnösands stift. Det omedelbara griper, värmer, livar. Är som "friskt källvatten för den törstiga. Vi törstar efter spon” taniet, hjärtlighet.. > |. Vår tacksamhet mot Gud Borde. vara som källans flöde: omedelbar, stark, lig, utan uppehåll, Notnni Det jämtländska silurområlets vat- ten är ofta hårt, kalkhaltigt och il- lasmakande. Men Källängens källa ger friskt och gott vatten. : Det är en sådan tacksamhet psal- misten besjänger så 7 texten pårn | fjärde böndagen. :Genom hela : Bibeln brusar - Under torra år tryter bri vatten, Dikena. ligger : torra och brända, ' Källornas. ; flöden ' sinar. . Men källans vatten "sinar alärig. Svalkande, vederkvickande; en wäl Tacksamhetens ' källa :.Där möter ; oss människor i frestelsens öken, i lidandets brännheta trakt, i föra tärande -ensamhefts 'isgrotta. Men .' intill. dem, igenom dem strömmar . signelse för gårdar ä är Tacks: h - tens. källa, MN : > Är det inte så att wi hor en käns- la av att vår tacksamhet mot -Gud borde vara som källans vattenflöde? skulle den vara på Taoksägelseda-: gen och alla dagar. : + > Det som är friskt och spontant har en underlig makt och lockelse över oss människor. Det är en oer-: hörd skillnad mellan det som görs görs av. fri vilja, utan biavsikt, epontant. När en människa gör "osa en. tjänst, "märker vi genast om handli-' ngen springer fram ur ett varmt hjärta och en sinets generositet. eller om bakgrunden är förstucken' I manas vi varje söndag. På Tacksä- tacksamhetens flod, Kanske star= kast i tider av mörker, betrydk och” torka, Genom. Guds "kyrkas historia + flödar också .Tacksamhetens källa; ' sändlat, .sponrlant, Självklar” och stark i fyckans dagar och hälsans år. Oförklarlig,” beundransvärd. och . betvingande i torra år och; brän- : nande dagar. ses Som källans . valtenflöde, skulle . taclsamheten strömma genom var” : je kristens dag och liv." CX ”Tackom och lovom Herren!” så eglsedagen . måste. vi undersöka, om tacksamhetenis. källa vuxit igen för oss. Vägen dit måste ständigt vand- & ras, ständigt. ansas. Och varje d da jägiskhet; instöllsamhet' eller beräk: ning, Man kan bli illa till mods när man blir föremål för ”välgörenhet”.i]." Om den inte: är. Spontan... borde: hälsnå Hjuda: TACKOM , OCH: LOVOM” I REN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.